9789152309469

Boken som är lättläst förstärker den studerandes inlärning genom att varje kapitel: inleds med en tydlig överblick av innehållet lyfter fram centrala ord och begrepp presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor avrundas med en sammanfattning avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor

Specialpedagogik 1 vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, men kan med fördel även användas vid kompetensutveckling samt inom Yrkeshögskolan.

Författaren, Sonja Svensson Höstfält, är vårdlärare på Lärgården i Stockholm. Hon har också arbetat i Carpeprojektet – ett fortbildningsprojekt för personal inom omsorgsverksamheten.

ISBN 978-91-523-3197-2

ISBN 978-91-523-3197-2

(523-3197-2)

9 789152 331972

SONJA SVENSSON HÖSTFÄLT

• • • • • •

Specialpedagogik

Specialpedagogik 1 ger en övergripande introduktion till det specialpedagogiska området. Boken ger grundläggande kunskaper om olika funktionsnedsättningar och hur de påverkar människors liv och delaktighet i samhället.

Utgångspunkten är ett perspektiv och ett förhållningssätt som medverkar till att människor med funktionsnedsätt­ ningar ska inkluderas i det samhälle de lever i. I denna andraupplaga har författaren utökat avsnittet om funktions­ nedsättningar, framförallt inom området utvecklingsstörning.

Specialpedagogik 1 SONJA SVENSSON HÖSTFÄLT

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: BSIP/Getty Bildredaktörer: Hannah Goldstein och Iréne Berggren Medicinsk illustration: Kari C. Toverud MS CMI (certifierad medicinsk illustratör) 53

Förord När man arbetar inom specialpedagogiken kan man ha olika perspektiv och förhållningssätt gentemot de människor man möter.

Jag utgår mestadels från ett perspektiv och ett förhållningssätt som strävar mot att människor med funktionsnedsättning ska inkluderas i det samhälle de lever i.

Den nya upplagan innehåller några fler tillstånd framförallt inom området utvecklingsstörning. Några tillstånd har också tagits bort.

Om terminologin i boken:

Specialpedagogik 1 ISBN 978-91-523-3197-2 © 2016 Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Det finns en uppsjö av olika begrepp för de människor som vi tar hand om. De kallas klienter, brukare, omsorgstagare, boende, hyresgäster, deltagare, arbetstagare, patienter, kunder eller något annat.

I boken kallar jag de människor vi tar hand om för människor med funktionsnedsättning eller huvudpersoner.

I de mer faktabetonade avsnitten och kapitlen använder jag begreppet människor med funktionsnedsättning. Jag har hämtat begreppet från FN:s standardregler och ämnesplanen för ämnet specialpedagogik.

I de avsnitt och kapitel som är mer relationsbetonade använder jag begreppet huvudperson. Ordet huvudperson har jag ”fått” av en mamma från IFS (Intresseföreningen för Schizofreni).

Jag tänker mig att huvudpersonen har huvudrollen i sin egen historia. Vi som arbetar med huvudpersonerna har birollerna. Vår uppgift är att stödja och framhäva huvudpersonen på alla tänkbara sätt så att hen kan fortsätta att spela huvudrollen i sin egen historia

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2016

Boken vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet i gymnasieskolan.

Inför den nya upplagan bad jag mina kolleger och elever på Lär­ gården om synpunkter. Jag har med största uppmärksamhet tagit till mig dessa och vill på detta sätt framföra mitt djupt kända tack till alla som bidragit med tips och idéer.

Sonja Svensson Höstfält

3

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: BSIP/Getty Bildredaktörer: Hannah Goldstein och Iréne Berggren Medicinsk illustration: Kari C. Toverud MS CMI (certifierad medicinsk illustratör) 53

Förord När man arbetar inom specialpedagogiken kan man ha olika perspektiv och förhållningssätt gentemot de människor man möter.

Jag utgår mestadels från ett perspektiv och ett förhållningssätt som strävar mot att människor med funktionsnedsättning ska inkluderas i det samhälle de lever i.

Den nya upplagan innehåller några fler tillstånd framförallt inom området utvecklingsstörning. Några tillstånd har också tagits bort.

Om terminologin i boken:

Specialpedagogik 1 ISBN 978-91-523-3197-2 © 2016 Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Det finns en uppsjö av olika begrepp för de människor som vi tar hand om. De kallas klienter, brukare, omsorgstagare, boende, hyresgäster, deltagare, arbetstagare, patienter, kunder eller något annat.

I boken kallar jag de människor vi tar hand om för människor med funktionsnedsättning eller huvudpersoner.

I de mer faktabetonade avsnitten och kapitlen använder jag begreppet människor med funktionsnedsättning. Jag har hämtat begreppet från FN:s standardregler och ämnesplanen för ämnet specialpedagogik.

I de avsnitt och kapitel som är mer relationsbetonade använder jag begreppet huvudperson. Ordet huvudperson har jag ”fått” av en mamma från IFS (Intresseföreningen för Schizofreni).

Jag tänker mig att huvudpersonen har huvudrollen i sin egen historia. Vi som arbetar med huvudpersonerna har birollerna. Vår uppgift är att stödja och framhäva huvudpersonen på alla tänkbara sätt så att hen kan fortsätta att spela huvudrollen i sin egen historia

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2016

Boken vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet i gymnasieskolan.

Inför den nya upplagan bad jag mina kolleger och elever på Lär­ gården om synpunkter. Jag har med största uppmärksamhet tagit till mig dessa och vill på detta sätt framföra mitt djupt kända tack till alla som bidragit med tips och idéer.

Sonja Svensson Höstfält

3

Innehåll KAPITEL 1: Vad är Specialpedagogik? 8 1:1 Specialpedagogik 10 1:2 Historik 12 1:3 Lagar samt nationella och internationella riktlinjer 24

KAPITEL 4: Psykiska och fysiska funktionsnedsättningar 102 4:1 Psykiska funktionsnedsättningar 104 4:2 Fysiska funktionsnedsättningar 116

SAMMANFATTNING 32

SAMMANFATTNING 130

ÖVNINGSUPPGIFTER 34

ÖVNINGSUPPGIFTER 134

KAPITEL 2: Pedagogik 36

KAPITEL 5: Kommunikation 136

2:1 Vad är kunskap? 38 2:2 Pedagogiska teorier 42 2:3 Specialpedagogiska teorier 49 2:4 Hjärnans funktion 52 2:5 Inlärningsteorier 54 2:6 Pedagogiskt ledarskap 60

5:1 Vad är kommunikation? 138 5:2 Kommunikationsprocessen 140 5:3 Språkets betydelse för kommunikationen 142 5:4 Samtalsmetodik 148 5:5 Det professionella samtalet 151

SAMMANFATTNING 62

ÖVNINGSUPPGIFTER 156

SAMMANFATTNING 154

ÖVNINGSUPPGIFTER 64

KAPITEL 6: Professionellt förhållningssätt 158 KAPITEL 3: Kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 68 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder 70 3:2 Utvecklingsstörning 73 3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 83

6:1 Människosyn 160 6:2 Professionellt förhållningssätt 163 6:3 Mötet 167 SAMMANFATTNING 174 ÖVNINGSUPPGIFTER 176

SAMMANFATTNING 96 ÖVNINGSUPPGIFTER 98

4

5

Innehåll KAPITEL 1: Vad är Specialpedagogik? 8 1:1 Specialpedagogik 10 1:2 Historik 12 1:3 Lagar samt nationella och internationella riktlinjer 24

KAPITEL 4: Psykiska och fysiska funktionsnedsättningar 102 4:1 Psykiska funktionsnedsättningar 104 4:2 Fysiska funktionsnedsättningar 116

SAMMANFATTNING 32

SAMMANFATTNING 130

ÖVNINGSUPPGIFTER 34

ÖVNINGSUPPGIFTER 134

KAPITEL 2: Pedagogik 36

KAPITEL 5: Kommunikation 136

2:1 Vad är kunskap? 38 2:2 Pedagogiska teorier 42 2:3 Specialpedagogiska teorier 49 2:4 Hjärnans funktion 52 2:5 Inlärningsteorier 54 2:6 Pedagogiskt ledarskap 60

5:1 Vad är kommunikation? 138 5:2 Kommunikationsprocessen 140 5:3 Språkets betydelse för kommunikationen 142 5:4 Samtalsmetodik 148 5:5 Det professionella samtalet 151

SAMMANFATTNING 62

ÖVNINGSUPPGIFTER 156

SAMMANFATTNING 154

ÖVNINGSUPPGIFTER 64

KAPITEL 6: Professionellt förhållningssätt 158 KAPITEL 3: Kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 68 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder 70 3:2 Utvecklingsstörning 73 3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 83

6:1 Människosyn 160 6:2 Professionellt förhållningssätt 163 6:3 Mötet 167 SAMMANFATTNING 174 ÖVNINGSUPPGIFTER 176

SAMMANFATTNING 96 ÖVNINGSUPPGIFTER 98

4

5

KAPITEL 7: Stöd och hjälpmedel 180 7:1 Metoder och hjälpmedel för att ge stöd 182 7:2 Värderingar 183 7:3 Habilitering och rehabilitering 184 7:4 Att få tillgång till hjälpmedel 185 7:5 Utprovning av hjälpmedel 186 7:6 Hjälpmedel i vardagen 187 7:7 Kommunikationshjälpmedel 190 7:8 Kognitiva hjälpmedel 194 7:9 Taktila hjälpmedel 199 7:10 Metoder vid problemskapande beteenden 200 SAMMANFATTNING 202 ÖVNINGSUPPGIFTER 204

KAPITEL 8: Specialpedagogiska aktiviteter 208 8:1 Att planera för specialpedagogiska insatser 210 8:2 Biståndsbedömning 211 8:3 Specialpedagogiska stödområden 212 8:4 Planerings- och genomförandeprocessen 214 SAMMANFATTNING 217 ÖVNINGSUPPGIFTER 218

BILAGA: Lagar, dokumentation och biståndsbedömning 228 Ämne – Specialpedagogik 234 Specialpedagogik 1, 100 poäng 235 Centralt innehåll 236

Lästips och webbadresser 237 Register 241 Ord och begrepp 246

6

KAPITEL 7: Stöd och hjälpmedel 180 7:1 Metoder och hjälpmedel för att ge stöd 182 7:2 Värderingar 183 7:3 Habilitering och rehabilitering 184 7:4 Att få tillgång till hjälpmedel 185 7:5 Utprovning av hjälpmedel 186 7:6 Hjälpmedel i vardagen 187 7:7 Kommunikationshjälpmedel 190 7:8 Kognitiva hjälpmedel 194 7:9 Taktila hjälpmedel 199 7:10 Metoder vid problemskapande beteenden 200 SAMMANFATTNING 202 ÖVNINGSUPPGIFTER 204

KAPITEL 8: Specialpedagogiska aktiviteter 208 8:1 Att planera för specialpedagogiska insatser 210 8:2 Biståndsbedömning 211 8:3 Specialpedagogiska stödområden 212 8:4 Planerings- och genomförandeprocessen 214 SAMMANFATTNING 217 ÖVNINGSUPPGIFTER 218

BILAGA: Lagar, dokumentation och biståndsbedömning 228 Ämne – Specialpedagogik 234 Specialpedagogik 1, 100 poäng 235 Centralt innehåll 236

Lästips och webbadresser 237 Register 241 Ord och begrepp 246

6

3

Kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar I det här kapitlet får du lära dig om olika slags utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt något om deras orsaker och symtom och vilka konsekvenser dessa kan få för den enskilda människan.

I kapitlet ges också en introduktion till hur man går tillväga när man ställer diagnoser.

AVSNITT 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder 3:2 Utvecklingsstörning 3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ORD

& BEGREPP

Funktionsnedsättning Funktionshinder Diagnos Anamnes Symtom Syndrom Utvecklingsstörning Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället

68

KAPITEL 3

UTVECKLINGSSTÖRNINGAR

69

3

Kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar I det här kapitlet får du lära dig om olika slags utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt något om deras orsaker och symtom och vilka konsekvenser dessa kan få för den enskilda människan.

I kapitlet ges också en introduktion till hur man går tillväga när man ställer diagnoser.

AVSNITT 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder 3:2 Utvecklingsstörning 3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ORD

& BEGREPP

Funktionsnedsättning Funktionshinder Diagnos Anamnes Symtom Syndrom Utvecklingsstörning Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället

68

KAPITEL 3

UTVECKLINGSSTÖRNINGAR

69

3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder Specialpedagogik handlar om att ge stöd vid funktionsnedsättningar samt att kompensera eller avhjälpa dem. För att kunna genomföra specialpedagogiska aktiviteter måste man känna till lite om funktionsnedsättningar som kan ge sådana konsekvenser för människor som drabbats av dem. Det handlar både om medfödda funktionsnedsättningar och förvärvade funktionsnedsättningar som uppkommer senare i livet.

