Nina Helgevold undervisar på grundskollärarutbildningen och masterutbildningen i utbildningsvetenskap vid Universitetet i Stavanger. Raymond Bjuland är professor i matematikdidaktik och leder forskningsprojektet ”Teachers as Students” vid Universitetet i Stavanger.
Hur kan skolor dra nytta av lärares undervisningserfarenheter? Vad kan få vedertagna metoder och antaganden att utmanas? Ett svar på dessa frågor är lesson study-modellen. Lesson study är en kollegial form för professionsutveckling som har använts i Japan i över 140 år. Den gemensamma insikt som skapas genom arbetet kan ge undervisningen ett skarpare fokus på både elevers och lärares lärande.
Boken vänder sig till lärarutbildare samt till lärare och skolor som vill vidareutveckla sin gemensamma kunskap och kompetens.
LEsson stUdy
Boken introducerar lesson study-modellen och beskriver hur den på ett nydanande sätt även kan användas inom lärarutbildning. För de skolor eller lärarutbildningar som vill börja arbeta utifrån modellen finns konkreta instruktioner för genomförandet, samt användbara planeringsmatriser och frågeformulär. Modellbeskrivningen kompletteras av exempel från skolor som har arbetat med lesson study.
MUNTHE | HELGEVOLD | BJULAND
Elaine Munthe är professor i pedagogik och dekan vid Universitetet i Stavanger.
ELAINE MUNTHE NINA HELGEVOLD RAYMOND BJULAND
”Jag ser det som viktigt att boken når fram till framförallt de av mina kollegor inom den svenska lärarutbildningen som är intresserade av utvecklingen av läraryrkes professionella grund, men också till alla de lärare och pedagoger som har behov av en tämligen enkel men effektiv modell för systematiskt kollegialt forsknings- och utvecklingsarbete.”
LEsson stUdy
Ur förordet av Inger Eriksson, Stockholms universitet
KOLLEGIAL PROFESSIONSUTVECKLING
ISBN 978-91-27-81789-0
9 789127 817890
978-91-27-81789-0. Lesson Study.indd 1
21.09.2016 11.38
lesson-study.indd 2
2016-09-19 14:36
INNEHÅLL
Förord till den svenska utgåvan 3
Om den här boken 9
Del 1
Lesson study
1. Vad är lesson study? 17 Lesson study har lång tradition i japansk undervisning ����� 17 Huvudprinciper för lesson study ������������������������������������������� 19 2. Lesson study-cykeln 25 Planeringsfasen: problemställning (tema), forskningsfråga och planering av lektionen och observationen ���������������������������������������������������������������������� Genomförande och observation/datainsamlande �������������� Diskussion och förfining ���������������������������������������������������������� Nytt försök till observation/datainhämtning ���������������������� Sammanfattande diskussion och rapportering �������������������
lesson-study.indd 11
26 33 36 38 38
2016-09-19 14:36
Del 2
Lesson study på skolor
3. Ska vi införa lesson study på vår skola? 45 4. Hur kan vi gå tillväga för att införa lesson study? 48 En gap-analys ���������������������������������������������������������������������������� 48 Uppstart i grupperna ���������������������������������������������������������������� 50 Vilka är målen? ��������������������������������������������������������������������������� 51 Planering ������������������������������������������������������������������������������������ 52 Undervisa och observera ��������������������������������������������������������� 56 Diskussion efter genomförandet ������������������������������������������� 57 Förmedling ��������������������������������������������������������������������������������� 59 5. Vanliga frågor vid införandet av lesson study 61 Hur många lesson study-cykler bör vi genomföra varje år? �������������������������������������������������������������������������������������������������� Hur mycket tid ska vi avsätta? ������������������������������������������������ Kan vi ha ämnesöverskridande grupper eller bör de vara ämnesspecifika? ������������������������������������������������������������������� Varför bör vi undervisa två gånger om samma ämne? ������� Hur kan vi utveckla bra lesson study-grupper på skolan? Vad händer om gruppen tröttnar efter ett tag? ��������������������
lesson-study.indd 12
61 62 62 62 63 64
2016-09-19 14:36
Del 3
