e 3000
FÖRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ROLF JANSSON JÖRAN ENQVIST
KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR
1
e 3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR
LIBER
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Rolf Jansson Jöran Enqvist
INNEHÅLL 1 • FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET
1 2 3
EKONOMI – MER ÄN PENGAR 6 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT 13 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET 17
2 • STARTA OCH DRIVA FÖRETAG
4 5 6 7 8
AFFÄRSIDÉ OCH FÖRETAGANDE 24 STARTA FÖRETAG 29 ORGANISERA FÖRETAGET 32 DET ÖPPNA FÖRETAGET 36 PROJEKT – TILLFÄLLIG ARBETSGRUPP 39
3 • KALKYLERING
9 10 11
BERÄKNA FÖRETAGETS RESULTAT 42 LÖNSAMHETS BERÄKNING 48 RÄTT PRIS 59
4 • BUDGETERING OCH FINANSIERING
12 13
EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING 70 RÄCKER PENGARNA? 76
5 • MARKNADSFÖRING
14 15 16 17 18
SPELET PÅ MARKNADEN 84 KUNDRELATIONER OCH VARUMÄRKEN 90 KOMMUNIKATIONSKANALER 96 KAMPANJ PLANERING 103 MARKNADENS SPELREGLER 110
3
6 • BOKFÖRING OCH BOKSLUT
19 20 21 22 23
DUBBEL BOKFÖRING 118 BOKFÖRINGS LAGEN 129 KONTERA AFFÄRSHÄNDELSER 132 BOKFÖRING I PRAKTIKEN 152 BOKSLUT 166 MATEMATIK FÖR EKONOMER 183
KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR
innehåller utförliga lös-
ningar och kommentarer till övningsuppgifterna i E3000 FÖRETAGSEKONOMI 1 Till många av övningarna finns det mer än ett riktigt svar. Det är inte detsamma som att alla svar är lika korrekta. Det är viktigt att du diskuterar övningarna och dina förslag på lösningar med dina studievänner och din lärare. Lösningarna här får alltså ses som förslag bland flera tänkbara. Lösningsförslagen är inte kopplade till de olika betygsstegen, utan är mer vägledande för dig. Det är din lärare som bedömer betygsnivåerna på dina lösningar. Övningsboken innehåller även flera frågor där du ska arbeta kreativt och uttrycka en egen uppattning. Till dessa uppgifter finns inga lösningsförslag, utan de är märkta ”egen lösning”.
ÖVNINGSBOK .
Författarna och redaktionen
4
1 FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET
1 Ekonomi – mer än pengar 2 Sveriges näringsliv – en historisk översikt 3 Företaget och samhället
5
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
KAPITEL
1
EKONOMI – MER ÄN PENGAR REPETERA 1. Hushållning med begränsade resurser. 2. Humankapital, naturtillgångar, realkapital och ekonomiskt kapital. 3. Det värde som en kund upplever att en produkt har. 4. En ekonomisk beräkning. 5. En ekonomisk plan över kommande inkomster och utgifter (privatpersoner)
eller intäkter och kostnader (företag).
6. Lön för arbete, barnbidrag. 7. Hyra, livsmedel, nöjen, persontransporter och kylskåp. 8. Varuförsäljning, arvoden för utförda tjänster. 9. Varuinköp, löner, hyra och investeringar. 10. Staten, kommunerna och landstingen/regionerna. 11. En översikt över statens utgifter och inkomster, så som sittande regering vill
ha dem.
12. Hushåll, offentlig sektor och privata företag.
1:1
Vilka resurser behövs? Ekonomiskt kapital – pengar – behövs i alla verksamheter, likaså energi – i form av el och uppvärmning. Övriga resurser:
A. Adenijis Arkitektkontor
Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:
B. Billmans trafikskola
Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:
Utbildade arkitekter Specialpapper att rita på Datorer, ritbord
Lärare Papper, övningstest och böcker, drivmedel Bilar
C. Guldängens gymnasieskola
Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:
D. Sandhagens Stålverk
Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital:
6
Lärare, kurator, studievägledare Papper, böcker, råvaror till skolmat Skolbänkar, datorer, elevskåp
Ingenjörer, metallarbetare Malm, mycket energi/elkraft Fabriksbyggnad, maskiner, stora ugnar
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
1:2
Vilken resurs är viktigast?