Det som inte tas upp i detta kapitel är sådana funktionsnedsättningar som beror på normalt åldrande. Kapitlet innehåller inte heller funktionsnedsättningar som är mest förekommande hos äldre människor, som till exempel demenssjukdom eller problem i samband med stroke. Det är ändå viktigt att påpeka att de beskrivna funktionsnedsättningarna också förekommer hos äldre människor. funktionsnedsättning

funktionshinder

En funktionsnedsättning är en nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga. En funktionsnedsättning kan bero på en sjukdom eller en skada. Sjukdomen eller skadan kan vara medfödd eller uppkomma senare i livet. Funktionsnedsättningen kan vara tillfällig eller bestående.

Ett funktionshinder uppstår i relation till den omgivande miljön. En funktionsnedsättning behöver alltså inte orsaka ett funktionshinder.

Diagnos diagnos

70

KAPITEL 3

Diagnoser används för att beskriva och konstatera en sjukdom eller en skada. (Ordet diagnos kommer av grekiskans dia som betyder genom och gnosis som betyder vetande.) När man ställer en diagnos samlar man alltså ihop det man vet om den person man vill veta något om.

För att kunna ställa en diagnos börjar man med att ta reda på personens anamnes (anamnes betyder historia). Det man är intresserad av är till exempel om det finns några ärftliga sjukdomar, tidigare sjukdomar och om personen äter några läkemedel. Dessutom tar man naturligtvis reda på personens namn, adress och ålder. Det är också intressant att få veta något om personens familjeförhållanden, boende och hur hen tillbringar sin dag.

De symtom personen uppvisar är av intresse när en diagnos ska ställas. Symtom betyder tecken, och det är tecken på en sjukdom eller en funktionsnedsättning det handlar om. Ibland används olika undersökningar för att ta reda på vilka symtom en person har. Det kan vara blodprover, röntgenundersökning eller tester av olika slag.

Om en person har flera olika symtom som förekommer samtidigt, kallas det ibland för ett syndrom.

anamnes

symtom

syndrom

När man tagit reda på personens anamnes och symtom så sammanfattar man detta. Den tolkning som görs av det man fått reda på kan resultera i en diagnos.

Anamnes – en sammanställning av sådant som är viktigt för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, personens sjukhistoria.

Anamnesen innehåller information om personens egen beskrivning av sina besvär, tidigare sjukdomar samt sociala förhållanden. Annan information är till exempel personens identitet, vilka läkemedel personen tar, personens sociala förhållanden samt längd och vikt.

Symtom – tecken på sjukdom. Ett symtom kan vara något som personen själv upplever (subjektiva symtom). Objektiva symtom (sådant som andra kan observera) kan fastställas genom provtagningar, olika undersökningar eller tester av olika slag. Även det som är synligt, som till exempel beteende, kan vara ett symtom.

Syndrom – en kombination av flera symtom som pekar mot en viss diagnos.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

71

3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder Specialpedagogik handlar om att ge stöd vid funktionsnedsättningar samt att kompensera eller avhjälpa dem. För att kunna genomföra specialpedagogiska aktiviteter måste man känna till lite om funktionsnedsättningar som kan ge sådana konsekvenser för människor som drabbats av dem. Det handlar både om medfödda funktionsnedsättningar och förvärvade funktionsnedsättningar som uppkommer senare i livet.

Det som inte tas upp i detta kapitel är sådana funktionsnedsättningar som beror på normalt åldrande. Kapitlet innehåller inte heller funktionsnedsättningar som är mest förekommande hos äldre människor, som till exempel demenssjukdom eller problem i samband med stroke. Det är ändå viktigt att påpeka att de beskrivna funktionsnedsättningarna också förekommer hos äldre människor. funktionsnedsättning

funktionshinder

En funktionsnedsättning är en nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga. En funktionsnedsättning kan bero på en sjukdom eller en skada. Sjukdomen eller skadan kan vara medfödd eller uppkomma senare i livet. Funktionsnedsättningen kan vara tillfällig eller bestående.

Ett funktionshinder uppstår i relation till den omgivande miljön. En funktionsnedsättning behöver alltså inte orsaka ett funktionshinder.

Diagnos diagnos

70

KAPITEL 3

Diagnoser används för att beskriva och konstatera en sjukdom eller en skada. (Ordet diagnos kommer av grekiskans dia som betyder genom och gnosis som betyder vetande.) När man ställer en diagnos samlar man alltså ihop det man vet om den person man vill veta något om.

För att kunna ställa en diagnos börjar man med att ta reda på personens anamnes (anamnes betyder historia). Det man är intresserad av är till exempel om det finns några ärftliga sjukdomar, tidigare sjukdomar och om personen äter några läkemedel. Dessutom tar man naturligtvis reda på personens namn, adress och ålder. Det är också intressant att få veta något om personens familjeförhållanden, boende och hur hen tillbringar sin dag.

De symtom personen uppvisar är av intresse när en diagnos ska ställas. Symtom betyder tecken, och det är tecken på en sjukdom eller en funktionsnedsättning det handlar om. Ibland används olika undersökningar för att ta reda på vilka symtom en person har. Det kan vara blodprover, röntgenundersökning eller tester av olika slag.

Om en person har flera olika symtom som förekommer samtidigt, kallas det ibland för ett syndrom.

anamnes

symtom

syndrom

När man tagit reda på personens anamnes och symtom så sammanfattar man detta. Den tolkning som görs av det man fått reda på kan resultera i en diagnos.

Anamnes – en sammanställning av sådant som är viktigt för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, personens sjukhistoria.

Anamnesen innehåller information om personens egen beskrivning av sina besvär, tidigare sjukdomar samt sociala förhållanden. Annan information är till exempel personens identitet, vilka läkemedel personen tar, personens sociala förhållanden samt längd och vikt.

Symtom – tecken på sjukdom. Ett symtom kan vara något som personen själv upplever (subjektiva symtom). Objektiva symtom (sådant som andra kan observera) kan fastställas genom provtagningar, olika undersökningar eller tester av olika slag. Även det som är synligt, som till exempel beteende, kan vara ett symtom.

Syndrom – en kombination av flera symtom som pekar mot en viss diagnos.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

71

Diagnosmanualer När en diagnos ska ställas finns det några hjälpmedel som läkare använder. Det är så kallade diagnosmanualer. En sådan diagnosmanual är ICD-10 (International Classification of Diseases and Related Health Problems). ICD-10 är utarbetad av WHO (Världshälsoorganisatio-nen). Där finns både fysiska och psykiska sjukdomar med.

En annan diagnosmanual är DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). 5 betyder att det är den femte utgåvan eller versionen. DSM är utarbetad av amerikanska psykiatriska läkarsällskapet och innehåller alla psykiatriska och neuropsykiatriska sjukdomar och även olika typer av utvecklingsstörningar.

Nya upplagor av diagnosmanualerna utvecklas ständigt. Diagnoser som har funnits kan försvinna och nya diagnoser kan komma till.

3:2 Utvecklingsstörning Kognitiva funktionsnedsättningar är ett begrepp för ett antal olika tillstånd där det finns en biologisk störning i hjärnans funktioner.

Störningen medför kognitiva svårigheter av olika grad.

Ibland används begreppen begåvningsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning synonymt.

FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) har beslutat att ordet ”utvecklingsstörning” är det begrepp som ska användas.

utvecklingsstörning

I den följande texten används därför begreppet ”utvecklingsstörning” inledningsvis. Därefter följer en rad specifika tillstånd som ingår i diagnosgruppen ”kognitiva funktionsnedsättningar”.

KAN DU NU?

Några gemensamma kriterier för utvecklingsstörning

1. Vad är skillnaden mellan en funktionsnedsättning och ett funktionshinder?

2. Vad betyder ordet anamnes?

3. Vad innehåller en diagnos?

• Nedsatta funktioner inom minst två viktiga livsfunktioner för att klara vardagen som till exempel att sköta sin hygien, att klara skolgång i den ”vanliga” skolan eller ha ett välfungerande socialt liv.

• IQ under 70

• Funktionsnedsättningen ska ha visat sig innan man är 16 år.

Orsaker En utvecklingsstörning kan bero på skador under graviditeten, skador i samband med förlossningen eller skador som uppkommer senare.

Skador under graviditeten De flesta med utvecklingsstörning har skadats i fosterstadiet. Skadorna kan bero på virusinfektioner eller sjukdomar som exempelvis diabetes hos modern. En liten grupp drabbas också av skador beroende på att modern missbrukat alkohol eller andra droger under graviditeten. Barnet kan också ha genetiska skador som till exempel Downs syndrom och Fragile X.

72

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

73

Diagnosmanualer När en diagnos ska ställas finns det några hjälpmedel som läkare använder. Det är så kallade diagnosmanualer. En sådan diagnosmanual är ICD-10 (International Classification of Diseases and Related Health Problems). ICD-10 är utarbetad av WHO (Världshälsoorganisatio-nen). Där finns både fysiska och psykiska sjukdomar med.

En annan diagnosmanual är DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). 5 betyder att det är den femte utgåvan eller versionen. DSM är utarbetad av amerikanska psykiatriska läkarsällskapet och innehåller alla psykiatriska och neuropsykiatriska sjukdomar och även olika typer av utvecklingsstörningar.

Nya upplagor av diagnosmanualerna utvecklas ständigt. Diagnoser som har funnits kan försvinna och nya diagnoser kan komma till.

3:2 Utvecklingsstörning Kognitiva funktionsnedsättningar är ett begrepp för ett antal olika tillstånd där det finns en biologisk störning i hjärnans funktioner.

Störningen medför kognitiva svårigheter av olika grad.

Ibland används begreppen begåvningsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning synonymt.

FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) har beslutat att ordet ”utvecklingsstörning” är det begrepp som ska användas.

utvecklingsstörning

I den följande texten används därför begreppet ”utvecklingsstörning” inledningsvis. Därefter följer en rad specifika tillstånd som ingår i diagnosgruppen ”kognitiva funktionsnedsättningar”.

KAN DU NU?

Några gemensamma kriterier för utvecklingsstörning

1. Vad är skillnaden mellan en funktionsnedsättning och ett funktionshinder?

2. Vad betyder ordet anamnes?

3. Vad innehåller en diagnos?

• Nedsatta funktioner inom minst två viktiga livsfunktioner för att klara vardagen som till exempel att sköta sin hygien, att klara skolgång i den ”vanliga” skolan eller ha ett välfungerande socialt liv.

• IQ under 70

• Funktionsnedsättningen ska ha visat sig innan man är 16 år.

Orsaker En utvecklingsstörning kan bero på skador under graviditeten, skador i samband med förlossningen eller skador som uppkommer senare.

Skador under graviditeten De flesta med utvecklingsstörning har skadats i fosterstadiet. Skadorna kan bero på virusinfektioner eller sjukdomar som exempelvis diabetes hos modern. En liten grupp drabbas också av skador beroende på att modern missbrukat alkohol eller andra droger under graviditeten. Barnet kan också ha genetiska skador som till exempel Downs syndrom och Fragile X.

72

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

73

Lindrig utvecklingsstörning (C-nivå) En person med lindrig utvecklingsstörning behöver ofta längre tid än ”normalt” för att lära sig nya saker. Personen har inga problem med att tala och förstå talat språk, men kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp. Det konkreta tänkandet fungerar utan större problem. Det innebär att personen kan använda sina tidigare kunskaper, att han eller hon oftast kan generalisera och att det är möjligt att förstå orsak och verkan i vissa sammanhang. När man generaliserar kunskap betyder det att man kan föra över en förvärvad kunskap till ett närliggande område. Om man till exempel kan koka te med hjälp av en kastrull vatten på spisen kan man utan problem använda en vattenkokare istället.

Måttlig utvecklingsstörning (B-nivå)

Skador i samband med förlossning Under förlossningen drabbas ibland barnet av syrebrist i hjärnan.

Det kan bero på att förlossningen är svår eller utdragen eller att navelsträngen hamnat runt halsen på barnet.

Senare skador I dag skaffar vi ofta olika skydd åt barnen, till exempel hjälmar och liknande. Detta har minskat risken för senare uppkomna hjärnskador. Men fortfarande kan det inträffa situationer där barn blir skadade genom fall eller yttre våld som ger upphov till utvecklingsstörning.

Vad innebär utvecklingsstörning?

Utvecklingsstörning är i första hand en kognitiv funktionsnedsättning. Det betyder svårigheter framförallt när det gäller inlärning, minne, tänkande och förståelse. Störningen kan vara av olika grad. Man talar ibland om tre olika nivåer, lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning. Ibland använder man bokstäver som nivåbeteckning.

74

KAPITEL 3

Den som har en måttlig utvecklingsstörning kan förstå tal relativt väl och har inga problem med symboler och bilder. Personen kan minnas saker hen själv varit med om och kan återberätta dem. Hen har svårigheter att generalisera kunskap. Det kan vara svårt att ha en uppfattning om sådant som inte finns i minnesbanken, alltså att föreställa sig nya saker. Det kan också vara svårt att lägga till nya saker i minnesbanken.

