9789147117093

e 3000

FÖRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ROLF JANSSON JÖRAN ENQVIST

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

1

e 3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

LIBER

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Rolf Jansson Jöran Enqvist

INNEHÅLL 1 • FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET

1 2 3

EKONOMI – MER ÄN PENGAR 6 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT 13 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET 17

2 • STARTA OCH DRIVA FÖRETAG

4 5 6 7 8

AFFÄRSIDÉ OCH FÖRETAGANDE 24 STARTA FÖRETAG 29 ORGANISERA FÖRETAGET 32 DET ÖPPNA FÖRETAGET 36 PROJEKT – TILLFÄLLIG ARBETSGRUPP 39

3 • KALKYLERING

9 10 11

BERÄKNA FÖRETAGETS RESULTAT 42 LÖNSAMHETS BERÄKNING 48 RÄTT PRIS 59

4 • BUDGETERING OCH FINANSIERING

12 13

EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING 70 RÄCKER PENGARNA? 76

5 • MARKNADSFÖRING

14 15 16 17 18

SPELET PÅ MARKNADEN 84 KUNDRELATIONER OCH VARUMÄRKEN 90 KOMMUNIKATIONSKANALER 96 KAMPANJ PLANERING 103 MARKNADENS SPELREGLER 110

3

6 • BOKFÖRING OCH BOKSLUT

19 20 21 22 23

DUBBEL BOKFÖRING 118 BOKFÖRINGS LAGEN 129 KONTERA AFFÄRSHÄNDELSER 132 BOKFÖRING I PRAKTIKEN 152 BOKSLUT 166 MATEMATIK FÖR EKONOMER 183

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

innehåller utförliga lös-

ningar och kommentarer till övningsuppgifterna i E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 Till många av övningarna finns det mer än ett riktigt svar. Det är inte detsamma som att alla svar är lika korrekta. Det är viktigt att du diskuterar övningarna och dina förslag på lösningar med dina studievänner och din lärare.

Lösningarna här får alltså ses som förslag bland flera tänkbara. Lösningsförslagen är inte kopplade till de olika betygsstegen, utan är mer vägledande för dig. Det är din lärare som bedömer betygsnivåerna på dina lösningar. Övningsboken innehåller även flera frågor där du ska arbeta kreativt och uttrycka en egen uppattning. Till dessa uppgifter finns inga lösningsförslag, utan de är märkta ”egen lösning”.

ÖVNINGSBOK .

Författarna och redaktionen

4

1 FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET

1 Ekonomi – mer än pengar 2 Sveriges näringsliv – en historisk översikt 3 Företaget och samhället

5

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

KAPITEL

1

EKONOMI – MER ÄN PENGAR REPETERA 1. Hushållning med begränsade resurser.

2. Humankapital, naturtillgångar, realkapital och ekonomiskt kapital.

3. Det värde som en kund upplever att en produkt har.

4. En ekonomisk beräkning.

5. En ekonomisk plan över kommande inkomster och utgifter (privatpersoner)

eller intäkter och kostnader (företag).

6. Lön för arbete, barnbidrag.

7. Hyra, livsmedel, nöjen, persontransporter och kylskåp.

8. Varuförsäljning, arvoden för utförda tjänster.

9. Varuinköp, löner, hyra och investeringar.

10. Staten, kommunerna och landstingen/regionerna.

11. En översikt över statens utgifter och inkomster, så som sittande regering vill

ha dem.

12. Hushåll, offentlig sektor och privata företag.

1:1

Vilka resurser behövs?

Ekonomiskt kapital – pengar – behövs i alla verksamheter, likaså energi – i form av el och uppvärmning. Övriga resurser:

A. Adenijis Arkitektkontor

Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:

B. Billmans trafikskola

Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:

Utbildade arkitekter Specialpapper att rita på Datorer, ritbord

Lärare Papper, övningstest och böcker, drivmedel Bilar

C. Guldängens gymnasieskola

Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:

D. Sandhagens Stålverk

Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:

6

Lärare, kurator, studievägledare Papper, böcker, råvaror till skolmat Skolbänkar, datorer, elevskåp

Ingenjörer, metallarbetare Malm, mycket energi/elkraft Fabriksbyggnad, maskiner, stora ugnar

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

1:2

Vilken resurs är viktigast?