Lesson study i lärarutbildningen
6. Utbildning i lesson study för VFU-handledare och lärarutbildare 73 Utbildning i lesson study ��������������������������������������������������������� 74 Erfarenheter från VFU-handledare �������������������������������������� 77 Vad som var särskilt utmanande vid genomförandet av lesson study i projektet ������������������������������������������������������ 79 7. Modell för genomförande av lesson study med lärarstudenter 83 Studenterna börjar sin lesson study med ett undersökande arbete ���������������������������������������������������������� Studenterna planerar lektionen som de ska studera, forskningslektionen ������������������������������������������������������������ Introduktionshandledning ����������������������������������������������������� Genomförande av undervisningen (första forskningslektionen) ����������������������������������������������������������������������������� Handledning mellan forskningslektionerna: analys och diskussion – bearbetning inför den andra lektion �������� Genomförande av undervisningen (andra forskningslektionen) och uppföljande handledning ����������������������� Studenterna sammanfattar och presenterar vad de har gjort och lärt �������������������������������������������������������������������������
lesson-study.indd 13
83 85 86 87 89 90 90
2016-09-19 14:36
Del 4
Forskning och teori om lärares lärande, professionsutveckling och skolutveckling
8. Koppling mellan teori och praktik 95 Utveckling av en laboratorieansats ��������������������������������������� 97 Professionslärande och skolutveckling �������������������������������� 99
Referenser 108
Bilagor Bilaga 1. Lesson study i grundskollärarutbildningen ������������ 114 Bilaga 2. När ni ska arbeta med en lesson study-cykel ���������� 116 Bilaga 3. Instruktioner för pm-skrivandet ������������������������������� 118 Bilaga 4. Frågor som kan vara till hjälp vid planeringen av forskningslektionen ���������������������������������������������������� 120 Bilaga 5. Planeringsmall för en lesson study-cykel inför en forskningslektion �������������������������������������������������������� 122 Bilaga 6. Planering av undervisningen ������������������������������������ 123 Bilaga 7. Att planera observationen ������������������������������������������ 124 Bilaga 8. Till studenterna: Enskild reflektion efter undervisningen ������������������������������������������������������������ 126 Bilaga 9. Frågor till VFU-handledare efter genomförandet av lesson study under VFU:n ������������������������������������������ 127
lesson-study.indd 14
2016-09-19 14:36
DE L
1
LESSON STUDY
lesson-study.indd 15
2016-09-19 14:36
lesson-study.indd 16
2016-09-19 14:36
1
VAD ÄR LESSON STUDY? Lesson study är lärares lärande satt i system. Det är en kollegial form av professionsutveckling med utgångspunkt i lärares egna frågor, alltså det som lärare själva vill veta mer om när det gäller sina egna elever och sin undervisning. Målet med lesson study är att utveckla kunskaper som har betydelse för lärares dagliga arbete med sina elever. De kunskaper som utvecklas i en gemenskap delas inom denna gemenskap och inom den större professionsgemenskapen. På detta sätt kan lärarlag och skolor som inför lesson study bidra till en skolbaserad kunskapsutveckling. De kan bjuda in andra lärarlag eller skolor för att observera och diskutera, och de kan förmedla vad de har lärt av varandra. (I del 4 av den här boken kan du läsa mer om både teoretiska beskrivningar och om forskning kring vad som bidrar till lärares kunskapsutveckling.) LESSON STUDY HAR LÅNG TRADITION I JAPANSK UNDERVISNING Lesson study är en vanlig form av lärarsamarbete som har använts inom undervisning i Japan i över 140 år (Ronda, 2013). Modellen har även en lång tradition i andra asiatiska länder och arbetssättet har idag spritt sig till USA och Europa. Intresset för lesson study i väst uppstod främst efter 1999, när boken The Teaching Gap hade publicerats (Stigler & Hiebert, 1999). Boken presenterar analyser av videoinspelningar från klassrumsundervisning i USA, Japan och Tyskland som gjordes i samband med TIMMS-studien 1999 (TIMMS = the Third International Mathematics and Scien-
