Ç
tummen UPP!
Magnus Koraen
SO åk 6
1905 Unionen med Norge upplöses
Passagerarfly 1923 Stockholm - Helsing
Elbelysning
Blixtlås 1913
rnarbete ds 1901
Hungersnöd 1902
Nobelpris 1909 Selma Lagerlöf
kartläggning 1900-talet
1900
1905
Allmän rösträtt 1921
LGR 1 1
h i s toria 1910
1915
Ra sän
1920
1925
Lärarens sida Tummen upp! SO Historia kartläggning åk 6 är ett häfte som kartlägger elevens kunskaper i historia utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Här får eleven möjlighet att träna de ämnesspecifika förmågorna i ämnet historia: • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där syftet avslutas med vilka centrala förmågor som undervisningen ska utveckla. Kunskapskraven är en konkretisering av förmågorna från syftet och ger kriterier mot vilka förmågor som ska bedömas.
GENERELLA FÖRMÅGOR Det är samtidigt viktigt att inse att de ämnesspecifika förmågorna i historia återspeglar kunskapsmål som är gemensamma för hela läroplanen. Forskaren och läroplansexperten Göran Svanelid har listat fem generella förmågor som genomsyrar läroplanen som helhet. Det eleven ska utveckla är: • Analysförmågan (att analysera t.ex. orsaker till, konsekvenser av och förslag på lösningar/förbättringar, se samband och se utifrån olika perspektiv) • Kommunikativa förmågan (att berätta t.ex. föra resonemang, uttrycka ståndpunkter och argumentera) • Procedurförmågan (att bearbeta fakta t.ex. söka information, använda kartor, olika källor och diagram) • Begreppsförmågan (att visa att man förstår t.ex. förklara, beskriva med andra ord, använda begrepp i rätt sammanhang) • Metakognitiva förmågan (att ha ett reflekterande förhållningssätt t.ex. att pröva och ompröva saker han/hon gjort, avgöra rimligheten i ett svar) Förmågorna återfinns i alla skolämnen, vilket innebär att de tillsammans kan bli den röda tråd som ska genomsyra undervisningen, bedömningen, utvecklingssamtal, IUP, läxor och prov.
När eleverna arbetar med den här boken rekommenderar vi att ni emellanåt gör en avstämning i matrisen på sidorna 46–47. Den kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer på en viss förmåga eller ett kunskapskrav i historia. Använd gärna matrisen som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att gratis ladda ner från liber.se, där finns även facit till uppgifterna. Se vidare: skolverket.se samt liber.se för bedömningsstöd och facit.
48
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
EN SAMLAD ÖVERSIKT I HISTORIA
Innehåll Forntiden ........................................................... s. 2 Vikingatiden ..................................................... s. 4 Medeltiden ...................................................... s. 10 Nya upptäckter ............................................ s. 16 1500-talet ........................................................ s. 18 1600-talet ........................................................ s. 24 Mat i historien .............................................. s. 31 1700-talet ........................................................ s. 32 1800-talet ........................................................ s. 40 Perioder och begrepp ................................. s. 42 Kunskapsöversikt ........................................ s. 46 Lärarens sida ................................................. s. 48
ISBN 978-91-47-11040-7 ©2014 Magnus Koraen och Liber AB redaktion grafisk form bildredaktör produktion illustration kartor faktagranskning
Charlotte Eriksson, Caroline Hjorth Carina Länk, Sara Ånestrand Nadia Boutani Werner Eva Runeberg Påhlman Anders Nyberg Liber Kartor/Tomas Renström Roger Axelsson, Riksarkivet
Första upplagan 1 repro tryck Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
foto ArkivDigital 29 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 40(2), 42(3) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 36(1) Eriksson, Elisabeth/Nordiska Museet 16 Eriksson, Magdalena & Lindström, Uno/Göteborgs Stadsmuseum 42(2) Germanisches Nationalmuseum, Nuremberg, Germany/ Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 20, 42(4) Gustafsson, Mikael Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 3, 42(1) Johansson, Lars/Nordicphotos 5(1) Kullander, Oskar/Statens historiska museum 8(2) Lidingo 22 Lindström, Uno/Göteborgs Stadsmuseum 32(2) Lundberg, Bengt A/RAÄ/TT 8(1) Topham Picturepoint/TT 24(1) Ur Nordisk familjebok (1904), vol.2 24(2) Wramén, Marko/TT 32(1) Övriga bilder Shutterstock
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse),
an a i Maria Parksskol Vi vill tacka elevern h gsskolan i Älvsjö oc i Helsingborg, Sjöän rtälje. Soldalaskolan i Söde
skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
VIKINGATIDEN
Livet på vikingatiden 5. Hur bodde människorna på vikingatiden? Sätt kryss vid rätt bild. V I K I N G AT I D E N
V I K I N G AT I D E N
Slutet av järnåldern (ca år 800–1050) kallar vi i dag för vikingatiden. På den tiden talade alla i Norden ungefär samma språk och det fanns inga länder med tydliga gränser. Många reste långt, men de allra flesta var hemma och arbetade som bönder.
