MAKRO
Kemi Gert Mårtensson
LÄRARPÄRM
Flik 1 Om kemipärmen Flik 2 Ämnen har egenskaper Flik 3 Allting består av atomer Flik 4 Fast, flytande eller gas Flik 5 Luft och vatten Flik 6 Luftens gaser Flik 7 Markens metaller Flik 8 Att blanda ämnen Flik 9 Att separera ämnen Flik 10 Surt och basiskt Flik 11 Kemiska reaktioner Flik 12 Kol och kolföreningar Flik 13 Bränslen och miljö / Förbränning och eld Flik 14 Atomen och periodiska systemet Flik 15 Syror, baser och salter Flik 16 Mat och miljö Flik 17 Elektrokemi Flik 18 Från råvara till färdig produkt Flik 19 Kemikalier, recept, kopieringsunderlag, facit m.m. Flik 20 Repetitionsuppgifter
Om Kemipärmen Kemipärmen är ett heltäckande underlag för den experimentella undervisningen i kemi med inriktning på år 6/7-9 i grundskolan. Pärmen innehåller ett stort utbud av förslag till elev- och demonstrationsexperiment som ger varje lärare möjlighet att själv utforma sitt arbetsmaterial så att det passar den egna undervisningen. Elevexperimenten bygger på ett undersökande arbetssätt och har gjorts så öppna som möjligt för att stimulera elevernas motivation, engagemang och kreativitet. Instruktiva bilder och korta texter gör också experimenten tillgängliga för lässvaga elever. Vi har med avsikt inte lagt in några skrivrader, utan tänkt att eleverna ska tränas i att skriva egna redogörelser till experimenten.
Disposition
Dispositionen i denna lärarpärm följer ordningen i MAKRO Kemi med ISBN-nr 91-40-66815-8. Under flikarna 2-18 är sidor med s ELEVEXPERIMENT s KOMMENTARER TILL ELEVEXPERIMENTEN s DEMONSTRATIONER samlade kapitelvis i nämnd ordning. För att lätt orientera sig i materialet under respektive flik är sidorna markerade med nedanstående symboler. De sidor som enbart riktar sig till läraren är dessutom försedda med en grå utfallande ram.
EXPERIMENT
KOMMENTARER
DEMONSTRATION
Flik 19 innehåller s KEMIKALIEF RTECKNING TILL ALLA ELEV OCH DEMONSTRATIONSEXPERIMENT SOM FINNS I PØRMEN s RECEPTSAMLING F R BEREDNING AV OLIKA L SNINGAR s DIAGRAM F R SYRES KOLDIOXIDS OCH N»GRA SALTERS L SLIGHET I VATTEN VID OLIKA TEMPERATURER s SMØLTPUNKTSDIAGRAM F R EN BLY TENNLEGERING s KOPIERINGSUNDERLAG F R RISKBED MNING AV LABORATION s KOPIERINGSUNDERLAG F R ELEVDIAGRAM TILL EXPERIMENT OCH s KOMMENTARER TILL FAKTABOKENS &UNDERA FR»GOR OCH SVAR TILL +LARAR DU DETTA FR»GOR Under flik 20 finns Repetitionsuppgifter med facit.
Fri kopiering Samtliga sidor i lärarpärmen får fritt kopieras för användning inom den egna skolan.
5
Säkerhets- och avfallsfrågor Ett av målen med skolans kemiundervisning är att lära eleverna handskas rätt med farliga ämnen som de kan komma i kontakt med i sin egen närmiljö eller framtida arbetsmiljö. I anslutning till experimenten har vi lagt in symboler som vägledning till vad man bör tänka på ur säkerhetssynpunkt när det gäller föreslagna kemikalier, och var man kan bli av med avfallet från experimenten som inte kan spolas i vasken eller kastas i sopkärl. Som lärare är du ansvarig för att eleverna tagit del av vilka säkerhetsregler som gäller för experimentellt arbete. På sidan 276 finns ett kopieringsunderlag som kan användas som mall vid riskbedömning av laborationerna.
Här följer en förteckning över de symboler som används i denna pärm.
Standardsymboler
Giftigt ämne
Frätande ämne
Brandfarligt ämne
Oxiderande ämne
Miljöfarligt ämne
Explosivt ämne
Skadligt ämne
6
Tilläggssymboler i denna pärm Skyddsglasögon ska alltid bäras vid experimentellt arbete om det inte är fullkomligt riskfritt. Vi har valt att genomgående sätta ut symbolen för skyddsglasögon vid elevexperimenten, men inte vid demonstrationsförsöken.