lesson-study.indd 17
2016-09-19 14:36
18
ce Study). Filmerna analyserades ingående och man utarbetade gemensamma kategorier för att kunna studera undervisningen komparativt oavsett vilket land det gällde. Utifrån dessa analyser kom forskarna fram till att det gick att urskilja tre sorters undervisningsmönster. Undervisningen i de tyska inspelningarna visade att mer vikt lades på ämnen och sakkunnighet än vad undervisningen i de amerikanska inspelningarna gjorde. Vidare visade inspelningarna från både Tyskland och USA en undervisning som fokuserade på regler och procedurer under arbetet med de matematikuppgifter som användes. Undervisningsmönstret som framträdde i de japanska inspelningarna visade att eleverna deltog mer. Deras förkunskaper syntes tydligt i undervisningen och de blev utmanade och stimulerade av uppgifterna som de fick. Forskarna försökte utröna hur det kom sig att den japanska undervisningen såg annorlunda ut, och svaret de fick var ”kenkyuu jugyou”, som på engelska kom att bli ”lesson study” (Lewis & Tsuchida, 1997, 1998a, 1998b; Stigler & Hiebert, 1999). ”Kenkyuu jugyou” betyder forskningslektion och beskriver den lektion eller det undervisningspass som lärare planerar, observerar och diskuterar tillsammans. I omvänd ordning, alltså ”jugyou kenkyuu”, betyder orden lektionsforskning, vilket beskriver processen för utvecklingen av den undervisning som den enskilda lektionen ingår i (Yoshida, 1999). Begreppet har på svenska fått behålla sin inarbetade engelska benämning. I Norge har lesson study ibland kallats forskningslektion eller forskningstimme, men som referensen till Yoshida (1999) visar så är forskningslektionen bara en del av hela modellen. Forskningslektionen, den lektion som lärarna ska studera noga, är visserligen kärnan i det hela, men begreppet lesson study ska inbegripa hela processen, inräknat både det som föregår och det som följer forskningslektionen. Att arbeta med lesson study innebär att lärarna tillsammans planerar en lektion (planeringsfas), de genomför och observerar en lektion (forskningslektion) och de diskuterar observationer av elevernas arbete och lärande. LESSON STUDY
lesson-study.indd 18
2016-09-19 14:36
Syftet är att kunna utveckla undervisningen för att främja elevernas möjligheter till lärande (diskussions- och lärandefas). I planeringsfasen läggs vikt på en granskning av undervisningsmaterial, tidigare lektionsplaneringar och relevant forskning. Utifrån detta synsätt används begreppet lesson study* genomgående i boken för att beskriva hela processen, och begreppet forskningslektion när det handlar om lektionen som ska studeras. Om du är intresserad av att veta hur du kan införa lesson study eller liknande samarbetsmodeller på din skola kan du läsa mer om det i del 4 här i boken. Vi har valt att strukturera boken på ett sätt som först ger läsaren inblick i vad lesson study är, därefter beskriver vi hur man kan arbeta med lesson study i skolan och lärarutbildningen, och slutligen redogör vi för varför det är viktigt att arbeta med lesson study eller liknande kollegiala arbetsformer.
19
HUVUDPRINCIPER FÖR LESSON STUDY När lärare arbetar med lesson study träffas en grupp lärare och bestämmer sig för vad de vill lära sig och vad de vill förbättra i sin egen praktik (ett forskningstema). På detta sätt kan vi även kalla arbetet som lärare gör inom ramen för lesson study för ett slags innovationsarbete. Det är först och främst undervisningspraktiken som är föremål för lärarnas studier, och de studerar undervisning genom att bestämma sig för en lektion eller ett undervisningspass som de kan använda som forskningslektion. Forskningslektionen väljs utifrån den problemställning eller den tematik som lärarna håller på att undersöka. Utifrån problemställningen formulerar lärarna sedan konkreta så kallade forskningsfrågor som de ska försöka besvara genom gemensam planering, observation och diskussion. * Svenska lärare är troligen mera bekanta med learning study, såsom den utvecklats av bl.a. Ferenc Marton (2005). Learning study bygger bl.a. på den japanska modellen lesson study.