Vikingarna byggde stora skepp som tog dem till nya platser i världen.
6. Vad gjorde de oftast för att få mat? Ringa in rätt alternativ.
Nordisk mytologi: gudar och högtider
> De odlade växter som gick att äta, fiskade och jagade. > De handlade mat i handelsboden.
Freja åskans och stridens gud 1. Vilka var gudarna och
> De rövade mat från andra riken.
gudinnorna? Dra ett Oden edens och bågskyttets gud streck mellan namn Tor vishetens gud, världens skapare och rätt beskrivning. Ull
7. Män och kvinnor arbetade ofta med olika saker. Vilka uppgifter
fruktbarhetens gudinna
skötte kvinnorna och vilka skötte männen? Sätt kryss i rätt ruta. Kvinnor
2. Fyra av våra veckodagar har fått namn efter gudarna Oden, Tyr, Freja och Tor.
sy kläder
Ringa in dessa veckodagar.
måndag
tisdag
Män
jaga djur
onsdag
torsdag
fredag
lördag
söndag
försvara gården förvara maten
3. I december firade vikingarna jul eller midvinterblot, en högtid då man
offrade till gudarna. Vad var det man firade? Ringa in rätt alternativ.
8. Frun på vikingagården hade nyckeln till matförrådet.
Hur kunde en sådan nyckel ge henne makt?
> Kungens födelsedag > Jesusbarnets födelse
_____________________________________________________________________________________________
> Årets mörkaste dag och att dagarna skulle bli ljusare igen
_____________________________________________________________________________________________
9. På vikingatiden fanns inga skolor. > De läste på runstenar.
4. Många orter och platser i Sverige är gamla. Några är så gamla
Hur lärde sig barnen allt de behövde kunna? > De följde med sina föräldrar Välj ett av svaren här till höger. Ringa in. och hjälpte dem med arbetet. Förklara varför de andra påståendena är > De fick undervisning i kyrkan. felaktiga.
att de har namn ända från vikingatiden.
Skokloster
Torsborg
Munkfors
Ulltuna
Odensala
Botkyrka
b) Hur kan man se att just dessa platser har fått sina namn under vikingatiden? _____________________________________________________________________________________________
Eleven visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår XX samtid, och motiverar sitt resonemang med hänvisningar till det förflutna.
4
Eleven kan tolka och visa på spår av vikingatiden i vår tid.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
a) Tre av platserna nedan har sådana namn. Ringa in dessa tre.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
Eleven har kunskaper om historiska förhållanden under vikingatiden. Eleven visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av människors levnadsvillkor.
5
VIKINGATIDEN
Livet på vikingatiden 5. Hur bodde människorna på vikingatiden? Sätt kryss vid rätt bild. V I K I N G AT I D E N
V I K I N G AT I D E N
Slutet av järnåldern (ca år 800–1050) kallar vi i dag för vikingatiden. På den tiden talade alla i Norden ungefär samma språk och det fanns inga länder med tydliga gränser. Många reste långt, men de allra flesta var hemma och arbetade som bönder.
Vikingarna byggde stora skepp som tog dem till nya platser i världen.
6. Vad gjorde de oftast för att få mat? Ringa in rätt alternativ.
Nordisk mytologi: gudar och högtider
> De odlade växter som gick att äta, fiskade och jagade. > De handlade mat i handelsboden.