Grav utvecklingsstörning (A-nivå) En person med grav utvecklingsstörning har stora problem med tal och språkförståelse. Hen kan ha svårt att använda symboler och bilder. Igenkännande av människor förekommer, medan situationer behöver vara likadana för att de ska vara begripliga. Det verkar som om korttidsminnet är mycket begränsat.

Hos människor med grav utvecklingsstörning är det vanligt att det förekommer så kallad flerfunktionsnedsättning. Det betyder att det finns flera olika funktionsnedsättningar samtidigt. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Det kan betyda att människor med grav utvecklingsstörning kan ha extra svårt att ta emot och bearbeta information och att uttrycka sina känslor. Ibland innebär det att vi underskattar eller överskattar deras förmågor. Fysisk kontakt kan vara ett sätt att kommunicera och hur vi använder denna kontakt blir därför mycket viktigt.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

75

Lindrig utvecklingsstörning (C-nivå) En person med lindrig utvecklingsstörning behöver ofta längre tid än ”normalt” för att lära sig nya saker. Personen har inga problem med att tala och förstå talat språk, men kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp. Det konkreta tänkandet fungerar utan större problem. Det innebär att personen kan använda sina tidigare kunskaper, att han eller hon oftast kan generalisera och att det är möjligt att förstå orsak och verkan i vissa sammanhang. När man generaliserar kunskap betyder det att man kan föra över en förvärvad kunskap till ett närliggande område. Om man till exempel kan koka te med hjälp av en kastrull vatten på spisen kan man utan problem använda en vattenkokare istället.

Måttlig utvecklingsstörning (B-nivå)

Skador i samband med förlossning Under förlossningen drabbas ibland barnet av syrebrist i hjärnan.

Det kan bero på att förlossningen är svår eller utdragen eller att navelsträngen hamnat runt halsen på barnet.

Senare skador I dag skaffar vi ofta olika skydd åt barnen, till exempel hjälmar och liknande. Detta har minskat risken för senare uppkomna hjärnskador. Men fortfarande kan det inträffa situationer där barn blir skadade genom fall eller yttre våld som ger upphov till utvecklingsstörning.

Vad innebär utvecklingsstörning?

Utvecklingsstörning är i första hand en kognitiv funktionsnedsättning. Det betyder svårigheter framförallt när det gäller inlärning, minne, tänkande och förståelse. Störningen kan vara av olika grad. Man talar ibland om tre olika nivåer, lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning. Ibland använder man bokstäver som nivåbeteckning.

74

KAPITEL 3

Den som har en måttlig utvecklingsstörning kan förstå tal relativt väl och har inga problem med symboler och bilder. Personen kan minnas saker hen själv varit med om och kan återberätta dem. Hen har svårigheter att generalisera kunskap. Det kan vara svårt att ha en uppfattning om sådant som inte finns i minnesbanken, alltså att föreställa sig nya saker. Det kan också vara svårt att lägga till nya saker i minnesbanken.

Grav utvecklingsstörning (A-nivå) En person med grav utvecklingsstörning har stora problem med tal och språkförståelse. Hen kan ha svårt att använda symboler och bilder. Igenkännande av människor förekommer, medan situationer behöver vara likadana för att de ska vara begripliga. Det verkar som om korttidsminnet är mycket begränsat.

Hos människor med grav utvecklingsstörning är det vanligt att det förekommer så kallad flerfunktionsnedsättning. Det betyder att det finns flera olika funktionsnedsättningar samtidigt. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Det kan betyda att människor med grav utvecklingsstörning kan ha extra svårt att ta emot och bearbeta information och att uttrycka sina känslor. Ibland innebär det att vi underskattar eller överskattar deras förmågor. Fysisk kontakt kan vara ett sätt att kommunicera och hur vi använder denna kontakt blir därför mycket viktigt.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

75

Symtom Hos en person med Downs syndrom finns det flera yttre tecken som är synliga. Några typiska tecken kan vara: • Snedställda ögonspringor.

• Platt bakhuvud.

• Fyrfingerfåra i handflatan (en av linjerna som vi har i handflatan är obruten och löper längs de fyra fingrarna, minus tummen).

• Tungan hänger ut lite eller mycket. Övriga vanliga symtom är hjärtfel och skelning eller andra synfel.

Konsekvenser Människor med utvecklingsstörning har olika behov beroende på nivån på deras funktionsnedsättning. En del kan klara sig bra i eget boende medan andra behöver tillsyn dygnet runt. Några fungerar tillsammans med andra i en daglig verksamhet eller på en arbetsplats. Många med utvecklingsstörning behöver någon form av kognitiv och/eller behavioristisk träning, som kan handla om att hantera pengar, sköta en bostad, läsa och skriva eller andra funktioner. Det är också vanligt att det finns behov av att träna kroppens muskler och olika sinnen.

Några med utvecklingsstörning har tilläggsfunktionshinder som till exempel nedsatt syn eller hörsel, epilepsi eller rörelsehinder. Då blir det naturligtvis fler aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara nödvändigt med hjälpmedel av skilda slag.(se kapitel 7 om hjälpmedel).

Downs syndrom Downs syndrom är en vanlig orsak till utvecklingsstörning. Varje år föds i Sverige mellan 110 och 150 barn med denna typ av störning.

Orsaken till Downs syndrom är en anomali (anomali är detsamma som en avvikelse från det normala) i kromosomuppsättningen. Normalt sett finns det ett par av varje kromosom och vi har 23 stycken.

Det innebär att vi har 46 kromosomer totalt. Vid Downs syndrom är det tre kromosomer i stället för två när det gäller en av kromosomerna, nummer 21. Det innebär att en person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer.

76

KAPITEL 3

Retts syndrom Retts syndrom beror på en störning av nervcellernas mognad i hjärnan som orsakats av en genetisk förändring. De nervceller som påverkas är framförallt de som styr det autonoma nervsystemet. Det autonoma (självständiga) nervsystemet är den del av nervsystemet som inte går att påverka med viljan. Det styr till exempel andning, puls, blodtryck och cirkulation. Det finns inget som tyder på att Retts syndrom är ärftligt utan förändringen hos den enskilda huvudpersonen är ny. Retts syndrom är vanligast hos kvinnor. Några enstaka män har denna diagnos. I Sverige föds 5–6 flickor per år som utvecklar detta syndrom.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

77

Symtom Hos en person med Downs syndrom finns det flera yttre tecken som är synliga. Några typiska tecken kan vara: • Snedställda ögonspringor.

• Platt bakhuvud.

• Fyrfingerfåra i handflatan (en av linjerna som vi har i handflatan är obruten och löper längs de fyra fingrarna, minus tummen).

• Tungan hänger ut lite eller mycket. Övriga vanliga symtom är hjärtfel och skelning eller andra synfel.

Konsekvenser Människor med utvecklingsstörning har olika behov beroende på nivån på deras funktionsnedsättning. En del kan klara sig bra i eget boende medan andra behöver tillsyn dygnet runt. Några fungerar tillsammans med andra i en daglig verksamhet eller på en arbetsplats. Många med utvecklingsstörning behöver någon form av kognitiv och/eller behavioristisk träning, som kan handla om att hantera pengar, sköta en bostad, läsa och skriva eller andra funktioner. Det är också vanligt att det finns behov av att träna kroppens muskler och olika sinnen.

Några med utvecklingsstörning har tilläggsfunktionshinder som till exempel nedsatt syn eller hörsel, epilepsi eller rörelsehinder. Då blir det naturligtvis fler aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara nödvändigt med hjälpmedel av skilda slag.(se kapitel 7 om hjälpmedel).

Downs syndrom Downs syndrom är en vanlig orsak till utvecklingsstörning. Varje år föds i Sverige mellan 110 och 150 barn med denna typ av störning.

Orsaken till Downs syndrom är en anomali (anomali är detsamma som en avvikelse från det normala) i kromosomuppsättningen. Normalt sett finns det ett par av varje kromosom och vi har 23 stycken.

Det innebär att vi har 46 kromosomer totalt. Vid Downs syndrom är det tre kromosomer i stället för två när det gäller en av kromosomerna, nummer 21. Det innebär att en person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer.

76

KAPITEL 3

Retts syndrom Retts syndrom beror på en störning av nervcellernas mognad i hjärnan som orsakats av en genetisk förändring. De nervceller som påverkas är framförallt de som styr det autonoma nervsystemet. Det autonoma (självständiga) nervsystemet är den del av nervsystemet som inte går att påverka med viljan. Det styr till exempel andning, puls, blodtryck och cirkulation. Det finns inget som tyder på att Retts syndrom är ärftligt utan förändringen hos den enskilda huvudpersonen är ny. Retts syndrom är vanligast hos kvinnor. Några enstaka män har denna diagnos. I Sverige föds 5–6 flickor per år som utvecklar detta syndrom.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

77

Symtom Symtomen börjar visa sig när barnet är 6–18 månader genom att den allmänna utvecklingen blir långsammare. Oftast blir det en försämring fram till cirka 4 års ålder.

• Förlust av tidigare förmågor som tal- och handfunktioner • Stereotypier som tungrörelser och att vrida på händerna • Kontakt- och kommunikationssvårigheter • Tandgnissling • Epilepsi • Magbesvär • Svårigheter att svälja mat • Andningssvårigheter • Yrsel, oro, panik En del av dessa symtom blir lite bättre under åren som följer.

Många får tillbaka några av de förmågor som tidigare fanns.

Senare symtom • Dålig balans • Skolios (snedställning i ryggen) • Intensiv ögonkontakt Några lär sig aldrig att stå eller att gå, några kan på nytt förlora dessa förmågor senare.

Konsekvenser Magproblemen tillsammans med andningssvårigheterna gör att många har svårt att äta och svälja. Några får dessutom ont i magen på grund av sår i matstrupen. Förstoppning är vanligt.

Symtomen kräver olika typer av stöd beroende på vilka de är och i vilken omfattning de förekommer. Många behöver hjälpmedel och mycket stöd för att klara ett så vanligt liv som möjligt.

De flesta mer Retts syndrom kan förstå och uppfatta information, men kan ha svårt att visa det på ett adekvat sätt.

78

KAPITEL 3

Prader-Willis syndrom (PDW) Prader-Willis syndrom beror på en kromosomförändring. Förändringen innebär att huvudpersonen har en utvecklingsstörning, alltför stor aptit, är kortväxt och har muskelslapphet. Det finns inget som tyder på att det är ärftligt utan förändringen hos den enskilda huvudpersonen är ny. Däremot verkar det som om förändringen kan vara ärftlig, men inte så många med PDW får egna barn. Sex till åtta barn med PDW föds varje år i Sverige.

Symtom • Svaga sugreflexer hos det nyfödda barnet • I 1–2-årsåldern utvecklas en ätstörning som gör att barnet kan äta hur mycket som helst.

• Dåligt utvecklade könsorgan • Skolios (sned rygg) • Skelning • Små, sent utvecklade tänder • Små händer och fötter • Kortväxt • Försenad talutveckling • Hög smärttröskel • Lindrig till måttlig utvecklingsstörning • Beteendeproblem

Konsekvenser Den stora aptiten gör att många med PDW behöver en strikt diet.

Det handlar om att begränsa både tillgången på mat och kaloriinnehållet. Fysisk aktivitet är viktig. De flesta har behov av fasta rutiner och stöd i vardagen.

Williams syndrom Williams syndrom beror på en förändring i ett kromosompar. De flesta med Williams syndrom har en lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Störningen kan också orsaka missbildningar i hjärtat och de stora blodkärlen. Fem till tio barn med Williams syndrom föds varje år i Sverige.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

79

Symtom Symtomen börjar visa sig när barnet är 6–18 månader genom att den allmänna utvecklingen blir långsammare. Oftast blir det en försämring fram till cirka 4 års ålder.

• Förlust av tidigare förmågor som tal- och handfunktioner • Stereotypier som tungrörelser och att vrida på händerna • Kontakt- och kommunikationssvårigheter • Tandgnissling • Epilepsi • Magbesvär • Svårigheter att svälja mat • Andningssvårigheter • Yrsel, oro, panik En del av dessa symtom blir lite bättre under åren som följer.

Många får tillbaka några av de förmågor som tidigare fanns.

Senare symtom • Dålig balans • Skolios (snedställning i ryggen) • Intensiv ögonkontakt Några lär sig aldrig att stå eller att gå, några kan på nytt förlora dessa förmågor senare.

Konsekvenser Magproblemen tillsammans med andningssvårigheterna gör att många har svårt att äta och svälja. Några får dessutom ont i magen på grund av sår i matstrupen. Förstoppning är vanligt.