Experimentet bör utföras i dragskåp.
I behållare S/B hälls alla sura och basiska lösningar. Efter neutralisation kan innehållet hällas i vasken. I behållare T hälls alla lösningar som innehåller joner från tungmetaller, som används vid experimenten t. ex. bly, koppar, järn, tenn, zink, nickel, kobolt, krom och silver. När behållaren är full lämnas den till din kommun för omhändertagande som farligt avfall. I behållare ORG hälls alla organiska lösningsmdel som t.ex. flytande kolväten (bensin, fotogen, T-gul, lacknafta m.m.). När behållaren är full lämnas den till din kommun för omhändertagande som farligt avfall. Om halogenerade organiska lösningsmedel används ska dessa tas om hand i en särskild behållare.
Riskbedömning och avfall ) KOMMENTARERNA TILL DE OLIKA EXPERIMENTEN HAR VI OCKS» GJORT EN RISKBED MNING EFTER F LJ ANDE SKALA Normal varsamhet (t.ex. inga eller obetydligt farliga ämnen och ingen upphettning) Måttligt riskfylld (t.ex. upphettning men inga farliga ämnen) Riskfylld (t.ex. upphettning och farliga ämnen) Mycket riskfylld (t.ex. giftiga och mycket farliga ämnen eller explosionsrisk) När det gäller avfallet har vi i största utsträckning försökt ange särskilda behållare för syror/baser, organiska lösningsmedel och tungmetaller.
Några webbadresser till myndigheter och organisationer som har anvisningar för laborativt arbete med kemikalier Arbetsmiljöverket www. av.se
Skolverket www. skolverket.se
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
Prevent www.prevent.se
Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se
Kemilärarnas resurscentrum www.krc.su.se
Myndigheten för samhällskydd och beredskap www.msb.se
7
Förteckning över elevexperiment och demonstrationer Ämnen har egenskaper (Flik 2)
Luft och vatten (Flik 5)
6ILKA EGENSKAPER HAR ØMNENA 6ILKA EGENSKAPER HAR ØMNENA 6ILKA AV ØMNENA KØNNER DU IGEN 6ILKA EGENSKAPER HAR VØTSKORNA 6ILKEN ØR VØTSKAN 6ILKEN ØR VØTSKAN 6ILKET ØR ØMNET 6ØGER ALLA VØTSKOR LIKA MYCKET (AR ETT ØMNE ALLTID SAMMA FØRG +AN DU F» ISBITEN ATT SVØVA +AN DU F» DROPPEN ATT SVØVA
Allting består av atomer (Flik 3) *ØMF R HUR MOLEKYLERNA R R SIG -OLEKYLER I R RELSE %TT ØGGEXPERIMENT
Demonstrationer
Demonstrationer 1 Molekyler rör sig 2 Molekyler är små 3 Molekyler rör sig
Fast, flytande eller gas (Flik 4) 6I UPPHETTAR VATTEN 6I UPPHETTAR EN BLANDNING AV IS och vatten 6I UPPHETTAR IS %XPERIMENT MED BUTANOL *ØMF R VIKTEN 6AD HØNDER NØR ISBITEN SMØLTER 6AD HØNDER MED TEMPERATUREN NØR ETT ØMNE AVDUNSTAR 6AD HØNDER MED TEMPERATUREN NØR ETT ØMNE STELNAR 6I UPPHETTAR NAFTALEN 6I UPPHETTAR JOD
Demonstrationer
8
+OKAR VATTEN ALLTID VID # 2 Rimfrost
+LARAR DU ATT BL»SA UPP BALLONGEN (UR MYCKET LUFT ORKAR DU SUGA UT %N DYKARKLOCKA (UR FUNGERAR EN MØTPIPETT (UR MAN FYLLER EN FLASKA (UR MAN T MMER EN FLASKA & RS K MED EN LØSKBURK
1 Flaskan utan luft (UR MYCKET VØGER LUFT (UR MYCKET VØGER LUFTEN I EN FOTBOLL 4 Hur mycket luft går det att pumpa in I EN 0%4 FLASKA 5 Ballongen i kolven 6 Ägget i kolven 7 Jämförelse mellan isens och vattnets densitet