A. Verkstadsföretag: Realkapital, ekonomiskt kapitel B. Livsmedelsbutik:
Naturtillgångar, i form av varor till försäljning
C. Konsultföretag:
Humankapital
D. Kärnkraftverk:
Realkapital, ekonomiskt kapitel och naturtillgång (kärnbränslet)
1:3
1
Det svenska spelundret
A. Svenska barn uppfostras till fritt tänkande och till att bli kreativa individer
som vågar ta för sig. Sverige är sedan länge ett av de mest digitaliserade länderna i världen, och har en hög bredbandstäckning.
B. En entreprenör är en företagssam och kreativ person som ser möjligheter
som inte andra ser, som vågar starta företag för att förverkliga sina idéer och som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång.
C. Egen lösning. D. Lösningsförslag: Hjälp med rådgivning samt nätverk för att underlätta
kontakterna med framförallt kunder, men även partners och investerare.
E. Ett företag som förmedlar riskkapital från privata investerare, och ibland
fonder, till nystartade företag som behöver finansiering. Riskkapitalbolaget kan också ta en aktiv roll i företagetens utveckling genom affärsrådgivning av olika slag.
F.
En organisation med syfte att underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet genom att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare.
G. Egen lösning. 1:4
Var finns kundvärdet?
A. Kunden upplever att Apples telefon uppfyller behovet bättre än en billigare
produkt som Huawei.
B. Egen lösning. 1:5
Stora pengar för Sonia B. Sparande till en resa, bil eller
A. Inkomster Lön efter skatt
18 800
Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar
3 500 800 2 800 900
Nöjen
1 500
Kläder
1 700
Internet Räntor
350 2 600
Försäkringar
400
Diverse
600
Summa utgifter Överskott
annat, öka amortering (avbetalning) på lån, kortsiktigt öka sina utgifter efter eget tycke.
15 150 3 650
7
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
1:6
Onur sparar till ny dator
A. Inkomster Lön efter skatt
12 400
Utgifter Hyra
4 000
Mat med mera
1 500
Telefon, internet med mera
1 100
Musik, nöjen
1 900
Gym, sport
1 200
Kläder
800
Försäkringar
200
Bussresor
500
Diverse
500
Summa utgifter
11 700 700
Överskott
B. Fast sparande
Underskott
–1 000 – 300
Onur bör dra ner på någon eller några av sina utgifter, kanske musik och nöjen eller gym och sport? Han kan även arbeta mer för att öka inkomsterna. 1:7
Små barn kräver sin budget A.
C.
Inkomster Lön och föräldrapenning efter skatt Barnbidrag
19 450 1 050
(–1 700 =)
17 750 1 050
Utgifter Hyra
5 200
5 200
Mat, hygien
3 800
3 800
Kläder
1 500
1 500
Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, media
400
400
2 000
1 500
700
700
1 900
1 900
Sjuk- och barnavård
500
500
Andra barnutgifter
800
800
Försäkringar
300
300
Diverse Summa utgifter Överskott
400
400
17 500
17 000
3 000
1 800
B. Långsiktigt sparande till semester. Om de planerar att skaffa fler barn, kan de
spara till att ha råd med större lägenhet och kanske större bil. På kort sikt till nöjen, klädinköp eller annat.
D 1:8
Egen lösning. Gör din egen budget Egen lösning.
8
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
Sparande och lån
1:9
A. Lösningsförslag: Gör en budget med nuvarande inkomster och utgifter samt
1
önskat sparande. På så sätt kan man se vilket utrymme som finns för klädinköp.
B. Till exempel minska utgifterna för nöjen och kläder. C. Bankkonto, fondsparande, aktier och så vidare. D. En semesterresa, körkort, lägenhet med mera. E. Lösningsförslag: Banksparande kan ge ränteinkomster, men dessa är vanligen
läger än ränteutgifter för lån. Detta talar för att man ska amortera på lån i första hand. Men ofta är sparande ett sätt att ha beredskap för kommande extrautgifter till hushållet, resor med mera och det talar mot att amortera i första hand.