Freja åskans och stridens gud 1. Vilka var gudarna och
> De rövade mat från andra riken.
gudinnorna? Dra ett Oden edens och bågskyttets gud streck mellan namn Tor vishetens gud, världens skapare och rätt beskrivning. Ull
7. Män och kvinnor arbetade ofta med olika saker. Vilka uppgifter
fruktbarhetens gudinna
skötte kvinnorna och vilka skötte männen? Sätt kryss i rätt ruta. Kvinnor
2. Fyra av våra veckodagar har fått namn efter gudarna Oden, Tyr, Freja och Tor.
sy kläder
Ringa in dessa veckodagar.
måndag
tisdag
Män
jaga djur
onsdag
torsdag
fredag
lördag
söndag
försvara gården förvara maten
3. I december firade vikingarna jul eller midvinterblot, en högtid då man
offrade till gudarna. Vad var det man firade? Ringa in rätt alternativ.
8. Frun på vikingagården hade nyckeln till matförrådet.
Hur kunde en sådan nyckel ge henne makt?
> Kungens födelsedag > Jesusbarnets födelse
_____________________________________________________________________________________________
> Årets mörkaste dag och att dagarna skulle bli ljusare igen
_____________________________________________________________________________________________
9. På vikingatiden fanns inga skolor. > De läste på runstenar.
4. Många orter och platser i Sverige är gamla. Några är så gamla
Hur lärde sig barnen allt de behövde kunna? > De följde med sina föräldrar Välj ett av svaren här till höger. Ringa in. och hjälpte dem med arbetet. Förklara varför de andra påståendena är > De fick undervisning i kyrkan. felaktiga.
att de har namn ända från vikingatiden.
Skokloster
Torsborg
Munkfors
Ulltuna
Odensala
Botkyrka
b) Hur kan man se att just dessa platser har fått sina namn under vikingatiden? _____________________________________________________________________________________________
Eleven visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår XX samtid, och motiverar sitt resonemang med hänvisningar till det förflutna.
4
Eleven kan tolka och visa på spår av vikingatiden i vår tid.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
a) Tre av platserna nedan har sådana namn. Ringa in dessa tre.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
Eleven har kunskaper om historiska förhållanden under vikingatiden. Eleven visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av människors levnadsvillkor.
5
Livet på 1600-talet
14. I de högre stånden (borgare, präster och adel) fick nästan bara pojkar
undervisning. Flickorna skulle bara vara trevliga och väluppfostrade. Varför protesterade inte flickorna mot det? Resonera och motivera ditt svar.
11. På 1600-talet fick bönderna i uppgift av kungen att utse någon till soldat.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________
1 6 0 0 - TA L E T
1 6 0 0 - TA L E T
Bönderna byggde ett soldattorp och gav soldaten mark att odla mat på till sin familj. Vilka fördelar tror du att bönderna såg med detta?
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
15. Bilden visar en bok där prästen prickade för
vilka som kunde läsa ur Martin Luthers katekes.
a) Vad kallades de prov som prästen höll med bönderna? > husförhör
På bilderna ser du samma by på sommaren och på vintern.
> gårdsvisit
> Lutherprov
b) Bönderna behövde inte läsa för att klara av sitt Källa: Västerås domkyrkoförsamling arbete på gården. Ändå ville prästerna att bönderna Ala_3, år 1773–1755 och deras barn skulle lära sig läsa. Vad skulle bönderna med den kunskapen till, tyckte prästerna? _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
12. På somrarna hade bönderna mycket arbete, men på vintern var det lugnare.
_____________________________________________________________________________________________
Varför då? Kan du komma på två orsaker? _____________________________________________________________________________________________
16. På 1670-talet dömdes ungefär 300 svenska kvinnor till döden för
_____________________________________________________________________________________________
häxkonster. I dag vet vi att anklagelserna bara var påhitt. Ge minst en möjlig förklaring till varför många trodde på häxor och att oskyldiga kvinnor dömdes till döden på 1670-talet.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
13. Hur fick barnen på 1600-talet sin utbildning?
hade en egen informator (lärare)
Präster och borgare
fick lära sig att läsa av kyrkan
Adel
28
fick gå i skolan
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Bönder
_____________________________________________________________________________________________ Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Koppla ihop rätt stånd med rätt sorts utbildning.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
Eleven har kunskaper om historiska förhållanden och skeenden under 1600-talet. Eleven visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av människors handlingar och levnadsvillkor.