A. Verkstadsföretag: Realkapital, ekonomiskt kapitel B. Livsmedelsbutik:

Naturtillgångar, i form av varor till försäljning

C. Konsultföretag:

Humankapital

D. Kärnkraftverk:

Realkapital, ekonomiskt kapitel och naturtillgång (kärnbränslet)

1:3

1

Det svenska spelundret

A. Svenska barn uppfostras till fritt tänkande och till att bli kreativa individer

som vågar ta för sig. Sverige är sedan länge ett av de mest digitaliserade länderna i världen, och har en hög bredbandstäckning.

B. En entreprenör är en företagssam och kreativ person som ser möjligheter

som inte andra ser, som vågar starta företag för att förverkliga sina idéer och som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång.

C. Egen lösning.

D. Lösningsförslag: Hjälp med rådgivning samt nätverk för att underlätta

kontakterna med framförallt kunder, men även partners och investerare.

E. Ett företag som förmedlar riskkapital från privata investerare, och ibland

fonder, till nystartade företag som behöver finansiering. Riskkapitalbolaget kan också ta en aktiv roll i företagetens utveckling genom affärsrådgivning av olika slag.

F.

En organisation med syfte att underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet genom att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare.

G. Egen lösning.

1:4

Var finns kundvärdet?

A. Kunden upplever att Apples telefon uppfyller behovet bättre än en billigare

produkt som Huawei.

B. Egen lösning.

1:5

Stora pengar för Sonia B. Sparande till en resa, bil eller

A. Inkomster Lön efter skatt

18 800

Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar

3 500 800 2 800 900

Nöjen

1 500

Kläder

1 700

Internet Räntor

350 2 600

Försäkringar

400

Diverse

600

Summa utgifter Överskott

annat, öka amortering (avbetalning) på lån, kortsiktigt öka sina utgifter efter eget tycke.

15 150 3 650

7

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

1:6

Onur sparar till ny dator

A. Inkomster Lön efter skatt

12 400

Utgifter Hyra

4 000

Mat med mera

1 500

Telefon, internet med mera

1 100

Musik, nöjen

1 900

Gym, sport

1 200

Kläder

800

Försäkringar

200

Bussresor

500

Diverse

500

Summa utgifter

11 700 700

Överskott

B. Fast sparande

Underskott

–1 000 – 300

Onur bör dra ner på någon eller några av sina utgifter, kanske musik och nöjen eller gym och sport? Han kan även arbeta mer för att öka inkomsterna.

1:7

Små barn kräver sin budget A.

C.

Inkomster Lön och föräldrapenning efter skatt Barnbidrag

19 450 1 050

(–1 700 =)

17 750 1 050

Utgifter Hyra

5 200

5 200

Mat, hygien

3 800

3 800

Kläder

1 500

1 500

Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, media

400

400

2 000

1 500

700

700

1 900

1 900

Sjuk- och barnavård

500

500

Andra barnutgifter

800

800

Försäkringar

300

300

Diverse Summa utgifter Överskott

400

400

17 500

17 000

3 000

1 800

B. Långsiktigt sparande till semester. Om de planerar att skaffa fler barn, kan de

spara till att ha råd med större lägenhet och kanske större bil. På kort sikt till nöjen, klädinköp eller annat.

D 1:8

Egen lösning.

Gör din egen budget Egen lösning.

8

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

Sparande och lån

1:9

A. Lösningsförslag: Gör en budget med nuvarande inkomster och utgifter samt

1

önskat sparande. På så sätt kan man se vilket utrymme som finns för klädinköp.

B. Till exempel minska utgifterna för nöjen och kläder.

C. Bankkonto, fondsparande, aktier och så vidare.

D. En semesterresa, körkort, lägenhet med mera.

E. Lösningsförslag: Banksparande kan ge ränteinkomster, men dessa är vanligen

läger än ränteutgifter för lån. Detta talar för att man ska amortera på lån i första hand. Men ofta är sparande ett sätt att ha beredskap för kommande extrautgifter till hushållet, resor med mera och det talar mot att amortera i första hand.

