9789176460443

PSOmslag.1:PSOmslag

09-05-05

13.52

Sida 1

Hur ska jag sköta min skog, planera avverkningen, gödsla och välja trädslag?

I boken får du veta hur du gör din egen skogsbruksplan och ökar avkastningen.

Checklistor, tips och fakta hjälper dig på traven.

Tabeller, diagram och räkneexempel visar hur hårt du ska gallra, om det lönar sig att bygga väg och hur mycket virke du har.

15:E UPPLAGAN

Praktisk skogsbok

PRAKTISK SKOGSBOK

SKOGEN

PS

Praktisk skogsbok

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.44

Sida 2

PS – PRAKTISK SKOGSBOK 15:e upplagan  Föreningen Skogen, Stockholm 2009 text: Ulrika Sehlberg-Samuelsson, SS Idé och Produktion, Erik Viklund, Föreningen Skogen, Carl-Henrik Palmér, Areca Information. källor: Tidigare upplagor av PS, Skogsencyklopedien, Kunskap direkt från Skogforsk, SLU:s skadenyckel, Skogsstyrelsen ” Bonitering av Hägglund & Lundmark layout: Leif Zetterberg, LZ Media produktion: Peter Björck illustrationer: Per Thornéus, Pictoform tryckeri: Livonia Print, Lettland 2009 genom Italgraf Media isbn 91-7646-044-4 Föreningen Skogen Box 1159 111 81 Stockholm www.skogen.se

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.44

Sida 3

INNEHÅLL 005 021 051 065 079 095 105 137 155 171 183 193 201 211 219

Markbered mer Anlägg ny skog Röj för bättre skog Gallra så här Slutavverka tidigare Gödsling höjer produktionen Välj rätt trädslag Skydda dig mot skogsskador Planera bättre Få ordning på ekonomin Tänk nytt Följ lagar och regler Lönsam självverksamhet Bygg och underhåll skogsbilvägarna Dika mera

diagram 228 Gallra i tid 248 Bonitera med övre höjd 256 Bonitera med intercept 264 Bonitering med ståndortsegenskaper 270 Byt bonitetsvisande trädslag 274 Så mycket virke finns det i skogen tabeller 278 Volym, enskilda träd – kubering, medelstam etc 294 Cernolds utbytestabeller 302 Volym, bestånd – virkesförråd 310 Bonitering – ståndortsindex, dikning 312 Stamantal – förbandstabell 313 Gödsling 314 Ekonomi – prolongering, diskontering 318 Lagkrav – plantantal, fröträd, provyteantal etc 320 Trädålder 321

Register

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.45

Sida 42

42 Anlägg ny skog

M ILJÖ OCH KULTURHÄNSYN VID FÖRYNGRING Tidigare markanvändning har stor betydelse för hur du ska bedöma ett områdes natur- och kulturvärden. Det kan till exempel vara biotoper i kulturpåverkad skog eller skogsmark som varit mer eller mindre påverkad av brand.

I kulturpåverkade skogar i södra Sverige kan det finnas rester av gamla lövängar och hagmarker med höga naturvärden. Både här och på gamla utmarker kan det behövas särskilda föryngringsmetoder som gynnar till exempel ädla lövträd och hassel. Plockhuggning och blädning kan vara nödvändigt för att gynna naturlig föryngring av nya lövträd.

Beståndets historik kan också påverka förutsättningarna för valet av föryngring och trädslag. Undvik självföryngring om kvaliteten hos de gamla träden är dålig, till exempel i ett bestånd med kvistig tall som kan förekomma i södra Sverige. Läs mer i kapitlet om naturhänsyn på sidan 155.

CHECKLISTA – ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA KÖPA PLANTOR Före köpet • Fråga om tips och råd. Kontakta din virkesköpare eller Skogsstyrelsen om du är osäker på var du kan köpa plantor. Plantleverantören sitter också inne med mycket kunskap om de plantor du ska plantera.

• Håll koll på namnen. Olika plantleverantörer har olika namn på samma typ av planta. Barrot, täckrot eller omskolad täckrot? Ettårig, tvåårig eller äldre? Fråga om du är osäker.

• Jämför pris för samma planta. Det kan vara knepigt att få fram uppgifter, eftersom det inte finns någon riktig branschstandard för vad plantor kallas.

Storlek, rotutveckling och behandling är jämförbara faktorer. Men det kan kräva att du verkligen får se ett par exempel för att kunna se skillnader.

• Välj rätt proveniens. Rätt härkomst ger hög produktion och överlevnad.

Normalt sett sydförflyttas tall medan gran nordförflyttas.

• Välj rätt planta. Omarkberett, mycket snytbagge och bördiga marker talar till exempel för stora plantor. Magra marker med lite hyggesvegetation talar för mindre. Låt ekonomi, lokal erfarenhet och en egen riskbedömning avgöra valet.

• Välj rätt trädslag. Låt i första hand marken bestämma trädslaget. Är risken

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.45

Sida 43

Anlägg ny skog 43

SKOGENS TIPS I tabell 22 på sidan 312 kan du se hur många plantor per hektar du får ut vid olika förband.

Granskärm kräver stor uppmärksamhet. Räkna med att en tredjedel av granarna blåser omkull efter att skärmen ställts.

De flesta ungskogar är i praktiken en kombination av naturlig föryngring och skogsodling. Omkring 30 procent av alla huvudplantor i norrländska tallplanteringar kan vara naturligt föryngrade.