F.
Bunden ränta innebär att räntesatsen är oförändrad under avtalad tidsperiod, till exempel under två år. Rörlig ränta innebär att räntesatsen justeras när marknadsräntan ändras, vanligen efter tre månader. Fördelen med bunden ränta är att det är tryggt att veta sin räntekostnad, men den har de senaste åren varit högre än rörlig ränta. Bunden ränta kan jämföras med en försäkring som gör att man är skyddad vid oväntade händelser, men det kostar lite extra.
1:10
Familjebudget
Ny uppdaterad budget varje år beroende på nya belopp från Konsumentverket. Exempel på uppställning (2015) Inkomster Lön, Rosita
14 700
Lön, Douglas
18 200
Barnbidrag Summa
2 100 35 000
Utgifter Hyra
9 400
Lunch, Rosita
1 100
Resor
2 200
Förskola
1 260
Nöjen
1 200
Övrigt (4 x 400)
1 600
Livsmedel, Rosita
1 380
Livsmedel, Douglas
2 310
Livsmedel John
1 860
Livsmedel Jenny
720
Kläder/skor, Rosita
600
Kläder/skor, Douglas
580
Kläder/skor, John
570
Kläder/skor, Jenny
520
Fritid/lek (2 x 640) + 400+710
2 390
Hygien, Rosita
520
Hygien, Douglas
390
Hygien, John
210
Hygien, Jenny
110
Mobiltelefon (2x240+ 200)
680
Barn- och ungdomsförsäkring Hushåll El (230 x 1,00) + 100 Summa Överskott
260 2 000 330 32 190 2 810
9
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
1:11 Skateboardbutikens ekonomi
A. Intäkter Varuförsäljning
7 960 000
Ränteintäkter
20 000
Summa
7 980 000
Kostnader Varor
5 200 000
Löner
1 260 000
Lokal
560 000
El och värme
60 000
Reklam
180 000
Räntekostnader
100 000
Övriga
320 000
Summa
7 680 000 300 000
Resultat (vinst)
B. Andelar av varuförsäljningen:
Varuinköp Löner
5 200 000 / 7 960 000 = 0,653 = 65,3 procent 1 260 000 / 7 960 000 = 0,158 = 15,8 procent
C. Humankapital:
Löner (reklam är köpta tjänster, sannolikt till större delen humankapital) Naturtillgångar: Varor och el Realkapital: Lokal Ekonomiskt kapital: Räntekostnad Ekonomi för en ekonom
1:12
A. Intäkter Arvoden
4 200 000
Kostnader Löner
1 980 000
Lokal
450 000
El
20 000
Reklam
200 000
Förbrukningsmaterial
200 000
Datorer och inventarier
300 000
Räntekostnader
30 000
Övriga
150 000
Summa
3 330 000 870 000
Resultat
B. Andelar av arvodena:
Materialinköp Löner C. Humankapital:
200 000 / 4 200 000 = 0,048 = 4,8 procent 1 980 000 / 4 200 000 = 0,471 = 47,1 procent
Löner och reklam (viss del) Naturtillgångar: Förbrukningsmaterial och el Realkapital: Lokal, datorer och inventarier Ekonomiskt kapital: Räntekostnad
10
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
1:13 Daniel Drejare
A. Försäljningsintäkter 70 x 1 000 = 70 000 kronor per månad B. Materialinköp
1
30 x 1 000 = 30 000 kronor per månad
C.
Intäkter Skålförsäljning
70 000
Kostnader Lera, glasyr
30 000
Lokalhyra
7 600
El och uppvärmning
5 300
Telefon, försäkring
1 100
Bil
2 000
Ränta
3 200
Hyra av ugn
2 800
Summa utgifter
52 000
Resultat
18 000
D. Nej! Det ger 7 000 kronor per månad mindre än vad han tänkt sig.
Differens 18 000 – 25 000 = – 7000
E. Försöka sälja mer, eller höja priset (Obs! risken att därmed sälja färre muggar.)
Sänka kostnader, några förslag: Pressa inköpspris för lera, förhandla om hyra (lokal/ugn), använda bilen mindre.