I studier av historiska förhållanden och skeenden kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.
29
Livet på 1600-talet
14. I de högre stånden (borgare, präster och adel) fick nästan bara pojkar
undervisning. Flickorna skulle bara vara trevliga och väluppfostrade. Varför protesterade inte flickorna mot det? Resonera och motivera ditt svar.
11. På 1600-talet fick bönderna i uppgift av kungen att utse någon till soldat.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________
1 6 0 0 - TA L E T
1 6 0 0 - TA L E T
Bönderna byggde ett soldattorp och gav soldaten mark att odla mat på till sin familj. Vilka fördelar tror du att bönderna såg med detta?
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
15. Bilden visar en bok där prästen prickade för
vilka som kunde läsa ur Martin Luthers katekes.
a) Vad kallades de prov som prästen höll med bönderna? > husförhör
På bilderna ser du samma by på sommaren och på vintern.
> gårdsvisit
> Lutherprov
b) Bönderna behövde inte läsa för att klara av sitt Källa: Västerås domkyrkoförsamling arbete på gården. Ändå ville prästerna att bönderna Ala_3, år 1773–1755 och deras barn skulle lära sig läsa. Vad skulle bönderna med den kunskapen till, tyckte prästerna? _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
12. På somrarna hade bönderna mycket arbete, men på vintern var det lugnare.
_____________________________________________________________________________________________
Varför då? Kan du komma på två orsaker? _____________________________________________________________________________________________
16. På 1670-talet dömdes ungefär 300 svenska kvinnor till döden för
_____________________________________________________________________________________________
häxkonster. I dag vet vi att anklagelserna bara var påhitt. Ge minst en möjlig förklaring till varför många trodde på häxor och att oskyldiga kvinnor dömdes till döden på 1670-talet.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
13. Hur fick barnen på 1600-talet sin utbildning?
hade en egen informator (lärare)
Präster och borgare
fick lära sig att läsa av kyrkan
Adel
28
fick gå i skolan
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Bönder
_____________________________________________________________________________________________ Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Koppla ihop rätt stånd med rätt sorts utbildning.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
Eleven har kunskaper om historiska förhållanden och skeenden under 1600-talet. Eleven visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av människors handlingar och levnadsvillkor.
I studier av historiska förhållanden och skeenden kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.
29
4. Jämför livet för en bondefamilj under bondestenåldern
PERIODER OCH BEGREPP
PERIODER OCH BEGREPP
PERIODER OCH BEGREPP
Likheter och skillnader
1. Placera namnen och begreppen nedan i kronologisk ordning.
drottning Kristina
______________________________________
vikingatåg
______________________________________
Carl von Linné
______________________________________
folkrörelser
______________________________________
den heliga Birgitta
______________________________________
järnåldern
______________________________________
reformationen
______________________________________
med livet för en bondefamilj under början av 1800-talet. Historien blir mycket lättare att förstå om man jämför olika peVilka likheter och skillnader finns mellan hur de levde? Kronologisk ordning: ”Kronos” betyder tid på grekiska. Kronologisk ordning innebär att saker står i samma ordning som de hände. Det som hände först står först och så vidare.
rioder, händelser och personer med varandra. Om två a) likheter ______________________________________________________________________________ saker liknar varandra försöker vi hitta skillnader. Om två saker är _____________________________________________________________________________________________ olika försöker vi hitta likheter.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
b) skillnader _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________
5. Jämför kungarna Gustav Vasa från 1500-talet och Gustav III från 1700-talet.
a) Vilken likhet finns mellan kungarna? Ringa in rätt svar.
> båda ville göra Sverige bättre på teater, musik och litteratur > båda reformerade den svenska kyrkan
2. Numrera bilderna i kronologisk ordning. Skriv 1, 2, 3, 4 och 5.
> båda lyckades stärka kungamakten i Sverige
b) Kan du komma på någon skillnad mellan kungarna? Vad? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________
__________
__________
__________
__________
__________
6. Vilken information går att använda som källor till vikingatidens historia?
Kryssa för vad som kan användas som källor och vad som bara är tolkningar av historien.