Fröträd av bra kvalitet ska • vara friska • vara oskadade • ha rätast möjliga grenvinkel • ha klenast möjliga grengrovlek • ha god frösättningsförmåga • vara stormfast • ha en lång och välutvecklad krona i slutavverkningsmogen ålder, vilket tyder på att de stått mera fritt och därför lättare klarar friställningen. Dessutom producerar en stor krona mera kott.

Välj planta efter följande förutsättningar: • utbudet av lämplig proveniens • planttyp och plantstorlek • hyggesvilans längd • markberedningsmetod • konditionen och kvaliteten hos plantorna • skaderisker, till exempel snytbaggeangrepp • viltbetning och frost • hanterings- och planteringskunskaper.

Plantera snabbt, eftersom det snabbt kommer in konkurrerande vegetation på bördiga marker. Men tänk på att risken för snytbagge-

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 62

Uppföljning av röjning Ojekt/koordinater

Del av objekt

Planteringslag

Areal (ha)

Uppföljningen utförd av

Röjning avslutad?

Typ av röjning

Datum för uppföljning

Uppföljning Huvudstammar (st//ha) Provyta

Trsl 1

Trsl 2

Trsl 3

Röjkvalitet (st/provyta)

Övriga stammar (st/ha) Röjstammar

Totalt

Bistammar

Naturvårds- Felaktigt stammar kvar

Felaktigt röjd

Totalt

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A

Medel

D

Medel:

Andel

Traktdirektiv Antal stammar per hektar

Del 1

Del 2

Del 3

Medel

Trsl 1 Trsl 2 Trsl 3 Totalt

B

Resultat av uppföljning Andel huvudstammar jämfört med traktdirektiv

= (A / B) x 30

Andel korrekt röjda stammar

= (C/D) x 30

Har röjarna följt traktdirektivet?

= 0 eller 10

Har hänsyn tagits till natur- och kulturmiljöer?

= 0 eller 10

Är kojplatsen städad?

= 0 eller 10

Har röjlaget lämnat in egenuppföljning i tid?

Summa

Kommentarer:

Signatur, inventering utförd av: Signatur, plantbas har tagit del av resultat:

= 0 eller 10 (Summa, max 100)

C

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 63

Röj för bättre skog 63

CHECKLISTA – ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA LEJA BORT DIN RÖJNING Saker att ta med i anbudsunderlaget eller traktdirektivet: Hur ser objektet ut? Ange areal, stammar per hektar, medelhöjd och rita en

karta med gränser, vägar och uppställningsplats för koja.

När ska det röjas? Före eller efter älgjakten? Beakta risken för insektsskador

och reglerna i skogsvårdslagen.

Hur ska objektet röjas? Vilka huvudstammar ska vara kvar, vilka bistammar (< halva höjden på huvudstammarna) ska vara kvar och vilka naturvårdsstammar ska vara kvar? Resten är röjstammar som ska bort.

Vilken naturhänsyn ska du lämna? Hur ska albuketterna hanteras? Ska barrträden röjas bort runt bäcken? Hur ska du röja runt den gamla husgrunden?

Hur hanteras relationen löv–barr? Det bör till exempel vara mer än 3 meter

mellan närmaste huvudstam av löv och huvudstam av tall, mer än 1 meter mellan huvudstammar av barr och mer än 1,5 meter mellan löv och gran.

Pris per hektar. Vissa entreprenörer vill köra på löpande räkning och i stället

göra upp om ett timpris. Med ackord tar entreprenören en del av risken. Se naturligtvis till att ditt underlag med antal stammar per hektar och höjd är korrekt. Då ska alla seriösa entreprenörer kunna lämna ett pris per hektar som både du och entreprenören kan lita på.

Uppföljning. Det här bör ingå: antal stammar per hektar och variation i antal

stammar per hektar. Har du lämnat naturhänsyn enligt instruktionen? Är uppställningsplatsen städad? Ett enkelt sätt att följa upp, så att det inte blir för mycket löv, är att räkna varje lövstam två gånger i det här sammanhanget.

Har du följt gällande lagar och regler, till exempel skogsvårdslagen, arbetsmiljölagar, skattelagstiftningen och certifieringsreglerna? Säkerställ alltid att entreprenören har en F-skattsedel.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 66

66 Gallra så här

SÅ HÄR GALLRAR DU Ditt mål med skogsbruket styr gallringarna. Gallringsstrategierna kan grovt indelas i kvalitetsproduktion, volymproduktion, extensiv virkesproduktion och hög ekonomisk avkastning.

Det sätt du väljer att gallra på i dag påverkar beståndet och förutsättningarna vid kommande gallringar och vid slutavverkningen. En lönsam höggallring kan leda till dyrare avverkningar och kanske lägre intäkter i framtiden.

Bestånd med hög kvalitet ska du kvalitetsgallra. Avverka i första hand skadade träd och träd som hindrar de kvalitetsmässigt bästa stammarna. Förstagallringen får gärna ha karaktären av höggallring, för att skapa bättre ekonomi och för att få bort vargar. Uttaget bör vara svagare än normalt. Arbeta i stället med kortare gallringsintervall. Använd mellanzonsfällning och längre stickvägsavstånd om det är möjligt.

Högproduktiva granskogar är okänsliga för gallringsformen. Granen klarar det mesta, bara uttagen inte blir alltför hårda. SKOGEN föreslår en första höggallring och därefter kron- eller låggallringar som senare åtgärder. Få men maximala uttag i gallringarna ger hög ekonomisk avkastning genom korta omloppstider och tidiga intäkter. Ta hänsyn till risken för vindfällen vid hårda uttag.