F.
Humankapital: Naturtillgångar: Realkapital: Ekonomiskt kapital:
Överskottet, som är Daniels ersättning för arbetet Lera, glasyr, el och uppvärmning Bil, lokalhyra, hyra ugn Ränta
1:14 Import från Kina
A. Intäkter
500 x 110 = 55 000 kronor per månad
B. Inköpskostnader
500 x 60 = 30 000 kronor per månad C.
F.
55 000
55 000
Intäkter Overallförsäljning Kostnader Inköp overaller
30 000
(500 x 80 =) 40 000
Lokalhyra
6 000
6 000
Hyra paketeringsmaskin
3 000
3 000
Telefon, försäkring
2 000
2 000
Reklam, porto
5 000
5 000
Bil
4 000
4 000
50 000
60 000
5 000
– 5 000
Summa utgifter Resultat
11
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 1 EKONOMI – MER ÄN PENGAR
D. Antal overaller = 500 x 0,90 = 450 set
Intäkter 450 x 110 = 49 500 kronor per månad Inköpskostnader 450 x 60 = 27 000 kronor per månad Övriga kostnader oförändrat 20 000 kronor Intäkter
49 500
Inköpskostnader
– 27 000
Övriga kostnader
– 20 000
Resultat
2 500
Överskottet har minskat med 2 500 / 5 000 = 0,5 = 50 procent E. Överskott per overall (110 – 60) = 50 kronor. Övriga kostnader är redan
betalda. Önskad ökning överskott 5 000 kronor: 5 000/50 = 100 overaller fler att sälja per månad.
G. Egen lösning. 1:15 Hur fördelas resurserna?
A. Visar budgeten ett överskott eller ett underskott? Skatteintäkter och bidrag Nämndernas driftskostnader Underskott
3 800 000 000 – 4 350 000 000 555 000 000
B. Barn och ungdomsnämnden, 1 430/4 350 = 0,329, cirka 33 procent. C. Barnomsorgsavgifter, sophämtningsavgifter, energiavgifter med mera. D. Egen lösning, till exempel att det är rimligt att barnomsorg, hemvård
(hemtjänst), utbildning och socialtjänst ska ta en stor del av skatterna.
E. Egen lösning. 1:16 Statens finanser
A.
Underskott: 854,1 – 886,6 = – 32,5 miljarder kronor.
B. Dra ner på utgifter, höja skatter. C. Egen lösning.
12
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
KAPITEL
2
SVERIGES NÄRINGSLIV
2
– EN HISTORISK ÖVERSIKT REPETERA 1. Ett organisationssystem för hantverkare med visst lokalt monopol. 2. Tanken var att minska den lokala konkurrensen mellan företag på en ort. 3. Att det inte finns några begränsningar för medborgarna att starta företag. 4. Den startade i Storbritannien i mitten av 1700-talet med hjälp av ett antal
tekniska uppfinningar, bland annat ångmaskinen samt makadam för vägbyggnad.
5. Den industriella revolutionen har inneburit att vi idag producerar 20 gånger
mer per invånare, samtidigt som arbetstiden har halverats, jämfört med år 1850.
6. Serietillverkning, det vill säga industriell produktion av varor i stora
mängder.
7. Aktiebolagslagen gjorde det möjligt för investerare att endast bli ansvariga
för de pengar de investerat i företaget. Tidigare hade investerare varit ansvariga för företagets alla åtaganden i förhållande till hur stort belopp de investerat i företaget.
8. SKF. 9. Ericsson, SKF. 10. Cirka två tredjedelar av arbetskraften. 11. Inom handeln, byggbranschen, transport och kommunikation, turism,
hotell- och restaurang, utbildning, hälso- och sjukvård samt bank och försäkringsbolag.
12. En företagsam person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. 13. En ny idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst, eller teknologi
som visar sig lovande eller fungerar och som är ny.
14. Nya tekniska lösningar, nya produkter och nya sätt att tillverka och sälja
produkter leder till att samhällets resurser kan användas mer effektivt.