3. Skriv in perioderna i kronologisk ordning. stormaktstiden vikingatiden
bronsåldern
frihetstiden
medeltiden
Typ av information
bondestenåldern
Källa
En serietidning om vikingen Hagbard
4
2
5
3
6
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
1
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Ett mynt från vikingatiden En berättelse om Birka skriven i Tyskland på 800-talet Ett vikingaskepp i LEGO En lärobok i historia Eddadikterna (dikter från Norge och Island från ca år 800–1000) Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom politik och levnadsvillkor och beskriver då samband mellan olika tidsperioder.
42
Tolkning
Källa All kunskap kommer någonstans ifrån. Den har en källa. Men historiska källor är svåra att kontrollera. De flesta bevis är borta och människorna döda. Därför är det viktigt att man funderar på hur mycket man kan lita på en historisk källa. Tolkning Vi läser gärna böcker och ser filmer om historiska händelser. De är ofta skrivna långt efter de tider som de berättar om. Då är de bara tolkningar av historien och kan inte användas som historiska källor. Men de visar hur vi i dag ser på vår historia.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.
43
4. Jämför livet för en bondefamilj under bondestenåldern
PERIODER OCH BEGREPP
PERIODER OCH BEGREPP
PERIODER OCH BEGREPP
Likheter och skillnader
1. Placera namnen och begreppen nedan i kronologisk ordning.
drottning Kristina
______________________________________
vikingatåg
______________________________________
Carl von Linné
______________________________________
folkrörelser
______________________________________
den heliga Birgitta
______________________________________
järnåldern
______________________________________
reformationen
______________________________________
med livet för en bondefamilj under början av 1800-talet. Historien blir mycket lättare att förstå om man jämför olika peVilka likheter och skillnader finns mellan hur de levde? Kronologisk ordning: ”Kronos” betyder tid på grekiska. Kronologisk ordning innebär att saker står i samma ordning som de hände. Det som hände först står först och så vidare.
rioder, händelser och personer med varandra. Om två a) likheter ______________________________________________________________________________ saker liknar varandra försöker vi hitta skillnader. Om två saker är _____________________________________________________________________________________________ olika försöker vi hitta likheter.
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
b) skillnader _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________
5. Jämför kungarna Gustav Vasa från 1500-talet och Gustav III från 1700-talet.
a) Vilken likhet finns mellan kungarna? Ringa in rätt svar.
> båda ville göra Sverige bättre på teater, musik och litteratur > båda reformerade den svenska kyrkan
2. Numrera bilderna i kronologisk ordning. Skriv 1, 2, 3, 4 och 5.
> båda lyckades stärka kungamakten i Sverige
b) Kan du komma på någon skillnad mellan kungarna? Vad? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________
__________
__________
__________
__________
__________
6. Vilken information går att använda som källor till vikingatidens historia?
Kryssa för vad som kan användas som källor och vad som bara är tolkningar av historien.
3. Skriv in perioderna i kronologisk ordning. stormaktstiden vikingatiden
bronsåldern
frihetstiden
medeltiden
Typ av information
bondestenåldern
Källa
En serietidning om vikingen Hagbard
4
2
5
3
6
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
1
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Ett mynt från vikingatiden En berättelse om Birka skriven i Tyskland på 800-talet Ett vikingaskepp i LEGO En lärobok i historia Eddadikterna (dikter från Norge och Island från ca år 800–1000) Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom politik och levnadsvillkor och beskriver då samband mellan olika tidsperioder.
42
Tolkning
Källa All kunskap kommer någonstans ifrån. Den har en källa. Men historiska källor är svåra att kontrollera. De flesta bevis är borta och människorna döda. Därför är det viktigt att man funderar på hur mycket man kan lita på en historisk källa. Tolkning Vi läser gärna böcker och ser filmer om historiska händelser. De är ofta skrivna långt efter de tider som de berättar om. Då är de bara tolkningar av historien och kan inte användas som historiska källor. Men de visar hur vi i dag ser på vår historia.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.
43
46 47
Jag beskriver hur jordbruket förändrade människors levnadsvillkor och flyttmönster.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av den svenska statens uppbyggnad. Jag kan resonera om orsaker till häxprocesser och olika företeelser i bondesamhället.