Välröjda, planterade tallskogar bör du höggallra i förstagallringen, för att få en god ekonomi. Kron- eller låggallra vid senare åtgärder. Ta inte ut för mycket virke vid gallringen, tallbestånd är känsligare än granbestånd och tappar snabbt produktion.

Stamantal före och efter gallring

Ståndortsindex Antal Första gallringen Tall Gran gallringar Före (st/ha) Efter (st/ha) T16 T20 G20 T24 G24 T28 G28 G32 G36

1–2 2–3 0–3 3–4 0–4 0–5

1300–1700 1400–1800 1800–2000 2100–2500 2300–2900 2800–3300

0900–1100 1000–1200 1200–1500 1300–1600 1400–1700 1600–1900

Sista gallringen Efter (st/ha) Ålder (år)

500–700 500–600 400–500

90–100 80–90 70–80 60–70

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 67

Gallra så här 67 Bestånd med eftersatt röjning måste du oftast låggallra. Stammarna är klena och det är stor risk att de skadas om du väljer något annat alternativ. Det kan vara lönsamt att underröja beståndet några år före gallring, för att underlätta och minska kostnaderna för skördaren.

Glesa bestånd med dålig kvalitet behöver du inte gallra. Möjligen kan någon

enstaka hård gallring bli aktuell. Satsa i stället på en tidig avverkning.

NÄR OCH HUR HÅRT SKA DU GALLRA? Tidpunkten för gallring beror på bördighet, trädslag, stamantal, trädslagsblandning, graden av gruppställdhet, geografiskt läge och vilket mål du har med beståndet. Gallringsmallen är ett bra stöd för att bestämma när det är dags att gallra.

Tidig gallring minskar risken för vindfällen och snöbrott, eftersom träden blir

grövre vid slutavverkningen. Hur du utför röjningen påverkar i hög grad förstagallringens tidpunkt och omfattning. Nackdelen är en högre avverkningskost-

SKOGENS TIPS Om temperaturen är högre än 5 grader vid gallringstillfället och om andelen gran utgör mer än 30 procent efter gallringen bör granstubbarna stubbehandlas.

Prioritera rätt. Gallra • yngre bestånd före äldre • klena bestånd före grova • stor dimensionsspridning före liten • kvalitetsspridning före jämn kvalitet • löv före tall och tall före gran • bättre marker (vid samma trädslag) före sämre marker.

Undvik gallring i bestånd som ligger kant i kant med nyplanteringar.

Det finns annars risk för att de färska stubbarna lockar till sig snytbaggar som kan angripa plantorna.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 72

72 Gallra så här

VÄLJ RÄTT GALLRINGSFORM Vilka träd du väljer att gallra styr din ekonomi, beståndets utveckling, risken för skador samt framtida skötsel och produktion. Det finns tre gallringsformer: låggallring, höggallring och likformig gallring. Kvalitetsgallring är en variant.

Vid låggallring avverkas i första hand de minsta träden genom att du tar bort

mindre, eftersatta och undertryckta träd i de lägre kronskikten. Låggallring är en väl beprövad metod som fungerar i all gallring. De träd som står kvar får snabb diameter- och höjdutveckling och totalproduktionen blir hög. Metoden ger stor möjlighet att ta bort träd med dålig kvalitet. Du behöver inte gallra lika ofta, och kan avverka beståndet vid lägre ålder. Däremot ger låggallring sämre gallringsnetto än andra gallringsformer.

Vid likformig gallring avverkar du träd i alla storleksklasser. Det innebär att

medelstammens diameter blir större än vid traditionell låggallring. Metoden ger därför högre gallringsnetto än låggallring.

Vid höggallring avverkar du främst de största träden. Höggallring är inte sär-

skilt väl beprövad, men den förekommer. Främsta fördelen är lägre avverkningskostnad. Däremot kan höggallring ge sämre total volymproduktion och dessutom ökar risken för snö- och stormskador. Medeldiametern sjunker i ett bestånd efter höggallring.

Vid kvalitetsinriktad gallring avverkar du främst kvalitetsmässigt sämre träd.

Du gynnar medelgrova till grova träd med goda kvalitetsegenskaper och lämnar klena, undertryckta träd som inte påverkar beståndet i större utsträckning än vid låggallring. Väl utförda föryngrings- och röjningsåtgärder är förutsättningar för ett meningsfullt ingrepp. Prioritera kvalitetsinriktad gallring i bestånd om ditt mål är hög kvalitet. Gallringsstyrkan är lägre och gallringsintervallen tätare än normalt. Nackdelen är att kvalitetsgallring ger låga intäkter under gallringsfasen. Vinsten ligger i att slutprodukten kan bli mycket värdefull.

SKOGENS TIPS Börja med att utse de huvudstammar som ska vara kvar. Ta sedan bort de träd som hämmar huvudstammar.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 73

Gallra så här 73 Ogallrat bestånd

Låggallring

Uttaget inriktas mot träd i de lägre trädklasserna. Gallringskvot 0,5–0,9.

Krongallring

Ungefär lika stor del av uttaget sker i alla trädklasser. Gallringskvot 0,9–1,1.

Höggallring

Uttaget inriktas mot träd i de högre trädklasserna. Gallringskvot 1,1–1,3.

Om så inte blir fallet, till exempel om beståndet drabbas av röta eller omfattande stormfällning, bör du avbryta kvalitetsinriktningen.