Vad är lesson study?
lesson-study.indd 19
2016-09-19 14:36
20
Lärarna planerar lektionen mycket grundligt. De inhämtar litteratur och tidigare undervisningsplanering för det ämne som de ska undervisa i, och de samlar in egna och andras erfarenheter av att undervisa i det aktuella ämnet. De diskuterar uppgifter till eleverna ingående: Vad får eleverna ut av den här uppgiften? Vad kan förväntas vara svårt för elevgruppen eller för enskilda elever? Vad kommer vara lätt? De testar de uppgifter som de överväger att ge eleverna och de försöker förutse konsekvenser av sina olika val. Lärarna planerar också hur de ska observera förhållandet mellan undervisningen (de val de har gjort tillsammans baserat på vad de vet om eleverna) och konsekvenserna av dessa val (elevernas lärande och beteende). Därefter genomförs lektionen av en av lärarna i gruppen. Det kan vara vem som helst utav dem. Ett sätt att välja vem som ska undervisa är att helt enkelt dra lott. De lärare som inte undervisar ska observera undervisningen under lektionen. Efter detta samlas alla för att diskutera observationerna och elevernas arbeten med utgångspunkt i det som var målet med undervisningen, det vill säga lärarnas forskningsfråga, vad de har lärt av arbetet och vad som kan vara intressant att gå vidare med. Lesson study-cykeln slutar alltså inte med ett genomförande. Efter att lärargruppen har diskuterat förhållandet mellan planering, val och antaganden om elevernas lärande kontra observationerna som gjorts, kan de välja två vägar: (1) De kan sammanfatta vad de har kommit fram till och rapportera detta till kolleger, eller (2) de kan bearbeta planeringen och genomföra undervisningen en gång till i en annan elevgrupp, observera konsekvenserna av ändringarna och därefter sammanfatta och förmedla sina kunskaper (se närmare i figur 2.1). I Japan och på andra ställen där lesson study används regelbundet som modell för professionsutveckling ska lärarna också bjuda in andra till att observera sin forskningslektion, en så kallad public lesson (på svenska öppen lektion). Någon gång om året kan kolleger från den egna skolan eller från andra skolor få möjlighet att observera en öppen lektion och därefter diskutera vad LESSON STUDY
lesson-study.indd 20
2016-09-19 14:36
de observerade. Det är en person som har i uppgift att förbereda dem som ska observera och sedan leda diskussionen efter observationen. Denna ledare låter först den lärare som höll lektionen att kommentera, därefter får resten av gruppen som var med och planerade undervisningen ge sina kommentarer, och slutligen får övriga som observerade lektionen komma med exempel på vad de observerade hos eleverna (dvs. konsekvenserna av de val som lärargruppen tog). När man gör så här är det särskilt viktigt att den som leder den öppna lektionen ser till att kommentarerna handlar om elevernas lärande samt om förhållandet mellan undervisning och lärande, och inte om läraren. Lärargrupper kan genomföra två till tre liknande lesson study-cykler under ett år, och de kan observera undervisningspass som andra lärare har utarbetat för en liknande cykel. Det är väldigt viktigt att skolledning avsätter tid till detta arbete, till exempel genom att under en period skapa gemensam schemalagd tid för arbetet med lesson study. De två skolor som var först med att pröva detta system i Norge har arbetat med antingen två cykler om året eller bara en på våren (Munthe, Baugstø & Haldorsen, 2013). Den kollegiala gruppen kan bestå av lärare från olika stadier eller klasser som undervisar i samma ämne, eller av lärare från olika ämnesområden som undervisar på samma stadium eller i samma klasser. Möjligtvis är lärare som arbetar med samma ämne att föredra om frågorna som lärarna är intresserade av är ämnesspecifika och handlar om elevernas lärande. Om lärarna ska studera frågor som är mer ämnesövergripande, som till exempel hur de kan förbättra samarbetskulturen i en klass eller hur de kan få eleverna att delta aktivt i klassdiskussioner, kan det vara relevant att ha kollegiala grupper som är ämnesöverskridande. Detta är ett val som den enskilda skolan får diskutera och pröva sig fram till. Flera av huvudprinciperna i lesson study har visat sig ha betydelse för lärares lärande:
21
Vad är lesson study?