F.

Bunden ränta innebär att räntesatsen är oförändrad under avtalad tidsperiod, till exempel under två år. Rörlig ränta innebär att räntesatsen justeras när marknadsräntan ändras, vanligen efter tre månader. Fördelen med bunden ränta är att det är tryggt att veta sin räntekostnad, men den har de senaste åren varit högre än rörlig ränta. Bunden ränta kan jämföras med en försäkring som gör att man är skyddad vid oväntade händelser, men det kostar lite extra.

1:10

Familjebudget

Ny uppdaterad budget varje år beroende på nya belopp från Konsumentverket.

Exempel på uppställning (2015) Inkomster Lön, Rosita

14 700

Lön, Douglas

18 200

Barnbidrag Summa

2 100 35 000

Utgifter Hyra

9 400

Lunch, Rosita

1 100

Resor

2 200

Förskola

1 260

Nöjen

1 200

Övrigt (4 x 400)

1 600

Livsmedel, Rosita

1 380

Livsmedel, Douglas

2 310

Livsmedel John

1 860

Livsmedel Jenny

720

Kläder/skor, Rosita

600

Kläder/skor, Douglas

580

Kläder/skor, John

570

Kläder/skor, Jenny

520

Fritid/lek (2 x 640) + 400+710

2 390

Hygien, Rosita

520

Hygien, Douglas

390

Hygien, John

210

Hygien, Jenny

110

Mobiltelefon (2x240+ 200)

680

Barn- och ungdomsförsäkring Hushåll El (230 x 1,00) + 100 Summa Överskott

260 2 000 330 32 190 2 810

9

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

1:11 Skateboardbutikens ekonomi

A. Intäkter Varuförsäljning

7 960 000

Ränteintäkter

20 000

Summa

7 980 000

Kostnader Varor

5 200 000

Löner

1 260 000

Lokal

560 000

El och värme

60 000

Reklam

180 000

Räntekostnader

100 000

Övriga

320 000

Summa

7 680 000 300 000

Resultat (vinst)

B. Andelar av varuförsäljningen:

Varuinköp Löner

5 200 000 / 7 960 000 = 0,653 = 65,3 procent 1 260 000 / 7 960 000 = 0,158 = 15,8 procent

C. Humankapital:

Löner (reklam är köpta tjänster, sannolikt till större delen humankapital) Naturtillgångar: Varor och el Realkapital: Lokal Ekonomiskt kapital: Räntekostnad Ekonomi för en ekonom

1:12

A. Intäkter Arvoden

4 200 000

Kostnader Löner

1 980 000

Lokal

450 000

El

20 000

Reklam

200 000

Förbrukningsmaterial

200 000

Datorer och inventarier

300 000

Räntekostnader

30 000

Övriga

150 000

Summa

3 330 000 870 000

Resultat

B. Andelar av arvodena:

Materialinköp Löner C. Humankapital:

200 000 / 4 200 000 = 0,048 = 4,8 procent 1 980 000 / 4 200 000 = 0,471 = 47,1 procent

Löner och reklam (viss del) Naturtillgångar: Förbrukningsmaterial och el Realkapital: Lokal, datorer och inventarier Ekonomiskt kapital: Räntekostnad

10

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

1:13 Daniel Drejare

A. Försäljningsintäkter 70 x 1 000 = 70 000 kronor per månad B. Materialinköp

1

30 x 1 000 = 30 000 kronor per månad

C.

Intäkter Skålförsäljning

70 000

Kostnader Lera, glasyr

30 000

Lokalhyra

7 600

El och uppvärmning

5 300

Telefon, försäkring

1 100

Bil

2 000

Ränta

3 200

Hyra av ugn

2 800

Summa utgifter

52 000

Resultat

18 000

D. Nej! Det ger 7 000 kronor per månad mindre än vad han tänkt sig.

Differens 18 000 – 25 000 = – 7000

E. Försöka sälja mer, eller höja priset (Obs! risken att därmed sälja färre muggar.)

Sänka kostnader, några förslag: Pressa inköpspris för lera, förhandla om hyra (lokal/ugn), använda bilen mindre.