PLANERA GALLRINGEN Planera stick- och basvägar så att du minimerar skador och transportavstånd.

Om du tänker gallra med stickvägsgående skördare och skotare ska stickvägsavståndet vara dubbla kranlängden, cirka 18 till 22 meter. Om du gallrar

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 82

82 Slutavverka tidigare

vägarna måste ha högre bärighet eftersom mycket av virket kommer att transporteras den vägen. Längs stickvägarna kör man bara vid lastning.

Om du har möjlighet är det bra med flera avlägg så att maskinerna inte behöver köra många gånger på samma basväg. Då minskar risken för markskador.

Steg 10: Renrita kartor och anteckningar på rummet. Sammanfatta detaljerna

om avverkningen, naturvårdshänsynen och kommande föryngringsåtgärder på en karta med kommentarer.

Steg 11: Gör en avverkningsanmälan. Alla slutavverkningar som är större än

0,5 hektar måste du anmäla till Skogsstyrelsen. Ange vilken areal du ska avverka, vilka föryngringsåtgärder du planerar samt vilken natur- och kulturhänsyn du tänker ta. Bifoga också en karta , till exempel en kopia av skogskartan eller den ekonomiska kartan. Du kan ladda ner anmälningsblanketten från Skogsstyrelsens webbplats (www.skogsstyrelsen.se).

Steg 12: Upplys om speciella förhållanden strax före avverkningen. Var noga med att informera maskinförarna om natur- och kulturhänsyn, var och hur fröoch skärmträd ska ställas. Mycket kan åtgärdas i efterhand, men om en fornlämning förstörs eller fröträden avverkas så finns det ingen återvändo. Var extra noggrann med information om sådant som inte syns på kartan, till exempel brunnar samt el- och telefonledningar. Rita in på kartan och informera gärna muntligt.

Steg 13: Besök trakten i samband med avverkningen. Det är alltid nyttigt att dra erfarenhet av hur planeringen fungerar i praktiken. Och maskinförarna får möjlighet att ställa frågor direkt till dig.

VÄLJ RÄTT BESTÅND Steg 1: Titta i skogsbruksplanen eller långsiktsplanen. Om du saknar en plan

är det bra att skaffa en sådan innan du börjar avverka. God planering är nyckeln till ett lönsamt skogsbruk.

På större skogsinnehav finns ofta aktuella beståndsdata som du kan använda för att bygga upp en långsiktsplan med bestånd upp till tio årsavverkningar.

För enskilda skogsägare innehåller skogsbruksplanen beståndsbeskrivningar med data och beståndskaraktärer, ofta med beskrivande text om egenskaper och förhållanden som är väsentliga för skogsskötsel och drivning. I bestånds-

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 83

Slutavverka tidigare 83

SKOGENS TIPS När du planerar slutavverkning i skogen är det bra att ha med sig; en skogskarta eller en ekonomisk karta, kompass eller GPS samt penna och snitselband i olika färger.

När du planerar avverkningen ska du märka upp gränsen för avverkningen, planera så att du minimerar skadorna på miljön, märka ut objekt eller områden som ska skyddas, avgöra hur du ska föryngra skogen, undersöka var du kan köra ut virket till bilvägen och se om bilvägen behöver underhållas eller förbättras.

Koncentrera avverkningarna till en viss del av skogsinnehavet för att minska kostnaderna för vägunderhållet. Av samma orsak kan det vara bra att kontakta angränsande markägare för eventuella gemensamma operationer. Är du skogsägare? Oberoende av hur du tänker sälja virket, bör du själv ta ett visst ansvar för planeringen. Det är ju du som känner din skog. En virkesköpare hinner inte alltid göra en noggrann inventering av skogens alla värden.

Skogsägareföreningar och större virkesköpare kan anpassa avverkningsuppdraget efter önskemål. Planeringen av slutavverkningen beror i hög grad på hur stor del av avverkningen som markägaren väljer att utföra på egen hand.

Oavsett om du avverkar själv eller lejer bort avverkningen underlättar det om du hjälper till med att göra tydliga markeringar i fält och på en kartskiss. Är du självverksam kan en handburen GPS vara en bra investering. Du har bättre koll på var du är och det blir lättare att hitta oklara gränser.

I de flesta fall innebär bra kulturhänsyn att du inte kör sönder marken och hugger bort alla träd från lämningen. Är du osäker, kontakta länsstyrelsen som ger dig råd om vad du får göra.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 162

162 Planera bättre Mät grundytan med ett relaskop.

1. Sträck kedjan. Relaskopet ska vara 50 cm från ögat.

2. Sikta med öppningen eller klacken på ett träd i brösthöjd. Fyller trädet spalten/klacken?

3. Vrid dig varvet runt och räkna träd: Hur många fyller spaltens/klackens bredd? Totala antalet träd är lika med grundytan.

4. Gör flera stickprov i beståndet och ta ett medelvärde.

Grundytan är ytan på stubbarna hos en hektar skog (om du tänker dig att träden är kapade på 1,3 meters höjd) och anges normalt i m2 per hektar. Grundytan används för volymbestämning och som ett mått på beståndets slutenhet.

Räknas ej.