lesson-study.indd 21
2016-09-19 14:36
22
1. Det är lärargruppen eller lärargrupperna som gemensamt avgör vad som ska vara deras forskningsfråga, vad de vill lära mer om. På så sätt utgår lesson study från lärarnas behov och förståelse. Eftersom lesson study också innebär att andra är observatörer och diskussionspartners (se punkt 7) finns det utrymme för andra perspektiv än gruppens, och därmed blir det möjligt att påverka gruppens förståelse och utmana dess antaganden. 2. Eftersom lärarna tillsammans planerar undervisningen som de senare ska iaktta innebär observationerna att de fokuserar på gemensamma val och inte på val som bara den undervisande läraren har gjort. Detta kan bidra till att det är lättare att vara kritisk till de val som har gjorts, och till att man lättare fokuserar på elevernas lärande för att studera konsekvenserna av valen. 3. Lärarna planerar en forskningslektion mycket grundligt. De diskuterar olika antaganden och de värderar möjliga tillvägagångssätt för genomförandet av lektionen där de utmanar sig själva och prövar nya metoder. De bygger på vad de vet om ämnet (ämneskunskap) sedan tidigare och inhämtar ny, nödvändig kunskap. De diskuterar vad de vet om elevernas lärande, tidigare erfarenheter av ämnet som eleverna kan ha (elevkunskap i förhållande till ämnet) och försöker även samla in kunskaper om eleverna. De samtalar även om vad de tror eller vet att eleverna kan sedan tidigare, och hur den förståelsen kan främja eller hämma lärandet. De talar om hur de ska kunna få fram elevernas förståelse och hur olika typer av förståelse, perspektiv eller förutsättningar kan användas på lektionen för att främja lärandet. De samtalar om vad de tror kommer att hända (förutser) som en konsekvens av valda uppgifter och metoder, och hur de eventuellt kan vara förberedda på sådana konsekvenser. De testar uppgifterna som de planerar att ge eleverna och bedömer och överväger uppgifterna kritiskt. De LESSON STUDY
lesson-study.indd 22
2016-09-19 14:36
diskuterar vilka slags frågor och vilken sorts feedback som kan stärka lärandet och förståelsen.
23
4. Lektionen eller undervisningspasset som lärarna planerar tillsammans ger dem tillfälle att pröva nya ämnesdidaktiska metoder och idéer. Lärarna får mest ut av forskningslektionen om de lämnar sina vanliga trygga, fasta rutiner och vågar ”lite mer”. 5. Lärarna planerar också tidsåtgång, uppgifter som främjar lärandet och tågordning, samt lektionsstart och avslutning. Planeringen innebär inte att det inte finns utrymme för oväntade händelser eller elevinlägg, utan snarare att lärarna är förberedda och inställda på att dra nytta av dem eftersom de har förberett sig på det genom att försöka förutse elevreaktioner och diskutera olika möjligheter och lösningar. Planeringsfasen ses också som oerhört viktig eftersom det är nu som lärarna kan få fram antaganden och kanske blir överraskade när de efteråt ser vad som händer. 6. Lärarna planerar vad de ska observera för att få svar på sina frågor och vilken sorts data de behöver. På så sätt arbetar de medvetet med att dokumentera elevernas lärande. 7. Lesson study-cyklerna innebär ofta att lärargrupperna får stöd av externa ämneskunniga, gärna specialister från universitetet eller högskolan. Själva undervisningspasset kan också observeras av externa parter (kolleger på den egna skolan eller från andra skolor, eller externa specialister). Dessa parter kan dessutom vara med och diskutera observationerna och bidra till lärargruppens lärande. 8. Lesson study innebär att lärarna förmedlar vad de har lärt till andra lärare. På så sätt bidrar lesson study-arbetet till en lärandekultur för hela skolan och för lärarprofessionen. Lärarna synliggör undervisningen och är öppna för frågor kring sitt eget undervisningstänk och sin undervisningspraktik.
Vad är lesson study?
lesson-study.indd 23
2016-09-19 14:36
24
Sammanfattningsvis kan vi säga att det som är viktigt för lärare som arbetar med lesson study är att de arbetar tillsammans och har ett gemensamt ansvar. Ett av de allra viktigaste målen med en lesson study är att lärarna ska utveckla kunskaper. De ska ifrågasätta saker och försöka ta reda på mer om sådant de undrar över. Genom arbetet med lesson study blir det möjligt för lärarna att pröva ut något och undersöka konsekvenserna av det de prövat på ett mer systematiskt sätt. En annan viktig aspekt av lesson study är att det som lärarna har lärt sig ska de sedan också förmedla till andra.