F.

Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital: Ekonomiskt kapital:

Överskottet, som är Daniels ersättning för arbetet Lera, glasyr, el och uppvärmning Bil, lokalhyra, hyra ugn Ränta

1:14 Import från Kina

A. Intäkter

500 x 110 = 55 000 kronor per månad

B. Inköpskostnader

500 x 60 = 30 000 kronor per månad C.

F.

55 000

55 000

Intäkter Overallförsäljning Kostnader Inköp overaller

30 000

(500 x 80 =) 40 000

Lokalhyra

6 000

6 000

Hyra paketeringsmaskin

3 000

3 000

Telefon, försäkring

2 000

2 000

Reklam, porto

5 000

5 000

Bil

4 000

4 000

50 000

60 000

5 000

– 5 000

Summa utgifter Resultat

11

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR

D. Antal overaller = 500 x 0,90 = 450 set

Intäkter 450 x 110 = 49 500 kronor per månad Inköpskostnader 450 x 60 = 27 000 kronor per månad Övriga kostnader oförändrat 20 000 kronor Intäkter

49 500

Inköpskostnader

– 27 000

Övriga kostnader

– 20 000

Resultat

2 500

Överskottet har minskat med 2 500 / 5 000 = 0,5 = 50 procent E. Överskott per overall (110 – 60) = 50 kronor. Övriga kostnader är redan

betalda. Önskad ökning överskott 5 000 kronor: 5 000/50 = 100 overaller fler att sälja per månad.

G. Egen lösning.

1:15 Hur fördelas resurserna?

A. Visar budgeten ett överskott eller ett underskott?

Skatteintäkter och bidrag Nämndernas driftskostnader Underskott

3 800 000 000 – 4 350 000 000 555 000 000

B. Barn och ungdomsnämnden, 1 430/4 350 = 0,329, cirka 33 procent.

C. Barnomsorgsavgifter, sophämtningsavgifter, energiavgifter med mera.

D. Egen lösning, till exempel att det är rimligt att barnomsorg, hemvård

(hemtjänst), utbildning och socialtjänst ska ta en stor del av skatterna.

E. Egen lösning.

1:16 Statens finanser

A.

Underskott: 854,1 – 886,6 = – 32,5 miljarder kronor.

B. Dra ner på utgifter, höja skatter.

C. Egen lösning.

12

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT

KAPITEL

2

SVERIGES NÄRINGSLIV

2

– EN HISTORISK ÖVERSIKT REPETERA 1. Ett organisationssystem för hantverkare med visst lokalt monopol.

2. Tanken var att minska den lokala konkurrensen mellan företag på en ort.

3. Att det inte finns några begränsningar för medborgarna att starta företag.

4. Den startade i Storbritannien i mitten av 1700-talet med hjälp av ett antal

tekniska uppfinningar, bland annat ångmaskinen samt makadam för vägbyggnad.

5. Den industriella revolutionen har inneburit att vi idag producerar 20 gånger

mer per invånare, samtidigt som arbetstiden har halverats, jämfört med år 1850.

6. Serietillverkning, det vill säga industriell produktion av varor i stora

mängder.

7. Aktiebolagslagen gjorde det möjligt för investerare att endast bli ansvariga

för de pengar de investerat i företaget. Tidigare hade investerare varit ansvariga för företagets alla åtaganden i förhållande till hur stort belopp de investerat i företaget.

8. SKF. 9. Ericsson, SKF. 10. Cirka två tredjedelar av arbetskraften.

11. Inom handeln, byggbranschen, transport och kommunikation, turism,

hotell- och restaurang, utbildning, hälso- och sjukvård samt bank och försäkringsbolag.

12. En företagsam person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång.

13. En ny idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst, eller teknologi

som visar sig lovande eller fungerar och som är ny.

14. Nya tekniska lösningar, nya produkter och nya sätt att tillverka och sälja

produkter leder till att samhällets resurser kan användas mer effektivt.