Jag beskriver hur svenska staten byggdes upp och hur kungarnas kontroll över landet stärktes.
Jag visar på hur svenska statens uppgifter har utökats fram till idag.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
1. Förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. 2. Förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för historisk kunskap. 3. Förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. 4. Förmågan att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap kan ordnas, skapas och användas.
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda historiska begrepp.
Historiska begrepp 4
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens, skillnad, likhet och stormaktstiden.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Jag kan sätta vår egen tid i ett historiskt sammanhang och resonera kring hur den kan komma att uppfattas i framtiden.
Jag beskriver likheter och skillnader mellan bönders levnadsvillkor under olika perioder. Jag beskriver kungamaktens utveckling under olika perioder.
Jag kan identifiera orsaker och konsekvenser till några historiska skeenden.
Hur historia används 3
Jag kan resonera om skillnader i hur frihetstiden och Gustav III har framställts och vad de beror på.
Jag visar hur införandet av folkskolan har haft betydelse för vår egen tid.
Jag beskriver förändringarna inom politik och levnadsvillkor.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av den stora befolkningsökningen.
Kommentar
Kommentar
Jag kan resonera om skillnader i olika framställningar av stormaktstiden och vad de beror på.
Jag kan använda historiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet.
Jag visar hur lånord från franskan har påverkat svenska språket och hur 1700-talets vetenskap påverkat vår syn på naturen.
Jag beskriver hur tryckfrihet och parlamentarism påverkade Sverige. Jag beskriver förändringarna i det svenska jordbruket.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av nya politiska idéer och förändringar i jordbruket.
Perioder och begrepp
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens och källa.
Jag kan resonera om varför olika beskrivningar av Gustav Vasa ser olika ut.
Jag kan använda historiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet.
Jag visar hur Sverige idag bär spår av reformationen.
Jag beskriver hur Gustav Vasa stärkte kungamakten och hur reformationen förändrade kyrkan.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av reformationen och Gustav Vasas ökade skatteuttag.
1500-talet
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Historiskt källmaterial 2
Historisk referensram och kronologisk översikt 1
Kunskapskrav
1800-talet
Förmåga
1700-talet
1600-talet
Jag kan använda begreppet kronologisk ordning.
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens och källa.
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda begreppet förändring.
Jag visar hur fornnordisk religion och kristendomen har påverkat vår tids högtider. Jag visar hur lånord från tyskan har påverkat svenska språket.
Jag beskriver hur Sveriges kristnande påverkade samhället.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av de europeiska upptäcktsresorna.
Nya upptäckter
Kunskapsöversikt Tummen upp! Historia åk 6
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Jag kan resonera om bilden av vikingar i vår tid.
Jag kan använda arkeologiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om vad det säger oss.
Jag visar hur vår tids namngeografi och traditioner bär spår av den nordiska mytologin.
Jag beskriver hur vikingarnas resor ökade kontakterna med och kunskaper om människor i andra länder.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av kristendomens införande i Norden och utvecklingen av medeltidens samhällsordning.
Medeltiden
Historiska begrepp 4
Hur historia används 3
Historiskt källmaterial 2
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Jag kan resonera om orsakerna till att de första människorna flyttade till Norden.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Historisk referensram och kronologisk översikt 1
Kunskapskrav
Förmåga Jag kan resonera om konsekvenser av hur människor skaffade mat och fördelade arbetet.
Vikingatiden
Forntiden
Kunskapsöversikt Tummen upp! Historia åk 6
46 47
Jag beskriver hur jordbruket förändrade människors levnadsvillkor och flyttmönster.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av den svenska statens uppbyggnad. Jag kan resonera om orsaker till häxprocesser och olika företeelser i bondesamhället.
Jag beskriver hur svenska staten byggdes upp och hur kungarnas kontroll över landet stärktes.
Jag visar på hur svenska statens uppgifter har utökats fram till idag.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
1. Förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. 2. Förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för historisk kunskap. 3. Förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. 4. Förmågan att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap kan ordnas, skapas och användas.
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda historiska begrepp.
Historiska begrepp 4
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens, skillnad, likhet och stormaktstiden.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Jag kan sätta vår egen tid i ett historiskt sammanhang och resonera kring hur den kan komma att uppfattas i framtiden.