Luftens gaser (Flik 6)
3» HØR KØNNER VI IGEN SYRE 3» HØR KØNNER VI IGEN KOLDIOXID %GENSKAPER HOS KOLDIOXID 3» HØR KØNNER VI IGEN VØTE 6ILKEN GAS FINNS I S»PBUBBLORNA 6ILKA GASER BILDAS 6ILKA GASER BILDAS "AKPULVER *ØST OCH BAKNING
Demonstrationer 1 2 3 4 5 6
Försök med syre Försök med flytande kväve Försök med koldioxid Försök med väte Glödlampan utan glaskolv Klor kan bleka
Markens metaller (Flik 7)
5NDERS K N»GRA METALLER %N LEGERING (UR P»VERKAS METALLERNA (UR P»VERKAS JØRNSPIKARNA %XPERIMENT MED ETT RAKBLAD
Att blanda ämnen (Flik 8)
) VILKA AV VØTSKORNA L SES KOKSALTET ) VILKA AV VØTSKORNA L SES OLJAN 6ATTEN OCH OLJA 6I BLANDAR VØTSKOR '»R DET ATT L SA KOLDIOXID I VATTEN 3» HØR KAN DU BLI AV MED KOLDIOXIDEN 6ILKEN GAS FINNS I KOLSYRAD LØSK 3VAVELKRISTALLER *ØMF R L SLIGHETEN *ØMF R L SLIGHETEN I KALLT OCH varmt vatten (UR KAN ESKIM»ERNA F» S TVATTEN "LANDA OCH KØNN (UR KALLT BLEV DET 3TORA KRISTALLER +AN METALLER L SAS I VARANDRA %N KONSTIG METALL
Demonstrationer 1 2 3 4
Kristallbildning Vatten innehåller luft Ett islyft Koldioxidens löslighet i kallt och varmt vatten 5 Experiment med kolsyrat vatten
Att separera ämnen (Flik 9) +AN DU SKILJA ØMNENA »T !TT RENA SMUTSIGT VATTEN 5NDERS K JORD OCH VATTEN !TT BLANDA GULT OCH BL»TT (UR SKA DU KUNNA UTVINNA SALTET (UR SKA DU SKILJA SALTET FR»N SANDEN !TT G RA RENT VATTEN AV SALTVATTEN ËR FØRGØMNEN RENA ØMNEN ËR FØRGØMNEN RENA ØMNEN 5NDERS K GR N HUSH»LLSFØRG &INNS DET FLER FØRGER ØN GR NT I ETT BLAD (UR SMAKAR FØRGL S #OCA #OLA 0R VA DET HØR 6AD INNEH»LLER SOLROSFR N
Surt och basiskt (Flik 10)
!TT BESTØMMA EN L SNINGS P( VØRDE (UR F RØNDRAS P( VØRDET %XPERIMENT MED TE (EMLIG SKRIFT %TT SUPERTVØTTMEDEL +AN S TT NEUTRALISERA SURT %N SUR L SNING BLANDAS MED EN BASISK 6AD BILDAS AV NATRIUMHYDROXID OCH SALTSYRA *ØMF R SURHETEN Jämför tvättmedel med maskindiskmedel %XPERIMENT MED NATRIUMHYDROXID %XPERIMENT MED NATRONLUT 3» HØR FUNGERAR EN BUFFERT
Demonstrationer 1 2 3 4
Rödvin som indikator Den blå rosen Bläcket som förvinner Väteklorid och ammoniak löses lätt i vatten 5 Frätande syror 6 Sura lösningar reagerar med karbonater
Kemiska reaktioner (Flik 11) *ØMF R VIKTEN *ØMF R VIKTEN *ØMF R 5PPHETTNING AV KOL 5PPHETTNING AV JØRN 5PPHETTNING AV MAGNESIUM 5PPHETTNING AV ALUMINIUM 6AD HØNDER NØR METALLERNA UPPHETTAS 3T»LULL OCH SYRE +AN MAGNESIUM BRINNA I KOLDIOXID +AN MAGNESIUM BRINNA I VATTEN +AN DU SKILJA JØRNET FR»N SVAVLET :INK F»R REAGERA MED SALTSYRA -AGNESIUM F»R REAGERA MED ØTTIKSYRA -AGNESIUM F»R REAGERA MED CITRONSYRA +AN DU F» EN SOCKERBIT ATT BRINNA (UR P»VERKAS REAKTIONSHASTIGHETEN 5PPHETTNING AV KOPPARSULFAT
3ORTERA ØMNEN MED R DK»LSSAFT 3ORTERA ØMNEN MED "4" v6ATTEN OCH VINv %XPERIMENT MED GR N HUSH»LLSFØRG
9
Demonstrationer
Demonstrationer