Symtomen kräver olika typer av stöd beroende på vilka de är och i vilken omfattning de förekommer. Många behöver hjälpmedel och mycket stöd för att klara ett så vanligt liv som möjligt.

De flesta mer Retts syndrom kan förstå och uppfatta information, men kan ha svårt att visa det på ett adekvat sätt.

78

KAPITEL 3

Prader-Willis syndrom (PDW) Prader-Willis syndrom beror på en kromosomförändring. Förändringen innebär att huvudpersonen har en utvecklingsstörning, alltför stor aptit, är kortväxt och har muskelslapphet. Det finns inget som tyder på att det är ärftligt utan förändringen hos den enskilda huvudpersonen är ny. Däremot verkar det som om förändringen kan vara ärftlig, men inte så många med PDW får egna barn. Sex till åtta barn med PDW föds varje år i Sverige.

Symtom • Svaga sugreflexer hos det nyfödda barnet • I 1–2-årsåldern utvecklas en ätstörning som gör att barnet kan äta hur mycket som helst.

• Dåligt utvecklade könsorgan • Skolios (sned rygg) • Skelning • Små, sent utvecklade tänder • Små händer och fötter • Kortväxt • Försenad talutveckling • Hög smärttröskel • Lindrig till måttlig utvecklingsstörning • Beteendeproblem

Konsekvenser Den stora aptiten gör att många med PDW behöver en strikt diet.

Det handlar om att begränsa både tillgången på mat och kaloriinnehållet. Fysisk aktivitet är viktig. De flesta har behov av fasta rutiner och stöd i vardagen.

Williams syndrom Williams syndrom beror på en förändring i ett kromosompar. De flesta med Williams syndrom har en lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Störningen kan också orsaka missbildningar i hjärtat och de stora blodkärlen. Fem till tio barn med Williams syndrom föds varje år i Sverige.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

79

Tuberös skleros Tuberös skleros innebär att delar av hjärnbarken får hårda knölar.

Det kan också finnas knölar på andra platser i kroppen till exempel i huden, njurarna, hjärtat, ögonen och lungorna. Knölarnas placering ger upphov till olika symtom. En del kan ha lindriga symtom som inte innebär några större funktionsnedsättningar.

Orsaken till diagnosen är en förändring i den gen som styr tillväxt och delning av cellerna. Det finns en ärftlighet i ungefär en tredjedel av fallen, medan de övriga har en ny förändring i sina gener. Ungefär 10 människor föds med tuberös skleros i Sverige varje år.

Symtom

Symtom • • • • • • • • •

Försenad motorisk utveckling Försenad tal- och språkutveckling Tandproblem Missbildningar i hjärtat eller de stora blodkärlen Lindrig till måttlig utvecklingsstörning Koncentrationssvårigheter Autistiska drag Stort intresse för sociala kontakter Ofta liten till växten och slank

Konsekvenser

• Hudförändringar, till exempel vita fläckar på huden eller röda knottror i ansiktet • Problem med tandemaljen • Epilepsi • Måttlig till grav utvecklingsstörning • Autism • Hyperaktivitet • Tal- och kommunikationssvårigheter • Sömnstörningar

Konsekvenser Det finns inget läkemedel som kan bota sjukdomen. Om det finns knölar i till exempel hjärta, lungor eller njurar kan dessa eventuellt behandlas, eller kontrolleras regelbundet. De huvudpersoner som har symtomet utvecklingsstörning behöver mycket stöd och ett flertal hjälpmedel. Även andra symtom som talsvårigheter oh problem med tänderna behöver åtgärdas.

Regelbundna kontroller av hjärtats olika funktioner är viktiga.

Hjälp och stöd till talutveckling behövs. De funktioner som beror på utvecklingsstörning kräver också stöd och ibland hjälpmedel.

Många huvudpersoner vill gärna få kontakt med de människor de möter, även om det inte är människor de känner, och kan därför behöva hjälp med träning i hur det ska gå till.

80

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

81

Tuberös skleros Tuberös skleros innebär att delar av hjärnbarken får hårda knölar.

Det kan också finnas knölar på andra platser i kroppen till exempel i huden, njurarna, hjärtat, ögonen och lungorna. Knölarnas placering ger upphov till olika symtom. En del kan ha lindriga symtom som inte innebär några större funktionsnedsättningar.

Orsaken till diagnosen är en förändring i den gen som styr tillväxt och delning av cellerna. Det finns en ärftlighet i ungefär en tredjedel av fallen, medan de övriga har en ny förändring i sina gener. Ungefär 10 människor föds med tuberös skleros i Sverige varje år.

Symtom

Symtom • • • • • • • • •

Försenad motorisk utveckling Försenad tal- och språkutveckling Tandproblem Missbildningar i hjärtat eller de stora blodkärlen Lindrig till måttlig utvecklingsstörning Koncentrationssvårigheter Autistiska drag Stort intresse för sociala kontakter Ofta liten till växten och slank

Konsekvenser

• Hudförändringar, till exempel vita fläckar på huden eller röda knottror i ansiktet • Problem med tandemaljen • Epilepsi • Måttlig till grav utvecklingsstörning • Autism • Hyperaktivitet • Tal- och kommunikationssvårigheter • Sömnstörningar

Konsekvenser Det finns inget läkemedel som kan bota sjukdomen. Om det finns knölar i till exempel hjärta, lungor eller njurar kan dessa eventuellt behandlas, eller kontrolleras regelbundet. De huvudpersoner som har symtomet utvecklingsstörning behöver mycket stöd och ett flertal hjälpmedel. Även andra symtom som talsvårigheter oh problem med tänderna behöver åtgärdas.

Regelbundna kontroller av hjärtats olika funktioner är viktiga.

Hjälp och stöd till talutveckling behövs. De funktioner som beror på utvecklingsstörning kräver också stöd och ibland hjälpmedel.

Många huvudpersoner vill gärna få kontakt med de människor de möter, även om det inte är människor de känner, och kan därför behöva hjälp med träning i hur det ska gå till.

80

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

81

Fragilt X-syndrom (Fragile X) Fragile X orsakas av en förändring på X-kromosomen (den kvinnliga kromosomen). Förändringen gör att hjärnans signalsystem inte fungerar normalt. Det finns alltid en ärftlighet med i bilden vid Fragile X. Alla som har en mamma med Fragile X-förändringar får inte förändringen på X-kromosomen.

Ungefär 35 personer föds med Fragile X i Sverige varje år. Cirka två tredjedelar av dessa barn är pojkar.

Symtom • • • • • • •

Överrörliga leder Försenad motorisk utveckling Försenad talutveckling Problem med tänderna Koncentrationssvårigheter Hyperaktivitet Utvecklingsstörning (främst hos pojkarna)

Konsekvenser Flickor med Fragile X har ofta lindrigare symtom eller inga alls. Ärftligheten går via mamman, därför är det viktigt att göra en utredning så det går att se vem som bär anlaget. Det kan behövas stöd och hjälpmedel, till exempel talträning. Pojkar som har en utvecklingsstörning behöver samma hjälp som alla andra med den funktionsnedsättningen.

KAN DU NU? 1. Räkna upp några tänkbara orsaker till att en utvecklingsstörning uppkommer.

2. Man kan dela in utvecklingsstörningar i olika nivåer. Vilka?

82

KAPITEL 3

3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar framförallt beteendet och den personliga utvecklingen. Tidigare var det nästan bara barn som diagnosticerades avseende någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i dag är det också fler vuxna som kommit att undersökas för detta.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Orsaker Det finns många teorier om vad som orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den vanligaste förklaringen handlar om ärftlighet, men även skador under graviditeten har uppmärksammats. Virusinfektioner (till exempel hjärninflammation) efter födseln anses också kunna spela en viss roll för att autism kan utvecklas.

Det har också förekommit teorier om kostens betydelse, där brist på Omega 3 och 6 har diskuterats. Socker, gluten och andra livsmedel som kan starta en inflammation diskuteras också. På senare tid har miljöfaktorer, till exempel miljögifter som orsak till autism, blivit intressant att undersöka. Ännu vet alltså ingen med säkerhet vad som orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kanske forskningen kan ge oss besked om detta i framtiden.

Vad innebär neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär svårigheter inom vissa specifika områden. Det kan innebära svårigheter i samspelet med andra människor, svårigheter avseende kommunikation, motorisk klumpighet, svårighet att vara stilla, dyslexi, svårt med uppmärksamhet, perception samt problem med minnet och inlärningen.

De olika funktionsnedsättningarna förekommer ibland jämsides, och kan därför vara svåra att skilja åt.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

83

Fragilt X-syndrom (Fragile X) Fragile X orsakas av en förändring på X-kromosomen (den kvinnliga kromosomen). Förändringen gör att hjärnans signalsystem inte fungerar normalt. Det finns alltid en ärftlighet med i bilden vid Fragile X. Alla som har en mamma med Fragile X-förändringar får inte förändringen på X-kromosomen.

Ungefär 35 personer föds med Fragile X i Sverige varje år. Cirka två tredjedelar av dessa barn är pojkar.

Symtom • • • • • • •

Överrörliga leder Försenad motorisk utveckling Försenad talutveckling Problem med tänderna Koncentrationssvårigheter Hyperaktivitet Utvecklingsstörning (främst hos pojkarna)

Konsekvenser Flickor med Fragile X har ofta lindrigare symtom eller inga alls. Ärftligheten går via mamman, därför är det viktigt att göra en utredning så det går att se vem som bär anlaget. Det kan behövas stöd och hjälpmedel, till exempel talträning. Pojkar som har en utvecklingsstörning behöver samma hjälp som alla andra med den funktionsnedsättningen.

KAN DU NU? 1. Räkna upp några tänkbara orsaker till att en utvecklingsstörning uppkommer.

2. Man kan dela in utvecklingsstörningar i olika nivåer. Vilka?

82

KAPITEL 3

3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar framförallt beteendet och den personliga utvecklingen. Tidigare var det nästan bara barn som diagnosticerades avseende någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i dag är det också fler vuxna som kommit att undersökas för detta.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Orsaker Det finns många teorier om vad som orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den vanligaste förklaringen handlar om ärftlighet, men även skador under graviditeten har uppmärksammats. Virusinfektioner (till exempel hjärninflammation) efter födseln anses också kunna spela en viss roll för att autism kan utvecklas.

Det har också förekommit teorier om kostens betydelse, där brist på Omega 3 och 6 har diskuterats. Socker, gluten och andra livsmedel som kan starta en inflammation diskuteras också. På senare tid har miljöfaktorer, till exempel miljögifter som orsak till autism, blivit intressant att undersöka. Ännu vet alltså ingen med säkerhet vad som orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kanske forskningen kan ge oss besked om detta i framtiden.

Vad innebär neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär svårigheter inom vissa specifika områden. Det kan innebära svårigheter i samspelet med andra människor, svårigheter avseende kommunikation, motorisk klumpighet, svårighet att vara stilla, dyslexi, svårt med uppmärksamhet, perception samt problem med minnet och inlärningen.

De olika funktionsnedsättningarna förekommer ibland jämsides, och kan därför vara svåra att skilja åt.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

83

Intressen och rutiner Somliga har också en del speciella beteenden, till exempel att gå på tå, titta på saker som snurrar, vagga på kroppen eller skada sig själva. Det kan också vara viktigt med rutiner för en del av dessa personer, man vill att det som händer ska vara lika dag för dag.

Motorisk klumpighet Många barn med Aspergers syndrom eller autism lär sig att gå lite senare än vad som är vanligt. Funktioner som kan vara påverkade och som visar sig senare i livet kan till exempel vara svårigheter med bollspel, balanssvårigheter, svårigheter att knyta skosnören och svårläslig handstil.

Generalisering När man generaliserar kunskap betyder det att man kan föra över en förvärvad kunskap till ett närliggande område (se avsnittet ovan om lindrig utvecklingsstörning).

Människor med autism eller Aspergers syndrom kan ha betydande svårigheter att generalisera kunskap.

Exempel Lina åker varje dag med bussen mellan sin bostad och sin

dagliga verksamhet. En dag frågar en av personalen om Lina kan göra

Autism och Aspergers syndrom Kommunikation En person med autism kan ha stora svårigheter dels med att själv tala, dels med att förstå det som sägs. Hen har också oftast problem med att avläsa kroppsspråk.

Socialt samspel

en omväg och hämta en tårta som är beställd. Det innebär att Lina ska ta en annan buss från sitt hem än hon är van vid. Lina säger att hon åtar sig uppdraget att hämta tårtan. Det dröjer länge innan någon reagerar på att Lina inte kommer till den dagliga verksamheten. Till slut åker en av personalen till konditoriet. Där står Lina och är mycket arg och ledsen. Hon vet inte hur hon ska göra för att komma därifrån, hon känner inte igen sig alls och har ingen aning om vilken buss hon ska ta för att komma därifrån.