2:1

Uppfinnare och entreprenörer

A. Till exempel Alfred Nobel, Laila Ohlgren, Ruben Rausing och Ingvar

Kamprad.

B. Egen lösning.

C. Jan Stenbeck, Monica Lindstedt, Wilhelmina Skogh, Felix Kjellberg

(Pewdiepie), Kenza Zouiten och Daniel Ek.

D. Egen lösning.

E. Företag har större resurser, mer finansiellt kapital och större uthållighet än

enskilda uppfinnare.

13

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT

2:2

Innovationer i olika tidsepoker

A. 1850–1900 Dynamit och nitroglycerin (Nobel), telefonsystem (Ericsson)

1901–1951 Kullager (SKF), pappersförpackningar för livsmedel (Tetra Pak/ Ruben Rausing), monteringsfärdiga möbler (Ikea) 1951–2000 Privat tv och telefon (Kinnevik), Tetra Brik (Tetra Pak/Ruben Rausing)

B. Egen lösning, till exempel att näringsfriheten gav större utrymme för egna

initiativ för drivande entreprenörer.

2:3

Då och nu Lösningsförslag: Industrialiseringen som kom från England till Sverige i mitten av 1800-talet innebar ett effektivare näringsliv samtidigt som skråväsendet avskaffades. Denna kombination innebar en enorm effektivisering av den svenska industrin samtidigt som det blev fritt att starta företag. Effektiviseringen nådde även jordbruket vilket innebar att färre arbetare behövdes där.

Människor flyttade till industriorter där det fanns arbete i de nya industriföretag som producerade varor i allt snabbare takt.

Denna utveckling fortsatte i början av 1900-talet och kompletterades allt eftersom med politiska och fackliga rättigheter vilket i mitten på 1900-talet skapade den välfärdsstat som beskrivs i texten i faktaboken.

2:4

Hjärtläkare och fysiker skapade ultraljud

A. Ett eko som skickas in i kroppen och kommer tillbaka och ger en bild av ett

organ, ett foster och så vidare.

B. Till exempel fosterdiagnostik.

C. Till exempel familjebakgrund och en utvecklingsinriktad miljö.

2:5

Blev världen bättre av diskmaskiner?

A. Josephine Cochrane upptäckte ett behov av att underlätta det tidsödande

arbetet med att diska porslin. Hon ritade själv en skiss över det som så småningom kom att bli en automatisk diskmaskin.

B. Josephine konstruerade hållare av metalltråd som höll fast fat, skålar och

bestick i ett liggande hjul av trä. Hjulet, som placerades i en koppartank, drevs runt med hand- eller motorkraft. Samtidigt sprutade varmt såpvatten upp från botten av tanken och regnade ner över tallrikarna. Hon fick patent på konstruktionen.

C. Hemmafruar.

D. Egen lösning, till exempel att restauranger och hotell hade ett intresse av att

spara in på sina personalkostnader.

E. Egen lösning, till exempel att den underlättade arbetet i hemmet och var en

av flera faktorer som gjorde det möjligt för kvinnor att gå ut i yrkesarbete.

F.

14

Lösningsförslag: Diskmaskinen underlättar vardagslivet för människor och innebär samtidigt minskad förbrukning av el och vatten. Nackdelen är att det krävs mer och dyrare diskmedel som också kan ha en negativ miljöpåverkan.

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT

2:6

A.

Svårt att få gehör för nya idéer?

Lösningsförslag: Det kan bero på att arbetsbelastningen och tempot är högt i många företag. Man hinner helt enkelt inte ta hand om nya idéer och tänka framåt utan har fullt upp med det dagliga. Det kan också vara så att man inte har någon person som är ansvarig för att fånga upp nya idéer från de anställda. Det är viktigt att en ansvarig person har god kännedom om företaget, verksamheten och produkterna, och inte bara är en ”allmän chefsperson” utan tydligt engagemang.