1 Ammoniak reagerar med väteklorid 2 Förbränning av stålull 3 Förbränning av svavel 4 Förbränning av väte 5 Koppar reagerar med svavel :INK REAGERAR MED SVAVEL OCH SYRE 7 Platinapulver som katalysator 8 Jodidjoner som katalysator 9 Temperaturens och koncentrationens inverkan på reaktionshastigheten 10 Finfördelning och reaktionshastighet 11 Koldioxid reagerar med basiska lösningar
Kol och kolföreningar (Flik 12) &RAMSTØLLNING AV KOLVØTET ACETYLEN (etyn) .»GRA EGENSKAPER HOS ALKOHOLER 6AD BILDAS D» EN ALKOHOL BRINNER %N SYRA F»R REAGERA MED EN ALKOHOL %N SYRA F»R REAGERA MED EN ALKOHOL +ØNNER DU IGEN LUKTEN "YGGA MOLEKYLER
Demonstrationer 1 Lågfärg hos alkoholer
Bränslen och miljö Förbränning och eld (Flik 13) *ØMF R BRØNNBARHETEN *ØMF R BRØNNBARHETEN '»R DET ATT KOKA VATTEN I EN PAPPERSFORM +AN DU F RKLARA DETTA *ØMF R BRØNNBARHETEN %N HØFTIG REAKTION (UR SLØCKER DU 3LØCKNING MED vKOLSYRAv 3LØCKNING MED PULVER '»R DET ATT SLØCKA MED EN KOPPARSPIRAL 6ØXTHUSEFFEKTEN 5NDERS KNING AV BIL n ELLER mopedavgaser
10
6AD BILDAS D» GASOL BRINNER 2 En svetslåga 3 Gasol och bensinånga 4 När matoljan blir för varm 5 Antändningstemperaturen för tändsatsen på en tändsticka 6 Bensinånga och luft 7 Dammexplosion 8 Så här kan man också släcka 9 Svartkrut "OMULLSKRUT n NITROCELLULOSA 11 Experiment med en ballong
Atomen och periodiska systemet (Flik 14) %XPERIMENT MED LITIUM %LEKTROLYS AV NATRIUMJODL SNING 6ATTENL SNINGAR AV METALLOXIDER 6ATTENL SNINGAR AV ICKEMETALLOXIDER *ØMF R REAKTIONERNA (UR FØRGAS L»GAN .»GRA REAKTIONER MED JOD *ODS REAKTION MED ZINK *ONER KAN VANDRA 6ILKA AV METALLF REM»LEN INNEH»LLER NICKEL
Demonstrationer 1 Experiment med natrium 2 Reaktioner med jod
Syror, baser och salter (Flik 15) %GENSKAPER HOS SURA OCH BASISKA lösningar 6ILKEN JON ØR GEMENSAM (UR F RØNDRAS P( VØRDE OCH LEDNINGS F RM»GA VID UTSPØDNING (UR P»VERKAS METALLER I SURA OCH BASISKA L SNINGAR %N NEUTRALISATION %N SYRA F»R REAGERA MED EN BAS %N METALLOXID F»R REAGERA MED EN SYRA %N METALL F»R REAGERA MED EN SYRA 5PPHETTNING AV HJORTHORNSSALT (EMLIG SKRIFT (UR MAN KØNNER IGEN KLORIDJONER
(UR MAN KØNNER IGEN SULFATJONER (UR MAN KØNNER IGEN KLORID bromid- och jodidjoner (UR MAN KØNNER IGEN FOSFATJONER (UR MAN KØNNER IGEN KARBONATJONER (UR MAN KØNNER IGEN ZINK OCH kopparjoner (UR MAN KØNNER IGEN JØRN KALCIUM och ammoniumjoner (UR MAN KØNNER IGEN LITIUM natrium- och kaliumjoner !TT LETA EFTER JONER 6ATTENHALTEN I BL»TT KOPPARSULFAT -ILJ PROBLEM SOM ORSAKAS AV SVAVEL (UR P»VERKAS MARMOR AV SUR NEDERB RD 6AD BILDAS VID F RBRØNNING AV PLASTEN 06# (UR P»VERKAS METALLER AV F RBRØNNINGSGASERNA (UR P»VERKAS VØXTERNA AV V»RA HUSH»LLSKEMIKALIER (UR P»VERKAS VØXTERNA AV VATTEN MED OLIKA SURHET
Demonstrationer 1 Väteklorid och ammoniak får reagera med vatten 2 Salmiakrök 3 Sönderdelning av salmiak 4 Salpetersyra löser koppar