Det sociala samspelet handlar om att kunna vara tillsammans med andra människor. De flesta har en önskan om att delta i sociala sammanhang. Det förefaller som om människor med autism inte delar denna önskan, utan de gärna går lite för sig själva eller avskärmar sig på något sätt från omgivningen. På grund av svårigheterna i det sociala samspelet är det svårt för barn med autism att leka med andra barn.

84

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

85

Intressen och rutiner Somliga har också en del speciella beteenden, till exempel att gå på tå, titta på saker som snurrar, vagga på kroppen eller skada sig själva. Det kan också vara viktigt med rutiner för en del av dessa personer, man vill att det som händer ska vara lika dag för dag.

Motorisk klumpighet Många barn med Aspergers syndrom eller autism lär sig att gå lite senare än vad som är vanligt. Funktioner som kan vara påverkade och som visar sig senare i livet kan till exempel vara svårigheter med bollspel, balanssvårigheter, svårigheter att knyta skosnören och svårläslig handstil.

Generalisering När man generaliserar kunskap betyder det att man kan föra över en förvärvad kunskap till ett närliggande område (se avsnittet ovan om lindrig utvecklingsstörning).

Människor med autism eller Aspergers syndrom kan ha betydande svårigheter att generalisera kunskap.

Exempel Lina åker varje dag med bussen mellan sin bostad och sin

dagliga verksamhet. En dag frågar en av personalen om Lina kan göra

Autism och Aspergers syndrom Kommunikation En person med autism kan ha stora svårigheter dels med att själv tala, dels med att förstå det som sägs. Hen har också oftast problem med att avläsa kroppsspråk.

Socialt samspel

en omväg och hämta en tårta som är beställd. Det innebär att Lina ska ta en annan buss från sitt hem än hon är van vid. Lina säger att hon åtar sig uppdraget att hämta tårtan. Det dröjer länge innan någon reagerar på att Lina inte kommer till den dagliga verksamheten. Till slut åker en av personalen till konditoriet. Där står Lina och är mycket arg och ledsen. Hon vet inte hur hon ska göra för att komma därifrån, hon känner inte igen sig alls och har ingen aning om vilken buss hon ska ta för att komma därifrån.

Det sociala samspelet handlar om att kunna vara tillsammans med andra människor. De flesta har en önskan om att delta i sociala sammanhang. Det förefaller som om människor med autism inte delar denna önskan, utan de gärna går lite för sig själva eller avskärmar sig på något sätt från omgivningen. På grund av svårigheterna i det sociala samspelet är det svårt för barn med autism att leka med andra barn.

84

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

85

Exekutiva funktioner Att göra en planering för hur en dag eller en vecka ska se ut innebär att man måste använda sina exekutiva funktioner. Många har svårigheter med denna funktion och kan inte organisera sin tillvaro.

Svårigheter med exekutiva funktioner kan vara att se vad som är nödvändigt att göra, till exempel att plocka undan i köket. Om man väl har börjat göra något kan det vara svårt att avsluta eller avbryta det man håller på med.

Autism Autism är ett tillstånd som drabbar cirka 2 människor av 1 000.

Tillståndet är vanligare hos pojkar än hos flickor, även om senare forskning ifrågasätter detta. Autism uppträder oftast tillsammans med utvecklingsstörning. Ibland finns det också andra funktionsnedsättningar som syn- eller hörselnedsättning eller epilepsi.

Symtom • Stora svårigheter med kommunikation. Ibland saknas språkutveckling helt. Ekolali är vanligt och betyder att man upprepar det som någon annan sagt, eller att man svara på en fråga med samma ord som frågan innehåller.

• Att dra sig undan till sin ”egen” värld innebär ibland att personen blir helt ointresserad av andra människor.

• Fascination för ljud- eller ljusfenomen, till exempel spolljudet i toaletten eller flimret på tv-skärmen. Personen kan tillbringa mycket tid med detta.

Exempel När Sture åker buss har han svårt att låta bli att trycka på signalen som är till för att bussen ska stanna. Han tycker att det ljudet är både vackert och roligt att lyssna på. Han kan trycka väldigt många gånger om han inte blir stoppad.

• Stereotypier betyder att man upprepar ett visst beteende på samma sätt under lång tid. Stereotypier kan ibland vara skadliga beteenden även om det inte är tänkt så från början.

Exempel Johanna snurrar ofta sitt långa hår runt ett finger. Hon kan hålla på med det länge. Ibland har hon snurrat håret så hårt att fingret svullnar. Då måste man klippa av hårtesten.

Perceptionsstörningar Exempel Ingrid frågar Patrik om han vill ha ett glas saft. Han svarar: ”Ett glas saft.”

Ingrid formulerar om sin fråga: ”Vill du ha röd saft?” Patrik svarar: ”Röd saft.”

Människor med autistiska funktionsnedsättningar är ofta känsliga eller till och med överkänsliga för vissa sinnesintryck. Vissa typer av ljud kan uppfattas som störande, till exempel telefonsignaler, hundskall, motorljud från kylskåp eller andra maskiner och ljud i allmänna utrymmen som butiker, torg eller samlingssalar.

Ibland är de också känsliga för olika typer av beröring. Det kan handla om etiketter inuti kläder, hårtvätt eller att måla med fingerfärg. Det kan upplevas som smärtsamt eller väldigt obehagligt.

Däremot kan sådant som ger upphov till smärta hos andra inte alls upplevas som smärtsamt.

Det kan ibland finnas känslighet för matens konsistens. Det kan också vara svårt att äta mat med viss färg. Luktsinnet kan vara påverkat, så att personen upplever en ökad känslighet för starka dofter som parfym eller rengöringsmedel.

86

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

87

Exekutiva funktioner Att göra en planering för hur en dag eller en vecka ska se ut innebär att man måste använda sina exekutiva funktioner. Många har svårigheter med denna funktion och kan inte organisera sin tillvaro.

Svårigheter med exekutiva funktioner kan vara att se vad som är nödvändigt att göra, till exempel att plocka undan i köket. Om man väl har börjat göra något kan det vara svårt att avsluta eller avbryta det man håller på med.

Autism Autism är ett tillstånd som drabbar cirka 2 människor av 1 000.

Tillståndet är vanligare hos pojkar än hos flickor, även om senare forskning ifrågasätter detta. Autism uppträder oftast tillsammans med utvecklingsstörning. Ibland finns det också andra funktionsnedsättningar som syn- eller hörselnedsättning eller epilepsi.

Symtom • Stora svårigheter med kommunikation. Ibland saknas språkutveckling helt. Ekolali är vanligt och betyder att man upprepar det som någon annan sagt, eller att man svara på en fråga med samma ord som frågan innehåller.

• Att dra sig undan till sin ”egen” värld innebär ibland att personen blir helt ointresserad av andra människor.

• Fascination för ljud- eller ljusfenomen, till exempel spolljudet i toaletten eller flimret på tv-skärmen. Personen kan tillbringa mycket tid med detta.

Exempel När Sture åker buss har han svårt att låta bli att trycka på signalen som är till för att bussen ska stanna. Han tycker att det ljudet är både vackert och roligt att lyssna på. Han kan trycka väldigt många gånger om han inte blir stoppad.

• Stereotypier betyder att man upprepar ett visst beteende på samma sätt under lång tid. Stereotypier kan ibland vara skadliga beteenden även om det inte är tänkt så från början.

Exempel Johanna snurrar ofta sitt långa hår runt ett finger. Hon kan hålla på med det länge. Ibland har hon snurrat håret så hårt att fingret svullnar. Då måste man klippa av hårtesten.

Perceptionsstörningar Exempel Ingrid frågar Patrik om han vill ha ett glas saft. Han svarar: ”Ett glas saft.”

Ingrid formulerar om sin fråga: ”Vill du ha röd saft?” Patrik svarar: ”Röd saft.”

Människor med autistiska funktionsnedsättningar är ofta känsliga eller till och med överkänsliga för vissa sinnesintryck. Vissa typer av ljud kan uppfattas som störande, till exempel telefonsignaler, hundskall, motorljud från kylskåp eller andra maskiner och ljud i allmänna utrymmen som butiker, torg eller samlingssalar.

Ibland är de också känsliga för olika typer av beröring. Det kan handla om etiketter inuti kläder, hårtvätt eller att måla med fingerfärg. Det kan upplevas som smärtsamt eller väldigt obehagligt.

Däremot kan sådant som ger upphov till smärta hos andra inte alls upplevas som smärtsamt.

Det kan ibland finnas känslighet för matens konsistens. Det kan också vara svårt att äta mat med viss färg. Luktsinnet kan vara påverkat, så att personen upplever en ökad känslighet för starka dofter som parfym eller rengöringsmedel.

86

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

87

Exempel ” Den ljushårige pojken hade skinnhandskar på sig. Han fyllde sina händer med snö och gnuggade hårt mot mitt ansikte flera gånger. Jag lät det hända, väntade bara. Efter en stund reste han sig och tyngden mot min rygg försvann. … När jag tittade upp på honom såg jag hans ansiktsuttryck förändras. Uttrycket som jag först sett där, innan han mulade mig, hade jag inte begripit, men detta uttryck kände jag igen – det var skräck jag såg i hans ansikte. Men jag förstod inte var den kom i från.

Hans kamrater sprang sin väg. Han stirrade på mig och han stammade.

– Gå. Gå hem. Gå hem! Du måste gå hem. …

Först när jag kom hem såg jag att jag var alldeles rutig i ansiktet, det blödde från tusen små rispor. Snön han hade mulat mig med hade varit fylld med smågrus men med min höga smärttröskel hade jag inte känt det. Nu hade jag ett nät av sår på kinderna och hakan. ” (Gunilla Gerland: Ett riktigt liv, s. 100)

Theory of Mind/mentalisering

Aspergers syndrom Aspergers syndrom är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna. Ungefär 6 till 8 barn av 1 000 har Aspergers syndrom*. Även Aspergers syndrom är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Symtom • Väl utvecklat, noggrant tal på gränsen till pedantiskt.

• Entonig röst.

• Stereotypa beteenden som harklingar, hostningar och utstötande av ljud.

• Svårt att förstå sociala regler i lekar och samspel.

• Specialintressen.

• Tvångsmässighet.

Konsekvenser De människor som har antingen autism eller Aspergers syndrom är sinsemellan väldigt olika. En del klarar sitt liv alldeles utmärkt medan andra behöver mycket stöd och hjälp.

Mentalisering innebär att man kan förstå andra människors sätt att tänka eller resonera. Man har alltså förmåga att sätta sig in i andra människors perspektiv.

Många människor med en autistisk funktionsnedsättning har svårt att föreställa sig andra människors tankar och känslor. Det kan också vara svårt att uppfatta vad som är poängen i en rolig historia.

Påhittade historier som romaner kan upplevas som onödiga eller svåra att begripa.

Temple Grandin har skrivit en bok som heter An Inside View of Autism. Ur den kommer följande citat:

”

Jag föredrar faktaböcker ... Jag är tämligen ointresserad av romaner med komplicerade relationer mellan människor.”

Flera människor med denna funktionsnedsättning beskrivs ha ett fantastiskt minne. Det handlar både om långtidsminne och detaljminne. En del har också det som man brukar kalla för fotografiskt minne och kan komma ihåg hela boksidor. De kan ofta vara mycket duktiga på att stava, läsa och räkna.

88

KAPITEL 3

Personer med Aspergers syndrom har ofta ett specialintresse, till exempel siffror.

* Aspergers syndrom är inte längre en egen diagnos enligt DSM-5.

Där ingår det i begreppet ”Autismspektrumstörning”

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

89

Exempel ” Den ljushårige pojken hade skinnhandskar på sig. Han fyllde sina händer med snö och gnuggade hårt mot mitt ansikte flera gånger. Jag lät det hända, väntade bara. Efter en stund reste han sig och tyngden mot min rygg försvann. … När jag tittade upp på honom såg jag hans ansiktsuttryck förändras. Uttrycket som jag först sett där, innan han mulade mig, hade jag inte begripit, men detta uttryck kände jag igen – det var skräck jag såg i hans ansikte. Men jag förstod inte var den kom i från.

Hans kamrater sprang sin väg. Han stirrade på mig och han stammade.

– Gå. Gå hem. Gå hem! Du måste gå hem. …

Först när jag kom hem såg jag att jag var alldeles rutig i ansiktet, det blödde från tusen små rispor. Snön han hade mulat mig med hade varit fylld med smågrus men med min höga smärttröskel hade jag inte känt det. Nu hade jag ett nät av sår på kinderna och hakan. ” (Gunilla Gerland: Ett riktigt liv, s. 100)

Theory of Mind/mentalisering

Aspergers syndrom Aspergers syndrom är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna. Ungefär 6 till 8 barn av 1 000 har Aspergers syndrom*. Även Aspergers syndrom är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Symtom • Väl utvecklat, noggrant tal på gränsen till pedantiskt.

• Entonig röst.