Vartannat träd räknas 0,5

Trädet räknas 1,0

Mät övre höjden med en höjdmätare

1. Mät höjden på de två grövsta, oskadade träden på din provyta.

2. De båda trädens medelhöjd är lika med den övre höjden.

3. Gör flera mätningar i beståndet och använd medelvärdet för att räkna ut beståndsvolymen. Övre höjdsmetoden används i tabeller över virkesförråd (se sidorna 274– 309) och vid bonitering (se sidorna 248– 254) enligt H100-metoden. I plant- och ungskogsbestånd kan du bedöma höjden med blicken, eller ännu bättre med en mätkäpp.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 163

Planera bättre 163 Ålder (brösthöjdsålder) mäter du med en tillväxtborr. Borra i brösthöjd (1,3

meter över marken. Sikta mot kärnan. Antalet årsringar är lika med brösthöjdsåldern. För att få totalåldern måste du lägga till några år (se tabell 30 på sidan 320).

Du kan bestämma brösthöjdsåldern hos unga träd genom att räkna antalet årsskott från brösthöjd och uppåt. Brösthöjdsålder används ofta som ingångsvärde i tabeller och diagram vid bonitering.

Trädslagsblandningen skrivs ofta förenklat med tre siffror som motsvarar trädslagens andel i tiondelar. Första siffran är normalt tallandelen, den andra andelen gran och den tredje andelen löv. Det förekommer också varianter med ett fjärde trädslag, till exempel contorta.

Ett trädslagsrent tallbestånd skrivs till exempel X00. Ett blandbestånd med 40 procent tall, 50 procent gran och 10 procent löv skrivs 451.

Använd en räknare på relaskopet, så blir det enkelt att få den grundytevägda trädslagsblandningen. I ungskogar räknar du istället antal stammar av respektive trädslag.

Grundytevägd medeldiameter är den genomsnittliga diametern för de träd som räknats på en relaskopprovyta. Relskopera ytan, markera de träd som räknas, klava diametern och räkna ut genomsnittet.

Medelstam är volymen för ett genomsnittsträd i beståndet. Beståndets volym delat med antal träd ger medelstammen. Anges oftast i m3fub/träd. Du kan också beräkna medelstammen med hjälp av tabell 7 på sidan 290 eller tabellerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 på sidorna 278 till 289.

Ståndortsindex (SI) beräknar du med hjälp av en tabell med höjdutvecklings-

kurvor, inteceptmetoden eller ståndortsegenskaper (se sidan 167). Du kan räkna om ståndortsindex mellan tall och gran med hjälp av diagrammen på sidorna 271 till 273.

Trädklass är klassificering av träd inom likåldrigt bestånd huvudsakligen med avseende på höjd. Trädklasserna klassificeras på följande sätt: • Fristående träd är enstaka träd i luckor och liknande.

• Härskande träd håller minst 5/6 av de största trädens höjd, i regel de grövsta träden.

• Medhärskande träd håller 4/6–5/6 av de största trädens höjd och är alltså något lägre, ofta klenare och har svagare utbildad krona än härskande träd.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 166

166 Planera bättre Terrängklass beskriver terrängens svårighet vid olika åtgärder. Grundförhållanden, ytstruktur, lutning, snöförhållanden, markytans bearbetningsmotstånd, blockkvot, trädrester och stubbar. De fyra första faktorerna är viktiga vid drivning. Vid skogsvårdsarbeten tillkommer de tre sista.

BONITERA SKOGEN Bonitet är ett mått på ett områdes förmåga att producera virke, och anges som medeltillväxt i m³sk per ha och år under ideala förhållanden. I Skogshögskolans boniteringssystem mäts boniteten i två steg. Först ståndortsindex SI, vilket sedan översätts med hjälp av en tabell till bonitet.

Ståndortsindex bestäms med en av tre olika metoder beroende på beståndets struktur, ålder och skick: höjdutvecklingskurvor (sidan 248), interceptmetoden (sidan 256) eller ståndortsegenskaper (sidan 264).

Bonitera med höjdutvecklingskurvor i äldre och medelålders skogar. Mät höjd

och brösthöjdsålder på de två grövsta träden av det bonitetsvisande trädslaget.

Läs av ståndsortsindex i diagrammen på sidorna 249–254. Omvandla till bonitet med tabell 20 på sidan 310.

Använd interceptmetoden i gran- och tallskogar som är yngre än 30 år. Bestäm rörligt markvatten, höjd över havet, markvegetationstyp och breddgrad.

Mät den sammanlagda längden av fem årsskott med början 2,5 meter över mark. Läs av ståndortsindex i diagrammen på sidorna 257–263. Omvandla till bonitet med tabell 20 på sidan 310.

Använd ståndsortsegenskaper om du har bråttom, eller när övriga metoder inte fungerar. Bestäm markvegetationstypen med hjälp av illustrationen på sidan 167. Samla in övriga uppgifter som krävs och använd tabeller och diagrammen på sidorna 265–268.

Torvmarksbonitering görs i tre steg. Bestäm markvegetationstyp, bestäm tem-

peratursumman och läs av dikningsboniteten i tabell 21 på sidan 311.

M ER OM INVENTERING OCH UPPSKATTNING Vid skogsinventering använder man olika metoder för skogsuppskattning.

Man skiljer allmänt mellan objektiva och subjektiva metoder. När du samlar in skogliga data använder du ofta inslag av båda. Beskrivningar av arealförhållan-

Lavmark

LÖ

LÖUR

HÖMR/Blå

LÖMR/Blå

Blåbär dominerar risen?

Grästyper

Sta-Frä

HÖMR/ej Blå

SmGr

LÖMR/ej Blå

Lågvuxna halvgräs dominerar typarterna, men < Blåbär.

Starr-fräkentyper > 1/4 av BPY?