2

B. Lösningsförslag: För det första borde man utse en person som har ansvar för

att ta hand om idéer från anställda och ge respons. Den ansvarige ska också se till att goda och utvecklingsbara idéer förs vidare i verksamheteten. Alla idéer är givetvis inte användbara och den anställde måste få veta detta och varför de bedöms så. Responsen är viktig för att skapa fortsatt motivation att fundera på nya idéer och innovationer. För det andra borde ägarna ta upp arbetet i företagets styrelse som ger företagsledningen i uppdrag att se till att idéer tas om hand.

C.

Lösningsförslag: Företagsledningen bör tänka på problemet vid förändringar i företaget så att man har fokus på att avlasta personal som arbetar med kärnverksamheten. Administrationen bör skötas av dem som är specialister på detta.

D. Lösningsförslag: Det är viktigt att företagsledningen får ett tydligt uppdrag

från ägarna om att arbeta långsiktigt genom att ta fram nya idéer som skapar innovationer. Samtidigt är det viktigt att arbetet syns utåt för att ge inspiration till de som har engagemang för idéskapande och att de känner stöd. Att visa öppet hur man jobbar för att få fram nya innovationer kan också ge en positiv bild i media om det kreativa företaget vilket i sin tur skapar motivation och stolthet hos de anställda.

2:7

Vad behövs för att få fram en innovation?

A. Lösningsförslag:

Tekniskt kunnande – Någon typ av akademisk utbildning, till exempel ingenjör, naturvetare eller kemist Marknadskännedom – Känna till vilka kunder som skulle kunna ha behov av en ny produkt, vilka konkurreter som finns och hur priserna på liknande produkter ligger Autonomi – Oberoende från till exempel företag som säljer liknande produkter, ett självständigt förhållningssätt Tillgång till kapital – Egna sparade pengar eller möjlighet att låna B. Egen lösning.

C. Egen lösning, beror på typ av produktinnovation.

15

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT

2:8

Innovationsdrivet företag — Apple

A. Man startade 1971 som ett företag som tillverkade och sålde datorer, men

med en helt egen profil. De så kallade Macintoshdatorerna hade ett nytt grafiskt användargränssnitt som var mer lättanvänt än övriga så kallade MS-DOS-system. (Microsoft tog så småningom intryck av Apple och utvecklade DOS-systemet till det nuvarande Windows.)

B. Apple har utvecklats till ett innovativt företag som ständigt kommer med nya

produkter också utanför den traditionella datormarknaden, med start i iPhone. Man har även utvecklat tjänster så som iPhoto, iTunes och iCloud.

C. Det har hela tiden funnits en utvecklingskraft hos Apple driven av ikonen

Steve Jobs som avled 2011. Många befarar att innovationstakten efter det har avtagit, men förhoppningen är att bland annat Apple Watch ska visa att kraften finns kvar i företaget.

D. Till exempel att tjänsterna har blivit allt viktigare för bilden av Apple, inte

bara som ett datorföretag utan som ett digitalt företag utan begränsningar.

E. Lösningsförslag: En innovativ design och en särskiljande image har blivit ett

mycket starka mervärden hos Apple.

2:9

Kommande innovationer

A. Egen lösning.

B. Egen lösning.

C. Egen lösning.

D. Egen lösning.

16

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 3 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET

KAPITEL

3

FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET

3

REPETERA 1. En marknad är en mötesplats för säljare och köpare.

2. Strävan efter att tjäna pengar genom att uppfylla kundernas behov är typiskt

för en marknadsekonomi.

3. Företagen har som mål att skapa mesta möjliga vinst och agerar efter det.

4. Kunderna får nya behov, nya konkurrenter dyker upp och varor/tjänster

förändras, bland annat genom ny teknik.

5. Kundernas behov är den ledstjärna som företag måste jobba efter att

uppfylla, och samtidigt måste de tjäna tillräckligt med pengar för att gå med vinst.

6. Konjunkturer kan påverka ekonomin på ett positivt eller negativt sätt.

Liksom vädret kan förändringar i konjunkturer vara svåra att förutsäga på ett mer exakt sätt även om man kan läsa av signaler åt ena eller andra hållet.

7. Ekologisk (miljömässig) hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk

hållbarhet.

8. Hur mycket varor och tjänster ett lands invånare konsumerar och hur

effektivt det använder resurserna vid produktionen av dessa varor och tjänster.