Mat och miljö (Flik 16) 5PPHETTNING AV SOCKER (UR MAN KAN P»VISA SOCKER %TT ENKELT SOCKERTEST 6AD HØNDER MED R RSOCKRET SOM VI ØTER 3OCKER OCH JØST ËR DET SANT ATT FRUSNA POTATISAR INNEH»LLER SOCKER 6ILKEN #OCA #OLA ØR LIGHT (UR MAN KAN P»VISA STØRKELSE 6AD HØNDER MED STØRKELSE SOM VI ØTER (UR MAN KAN P»VISA PROTEIN %TT ENKELT PROTEINTEST 6ID VILKEN TEMPERATUR STELNAR H NSØGGVITA 6AD ØR GELATIN
6AD INNEH»LLER GEL£R»TTORNA (UR KAN MAN P»VISA FETT (UR KAN MAN P»VISA FETT -ØTTADE OCH OMØTTADE FETTER (UR L SER MAN FETT 6AD SKILJER SM R OCH HUSH»LLSMARGARIN FR»N LØTTMARGARIN 5NDERS KNING AV N»GRA VANLIGA livsmedel 6ILKA FRUKTER INNEH»LLER MEST # VITAMIN ' R DITT EGET POTATISMJ L ' R DITT EGET MARGARIN ' R DITT EGET SM R ' R DIN EGEN FØRSKOST 2ENING AV AVLOPPSVATTEN
Elektrokemi (Flik 17) (UR KOPPARATOMER BLIR KOPPARJONER (UR KOPPARJONER BLIR KOPPARATOMER (UR JØRNATOMER KAN BLI JØRNJONER Jämför ädelheten mellan järn och koppar *ØRNATOMER OCH KOPPARJONER *ØMF R ØDELHETEN MELLAN KOPPAR och silver 6AD HØNDER MED ALUMINIUMFOLIEN ' R EN SPEGEL (UR KAN JØRN SKYDDAS FR»N ATT ROSTA %LEKTROLYS AV KOPPARKLORIDL SNING %LEKTROLYS AV ZINKJODIDL SNING %LEKTROLYS AV SALTSYRA %LEKTROLYS AV SALTSYRA %TT TENNTRØD %LEKTROLYS AV KALIUMJODIDL SNING %LEKTROLYS MED JØRNELEKTRODER & RKOPPRING F RZINKNING F RTENNING eller mässingsbeläggning %TSNING AV MØSSING ' R EN NAMNBRICKA !NODISERING AV ALUMINIUM 6ILKA PLATTOR GER H GST SPØNNING 0R VA DE HØR BATTERIERNA %TT vBATTERIv SOM G»R ATT LADDA OM (UR MAN KAN BESTØMMA PLUS OCH minuspol
11
Från råvara till färdig produkt (Flik 18) 5PPHETTNING AV SILVEROXID 5PPHETTNING AV KOPPAROXID +OPPAROXID OCH JØRN &RAMSTØLLNING AV KOPPAR 2ENFRAMSTØLLNING AV KOPPAR GENOM elektrolys *ØRNOXID F»R REAGERA MED KOL "LYOXID OCH KOL 0LASTHANDSKAR AV POLYETEN (UR P»VERKAS VATTEN AV TV»L ELLER DISKMEDEL 4V»L»TG»NG I OLIKA VATTEN *ØMF RELSE MELLAN TV»L OCH SYNTETISKT tvättmedel (»RT VATTEN KAN G RAS MJUKT $ISK OCH TVØTTMEDELS INVERKAN P» FETT och smuts 6ILKA AV TVØTTMEDLEN INNEH»LLER FOSFAT %N FETTSYRA F»R REAGERA MED NATRIUM hydroxid (UR MAN KAN P»VISA LIGNIN ' R DIN EGEN HUDKRØM ' R DITT EGET KARNEVALSSMINK
Demonstrationer 1 Reduktion av kopparoxid med väte eller gasol 2 Grillkol på koppar 3 Framställning av tvål 4 Kemtvätt 5 Tillverkning av en nylontråd
12
Övriga demonstrationer (Flik 19) 1 2 3 4 5 6
Brinnande vatten Silverkolven Rött blir grönt som blir färglöst Osynlig skrift 1 Osynlig skrift 2 Glycerol reagerar med kaliumpermanganat 7 The blue bottle 8 Luminiscens 9 Ett fotokemiskt experiment 10 Det blå blinkljuset (jodklockan) 11 En grön flamma 12 Att tända eld med en isbit 13 En gel av etanol och kalciumacetat v3LIMEv n EN GEL AV POLYVINYLALKOHOL och borax 15 Sedeln och näsduken som brinner utan att fatta eld 16 Polystyren (frigolit) i aceton 17 Rött vin kan ändra färg
ÄMNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:1 Vilka egenskaper har ämnena? Ämnen: Två ämnen A och B som båda är fasta. 1. Av din lärare får du två fasta ämnen som du ska undersöka lite närmare. Diskutera först vilka egenskaper du ska undersöka och hur du ska gå till väga.