• Stereotypa beteenden som harklingar, hostningar och utstötande av ljud.

• Svårt att förstå sociala regler i lekar och samspel.

• Specialintressen.

• Tvångsmässighet.

Konsekvenser De människor som har antingen autism eller Aspergers syndrom är sinsemellan väldigt olika. En del klarar sitt liv alldeles utmärkt medan andra behöver mycket stöd och hjälp.

Mentalisering innebär att man kan förstå andra människors sätt att tänka eller resonera. Man har alltså förmåga att sätta sig in i andra människors perspektiv.

Många människor med en autistisk funktionsnedsättning har svårt att föreställa sig andra människors tankar och känslor. Det kan också vara svårt att uppfatta vad som är poängen i en rolig historia.

Påhittade historier som romaner kan upplevas som onödiga eller svåra att begripa.

Temple Grandin har skrivit en bok som heter An Inside View of Autism. Ur den kommer följande citat:

”

Jag föredrar faktaböcker ... Jag är tämligen ointresserad av romaner med komplicerade relationer mellan människor.”

Flera människor med denna funktionsnedsättning beskrivs ha ett fantastiskt minne. Det handlar både om långtidsminne och detaljminne. En del har också det som man brukar kalla för fotografiskt minne och kan komma ihåg hela boksidor. De kan ofta vara mycket duktiga på att stava, läsa och räkna.

88

KAPITEL 3

Personer med Aspergers syndrom har ofta ett specialintresse, till exempel siffror.

* Aspergers syndrom är inte längre en egen diagnos enligt DSM-5.

Där ingår det i begreppet ”Autismspektrumstörning”

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

89

Daniel Tammet Daniel Tammet som skrivit boken ”Född en blå dag” har Aspergers syndrom och även något som kallas Savantsyndrom. Savantsyndrom är ett neuropsykiatriskt syndrom där man har extraordinära färdigheter inom något område, i Daniels fall handlar det om matematik, kombinerat med en ovanlig förmåga att minnas detaljer. Tack vare denna begåvning har Daniel europeiskt rekord i memorering av talet pi (22 514 decimaler).

Bokens titel syftar på att Daniel upplever siffror både visuellt och emotionellt och att han ser dem i färger, former, strukturer och rörelser. Den veckodag och det datum då han föddes upplever han som blå. I boken beskriver han hur det är att leva med Aspergers syndrom och hur han har handskats med olika problem och utmaningar som hans diagnos har ställt honom inför. Han beskriver att han har stort behov av strikta rutiner och vanor i sin vardag: ”Jag har ett nästan tvångsmässigt behov av rutiner och ordning, något som påverkar praktiskt taget allting i mitt liv. Jag äter till exempel exakt 45 gram gröt till frukost varje morgon. Jag väger skålen på elektronisk våg för att vara alldeles säker. Sedan räknar jag hur många klädesplagg jag har på mig innan jag går hemifrån. Jag blir orolig om jag inte kan dricka te vid samma tidpunkt varje dag. Om jag blir för stressad och får svårt att andas blundar jag och räknar. Att tänka på siffror och tal hjälper mig att bli lugn igen.”

Adhd Adhd är en förkortning som kommer från engelskans ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder”. Det betyder ungefär uppmärksamhets-störning med överaktivitet. Mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern antas ha adhd. Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen.

Orsaker Den vanligaste orsaken anses i dag vara ärftlighet. I hjärnan kan man se minskad aktivitet i de delar som styr uppmärksamheten, de delar som kontrollerar impulser och de delar som reglerar aktivitetsnivån.

Symtom • Uppmärksamhetsstörning innebär att man har svårt att koncentrera sig på en sak i taget.

• Överaktivitet innebär att man gör flera saker på en gång. De flesta med adhd har en betydande överaktivitet (Hyperactivity).

• Några är i stället mer passiva. Då brukar man kalla denna funktionsnedsättning för add (Attention Deficit Disorder).

• Impulsivitet kan medföra att man har svårt att hantera ilska.

Många har svårt att vänta på sin tur eller att kontrollera sina känslor i största allmänhet.

Exempel Sebastian blir ofta väldigt ilsken när han inte får sin mat tillräckligt snabbt i skolmatsalen. Då kan han kasta sin väska i golvet så att pennor, radergummin och papper far åt alla håll. Han blir ännu argare när han inser att han måste plocka upp allt som fallit ur väskan, så ibland springer han därifrån utan att äta lunch.

• Det är vanligt att människor med adhd har låg självkänsla. Flera kan också ha inlärningssvårigheter och brister i tidsuppfattningen, vilket medför svårigheter att planera sin vardag.

• Motoriska problem kan yttra sig genom att det är svårt att kontrollera rörelserna, ofta handlar det om koordinationssvårigheter.

90

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

91

Daniel Tammet Daniel Tammet som skrivit boken ”Född en blå dag” har Aspergers syndrom och även något som kallas Savantsyndrom. Savantsyndrom är ett neuropsykiatriskt syndrom där man har extraordinära färdigheter inom något område, i Daniels fall handlar det om matematik, kombinerat med en ovanlig förmåga att minnas detaljer. Tack vare denna begåvning har Daniel europeiskt rekord i memorering av talet pi (22 514 decimaler).

Bokens titel syftar på att Daniel upplever siffror både visuellt och emotionellt och att han ser dem i färger, former, strukturer och rörelser. Den veckodag och det datum då han föddes upplever han som blå. I boken beskriver han hur det är att leva med Aspergers syndrom och hur han har handskats med olika problem och utmaningar som hans diagnos har ställt honom inför. Han beskriver att han har stort behov av strikta rutiner och vanor i sin vardag: ”Jag har ett nästan tvångsmässigt behov av rutiner och ordning, något som påverkar praktiskt taget allting i mitt liv. Jag äter till exempel exakt 45 gram gröt till frukost varje morgon. Jag väger skålen på elektronisk våg för att vara alldeles säker. Sedan räknar jag hur många klädesplagg jag har på mig innan jag går hemifrån. Jag blir orolig om jag inte kan dricka te vid samma tidpunkt varje dag. Om jag blir för stressad och får svårt att andas blundar jag och räknar. Att tänka på siffror och tal hjälper mig att bli lugn igen.”

Adhd Adhd är en förkortning som kommer från engelskans ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder”. Det betyder ungefär uppmärksamhets-störning med överaktivitet. Mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern antas ha adhd. Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen.

Orsaker Den vanligaste orsaken anses i dag vara ärftlighet. I hjärnan kan man se minskad aktivitet i de delar som styr uppmärksamheten, de delar som kontrollerar impulser och de delar som reglerar aktivitetsnivån.

Symtom • Uppmärksamhetsstörning innebär att man har svårt att koncentrera sig på en sak i taget.

• Överaktivitet innebär att man gör flera saker på en gång. De flesta med adhd har en betydande överaktivitet (Hyperactivity).

• Några är i stället mer passiva. Då brukar man kalla denna funktionsnedsättning för add (Attention Deficit Disorder).

• Impulsivitet kan medföra att man har svårt att hantera ilska.

Många har svårt att vänta på sin tur eller att kontrollera sina känslor i största allmänhet.

Exempel Sebastian blir ofta väldigt ilsken när han inte får sin mat tillräckligt snabbt i skolmatsalen. Då kan han kasta sin väska i golvet så att pennor, radergummin och papper far åt alla håll. Han blir ännu argare när han inser att han måste plocka upp allt som fallit ur väskan, så ibland springer han därifrån utan att äta lunch.

• Det är vanligt att människor med adhd har låg självkänsla. Flera kan också ha inlärningssvårigheter och brister i tidsuppfattningen, vilket medför svårigheter att planera sin vardag.

• Motoriska problem kan yttra sig genom att det är svårt att kontrollera rörelserna, ofta handlar det om koordinationssvårigheter.

90

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

91

Exempel Miguel kan inte spela basket särskilt bra. Han kan inte springa och dribbla med bollen samtidigt.

Konsekvenser • I skolan kan det bli svårt att följa med på lektionerna.

• Den låga självkänslan kan medföra en ökad risk för depression och ångesttillstånd.

• Ungefär hälften av dem som fått diagnosen i barndomen har kvarstående problem i vuxen ålder.

Tourettes syndrom Många människor med denna funktionsnedsättning har svårt att koncentrera sig och upplevs ofta i barndomen som bråkiga eller allmänt störande. Det som främst utmärker människor med Tourettes syndrom är att de har så kallade tics (tics är ofrivilliga rörelser och/ eller ofrivilliga ljud).

Tourettes syndrom är inte en kognitiv funktionsnedsättning.

Människor med denna funktionsnedsättning har däremot svårt att koncentrera sig, svårt att sitta still och svårt att kontrollera sina impulser. Tillsammans med de eventuella tics som förekommer medverkar det till att det kan bli problem i skolan.

Orsaker Tourettes syndrom är en neurologisk funktionsnedsättning. Orsakerna är inte helt klarlagda. Det kan finnas ärftlighet bakom syndromet. Andra orsaker kan vara obalans i några av de signalsubstanser som finns i hjärnan, bland annat dopamin och endorfin.

Symtom • Tics, som kan handla om grimaser, speciella rörelser med händerna, att hosta, att utstöta starka ljud, att använda svordomar eller ”fula” ord.

• Tvångstankar och tvångsbeteenden innebär att man måste utföra vissa ritualer. Många människor med Tourettes syndrom har tvångsbeteenden (se avsnittet om psykiska funktionsnedsättningar för förklaring av detta).

• Hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter och bristande impulskontroll förekommer också hos människor med denna funktionsnedsättning.

Konsekvenser Människor med Tourettes syndrom upplevs ofta som avvikande på grund av de symtom de uppvisar. Det vanligaste är att symtomen uppkommer i barndomen och avtar i vuxen ålder. Vuxna med Tourettes syndrom har ofta lärt sig att bemästra de mest avvikande beteendena, men uppfattas ändå ofta som underliga eller avvikande.

92

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

93

Exempel Miguel kan inte spela basket särskilt bra. Han kan inte springa och dribbla med bollen samtidigt.

Konsekvenser • I skolan kan det bli svårt att följa med på lektionerna.

• Den låga självkänslan kan medföra en ökad risk för depression och ångesttillstånd.

• Ungefär hälften av dem som fått diagnosen i barndomen har kvarstående problem i vuxen ålder.

Tourettes syndrom Många människor med denna funktionsnedsättning har svårt att koncentrera sig och upplevs ofta i barndomen som bråkiga eller allmänt störande. Det som främst utmärker människor med Tourettes syndrom är att de har så kallade tics (tics är ofrivilliga rörelser och/ eller ofrivilliga ljud).

Tourettes syndrom är inte en kognitiv funktionsnedsättning.

Människor med denna funktionsnedsättning har däremot svårt att koncentrera sig, svårt att sitta still och svårt att kontrollera sina impulser. Tillsammans med de eventuella tics som förekommer medverkar det till att det kan bli problem i skolan.

Orsaker Tourettes syndrom är en neurologisk funktionsnedsättning. Orsakerna är inte helt klarlagda. Det kan finnas ärftlighet bakom syndromet. Andra orsaker kan vara obalans i några av de signalsubstanser som finns i hjärnan, bland annat dopamin och endorfin.

Symtom • Tics, som kan handla om grimaser, speciella rörelser med händerna, att hosta, att utstöta starka ljud, att använda svordomar eller ”fula” ord.

• Tvångstankar och tvångsbeteenden innebär att man måste utföra vissa ritualer. Många människor med Tourettes syndrom har tvångsbeteenden (se avsnittet om psykiska funktionsnedsättningar för förklaring av detta).

• Hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter och bristande impulskontroll förekommer också hos människor med denna funktionsnedsättning.

Konsekvenser Människor med Tourettes syndrom upplevs ofta som avvikande på grund av de symtom de uppvisar. Det vanligaste är att symtomen uppkommer i barndomen och avtar i vuxen ålder. Vuxna med Tourettes syndrom har ofta lärt sig att bemästra de mest avvikande beteendena, men uppfattas ändå ofta som underliga eller avvikande.

92

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

93

Dyslexi

Dyskalkyli

Dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) är en mycket vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det uppskattas att mellan 5 och 8 procent av Sveriges befolkning har någon form av läs- och skriv­ svårigheter. Det är vanligare bland män.

Dyskalkyli innebär att man har svårigheter med matematik. Man räknar med att av 6 procent av Sveriges befolkning har någon form av dyskalkyli.

Tidigare kallades dyslexi för ordblindhet, eftersom man trodde att det berodde på ett slags synfel. Numera har man insett att det handlar om att man har svårigheter med att koda av orden automatiskt.

Det är viktigt att påpeka att dyslexi inte har med intelligensnivå att göra.

Orsaker Dyslexi kan vara en medfödd egenskap eller också kan den ha uppkommit i samband med en skada eller sjukdom. Det är mycket vanligt att människor som har neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar samtidigt har dyslexi.