2:1
Uppfinnare och entreprenörer
A. Till exempel Alfred Nobel, Laila Ohlgren, Ruben Rausing och Ingvar
Kamprad.
B. Egen lösning. C. Jan Stenbeck, Monica Lindstedt, Wilhelmina Skogh, Felix Kjellberg
(Pewdiepie), Kenza Zouiten och Daniel Ek.
D. Egen lösning. E. Företag har större resurser, mer finansiellt kapital och större uthållighet än
enskilda uppfinnare.
13
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
2:2
Innovationer i olika tidsepoker
A. 1850–1900 Dynamit och nitroglycerin (Nobel), telefonsystem (Ericsson)
1901–1951 Kullager (SKF), pappersförpackningar för livsmedel (Tetra Pak/ Ruben Rausing), monteringsfärdiga möbler (Ikea) 1951–2000 Privat tv och telefon (Kinnevik), Tetra Brik (Tetra Pak/Ruben Rausing)
B. Egen lösning, till exempel att näringsfriheten gav större utrymme för egna
initiativ för drivande entreprenörer.
2:3
Då och nu Lösningsförslag: Industrialiseringen som kom från England till Sverige i mitten av 1800-talet innebar ett effektivare näringsliv samtidigt som skråväsendet avskaffades. Denna kombination innebar en enorm effektivisering av den svenska industrin samtidigt som det blev fritt att starta företag. Effektiviseringen nådde även jordbruket vilket innebar att färre arbetare behövdes där. Människor flyttade till industriorter där det fanns arbete i de nya industriföretag som producerade varor i allt snabbare takt. Denna utveckling fortsatte i början av 1900-talet och kompletterades allt eftersom med politiska och fackliga rättigheter vilket i mitten på 1900-talet skapade den välfärdsstat som beskrivs i texten i faktaboken.
2:4
Hjärtläkare och fysiker skapade ultraljud
A. Ett eko som skickas in i kroppen och kommer tillbaka och ger en bild av ett
organ, ett foster och så vidare.
B. Till exempel fosterdiagnostik. C. Till exempel familjebakgrund och en utvecklingsinriktad miljö. 2:5
Blev världen bättre av diskmaskiner?
A. Josephine Cochrane upptäckte ett behov av att underlätta det tidsödande
arbetet med att diska porslin. Hon ritade själv en skiss över det som så småningom kom att bli en automatisk diskmaskin.
B. Josephine konstruerade hållare av metalltråd som höll fast fat, skålar och
bestick i ett liggande hjul av trä. Hjulet, som placerades i en koppartank, drevs runt med hand- eller motorkraft. Samtidigt sprutade varmt såpvatten upp från botten av tanken och regnade ner över tallrikarna. Hon fick patent på konstruktionen.
C. Hemmafruar. D. Egen lösning, till exempel att restauranger och hotell hade ett intresse av att
spara in på sina personalkostnader.
E. Egen lösning, till exempel att den underlättade arbetet i hemmet och var en
av flera faktorer som gjorde det möjligt för kvinnor att gå ut i yrkesarbete.
F.
14
Lösningsförslag: Diskmaskinen underlättar vardagslivet för människor och innebär samtidigt minskad förbrukning av el och vatten. Nackdelen är att det krävs mer och dyrare diskmedel som också kan ha en negativ miljöpåverkan.
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
2:6
A.
Svårt att få gehör för nya idéer? Lösningsförslag: Det kan bero på att arbetsbelastningen och tempot är högt i många företag. Man hinner helt enkelt inte ta hand om nya idéer och tänka framåt utan har fullt upp med det dagliga. Det kan också vara så att man inte har någon person som är ansvarig för att fånga upp nya idéer från de anställda. Det är viktigt att en ansvarig person har god kännedom om företaget, verksamheten och produkterna, och inte bara är en ”allmän chefsperson” utan tydligt engagemang.
2
B. Lösningsförslag: För det första borde man utse en person som har ansvar för
att ta hand om idéer från anställda och ge respons. Den ansvarige ska också se till att goda och utvecklingsbara idéer förs vidare i verksamheteten. Alla idéer är givetvis inte användbara och den anställde måste få veta detta och varför de bedöms så. Responsen är viktig för att skapa fortsatt motivation att fundera på nya idéer och innovationer. För det andra borde ägarna ta upp arbetet i företagets styrelse som ger företagsledningen i uppdrag att se till att idéer tas om hand.