Lavarmarkstyper

Lav

Lavrik

+ Odon med flera > 1/2 av BPY?

+ Kråkbär och ljung > 1/2 av BPY?

+ Lingon och mjölon > 1/2 av BPY?

Blåbär > lågvuxna halvgräs?

Ackummulera risarternas täckning!

Fa-Ris

Kråk-Lju

Ling

Blå

Ristyper

Ja Nej Transport

Teckenförklaring

1) Utgör de tillsammans mer än 1/20 av fältskiktet eller täcker 1 typart mer än 1/10 av BPY? (Stormhatt eller tolta ensam mer än 1/20?)

HÖUR

Ris < 1/4 av PBY?

Örttyper

HÖ

BrGr

Bredbl. gräs, typarter för LÖ + HÖ eller örnbräken tillsammans > smalbl. gräs + övriga örter?

Minst 2 typarter för LÖ (eller 1 för LÖ + 1 för HÖ)1

Finns högörter?

Gräs + örnbräken eller örter > 1/4 av BPY?

Täcker de > 1% av BPY och är rel. jämnt spridda?

Lavar > 1/2 av BB?

08.46

UF

Fältskikt > 1/20 av BPY?

Lavar > 1/4 av BB?

Typarter för HÖ och LÖ?

Mossmark

BB > 1% av BPY?

Bestämning av markvegetationstyp på fastmark (efter Skogsstyrelsen)

09-05-06

Minst 3 typarter för HÖ?

PS.16:Layout 1 Sida 167

Planera bättre 167

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 172

172 Få ordning på ekonomin

TJÄNA M ER PENGAR – ÅTTA TIPS FÖR BÄTTRE LÖNSAM HET 1. Förrensa själv. Även om dagens skogsmaskiner klarar att avverka stora träd

så är de känsliga för små buskar, framför allt om de står runt de stammar som ska avverkas. Sikten blir sämre, inte minst i gallring och de små buskarna kan fastna i aggregatet.

Om du i förväg röjer bort underväxten blir avverkningen billigare – det gäller både slutavverkning och gallring. Gör det i god tid, gärna 1 till 2 år före avverkningen, så att riset hinner lägga sig ner mot marken.

Det här är ett bra jobb att göra själv som skogsägare – men se då till att du väljer en affärsform som ger dig mervärdet – det ska inte hamna i köparens ficka. Då har du slitit förgäves!

2. Samordna avverkningarna i tid och rum. Flyttkostnaden för skogsmaskinerna är en stor del av den totala kostnaden om du ska avverka små volymer.

I mindre avverkningstrakter är det inte ovanligt att det kostar så mycket som 20 kronor per kubikmeter bara för att flytta dit maskinen. Om du kan samla ihop så mycket avverkning som möjligt på ett och samma ställe och vid samma tidpunkt kan du tjäna pengar. För varje extra kubikmeter får flyttkostnaderna allt mindre betydelse. Du kanske kan avverka den grova sistagallringen med samma maskin som den klena slutavverkningen? Det kan vara bättre att vänta med att avverka den lilla vårtrakten och i stället ta den på vintern tillsammans med den större trakten intill. Kolla gärna om grannen också ska avverka. Då kan ni kanske samordna det över gränserna.

3. Lär dig förhandla. Det finns alltid utrymme för en prisdiskussion. Det är ditt

virke och du ska ha så bra betalt för det som möjligt. På många håll i landet är det en kamp om virket – det går ofta att förhandla fram en högre ersättning om du försöker.

Framhåll fördelarna med just din avverkning. I slutändan så är det ju din skog och det är viktigt att du känner dig nöjd med affären.

4. Gör en del själv. Om du har rätt kompetens kan du planera avverknings-

trakten själv. Då får du verkligen avverkningen som du vill ha den, och virkesköparen blir säkert själaglad när han eller hon slipper leta efter dåligt markerade rågångar, svåra avlägg och vettig naturhänsyn. Många köpare är nog beredda att betala några kronor extra per kubikmeter för att slippa det jobbet.

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 173

Få ordning på ekonomin 173

Testa köparen och se hur mycket olika insatser är värda för honom eller henne. Ställ det sedan i relation till den tid du vill lägga ner.

Men se till att du gör rätt. Bra planering kräver goda kunskaper om skogsskötsel, maskinernas framkomlighet och behov, naturvård, drivningsekonomi samt vidaretransporter. Om det inte är som det ska när skördaren kommer dit kan det i stället bli en dyr affär.

5. Ställ rätt krav. En slutavverkning eller gallring går att göra på tusen olika sätt. Det här är några exempel på frågor som bör vara reglerade i avtalet: • hur mycket skador det maximalt får vara på kvarstående träd • eftersträvad gallringskvot • acceptabel stubbhöjd • uppföljning.

6. Röj ungskogen. Många skogsägare blir besvikna när förstagallringen inte

ger något ekonomiskt netto – i stället får de betala pengar för att få jobbet gjort. Det här är oftast ett pris du får betala för att du inte röjt skogen i tid.

Röjningen är inte bara viktig för ekonomin, den minskar också risken för skador och framtida produktionsförluster. Du får dras med följderna av en bortglömd röjning ända fram till slutavverkningen.

7. Rusta upp vägen. Rusta upp din skogsbilsväg så att den är godkänd för både bil och släp. Kostnaden kan visserligen bli hög om vägen är i dåligt skick, men du får räkna med prisavdrag om inte virkesbilen kan ta med sig släpet fram till avlägget. Bra vägar minskar också skotningsavståndet och drivningskostnaden.