Symtom • • • •

Långsam läsning.

Gissar vad det står i texten.

Läser fel på ändelser på ord.

Lägger till bokstäver som inte finns i vissa ord.

• Kastar om bokstäver i orden.

• Svårigheter att uppfatta ett ords ljudstruktur.

• Bristande korttidsminne som gör det svårt att minnas vad man läst.

Symtom • • • • •

Räknar på fingrarna.

Svårigheter att lära sig klockan.

Svårigheter att hantera pengar.

Svårigheter att lära sig multiplikationstabellen.

Räknar långsamt.

Konsekvenser Konsekvenserna liknar dem vid dyslexi, fast kopplat till matematik.

Människor med denna typ av funktionsnedsättning blir lätt uttröttade i de sammanhang där man måste använda matematik.

KAN DU NU? 1. Nämn några vanliga teorier kring vad som kan orsaka en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

2. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära att man har svårigheter inom vissa områden, vilka då?

Konsekvenser Människor med dyslexi blir ofta väldigt trötta när de ska läsa eller skriva. Alla processer som har med ord att göra tar mycket längre tid. Det kan finnas betydande svårigheter att klara av situationer där läsning ingår, som till exempel att göra inköp i en affär, beställa mat enligt en meny på restaurang eller att läsa textremsor på en utländsk film.

Det finns många hjälpmedel för människor med dyslexi. För att få rätt hjälpmedel brukar huvudpersonen få en remiss till en logoped.

94

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

95

Dyslexi

Dyskalkyli

Dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) är en mycket vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det uppskattas att mellan 5 och 8 procent av Sveriges befolkning har någon form av läs- och skriv­ svårigheter. Det är vanligare bland män.

Dyskalkyli innebär att man har svårigheter med matematik. Man räknar med att av 6 procent av Sveriges befolkning har någon form av dyskalkyli.

Tidigare kallades dyslexi för ordblindhet, eftersom man trodde att det berodde på ett slags synfel. Numera har man insett att det handlar om att man har svårigheter med att koda av orden automatiskt.

Det är viktigt att påpeka att dyslexi inte har med intelligensnivå att göra.

Orsaker Dyslexi kan vara en medfödd egenskap eller också kan den ha uppkommit i samband med en skada eller sjukdom. Det är mycket vanligt att människor som har neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar samtidigt har dyslexi.

Symtom • • • •

Långsam läsning.

Gissar vad det står i texten.

Läser fel på ändelser på ord.

Lägger till bokstäver som inte finns i vissa ord.

• Kastar om bokstäver i orden.

• Svårigheter att uppfatta ett ords ljudstruktur.

• Bristande korttidsminne som gör det svårt att minnas vad man läst.

Symtom • • • • •

Räknar på fingrarna.

Svårigheter att lära sig klockan.

Svårigheter att hantera pengar.

Svårigheter att lära sig multiplikationstabellen.

Räknar långsamt.

Konsekvenser Konsekvenserna liknar dem vid dyslexi, fast kopplat till matematik.

Människor med denna typ av funktionsnedsättning blir lätt uttröttade i de sammanhang där man måste använda matematik.

KAN DU NU? 1. Nämn några vanliga teorier kring vad som kan orsaka en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

2. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära att man har svårigheter inom vissa områden, vilka då?

Konsekvenser Människor med dyslexi blir ofta väldigt trötta när de ska läsa eller skriva. Alla processer som har med ord att göra tar mycket längre tid. Det kan finnas betydande svårigheter att klara av situationer där läsning ingår, som till exempel att göra inköp i en affär, beställa mat enligt en meny på restaurang eller att läsa textremsor på en utländsk film.

Det finns många hjälpmedel för människor med dyslexi. För att få rätt hjälpmedel brukar huvudpersonen få en remiss till en logoped.

94

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

95

SAMMANFATTNING 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder • Funktionsnedsättning betyder en nedsättning av en människas fysiska,

psykiska eller intellektuella förmåga.

• Funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning orsakas av den omgivande miljön.

• En diagnos används för att beskriva en sjukdom. Diagnosen ställs efter en utredning som består av personens anamnes (historia) och beskrivning av symtomen.

Autism och Aspergers syndrom

• Människor med autism eller Aspergers syndrom har främst svårigheter inom tre områden: kommunikation, socialt samspel samt intressen och rutiner.

• Andra svårigheter kan vara motorisk klumpighet.

Kognitiva svårigheter vid autism och Aspergers syndrom

• Mentalisering, vilket innebär att kunna sätta sig in i hur andra människor

• Utvecklingsstörning beror på någon biologisk störning/skada i hjärnan.

• Orsaker kan vara skador under graviditeten, skador i samband med förloss-

tänker eller resonerar.

• Perceptionsstörningar, som innebär annorlunda upplevelser av sinnesintryck.

• Svårigheter att generalisera som för med sig att det kan vara svårt att överföra kunskap från ett område till ett annat.

• Problem med exekutiva funktioner, vilket innebär svårigheter att planera och organisera sin tillvaro.

• Utvecklingsstörning är en kognitiv funktionsnedsättning. Svårigheterna

Adhd

• Utvecklingsstörning kan vara av olika grad: lindrig, måttlig eller grav

• Människor med adhd har svårigheter med uppmärksamheten.

• De är ofta överaktiva och kan ibland vara impulsiva och ha svårt att kontrol-

3:2 Utvecklingsstörning ningen eller skador som uppkommit senare.

gäller inlärning, minne, tänkande och förståelse.

utvecklingsstörning.

• Downs syndrom är en av de vanliga utvecklingsstörningarna. Tillståndet orsakas av att det finns en extra kromosom.

• Retts syndrom beror på en omognad i hjärnans nervceller. De nervceller som påverkas är framförallt de som styr det autonoma nervsystemet. Utvecklingsstörning, mat- och andningsproblem är vanliga.

• Prader Willis syndrom beror på en kromosomförändring som kan orsaka utvecklingsstörning och en mycket stor aptit.

• Williams syndrom orsakas av en kromosomförändring. Förutom en utvecklingsstörning har många med Williams syndrom även hjärtproblem.

• Tuberös skleros betyder att det kan finnas knölar (skleros=förhårdnad) i till exempel hjärnan. Då blir det ofta en utvecklingsstörning.

• Fragile X orsakas av en förändring av X-kromosomen. Pojkar med Fragile X är ofta utvecklingsstörda.

lera sin ilska.

• Det kan finnas problem med koordinationen av rörelser.

Tourettes syndrom

• Tics är ett av symtomen. Tics innebär ofrivilliga rörelser eller ljud.

• Tvångstankar är ett annat symtom, liksom hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.

Dyslexi

• Dyslexi är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna.

• Dyslexi innebär svårigheter att läsa, skriva eller koda av de ord man läser.

• Stavning kan också vara ett problem.

Dyskalkyli

• Dyskalkyli innebär svårigheter med matematik.

3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar framförallt beteendet

och den personliga utvecklingen.

• Troliga orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vara ärftlighet, fosterskador eller något i kosten.

96

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

97

SAMMANFATTNING 3:1 Funktionsnedsättning och funktionshinder • Funktionsnedsättning betyder en nedsättning av en människas fysiska,

psykiska eller intellektuella förmåga.

• Funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning orsakas av den omgivande miljön.

• En diagnos används för att beskriva en sjukdom. Diagnosen ställs efter en utredning som består av personens anamnes (historia) och beskrivning av symtomen.

Autism och Aspergers syndrom

• Människor med autism eller Aspergers syndrom har främst svårigheter inom tre områden: kommunikation, socialt samspel samt intressen och rutiner.

• Andra svårigheter kan vara motorisk klumpighet.

Kognitiva svårigheter vid autism och Aspergers syndrom

• Mentalisering, vilket innebär att kunna sätta sig in i hur andra människor

• Utvecklingsstörning beror på någon biologisk störning/skada i hjärnan.

• Orsaker kan vara skador under graviditeten, skador i samband med förloss-

tänker eller resonerar.

• Perceptionsstörningar, som innebär annorlunda upplevelser av sinnesintryck.

• Svårigheter att generalisera som för med sig att det kan vara svårt att överföra kunskap från ett område till ett annat.

• Problem med exekutiva funktioner, vilket innebär svårigheter att planera och organisera sin tillvaro.

• Utvecklingsstörning är en kognitiv funktionsnedsättning. Svårigheterna

Adhd

• Utvecklingsstörning kan vara av olika grad: lindrig, måttlig eller grav

• Människor med adhd har svårigheter med uppmärksamheten.

• De är ofta överaktiva och kan ibland vara impulsiva och ha svårt att kontrol-

3:2 Utvecklingsstörning ningen eller skador som uppkommit senare.

gäller inlärning, minne, tänkande och förståelse.

utvecklingsstörning.

• Downs syndrom är en av de vanliga utvecklingsstörningarna. Tillståndet orsakas av att det finns en extra kromosom.

• Retts syndrom beror på en omognad i hjärnans nervceller. De nervceller som påverkas är framförallt de som styr det autonoma nervsystemet. Utvecklingsstörning, mat- och andningsproblem är vanliga.

• Prader Willis syndrom beror på en kromosomförändring som kan orsaka utvecklingsstörning och en mycket stor aptit.

• Williams syndrom orsakas av en kromosomförändring. Förutom en utvecklingsstörning har många med Williams syndrom även hjärtproblem.

• Tuberös skleros betyder att det kan finnas knölar (skleros=förhårdnad) i till exempel hjärnan. Då blir det ofta en utvecklingsstörning.

• Fragile X orsakas av en förändring av X-kromosomen. Pojkar med Fragile X är ofta utvecklingsstörda.

lera sin ilska.

• Det kan finnas problem med koordinationen av rörelser.

Tourettes syndrom

• Tics är ett av symtomen. Tics innebär ofrivilliga rörelser eller ljud.

• Tvångstankar är ett annat symtom, liksom hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.

Dyslexi

• Dyslexi är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna.

• Dyslexi innebär svårigheter att läsa, skriva eller koda av de ord man läser.

• Stavning kan också vara ett problem.

Dyskalkyli

• Dyskalkyli innebär svårigheter med matematik.

3:3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar framförallt beteendet

och den personliga utvecklingen.

• Troliga orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vara ärftlighet, fosterskador eller något i kosten.

96

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

97

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 3:1 Funktionsnedsättningar och funktionshinder 1. Redogör för begreppen anamnes, diagnos och symtom.

2. Vad är din åsikt om att ställa diagnoser?

• Är det viktigt, och i så fall varför?

3. Vilka risker kan det finnas med att ställa en diagnos?

4. Vad kan en diagnos innebära för människan med en funktionsnedsättning?

5. Hur kan omgivningen reagera när man får kunskap om att en person har en diagnos av något slag? Har det någon betydelse vilken diagnos det handlar om? Motivera.

3:2 Utvecklingsstörning 1. Downs syndrom är en av de vanligaste formerna av utvecklingsstörning. Syndromet beror på att det finns en extra kromosom.

• Ta reda på mer om de kromosomer det handlar om.

• Ta också reda på varför det blir en funktionsnedsättning när det finns en extra kromosom.

2. Det finns fler diagnoser där det kromosomer är inblandade och där det blir någon form av utvecklingsstörning. Ge exempel på och beskriv några sådana diagnoser.

3. Förklara hur det kommer sig att det kan bli en funktionsnedsättning vid dessa typer av kromosomförändringar.

4. Ta reda på mer om någon eller några av de övriga diagnoser som beskrivs i kapitlet. Gör en informationsbroschyr om den diagnos du fördjupat dig i och presentera den för dina klasskamrater och/eller din familj.

3:3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 1. I kapitlet tas det upp några tänkbara orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ta reda på hur diskussionen förs på till exempel internet om orsaker. Jämför förslagsvis det som finns på Vård­ guiden, brukarorganisationernas hemsidor och i föräldraforum.

98

KAPITEL 3

2. Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism eller Aspergers syndrom kan det förekomma perceptionsstörningar. En av dessa kan vara att ha nedsatt eller förändrad smärtkänslighet.

• Vilka konsekvenser kan det finnas för en person med nedsatt smärtkänslighet?

3. Vilka andra perceptionsstörningar finns det? Vilka problem kan de orsaka?

4. Människor med adhd upplevs ofta som jobbiga och störande.

• Vad i diagnosen kan leda till det?

5. Tourettes syndrom kan ibland innebära att huvudpersonen säger så kallade ”fula” ord.

• Tänk dig in i en sådan situation, till exempel i en affär eller på ett kafé.

Hur skulle du reagera?

6. Dyslexi och dyskalkuli är mycket vanligt förekommande i Sverige.

• Känner du någon med, eller har du själv, denna funktionsnedsättning?

• Hur gör den personen (du) för att klara av vardagen?

