Page 1

Berndt Sundsten & Jan Jäger

Frihet, naturupplevelser och spänning!

vildmarksliv • Berndt Sundsten & Jan Jäger

Vildmarkslivet har alltid lockat oss människor. Idag kan vi göra spännande vandringar överallt – långt bort och nära, till och med runt husknuten. Vi kan gå långa turer utan stigar och markeringar, och vi kan gå korta turer över en dag eller några timmar. Vad vi än väljer så finns det några saker som vi måste känna till för att turen ska bli trevlig och säker. ­Kunskap och förberedelse är nyckeln till allt uteliv. Här i boken finner du grunden till den kunskap som behövs. Du behöver bara göra den till din egen ­genom att vara ute i skog och mark. Och kom ihåg – en riktig äventyrare lämnar inga spår efter sig.

www.wahlstroms.se

Vildmarksliv VÅR • SOMMAR • HÖST DIN FÖRSTA FAKTABOK


www.wahlstroms.se © 2012 Berndt Sundsten och Jan Jäger samt B. Wahlströms Bokförlag, Forma Books AB

Mång­faldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är ­en­ligt ­lagen om upphovsrätt för­bjudet utan med­givande av ­för­­­laget. Förbudet ­gäller varje form av mång­faldigande genom ­tryckning, kopiering, bandinspelning, elektro­nisk lagring och spridning etc.

Text: Berndt Sundsten Teckningar: Jan Jäger Foto: Berndt Sundsten och Jan Jäger Layout: Berndt Sundsten och Jan Jäger Redaktör: Roger Carlson Repro: Done, Västerås Tryck: UAB Balto Print, Litauen 2012

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001

ISBN 978-91-32-16037-0


Innehåll Ute i alla väder 2 Allemansrätten 3 Personlig utrustning 4 Kläder 4 Skor och strumpor 6 Regnkläder 7 Gör en packningslista 8 Ryggsäcken 9 Packa ryggsäcken rätt 10 Ta på ryggsäcken rätt 11

Hitta dit du ska – och tillbaka 12 Kartan 12 Kompassen 14 GPS 15 Klockan som kompass 15 Landmärken 16 Om du går vilse 18 Vandra 19 Vada över vattendrag 23 Tältet 24 Olika tälttyper 24 Tältplatsen 25 Slå upp tältet så här 26 Ta ner tältet så här 27 Bo i tält 28

Lägerelden 30 Val av eldplats 30 Samla ved 30 Tänd lägerelden 32 Släck lägerelden 33 Mat och matlagning ute 34 Sprit- och gasolkök 34 Mat och vildmarksliv 36 Första hjälpen 38 Olika vädertecken 40 Djurmöten 42 Några knopar 44


Packa ryggsäcken rätt Packar du smart blir det lättare att bära packningen och lättare att ta fram och nå sådant som du behöver då och då. Tänk ut vad du ­behöver vid kortare raster och när du stannar för att äta. Saker som matlagningskök och torra kläder och tält ska vara lätta att ta fram utan att du behöver packa upp hela säcken. Annat som du behöver ta fram snabbt, som rastplagg, myggolja, reparationsgrejor med mera, placeras i ytterfickor eller lätt åtkomligt i säcken. Tunga saker ska ­bäras högt upp nära ryggen så att tyngdpunkten ligger över mitten av ryggen och så nära kroppen som möjligt. Packa all utrustning i packpåsar i olika ­färger så hittar du lättare. Allt som du vill ska vara torrt måste packas i vattentäta påsar. Regnar det kraftigt ­under längre tid kryper fukten in överallt, och att ta fram våta om­ byteskläder är inte så ­jätteroligt. Det kan vara bra att ta med en eller två vatten­täta pack­ påsar extra för t.ex. ett blött yttertält. Vill du få mycket extraplats kan du köpa ­vakuumpåsar som du kan lägga exempelvis ­extraplagg i. När du rullar ihop påsarna pressas luften ut ­ så att plaggen tar mindre plats. Jag brukar ha en packpåse i form av en ­extra ryggsäck längst ner som jag har bland annat sovsäck, sovplagg och extra strumpor i. När du har packat upp den har du en

10

l­ iten ryggsäck för kortare turer från lägret. ­ Du kan även packa en del i en midjeväska som sedan kan användas när du gör kortare ­utflykter från baslägret. Fäst inte saker utanpå säcken. De kan ­lossna om de fastnar i ris och grenar eller helt enkelt ­bara trilla av när du rör dig. Kontrollera alltid alla remmar med mera innan du går, så att allt är helt. Regnskydd Du måste ha ett tillräckligt stort och bra regnskydd till din ryggsäck. Det ska gå att dra ihop så att det sitter ordentligt fast runt säcken. Många säckar har ett inbyggt regnskydd.