A
B
1:2 Vilka egenskaper har ämnena? Ämnen: Stavar av olika material t.ex. glas, plast, kol och olika metaller. 1. 6ILKA AV ØMNENA LEDER ELEKTRISK STR M Fundera ut hur du ska undersöka. 2. 6ILKA AV ØMNENA LEDER VØRME BRA Ställ ner stavarna i en bägare med kokhett vatten. Halva staven bör stå under vatten. Låt stavarna vara kvar ca en minut. Ta därefter upp stavarna. +ØNNER DU N»GON SKILLNAD 3. 6ILKA AV ØMNENA ØR LØTTA OCH VILKA ØR TUNGA &UNDERA UT HUR DU SKA KUNNA JØMF RA
MAKRO Kemi lärarpärm
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
13
ÄMNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:3 Vilka av ämnena känner du igen? Ämnen: Några okända fasta ämnen. 1. Av din lärare får du några ämnen som du ska försöka känna igen genom att undersöka deras egenskaper. Diskutera först vilka egenskaper du vill undersöka.
B
A
C
1:4 Vilka egenskaper har vätskorna? Ämnen: Två vätskor A och B. 1. Av din lärare får du två vätskor som du ska undersöka lite närmare. Diskutera först vilka egenskaper du vill undersöka och hur du ska gå till väga.
A
B
FUNDERA OCH UNDERSÖK 6AD VØGER EN LITER VATTEN 6AD VØGER EN LITER AV VØTSKORNA
14
MAKRO Kemi lärarpärm
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Ă„MNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:5 Vilken är vätskan? Genom att bestämma kokpunkten fĂśr en vätska kan man med ganska stor säkerhet fĂĽ reda pĂĽ vilken vätska det är. Ă„mne: Okänd vätska som du fĂĽr av din lärare. 1. Upphetta fĂśrst vatten i en bägare tills det kokar. Släck brännaren. 2. Sätt ner ett provrĂśr med den okända vätskan i det varma vattnet. Avläs pĂĽ en termometer när vätskan kokar. 3. Vad händer med temperaturen när VĂ˜TSKAN KOKAR 4. 6ILKEN VĂ˜TSKA Ă˜R DET !NVĂ˜ND TABELL
1:6 Vilken är vätskan? Genom att bestämma kokpunkten fĂśr en vätska kan man med ganska stor säkerhet fĂĽ reda pĂĽ vilken vätska det är. Experimentet utfĂśrs lämpligen av elevgrupp under lärares ledning. Ă„mne: Okänd vätska. 1. Montera materielen enligt bilden. Lägg nĂĽgra kokstenar i vätskan som ska upphettas, sĂĽ kommer inte den okända vätskan att koka sĂĽ häftigt. Termometerkulan ska vara strax ovanfĂśr vätskeytan. Om vätskan är brandfarlig mĂĽste du leda bort ĂĽngorna genom en slang sĂĽ att de inte fattar eld. Det kan vara lämpligt att lĂĽta slangen doppa ner i vatten i en bägare eller E-kolv. 2. Upphetta vätskan fĂśrsiktigt och avläs hela tiden temperaturen tills vätskan kokar. 3. 6AD HĂ˜NDER MED TEMPERATUREN NĂ˜R VĂ˜TSKAN KOKAR 4. 6ILKEN VĂ˜TSKA Ă˜R DET !NVĂ˜ND TABELL
MAKRO Kemi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
15
ÄMNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:7 Vilket är ämnet? Genom att bestämma smältpunkten eller stelningspunkten för ett ämne kan man ganska säkert få reda på vilket ämnet är. Eftersom det är lättare att bestämma stelningspunkten använder vi den metoden. Ämne: Okänt ämne i fast form. 1. Fyll ett provrör till en fjärdedel med ämnet och sätt ner en termometer i ämnet. 2. Upphetta provröret på vattenbad tills allt av ämnet har smält. 3. Tag upp provröret ur vattenbadet och låt det svalna. 4. !VLØS TEMPERATUREN VAR E SEKUND OCH F R in värdena i en tabell. Rita ett diagram över de avlästa värdena. 5. Använd tabell för att ta reda på vilket ämne det är.
1:8 Väger alla vätskor lika mycket? Ämnen: Olika vätskor som din lärare ställt fram. 1. Fundera ut hur du ska kunna undersöka.