• Vilka knep kan en person med dyslexi använda sig av?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 3:1 Funktionsnedsättningar och funktionshinder 1. Mikaela har svårt att klara av fritiden eftersom hon inte har några nära vänner. Hon har nyligen fått diagnosen autism av Aspergertyp. Mikaelas pappa vill att hon ska börja på en fritidsverksamhet för ungdomar med liknande problematik. Mikaela vill absolut inte börja där, hon anser att de ungdomar som går dit är konstiga och ”knäppa i huvudet”.

• Hur kan man hjälpa Mikaela att förstå sin egen diagnos?

3:2 Utvecklingsstörning 1. Lennart förstår inte hur han ska använda mikrovågsugnen. Han kan inte läsa eller skriva. Hur ska han få information på bästa sätt?

2. Ingrid har problem med att betala sina varor i affären. Hon tycker inte att det är nödvändigt. Gör en social berättelse för att hjälpa henne.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

99

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 3:1 Funktionsnedsättningar och funktionshinder 1. Redogör för begreppen anamnes, diagnos och symtom.

2. Vad är din åsikt om att ställa diagnoser?

• Är det viktigt, och i så fall varför?

3. Vilka risker kan det finnas med att ställa en diagnos?

4. Vad kan en diagnos innebära för människan med en funktionsnedsättning?

5. Hur kan omgivningen reagera när man får kunskap om att en person har en diagnos av något slag? Har det någon betydelse vilken diagnos det handlar om? Motivera.

3:2 Utvecklingsstörning 1. Downs syndrom är en av de vanligaste formerna av utvecklingsstörning. Syndromet beror på att det finns en extra kromosom.

• Ta reda på mer om de kromosomer det handlar om.

• Ta också reda på varför det blir en funktionsnedsättning när det finns en extra kromosom.

2. Det finns fler diagnoser där det kromosomer är inblandade och där det blir någon form av utvecklingsstörning. Ge exempel på och beskriv några sådana diagnoser.

3. Förklara hur det kommer sig att det kan bli en funktionsnedsättning vid dessa typer av kromosomförändringar.

4. Ta reda på mer om någon eller några av de övriga diagnoser som beskrivs i kapitlet. Gör en informationsbroschyr om den diagnos du fördjupat dig i och presentera den för dina klasskamrater och/eller din familj.

3:3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 1. I kapitlet tas det upp några tänkbara orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ta reda på hur diskussionen förs på till exempel internet om orsaker. Jämför förslagsvis det som finns på Vård­ guiden, brukarorganisationernas hemsidor och i föräldraforum.

98

KAPITEL 3

2. Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism eller Aspergers syndrom kan det förekomma perceptionsstörningar. En av dessa kan vara att ha nedsatt eller förändrad smärtkänslighet.

• Vilka konsekvenser kan det finnas för en person med nedsatt smärtkänslighet?

3. Vilka andra perceptionsstörningar finns det? Vilka problem kan de orsaka?

4. Människor med adhd upplevs ofta som jobbiga och störande.

• Vad i diagnosen kan leda till det?

5. Tourettes syndrom kan ibland innebära att huvudpersonen säger så kallade ”fula” ord.

• Tänk dig in i en sådan situation, till exempel i en affär eller på ett kafé.

Hur skulle du reagera?

6. Dyslexi och dyskalkuli är mycket vanligt förekommande i Sverige.

• Känner du någon med, eller har du själv, denna funktionsnedsättning?

• Hur gör den personen (du) för att klara av vardagen?

• Vilka knep kan en person med dyslexi använda sig av?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 3:1 Funktionsnedsättningar och funktionshinder 1. Mikaela har svårt att klara av fritiden eftersom hon inte har några nära vänner. Hon har nyligen fått diagnosen autism av Aspergertyp. Mikaelas pappa vill att hon ska börja på en fritidsverksamhet för ungdomar med liknande problematik. Mikaela vill absolut inte börja där, hon anser att de ungdomar som går dit är konstiga och ”knäppa i huvudet”.

• Hur kan man hjälpa Mikaela att förstå sin egen diagnos?

3:2 Utvecklingsstörning 1. Lennart förstår inte hur han ska använda mikrovågsugnen. Han kan inte läsa eller skriva. Hur ska han få information på bästa sätt?

2. Ingrid har problem med att betala sina varor i affären. Hon tycker inte att det är nödvändigt. Gör en social berättelse för att hjälpa henne.

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

99

ÖVNINGSUPPGIFTER 3. Trine måste lära sig att diska. När hon försöker blir det inte rent. Hon använder inte tillräckligt varmt vatten och inte heller diskmedel. Hur ska hon kunna lära sig att diska?

4. Oleg kan inte förstå hur han ska göra för att betala sina räkningar i tid. Han har en lätt utvecklingsstörning. Han klarar det mesta i hemmet, men hur pengar fungerar förstår han inte! Gör en planering för hur man ska gå tillväga för att hjälpa Oleg.

5. Tindra har Downs syndrom. Hon är väldigt förtjust i en manlig popstjärna och har alla hans skivor. En dag ger popstjärnan en konsert på Tindras bostadsort. Hon har naturligtvis skaffat en biljett till evenemanget. När hon är där blir hon väldigt ledsen eftersom han inte bryr sig om henne alls. Han verkar inte se henne över huvud taget!

Hon tycker det är väldigt konstigt eftersom hon har fått ett brev från honom när hon gick med i hans fan-club. Där stod det att han var väldigt glad att just hon gått med i fan-cluben. Förklara för Tindra hur det hänger ihop!

6. Emil har svårigheter att hänga med i skolan. Hans mamma tror att det beror på att han inte förstår innehållet i lektionerna. Kanske ser han dåligt? Eller har han kognitiva svårigheter av något slag? Mamman är från ett annat land och kan inte svenska. Emil kan svenska mycket bra. Hjälp Emils mamma att förklara för läraren i skolan hur Emils situation är.

7. Kim är glad och sällskaplig. Hon talar med alla hon möter och vill gärna berätta om saker hon sett eller upplevt. Hon är 12 år och har diagnosen Williams syndrom. Ibland skrattar folk åt henne utan att hon förstår. Hur kan du stödja Kim?

3:3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 1. Greger är 12 år. Han bor med sina föräldrar i en lägenhet i de centrala delarna av staden. Han har två syskon, en äldre bror och en yngre syster.

När Greger var i femårsåldern började hans mamma att fundera över hans beteende. Det verkade som om han inte hade någon avstängningsknapp, han kunde hålla på i evigheter med vissa saker. Han har svårt att vara tillsammans med andra barn och han vet inte hur man gör när man leker. Han har fått diagnosen autism. I skolan går han i en liten grupp med tre andra pojkar som har liknande svårigheter. Han trivs rätt bra i skolan och hans lärare är snäll tycker han.

Gregers mamma är orolig för honom. Han har kommit in i puberteten och verkar väldigt intresserad av sitt könsorgan och onanerar ofta. Det värsta, tycker hans mamma, är att han även gör det ute bland andra människor emellanåt. Hur ska man kunna komma till rätta med Gregers nya vanor?

2. Agneta har en grav autistisk störning. Hon biter ofta sig själv i handen eller dunkar huvudet i väggen. Hur kan man förklara detta beteende?

Vad kan göras för att avhjälpa det?

3. Juan har fått en timstock. Förklara för hans mamma hur den fungerar.

4. Sabina är väldigt intresserad av tågtidtabeller. Det är hennes absolut största intresse. Hon pratar om tågtider med alla hon möter. Några av dessa människor som hon träffar ser väldigt besvärade ut när hon börjar tala om sitt intresse. Hur kan man stödja Sabina?

8. Algot är kär för första gången i sitt femtonåriga liv. Han pratar oavbrutet om sin kärlek och han känner sig väldigt lycklig. När du frågar vad Algots flickvän heter tittar han konstigt på dig och säger: ”Flickvän? Det är ju Stefan jag är kär i! Han är väl ingen flicka heller.”

• Vad kan Algot behöva för stöd?

100

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

101

ÖVNINGSUPPGIFTER 3. Trine måste lära sig att diska. När hon försöker blir det inte rent. Hon använder inte tillräckligt varmt vatten och inte heller diskmedel. Hur ska hon kunna lära sig att diska?

4. Oleg kan inte förstå hur han ska göra för att betala sina räkningar i tid. Han har en lätt utvecklingsstörning. Han klarar det mesta i hemmet, men hur pengar fungerar förstår han inte! Gör en planering för hur man ska gå tillväga för att hjälpa Oleg.

5. Tindra har Downs syndrom. Hon är väldigt förtjust i en manlig popstjärna och har alla hans skivor. En dag ger popstjärnan en konsert på Tindras bostadsort. Hon har naturligtvis skaffat en biljett till evenemanget. När hon är där blir hon väldigt ledsen eftersom han inte bryr sig om henne alls. Han verkar inte se henne över huvud taget!

Hon tycker det är väldigt konstigt eftersom hon har fått ett brev från honom när hon gick med i hans fan-club. Där stod det att han var väldigt glad att just hon gått med i fan-cluben. Förklara för Tindra hur det hänger ihop!

6. Emil har svårigheter att hänga med i skolan. Hans mamma tror att det beror på att han inte förstår innehållet i lektionerna. Kanske ser han dåligt? Eller har han kognitiva svårigheter av något slag? Mamman är från ett annat land och kan inte svenska. Emil kan svenska mycket bra. Hjälp Emils mamma att förklara för läraren i skolan hur Emils situation är.

7. Kim är glad och sällskaplig. Hon talar med alla hon möter och vill gärna berätta om saker hon sett eller upplevt. Hon är 12 år och har diagnosen Williams syndrom. Ibland skrattar folk åt henne utan att hon förstår. Hur kan du stödja Kim?

3:3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 1. Greger är 12 år. Han bor med sina föräldrar i en lägenhet i de centrala delarna av staden. Han har två syskon, en äldre bror och en yngre syster.

När Greger var i femårsåldern började hans mamma att fundera över hans beteende. Det verkade som om han inte hade någon avstängningsknapp, han kunde hålla på i evigheter med vissa saker. Han har svårt att vara tillsammans med andra barn och han vet inte hur man gör när man leker. Han har fått diagnosen autism. I skolan går han i en liten grupp med tre andra pojkar som har liknande svårigheter. Han trivs rätt bra i skolan och hans lärare är snäll tycker han.

Gregers mamma är orolig för honom. Han har kommit in i puberteten och verkar väldigt intresserad av sitt könsorgan och onanerar ofta. Det värsta, tycker hans mamma, är att han även gör det ute bland andra människor emellanåt. Hur ska man kunna komma till rätta med Gregers nya vanor?

2. Agneta har en grav autistisk störning. Hon biter ofta sig själv i handen eller dunkar huvudet i väggen. Hur kan man förklara detta beteende?

Vad kan göras för att avhjälpa det?

3. Juan har fått en timstock. Förklara för hans mamma hur den fungerar.

4. Sabina är väldigt intresserad av tågtidtabeller. Det är hennes absolut största intresse. Hon pratar om tågtider med alla hon möter. Några av dessa människor som hon träffar ser väldigt besvärade ut när hon börjar tala om sitt intresse. Hur kan man stödja Sabina?

8. Algot är kär för första gången i sitt femtonåriga liv. Han pratar oavbrutet om sin kärlek och han känner sig väldigt lycklig. När du frågar vad Algots flickvän heter tittar han konstigt på dig och säger: ”Flickvän? Det är ju Stefan jag är kär i! Han är väl ingen flicka heller.”

• Vad kan Algot behöva för stöd?

100

KAPITEL 3

KOGNITIVA OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

101

Boken som är lättläst förstärker den studerandes inlärning genom att varje kapitel: inleds med en tydlig överblick av innehållet lyfter fram centrala ord och begrepp presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor avrundas med en sammanfattning avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor

Specialpedagogik 1 vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, men kan med fördel även användas vid kompetensutveckling samt inom Yrkeshögskolan.

Författaren, Sonja Svensson Höstfält, är vårdlärare på Lärgården i Stockholm. Hon har också arbetat i Carpeprojektet – ett fortbildningsprojekt för personal inom omsorgsverksamheten.

ISBN 978-91-523-3197-2

ISBN 978-91-523-3197-2

(523-3197-2)

9 789152 331972

SONJA SVENSSON HÖSTFÄLT

• • • • • •

Specialpedagogik

Specialpedagogik 1 ger en övergripande introduktion till det specialpedagogiska området. Boken ger grundläggande kunskaper om olika funktionsnedsättningar och hur de påverkar människors liv och delaktighet i samhället.

Utgångspunkten är ett perspektiv och ett förhållningssätt som medverkar till att människor med funktionsnedsätt­ ningar ska inkluderas i det samhälle de lever i. I denna andraupplaga har författaren utökat avsnittet om funktions­ nedsättningar, framförallt inom området utvecklingsstörning.

Specialpedagogik 1 SONJA SVENSSON HÖSTFÄLT