Ta på ryggsäcken rätt Om du gör fel när du tar på dig ryggsäcken kan du göra dig illa. En lätt säck lyfter du bara på dig, men ju tyngre den är, desto viktigare är det att du gör rätt. Undvik att lyfta säcken med böjd rygg. En muskelbristning eller sträckning kan vara förödande. Kan du ställa upp ryggsäcken på en sten, stubbe eller kulle och bara ställa dig framför och spänna på den är det bra, annars gör du så här: 1. Vänd ryggsäckens baksida mot dig. Ta tag i ryggsäckens axelremmar med båda händerna. Lyft upp den på ett böjt ben. 2. Vrid kroppen lite och stick in höger arm i axelremmen. 3. Sväng upp ryggsäcken på ryggen och stick in vänster arm. 4. Justera och spänn fast axelremmar och ­av­bärarbältet. Innan du tar på säcken bör du kolla att din vandrarstav inte ligger på marken utan står upp så att det blir lätt att ta den med ryggsäcken på.

11


Landmärken Lär dig att notera olika landmärken som är lätta att känna igen när du går, till exempel en ovanligt stor sten vid en tall. Se ut landmärken både framför och bakom dig. Genom att följa landmärkena, vänd dig om då och då och kolla, skapar du en inre karta som med viss träning gör att du lättare kan hitta tillbaka. Vana skogsmän har medvetet eller omedvetet lärt sig att lägga märke till landmärken. Beräkna avståndet innan du går Lägg ut en tråd på kartan som följer den väg du tänker gå. Sedan är det bara att sträcka ut tråden och hålla den intill skalan så kan du räkna ut hur långt det är. En variant är att ta ett mynt och märka det i kanten med en penna. Rulla sedan myntet över kartan den väg du ska gå och räkna antalet varv. Rulla sedan myntet på skalan så vet du hur lång sträckan är. Men kom ihåg: det är ­alltid längre att gå i verkligheten för att det är nästan omöjligt att gå rakt fram i skog och mark. Lär dig hur mycket tid du behöver När du har fått lite erfarenhet vet du också hur snabbt du tar dig fram. Mellan 2 och 5 kilo­ meter per timme klarar de flesta av oss ­beroende på terrängen. Kom ihåg att du måste räkna med pauser och kanske mat- ­eller fikarast. Lägg på ordentligt med tid så blir du desto gladare för att du kom fram snabbare ­ än du hade beräknat. ­Efter hand lär du dig att göra ganska bra ­beräkningar av tiden. Följ naturens egna vägar Ett annat sätt är att följa de naturliga vägarna i naturen som till exempel bäckar, djurstigar, dalar, bergsryggar. Man kan säga att också de är ett slags landmärken. Men för att kunna ­följa naturens vägar måste du ­läsa kartan noga. Djurstigar är ofta en bra och enkel väg som är lätt att vandra på, men det tar kanske lite längre tid.

16


Så här använder du kompassen utan karta 1. Ta ut en kompasskurs genom att välja ett ögonmärke åt det håll du vill gå. Håll kom­ passen horisontellt framför dig med kurspilen ­pekande mot ögonmärket. För att nu få kompasskursen mot ögonmärket, vrider du graderingsringen tills kompassnålens norrände (som är röd eller svart) pekar mot bokstaven N på graderingsringen. 2. Kompasskursen kan du nu avläsa vid indexstrecket. När du nu tittar i kurspilens riktning ser du den riktning du ska gå i. Kompassnålens norrände ska alltid peka mot N på graderingsringen. Välj ut ett ögonmärke på nära håll i kursriktningen och gå dit. Fortsätt så att ta nya ögonmärken i kursriktningen tills du har nått ditt mål. Och så här hittar du tillbaka 3. Vrid dig själv och kompassen så att den vita spetsen på kompassnålen pekar mot graderingsringens N. Då har du kursen helt omvänd och kan gå raka ­vägen tillbaka.

1

2

3

17


Slå upp tältet så här Det är viktigt att du har tränat på att sätta upp just ditt tält hemma på gräsmattan. Vik ut ­tältet på marken. Är det ett tunneltält eller kupoltält trär du i tältbågarna i kanalerna först. Ställ det på plats. Ett tunnel- och kupoltält går bra att flytta även när det är uppslaget. Kolla att du har ingången där du tänkt dig. Sätt tältpinnen i tältlinans ögla, sträck linan så mycket som möjligt och slå ner pinnen i marken snett mot tältet. Är det lös jord kan du sätta två tält­ pinnar i kors eller lägga en tillräckligt tung sten över den nedslagna tält­pinnen eller tält­ linan. Det kan gå bra att sätta fast någon av tält­linorna i ett träd, en rot eller liknande.

linsträckare Sist av allt sträcker du linorna med linsträckarna så att tältduken inte är slapp och fladdrar löst. Om tältets duk är spänd rinner regnvatten av bättre. Blåser det hårt blir det lättare om du börjar med att sätta tältets kortsida mot vinden. Det är bra att ha några extra linor med för att ­kunna spänna torklinor utanför tältet.

Packningen kan du förvara under absiden.