Jag beskriver likheter och skillnader mellan bönders levnadsvillkor under olika perioder. Jag beskriver kungamaktens utveckling under olika perioder.
Jag kan identifiera orsaker och konsekvenser till några historiska skeenden.
Hur historia används 3
Jag kan resonera om skillnader i hur frihetstiden och Gustav III har framställts och vad de beror på.
Jag visar hur införandet av folkskolan har haft betydelse för vår egen tid.
Jag beskriver förändringarna inom politik och levnadsvillkor.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av den stora befolkningsökningen.
Kommentar
Kommentar
Jag kan resonera om skillnader i olika framställningar av stormaktstiden och vad de beror på.
Jag kan använda historiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet.
Jag visar hur lånord från franskan har påverkat svenska språket och hur 1700-talets vetenskap påverkat vår syn på naturen.
Jag beskriver hur tryckfrihet och parlamentarism påverkade Sverige. Jag beskriver förändringarna i det svenska jordbruket.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av nya politiska idéer och förändringar i jordbruket.
Perioder och begrepp
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens och källa.
Jag kan resonera om varför olika beskrivningar av Gustav Vasa ser olika ut.
Jag kan använda historiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet.
Jag visar hur Sverige idag bär spår av reformationen.
Jag beskriver hur Gustav Vasa stärkte kungamakten och hur reformationen förändrade kyrkan.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av reformationen och Gustav Vasas ökade skatteuttag.
1500-talet
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Historiskt källmaterial 2
Historisk referensram och kronologisk översikt 1
Kunskapskrav
1800-talet
Förmåga
1700-talet
1600-talet
Jag kan använda begreppet kronologisk ordning.
Jag kan använda begreppen orsak, konsekvens och källa.
Jag kan använda historiska begrepp.
Jag kan använda begreppet förändring.
Jag visar hur fornnordisk religion och kristendomen har påverkat vår tids högtider. Jag visar hur lånord från tyskan har påverkat svenska språket.
Jag beskriver hur Sveriges kristnande påverkade samhället.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av de europeiska upptäcktsresorna.
Nya upptäckter
Kunskapsöversikt Tummen upp! Historia åk 6
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Jag kan resonera om bilden av vikingar i vår tid.
Jag kan använda arkeologiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om vad det säger oss.
Jag visar hur vår tids namngeografi och traditioner bär spår av den nordiska mytologin.
Jag beskriver hur vikingarnas resor ökade kontakterna med och kunskaper om människor i andra länder.
Jag kan resonera om orsaker till och konsekvenser av kristendomens införande i Norden och utvecklingen av medeltidens samhällsordning.
Medeltiden
Historiska begrepp 4
Hur historia används 3
Historiskt källmaterial 2
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Jag kan resonera om orsakerna till att de första människorna flyttade till Norden.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Historisk referensram och kronologisk översikt 1
Kunskapskrav
Förmåga Jag kan resonera om konsekvenser av hur människor skaffade mat och fördelade arbetet.
Vikingatiden
Forntiden
Kunskapsöversikt Tummen upp! Historia åk 6
Ç
TUMMEN UPP!
I TUMMEN UPP! HISTORIA, KARTLÄGGNING ÅK 6 finns uppgifter som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6 i historia och som utvecklar elevernas ämnesspecifika förmågor. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till uppgifterna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven och förmågorna i Lgr 11. Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i historia, t.ex. som underlag för utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. I serien ingår följande titlar: SVENSKA • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 5 • Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3 • Lärarhandledning åk 3 • Kartläggning åk 2 • Lärarhandledning åk 2 • Kartläggning åk 1 • Lärarhandledning åk 1 • Mål i svenska f-klass
ENGELSKA
• Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3 PRAKTISKT ESTETISKA ÄMNEN • Kartläggning åk 6 Idrott och hälsa
MATTE • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 5 • Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3 • Mål i matte åk 2 • Mål i matte åk 1 • Lärarpärm åk 1–3
NO
• Kartläggning åk 6 Biologi/Fysik/Kemi • Kartläggning åk 3 NO/Teknik
SO
• Kartläggning åk 6 Geografi/Samhällskunskap • Kartläggning åk 6 Historia • Kartläggning åk 6 Religionskunskap
Best.nr 47-11040-7 Tryck.nr 47-11040-7