A
16
B
MAKRO Kemi lärarpärm
C
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Ă„MNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:9 Har ett ämne alltid samma färg? Ă„mne: :INKVITT ZINKOXID 1. Fyll ett provrĂśr till en fjärdedel med zinkvitt. 2. Upphetta provrĂśret Ăśver en brännare. LĂĽt provrĂśret svalna. 3. 6ILKA FĂ˜RGFšRĂ˜NDRINGAR KAN DU IAKTTA 4. Ta reda pĂĽ vad zinkvitt används till.
zinkvitt
1:10 Kan du fĂĽ isbiten att sväva? Ă„mnen: Iskuber och T-rĂśd. 1. Lägg en iskub i vatten och en iskub i T-rĂśd. 2. +AN DU FÂť EN ISBIT ATT SVĂ˜VA I EN BLANDNING AV VATTEN OCH 4 RšD
isbitar
vatten
T-rĂśd
FUNDERA OCH UNDERSĂ–K +AN DU FÂť EN STEARINBIT ATT SVĂ˜VA I EN BLANDNING AV VATTEN OCH 4 RšD
MAKRO Kemi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
17
Ă„MNEN HAR EGENSKAPER
EXPERIMENT
1:11 Kan du fü droppen att sväva? ËMNEN 4 RšD OCH MATOLJA 1. Fyll tvü bägare till en tredjedel med vatten respektive T-rÜd. 2. Släpp ner en droppe matolja i de büda bägarna.
matolja
matolja
vatten
T-rĂśd
3. FÜrsÜk att fü matoljedropparna att sväva i en blandning av T-rÜd och vatten.
matolja
vatten + T-rĂśd
18
MAKRO Kemi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
ÄMNEN HAR EGENSKAPER
KOMMENTARER
1:1 Vilka egenskaper har ämnena? Det finns många ämnen att välja att undersöka. Ett val kan vara askorbinsyra (C-vitamin) och vanillin, som är två ofarliga ämnen med olika egenskaper. Portionera förslagsvis ut ämnena i kakformar. Gå tillsammans igenom hur de olika undersökningarna ska genomföras. Använd gärna lupp eller förstoringsglas för att studera utseendet. Att smaka på kemikalier (ämnen) i kemisalen är förbjudet om inte läraren gett tillåtelse. Undersök lösligheten i provrör. Undvik att låta eleverna upphetta provrör med vätskor i låga då det alltid föreligger risk för stötkokning. Gör i stället upphettningen på vattenbad. Upphettning av vanillin och askorbinsyra kan ske i torra provrör direkt i låga eller på vattenbad eftersom vanillin smälter redan vid ca 81°C. Vid upphettning av vanillin är det lämpligt att göra detta i dragskåp så slipper ni vanillinlukt i salen. Lukten kan också undvikas genom att trä en ballong över provrörsmynningen vid upphettningen. Andra lämpliga ämnen att undersöka är t.ex. urinämne (smältpunkt 133°C), citronsyra (smältpunkt 153°C), bensoesyra (smältpunkt 122°C) och sackarin (smältpunkt 228°C). Om man vill bestämma smältpunkten sker detta enklast med hjälp av aluminiumsmältblock med instickshål för termometer. Exempel på egenskaper att undersöka: Egenskaper
Ämne A (askorbinsyra) Ämne B (vanillin)
Utseende ,UKT Smak Löslighet i kallt vatten Löslighet i varmt vatten Löslighet i etanol (T-röd) Vid upphettning
vita korn INGEN sur bra bra dålig smälter (ca 190°C)
vita nålar vVANILJv besk dålig bra bra smälter (ca 81°C)
Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Inga farliga kemikalier bör undersökas. Upphettning av provrör med vätska bör ske på vattenbad. Om lösligheten i etanol (T-röd) undersöks bör varningssymbolerna brandfarligt och andra varningssymboler som kan förekomma förklaras. Avfall: Vask.
1:2 Vilka egenskaper har ämnena? En fördel är att ha rundstavar med samma tjocklek av ämnena. För undersökning av elektrisk ledningsförmåga och förmåga att leda värme går det bra med olika form på ämnena. Om ni inte vill göra densitetsbestämningar kan det kanske räcka med att göra jämförelser mellan stavarna om de är av samma längd och tjocklek och ordna ämnena efter vikt. Riskbedömning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen. Avfall: Inget.