C.
Lösningsförslag: Företagsledningen bör tänka på problemet vid förändringar i företaget så att man har fokus på att avlasta personal som arbetar med kärnverksamheten. Administrationen bör skötas av dem som är specialister på detta.
D. Lösningsförslag: Det är viktigt att företagsledningen får ett tydligt uppdrag
från ägarna om att arbeta långsiktigt genom att ta fram nya idéer som skapar innovationer. Samtidigt är det viktigt att arbetet syns utåt för att ge inspiration till de som har engagemang för idéskapande och att de känner stöd. Att visa öppet hur man jobbar för att få fram nya innovationer kan också ge en positiv bild i media om det kreativa företaget vilket i sin tur skapar motivation och stolthet hos de anställda.
2:7
Vad behövs för att få fram en innovation?
A. Lösningsförslag:
Tekniskt kunnande – Någon typ av akademisk utbildning, till exempel ingenjör, naturvetare eller kemist Marknadskännedom – Känna till vilka kunder som skulle kunna ha behov av en ny produkt, vilka konkurreter som finns och hur priserna på liknande produkter ligger Autonomi – Oberoende från till exempel företag som säljer liknande produkter, ett självständigt förhållningssätt Tillgång till kapital – Egna sparade pengar eller möjlighet att låna B. Egen lösning. C. Egen lösning, beror på typ av produktinnovation.
15
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 2 SVERIGES NÄRINGSLIV – EN HISTORISK ÖVERSIKT
2:8
Innovationsdrivet företag — Apple
A. Man startade 1971 som ett företag som tillverkade och sålde datorer, men
med en helt egen profil. De så kallade Macintoshdatorerna hade ett nytt grafiskt användargränssnitt som var mer lättanvänt än övriga så kallade MS-DOS-system. (Microsoft tog så småningom intryck av Apple och utvecklade DOS-systemet till det nuvarande Windows.)
B. Apple har utvecklats till ett innovativt företag som ständigt kommer med nya
produkter också utanför den traditionella datormarknaden, med start i iPhone. Man har även utvecklat tjänster så som iPhoto, iTunes och iCloud.
C. Det har hela tiden funnits en utvecklingskraft hos Apple driven av ikonen
Steve Jobs som avled 2011. Många befarar att innovationstakten efter det har avtagit, men förhoppningen är att bland annat Apple Watch ska visa att kraften finns kvar i företaget.
D. Till exempel att tjänsterna har blivit allt viktigare för bilden av Apple, inte
bara som ett datorföretag utan som ett digitalt företag utan begränsningar.
E. Lösningsförslag: En innovativ design och en särskiljande image har blivit ett
mycket starka mervärden hos Apple.
2:9
Kommande innovationer
A. Egen lösning. B. Egen lösning. C. Egen lösning. D. Egen lösning.
16
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 3 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET
KAPITEL
3
FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET
3
REPETERA 1. En marknad är en mötesplats för säljare och köpare. 2. Strävan efter att tjäna pengar genom att uppfylla kundernas behov är typiskt
för en marknadsekonomi.
3. Företagen har som mål att skapa mesta möjliga vinst och agerar efter det. 4. Kunderna får nya behov, nya konkurrenter dyker upp och varor/tjänster
förändras, bland annat genom ny teknik.
5. Kundernas behov är den ledstjärna som företag måste jobba efter att
uppfylla, och samtidigt måste de tjäna tillräckligt med pengar för att gå med vinst.
6. Konjunkturer kan påverka ekonomin på ett positivt eller negativt sätt.
Liksom vädret kan förändringar i konjunkturer vara svåra att förutsäga på ett mer exakt sätt även om man kan läsa av signaler åt ena eller andra hållet.
7. Ekologisk (miljömässig) hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk
hållbarhet.
8. Hur mycket varor och tjänster ett lands invånare konsumerar och hur
effektivt det använder resurserna vid produktionen av dessa varor och tjänster.