26


Ta ner tältet så här Har ditt tält tältstångskanaler trycker du ut stängerna genom kanalerna. Dra inte, då är det risk att du drar isär stängerna inne i kanalerna och då kan de bli svåra att få ut. Blåser det hårt, fäll ihop inner- och yttertält och tryck ut stängerna. Vid kraftigt regn ska du först packa ner allt i ryggsäcken i skydd av absiden. Knäpp loss innertältet och packa ihop det i skydd av ­yttertältet. Sist av allt packar du yttertältet och lägger det i en separat, vattentät påse.

Innan du lämnar lägerplatsen ska du kontrol­ lera att du inte har lämnat kvar något skräp eller utrustning. Kom även ihåg att plocka upp tändstickor som ofta blir liggande på marken. Eventuella stenar som du använt för att hålla tältpinnar och linor på plats ska läggas tillbaka där du tog dem. Det ska helst inte synas att du har varit där.

27


Lägerelden En av de trevligaste ­delarna med utelivet är ­lägerelden, och att kunna göra upp en eld är även en av de viktigaste kunskaperna för att kunna överleva i vildmarken. Människan har vetat hur man gör upp eld i mer än hundra tusen år, en kunskap som var absolut nödvändig för att man skulle kunna ­bosätta sig i nordliga trakter. Elden gav ljus, värme och möjlighet att laga mat. Förbered dig Förvara alltid dina tändstickor på minst två ­olika ställen i vattentäta förpackningar. Det kan vara exempelvis en vattentät, dubbel plastpåse eller en liten plastburk. Glöm inte att lägga med plånet. Det är viktigt att du tar reda på om det är tillåtet att elda – ibland är det eldningsförbud om det har varit torrt väder under en längre tid – och i så fall var.

Val av eldplats Finns det en färdiggjord eldstad ska du använda den. Vid eldplatsen ska du ha en kastrull vatten att kunna släcka med. Minst 2 meter runt elden ska det inte finnas något brännbart, större avstånd om det blåser. Elden behöver något att stå på. Gör en ­botten av stenar eller gräv en liten grop. Runt eld­ staden lägger du en ring av stenar. Tänk på vindriktning så att du inte får all rök i ansiktet. ­Elda aldrig på mark med mossa, ­nära myrstackar eller på torvmark. Där kan elden sprida sig nedåt ­utan att det märks. Elda inte heller på klipp­ hällar, som kan spricka av värmen. Blåser det hårt, avstå då från att ­göra en lägereld.

Samla ved Innan du tänder elden måste du samla tänd­ virke, alltså något som brinner lätt, och ved att fylla på med. Tändvirke kan ­vara till ­exempel torrt ris ­eller tunna, torra grenar. Bra tänd­virke är det torra ris som finns under granar. Du får inte bryta grenar och kvistar eller ta näver från levande träd. Bäst är döda träd och grenar som har torkat. Hittar du ett bra ställe, ta med lite tändvirke till nästa lägerplats. Torr

30

2 meter


ved från lövträd brinner jämnt och ger bra ­värme för bland annat matlagning. Ved från tall och gran brinner snabbt och med hög värme och ger dålig glödbädd för exempelvis grillning. Ett ­annat problem är att gran och tall kan sprätta mycket när de brinner. Färska träd och ­grenar brinner inte alls, det blir bara rök. Långa träbitar kan du kapa med såg eller lägga mot en sten och trampa av. Eller så kan du skjuta in dem i elden allteftersom de brinner av. Ovanför trädgränsen finner du ved längs bäckar och älvar, på kullars söder­sidor och i smala klyftor och raviner. På högfjället är det en utmaning att hitta ved och göra eld. Men om du söker bland vide- och enbuskar kan du få ihop torrt virke till en liten trivselbrasa. I populära områden kan det bli stort slitage på naturen om alla ska söka ved. Elda upp skräp När du har en eld kan du passa på att elda upp alla sopor som går. Så planera din matsäck så att du kan elda upp förpackningar med mera i stället för att bära dem med dig.

31


Berndt Sundsten & Jan Jäger

Frihet, naturupplevelser och spänning!

vildmarksliv • Berndt Sundsten & Jan Jäger

Vildmarkslivet har alltid lockat oss människor. Idag kan vi göra spännande vandringar överallt – långt bort och nära, till och med runt husknuten. Vi kan gå långa turer utan stigar och markeringar, och vi kan gå korta turer över en dag eller några timmar. Vad vi än väljer så finns det några saker som vi måste känna till för att turen ska bli trevlig och säker. ­Kunskap och förberedelse är nyckeln till allt uteliv. Här i boken finner du grunden till den kunskap som behövs. Du behöver bara göra den till din egen ­genom att vara ute i skog och mark. Och kom ihåg – en riktig äventyrare lämnar inga spår efter sig.

www.wahlstroms.se

Vildmarksliv VÅR • SOMMAR • HÖST DIN FÖRSTA FAKTABOK


9789132160370  

VÅR • SOMMAR • HÖST DIN FÖRSTA FAKTABOK Berndt Sundsten & Jan Jäger Text: Berndt Sundsten Teckningar: Jan Jäger Foto: Berndt Sundsten oc...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you