9. Skriftliga regler för hur företaget ska uppföra sig i olika sammanhang och på

olika marknader, som säljare och som köpare.

10. Allt fler konsumenter har blivit medvetna om vikten av en hållbar utveckling

och är villiga att betala för det och även ställer krav på företagen att agera på ett hållbart sätt.

3:1

Var finns säljarna?

Till exempel cykelhandlare, stormarknad, sportbutik, nätbutik, bildelsmarknad, Blocket.

3:2

Hur ser marknaden ut?

A. 1. Båtägare 2. Hushåll 3. Villa- och sommarstugeägare B. 1. Båttillbehörsbutiker, färgbutiker 2. Dagligvarubutiker

3. Bygg- och stormarknader

17

FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 3 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET

3:3

Olika marknader

A. För den billigare korkskruven är normalhushållet (”medelsvensson”)

målgruppen. Den dyrare riktar sig till hushåll som prioriterar vackert designade husgeråd, gärna märkesprodukter, och som anser sig ha råd att betala.

B. Den billigare säljs i större dagligvaruhus, stormarknader och så vidare –

försäljningsställen som når många människor. Alessi-korkskruven marknadsförs företrädesvis i lite mer exklusiva butiker som säljer hushållsartiklar.

3:4

Blocket – Sveriges största marknad

A. Lösningsförslag:

Säljare: Blocket ger en snabb, träffsäker och billig kontakt med möjliga köpare i hela Sverige.

Köpare: Blocket ger en enkel och billig möjlighet att få överblick över vad som finns att köpa i hela Sverige av det man söker efter.

B. En nackdel för köparen är att det kan vara krångligare att handla via Blocket

än i en vanlig affär. En nackdel för säljaren kan vara att man inte är säker på vem köparen är.

C. Köparen har normalt övertaget i förhandlingen förutsatt att han eller hon

agerar snabbt. Säljaren har ju bestämt sig för att sälja och vill ogärna dra ut på tiden för affären.

D. Egen lösning.

E. Lösningsförslag: De företag som säljer nyproducerade varor kan bli förlorare

eftersom begagnatmarknaden kan minska nyförsäljningen.

F.

3:5

Lösningsförslag: Tänkbara personer för jobbet som butikssäljare finns också som köpare och säljare på Blocket, det vill säga en lämplig målgrupp av aktiva personer.

Vilka är konkurrenterna?

A. H&M: Gina Tricot, Vero Moda, Cubus, Ellos, Nelly.com

McDonald’s: Max, Burger King, Subway och andra typer av snabbmatsrestauranger BMW: Audi, Volvo, Mercedes Ica: Coop, Hemköp (Axfood), Lidl, Netto Telia: Tele 2, Tre Levi’s: Diesel, Replay, Acne, Nudie Trygg-Hansa: Länsförsäkringar, If, Moderna Försäkringar Marabou: Fazer, Cloetta 7-Eleven: Pressbyrån, Ica Nära, Ica To Go SEB: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank

B. H&M, Ica och SEB C. Samtliga

18

ISBN ---- ©  Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, Jöran Enqvist och Liber AB Cecilia Björnsson Söderberg Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl REDAKTION

FORMGIVNING

Första upplagan  TRYCK

People Printing, Kina 

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

e 3000

FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR Håller affärsidé och affärsmodell? Tas tillräcklig hänsyn till ett hållbart företagande? Är marknadsföringen effektiv? Är företaget lönsamt? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas?

Funderingarna är många och E3000 Företagsekonomi 1 beskriver på ett strukturerat och lättillgängligt sätt många av de utmaningar en företagare ställs inför.

Läromedlet E3000 Företagsekonomi 1 består av följande delar: • Faktabok

• • • •

Övningsbok Kommentarer och lösningar Lärarhandledning med bedömningsunderlag Webbaserade interaktiva övningar

E3000 Företagsekonomi 1 Kommentarer och lösningar innehåller utförliga förslag till lösningar samt kommentarer till uppgifterna i E3000 Företagsekonomi 1 Övningsbok.

Best.nr 47-11709-3 Tryck.nr 47-11709-3