Har du mycket skog på bäriga marker och går din väg ut till en stor allmän året runt-väg, kan det dessutom vara klokt att tjälsäkra din väg. Då blir du populär hos traktens virkesköpare och har ett bra förhandlingsläge om du kan avverka under tjällossningen.

8. Lär dig mer – det är aldrig för sent. Gå på kurs och lär dig mer om skogsbruk och virkesmarknad. På så sätt får du en bättre grundkunskap i skogsbruk och ekonomi. Och framför allt – läs SKOGEN! Ju mer du vet, desto lättare är det att föra en bra diskussion med virkesköparen.

VILKET BESTÅND SKA JAG SLUTAVVERKA? Maximera nuvärdet. Avverka de virkesrika bestånden först, eftersom snabba och stora pengar ger höga nuvärden på fastigheten. Även om tillväxten är bra

6. Gör sortrena högar.

Lägg virkeshögarna på ordentligt underlag.

3

4

5

6

7

08.46

5. Använd riktad fällning om det är möjligt.

2 virkeszon

1 stickväg

09-05-06

4. Röj och hugg upp raka stråk i hela dess längd.

3. Lägg därefter ut vinschstråken.

2. Och virkeszonerna.

1. Börja med att hugga upp stickvägen.

Drivningsplanering

PS.16:Layout 1 Sida 204

204 Lönsam självverksamhet

vinschstråk

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 205

Lönsam självverksamhet 205

Planering huggning med motorsåg

3

2

1

stickväg

Jobba i stråk bit för bit: 1. Hugg upp stickvägen. 2 och 3. Därefter virkeszonerna.

Aptera rätt. Läs på och lär dig gällande prislistor och mätningsbestämmelser.

Se checklista sidan 92.

Brossla med eftertanke. Undvik tunga bitar. Brossla efter varje träd om du jobbar i grov skog. Samla ihop fler träd och stockar och brossla då och då om skogen är klen och risig. Ibland är det nämligen mer rationellt att vänta ett tag och se om det blir mer virke i högen när du har fällt andra träd. Utnyttja andra stammar och lutningar. Rulla och väg. Brossla inte onödigt långt. Kranens längd styr hur långt in i beståndet du kan lägga högen och gör två högar i stället för en. Gör sortrena virkeshögar.

Lasta lätt och säkert. Lägg inte virke närmare än 50 centimeter från vägen.

Undvik att kila in det mellan stammar och stenar. Se till att gripen kommer åt

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 214

214 Bygg och underhåll skogsbilvägar

Väganslutning Rekommenderade mått Mått för klass A

Anslutningsvinkel (nygrader) 70 80 90 a 25,5 27,0 28,0 b 36,5 34,0 31,5 13,0 c 11,0 10,0 37,0 d 34,5 32,0 e 5,5 6,0 7,0

Mått för klass B

3,5 m

3,5 m 10 m

5,0 m

4,0 m d 20 m 4,0 m 4,0 m

m

10

9

m

e

20 m a (trubbiga vinkeln)

c 20 m

b (spetsiga vinkeln) Vändficka 30 m vid vägslut Vägbredd 4 m

Vändficka utmed väg 10 m 5,0 m

3m

10 m

12,5 m 25 m

6,5 m

Vändplan vid slut av skogsväg

13

m

22,5 m

4,5 m

3,5 m

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.46

Sida 215

Bygg och underhåll skogsbilvägar 215 Anlita en duktig entreprenör eller grävmaskinist. En egen grävare på gården kan naturligtvis vara ett kostnadseffektivt alternativ för den självverksamme.

Normalt används befintliga massor. Lägg tillbaka stubbar och vegetation i hålen där du hämtat massorna till vägkroppen för att minska ingreppen i naturen. Se till att större stenar hamnar långt ned i vägkroppen, minst 20 centimeter under vägbanan. Anpassa terrassen efter önskad bärighet. Det kan bli nödvändigt att fylla med material från någon annan plats i till exempel fuktiga partier med torvmark.

Dika samtidigt vägen och lägg ned trummor. Normalt arbetar sig grävaren in från avlägget och bygger upp vägen. På vägen tillbaka justeras och packas vägkroppen.

Grusa upp överbyggnaden. Låt vägen ligga till sig över en säsong innan den

grusas upp. Justering med grävare och hyvel är ofta nödvändig innan vägen grusas upp. Anpassa tjockleken och materialvalet efter önskad bärighet. Slösa inte med material. Som regel använder man ett kombinerat bärlager och slitlager på skogsbilvägar, titta i tabellen. I vissa fall är en slutjustering nödvändig även efter grusning. Du hittar tabeller och diagram på dimensionering på www.kunskapdirekt.se.

LÖNSAMT UNDERHÅLL Använd vägen rätt. Den mest lönsamma insatsen för att slippa höga under-

hållskostnader är att använda vägen vid rätt tillfällen. Avverka längs bäriga vägar under tjällossning och blöta perioder. Avverka längs mindre bäriga vägar när marken är tjälad. Vägens standard är en viktig parameter i avverkningsplaneringen.

Inspektera vägen med jämna mellanrum. Se till att vägtrummorna fungerar,

att slyet inte håller på att växa in, att det inte bildas svallis och att det inte finns andra skador. Var extra vaksam efter tjällossning, kraftig nederbörd och inför tjällossningen. Åtgärda i tid. En igensatt vägtrumma kan bli kostsam när våren eller höstregnen kommer och vägen svämmar över.