LESSON STUDY
lesson-study.indd 24
2016-09-19 14:36
2
L E S S O N S T U D Y- C Y K E L N Figuren här nedan illustrerar de olika faserna i en lesson study- cykel. Många lärare känner igen den som en ”reflektionscykel”. Det är alltså inte obekant för lärare att arbeta enligt det här tänket, utan tvärtom ganska vanligt. Ändå har det visat sig (se del 4, forskning och teori) att det kan vara svårt att genomföra sådana här modeller på skolor på ett regelmässigt och systematiskt sätt. Det har också visat sig vara svårt att få till bra professionella samtal som verkligen går lite mer på djupet, och som ger lärarna tillfälle till professionsutveckling på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att vara medveten om vad de olika faserna innebär och vilket sorts arbete och vilka diskussioner som krävs för att de ska kunna bidra till utforskande och lärande. • Lärarna summerar diskussionen. • De tillgängliggör arbetet och lärandet skriftligt och förmedlar det muntligt. • Lärarna kan också bestämma sig för att ändra något och Antingen pröva lektionen en gång till (1) sammaninnan de sammanfattar. fatta vad
man har lärt sig och förmedla detta, eller (2) revidera genom att starta om cykeln.
• Relatera en övergripande problemställning till övergripande mål (t.ex. läroplan/skolans vision). Gap-analys. • Insamling/tydliggörande av kunskap (forskning, teori, praktisk kunskap/ erfarenheter). • Planering som tydliggör relationen mellan innehåll och mål. • Planering av data-/ Problemställning, informationsinsamling forskningsfråga och utifrån en forskningsfråga. planering.
Dryfta konsekvenser av val utifrån data/ information.
Genomförande av data-/informationsinsamling.
• Vad ser vi? Vad säger det oss? Använda insamlad information systematiskt och jämföra den mot teori, forskning och erfarenhet. Ifrågasätta, vara konstruktiv kritisk. Vad har vi lärt oss?
• Samarbete kring data-/ informationsinsamling med fokus på att studera konsekvenserna av de val som togs vid planeringen, samt att kunna svara på de frågor som lärarna ställde under planeringen.
Figur 2.1 En lesson study-cykel (efter Munthe, 2013).
lesson-study.indd 25
2016-09-19 14:36
Nina Helgevold undervisar på grundskollärarutbildningen och masterutbildningen i utbildningsvetenskap vid Universitetet i Stavanger. Raymond Bjuland är professor i matematikdidaktik och leder forskningsprojektet ”Teachers as Students” vid Universitetet i Stavanger.
Hur kan skolor dra nytta av lärares undervisningserfarenheter? Vad kan få vedertagna metoder och antaganden att utmanas? Ett svar på dessa frågor är lesson study-modellen. Lesson study är en kollegial form för professionsutveckling som har använts i Japan i över 140 år. Den gemensamma insikt som skapas genom arbetet kan ge undervisningen ett skarpare fokus på både elevers och lärares lärande.
Boken vänder sig till lärarutbildare samt till lärare och skolor som vill vidareutveckla sin gemensamma kunskap och kompetens.
LEsson stUdy
Boken introducerar lesson study-modellen och beskriver hur den på ett nydanande sätt även kan användas inom lärarutbildning. För de skolor eller lärarutbildningar som vill börja arbeta utifrån modellen finns konkreta instruktioner för genomförandet, samt användbara planeringsmatriser och frågeformulär. Modellbeskrivningen kompletteras av exempel från skolor som har arbetat med lesson study.
MUNTHE | HELGEVOLD | BJULAND
Elaine Munthe är professor i pedagogik och dekan vid Universitetet i Stavanger.
ELAINE MUNTHE NINA HELGEVOLD RAYMOND BJULAND
”Jag ser det som viktigt att boken når fram till framförallt de av mina kollegor inom den svenska lärarutbildningen som är intresserade av utvecklingen av läraryrkes professionella grund, men också till alla de lärare och pedagoger som har behov av en tämligen enkel men effektiv modell för systematiskt kollegialt forsknings- och utvecklingsarbete.”
LEsson stUdy
Ur förordet av Inger Eriksson, Stockholms universitet
KOLLEGIAL PROFESSIONSUTVECKLING
ISBN 978-91-27-81789-0
9 789127 817890
978-91-27-81789-0. Lesson Study.indd 1
21.09.2016 11.38