9. Skriftliga regler för hur företaget ska uppföra sig i olika sammanhang och på
olika marknader, som säljare och som köpare.
10. Allt fler konsumenter har blivit medvetna om vikten av en hållbar utveckling
och är villiga att betala för det och även ställer krav på företagen att agera på ett hållbart sätt.
3:1
Var finns säljarna? Till exempel cykelhandlare, stormarknad, sportbutik, nätbutik, bildelsmarknad, Blocket.
3:2
Hur ser marknaden ut?
A. 1. Båtägare 2. Hushåll 3. Villa- och sommarstugeägare B. 1. Båttillbehörsbutiker, färgbutiker 2. Dagligvarubutiker
3. Bygg- och stormarknader
17
FÖRETAGETS ROLL I SAMHÄLLET 3 FÖRETAGET OCH SAMHÄLLET
3:3
Olika marknader
A. För den billigare korkskruven är normalhushållet (”medelsvensson”)
målgruppen. Den dyrare riktar sig till hushåll som prioriterar vackert designade husgeråd, gärna märkesprodukter, och som anser sig ha råd att betala.
B. Den billigare säljs i större dagligvaruhus, stormarknader och så vidare –
försäljningsställen som når många människor. Alessi-korkskruven marknadsförs företrädesvis i lite mer exklusiva butiker som säljer hushållsartiklar.
3:4
Blocket – Sveriges största marknad
A. Lösningsförslag:
Säljare: Blocket ger en snabb, träffsäker och billig kontakt med möjliga köpare i hela Sverige. Köpare: Blocket ger en enkel och billig möjlighet att få överblick över vad som finns att köpa i hela Sverige av det man söker efter. B. En nackdel för köparen är att det kan vara krångligare att handla via Blocket
än i en vanlig affär. En nackdel för säljaren kan vara att man inte är säker på vem köparen är.
C. Köparen har normalt övertaget i förhandlingen förutsatt att han eller hon
agerar snabbt. Säljaren har ju bestämt sig för att sälja och vill ogärna dra ut på tiden för affären.
D. Egen lösning. E. Lösningsförslag: De företag som säljer nyproducerade varor kan bli förlorare
eftersom begagnatmarknaden kan minska nyförsäljningen.
F.
3:5
Lösningsförslag: Tänkbara personer för jobbet som butikssäljare finns också som köpare och säljare på Blocket, det vill säga en lämplig målgrupp av aktiva personer. Vilka är konkurrenterna?
A. H&M: Gina Tricot, Vero Moda, Cubus, Ellos, Nelly.com
McDonald’s: Max, Burger King, Subway och andra typer av snabbmatsrestauranger BMW: Audi, Volvo, Mercedes Ica: Coop, Hemköp (Axfood), Lidl, Netto Telia: Tele 2, Tre Levi’s: Diesel, Replay, Acne, Nudie Trygg-Hansa: Länsförsäkringar, If, Moderna Försäkringar Marabou: Fazer, Cloetta 7-Eleven: Pressbyrån, Ica Nära, Ica To Go SEB: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank
B. H&M, Ica och SEB C. Samtliga
18
ISBN ---- © Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, Jöran Enqvist och Liber AB Cecilia Björnsson Söderberg Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl REDAKTION
FORMGIVNING
Första upplagan TRYCK
People Printing, Kina
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
e 3000
FÖRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR Håller affärsidé och affärsmodell? Tas tillräcklig hänsyn till ett hållbart företagande? Är marknadsföringen effektiv? Är företaget lönsamt? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas? Funderingarna är många och E3000 Företagsekonomi 1 beskriver på ett strukturerat och lättillgängligt sätt många av de utmaningar en företagare ställs inför. Läromedlet E3000 Företagsekonomi 1 består av följande delar: • Faktabok
• • • •
Övningsbok Kommentarer och lösningar Lärarhandledning med bedömningsunderlag Webbaserade interaktiva övningar
E3000 Företagsekonomi 1 Kommentarer och lösningar innehåller utförliga förslag till lösningar samt kommentarer till uppgifterna i E3000 Företagsekonomi 1 Övningsbok.
Best.nr 47-11709-3 Tryck.nr 47-11709-3