Anpassa underhållet efter användningen. Vissa vägar används sällan. Dra då

ned underhållet till ett minimum. Återställ eventuella skador efter avverkningen. Satsa sedan på buskröjning och eventuell hyvling vart tredje till vart

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.47

Sida 228

228 Gallringsmallar

GALLRA I TID

Gallringsmallarna ger en fingervisning om när det är dags att gallra. Mallarna är schabloner som gäller i jämna bestånd. Besluten om gallring bör också väga in ekonomi, skötselinriktning och teknik. Välj först rätt tabell utifrån Gran G16 om du befinner dig i norra eller södra Sverige samt vilket Norra Sverige ståndortsindex det aktuella beståndet har. Till exempel: grundyta, m2/ha 30 Norra Sverige, G16.

Mät grundytan och övre höjd i det aktuella beståndet 28 (se sidan 162). Skärningspunktens mellan de aktuella vär26 dena indikerar gallringsbehovet. Ett normalt gallringsuttag 24 i en förstagallring är cirka 30 procent avgrundytan inklusive stickvägar.

22 + Röd linje: På eller ovanför betyder: Hög tid att gallra 20 + Gul linje: På eller ovanför betyder: Läge att gallra 18 + Grön linje: På eller ovanför betyder: Det går bra att avvakta ett tag 16 Exempel: Ett bestånd i norra Sverige med ståndortsindex 14 G16, grundyta 26 m² och övre höjd 13 m indikerar ”Hög tid 10 12 14 16 att gallra” övre höjd, Källa till vidstående figurer: Skogsstyrelsens gallringsmallar

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.47

Sida 229

Gallringsmallar 229

Tall T16 Norra Sverige 28

Tall T14 Norra Sverige 24

grundyta,

26

m2/ha

24

22

22

20

20

18

18

16

16

14

14 10

12

grundyta, m2/ha

14

16

10

övre höjd, m

12

14

16

18

övre höjd, m

Tall T20 Norra Sverige

Tall T18 Norra Sverige 30

32

grundyta, m2/ha

30

28

28

26

26

24

24

22

22

20

20

18

18

16

16

14

14 10

12

14

grundyta, m2/ha

16

18

20

övre höjd, m

10

12

14

16

18

20

övre höjd, m

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.47

Sida 306

306 Volym, bestånd Tabell 18. Virkesförråd Gran, Norra Sverige (m3sk/ha) Övre höjd (m) 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Grundyta (m2/ha) 8 10 12 35 35 40 40 40 45 45 50 50 50 55 55 60 60 60 65 65 65 70 70 70 75 75

45 45 50 50 55 55 60 60 65 65 70 70 75 75 80 80 85 85 85 90 90 95 95

55 55 60 65 65 70 75 75 80 80 85 90 90 95 95 100 100 105 105 110 115 115 120

14

16

18

20

22

24

26

60 65 70 75 80 85 85 90 95 95 100 105 110 110 115 120 120 125 130 130 135 135 140

75 75 80 85 90 95 100 105 110 115 115 120 125 130 135 135 140 145 150 150 155 160 165

85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 150 155 160 165 170 175 175 180 185

95 100 105 110 120 125 130 135 140 145 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195 200 205 210

105 110 120 125 130 135 145 150 155 160 170 175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 225 230

115 120 130 135 145 150 160 165 170 180 185 190 200 205 210 215 220 230 235 240 245 250 255

125 135 140 150 160 165 175 180 190 195 200 210 215 225 230 235 245 250 255 260 270 275 280

PS.16:Layout 1

09-05-06

08.47

Sida 307

Volym, bestånd 307

Grundyta (m2/ha) 28 30 32 135 145 155 165 170 180 190 195 205 210 220 225 235 240 250 255 265 270 280 285 290 300 305

145 155 165 175 185 195 205 210 220 230 235 245 255 260 270 275 285 290 300 305 315 320 330

160 170 180 190 200 210 220 230 235 245 255 265 275 280 290 300 305 315 320 330 340 345 355

34

36

38

40

42

44

46

Övre höjd (m)

170 180 190 205 215 225 235 245 255 265 275 285 290 300 310 320 330 335 345 355 360 370 380

180 190 205 215 225 240 250 260 270 280 290 300 310 320 330 340 350 360 370 375 385 395 405

190 205 215 230 240 255 265 275 290 300 310 320 330 340 350 360 370 380 390 400 410 420 430

205 215 230 245 255 270 280 295 305 315 330 340 350 360 370 385 395 405 415 425 435 445 455

215 230 245 255 270 285 295 310 320 335 345 360 370 380 395 405 415 425 435 450 460 470 480

225 240 255 270 285 300 310 325 340 350 365 375 390 400 415 425 440 450 460 470 485 495 505

235 250 270 285 300 315 330 345 355 370 385 395 410 425 435 450 460 470 485 495 510 520 530

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

PSOmslag.1:PSOmslag

09-05-05

13.52

Sida 1

Hur ska jag sköta min skog, planera avverkningen, gödsla och välja trädslag?

I boken får du veta hur du gör din egen skogsbruksplan och ökar avkastningen.

Checklistor, tips och fakta hjälper dig på traven.

Tabeller, diagram och räkneexempel visar hur hårt du ska gallra, om det lönar sig att bygga väg och hur mycket virke du har.

15:E UPPLAGAN

Praktisk skogsbok

PRAKTISK SKOGSBOK

SKOGEN

PS

Praktisk skogsbok