MAKRO Kemi lärarpärm
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
19
Ă„MNEN HAR EGENSKAPER
KOMMENTARER
1:3 Vilka av ämnena känner du igen? Lämpliga ämnensom somkan kan fÜrpackas i smüburkar märkta t.ex. Lämpliga ämnen fÜrpackas i smüburkar märkta A, B, A,B, C osv.Cärosv. t.ex.är socker, socker, salt, salmiak, idealmjÜl, kakaopulver, kaffe, torrmjÜlk och stärkelse (posalt, salmiak, idealmjÜl, kakaopulver, kaffe, torrmjÜlk och stärkelse (potatismjÜl). tatismjÜl). att är undersÜka utseende lupp), färg,(bestämmer lukt, smak EgenskaperEgenskaper att undersÜka utseende är (gärna lupp),(gärna färg, lukt, smak (bestämmer dubrännbarhet, som lärare), lÜslighet brännbarhet, i kallt och varmt vatten du som lärare), i kalltlÜslighet och varmt vatten m.m. Ämnenas m.m. Ämnenas egenskaperkan vidgÜras upphettning gÜras dem genom upphetta egenskaper vid upphettning genom attkan upphetta i enatt aluminiumdem en aluminiumform med hjälp av ett värmeljus. formimed hjälp av ett värmeljus. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen bÜr undersÜkas. Avfall: Sopkärl och vask.
1:4 Vilka Vilka egenskaper egenskaper har har vätskorna? vätskorna? 1:4 &šRSLAG PÂť VĂ˜TSKOR ATT UNDERSšKA 4 GUL LAMPOLJA OCH 4 RšD Exempel pĂĽ egenskaper att undersĂśka: Egenskaper
Vätska A (T-gul)
Vätska B (T-rÜd)
Utseende Lukt LÜslighet v$ENSITETv Brännbarhet
färglĂśs luktar lĂśses inte i vatten LĂ˜TTARE Ă˜N VATTEN gĂĽr ej att antända
färglĂśs luktar starkt lĂśses i vatten LĂ˜TTARE Ă˜N VATTEN gĂĽr att antända
Utan att fÜrdjupa sig i densitetsbegreppet kan säkert eleverna komma pü hur man ska ta reda pü vad en liter av vätskan väger utan att väga en hel liter. Detta kan vara ett bra tillfälle att gü igenom hur man använder mätcylindrar och vüg. Om ni ocksü vill gÜra en enkel kokpunktsbestämning kan det vara lämpligt att byta ut T-gul mot etylacetat (kokpunkt 77°C) och aceton (kokpunkt 57°C). T-rÜd har kokpunkt 79°C. Kokpunkten kan bestämmas genom att upphetta vätskan i provrÜr pü vattenbad. Upphetta fÜrst vattenbadet till kokning och släck därefter lügan. RiskbedÜmning: Müttligt riskfylld. UndersÜk brännbarheten pü t.ex. urglas med ytterst smü mängder. Se till att flaskor är tillslutna och pü behÜrigt avstünd om brännbarheten undersÜks. Avfall: T-rÜd i vask och T-gul i behüllare ORG.
20
MAKRO Kemi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
ÄMNEN HAR EGENSKAPER
KOMMENTARER
1:5 Vilken är vätskan? Lämpliga vätskor att undersöka är T-röd (79°C), etylacetat (77°C) och aceton (57°C). Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Gå igenom varningssymboler för de ämnen ni undersöker. Portionera ut lämpliga mängder av vätskorna som ska undersökas. Det är viktigt att brännaren är släckt när provrören sätts ner i det varma vattnet. Avfall: Etylacetat i behållare ORG.
1:6 Vilken är vätskan? Lämpliga vätskor att undersöka är vatten, T-röd (79°C), etylacetat (77°C) och aceton (57°C). Använd trefot med nät vid upphettningen. I stället för en rundkolv som på bilden går det lika bra med en E-kolv eller fraktionskolv. Har ni tillgång till elektriska värmeplattor är dessa att föredra framför brännare. $ET KAN VARA LØMPLIGT ATT L»TA ELEVERNA LØSA AV TEMPERATUREN VAR E SEKUND och göra en tabell och ett diagram över de avlästa värdena. Det finns ett färdigt kopieringsunderlag för diagramritning under flik 20. Riskbedömning: Riskfylld. Gå igenom varningssymboler för de ämnen ni undersöker. Övervaka utförandet. Se till att ångorna leds bort på betryggande avstånd från brännaren. Avfall: Etylacetat i behållare ORG.
1:7 Vilket är ämnet? & RSLAG P» LØMPLIGA ØMNEN STEARINSYRA SMØLTPUNKT # OCH PALMITINSYRA (smältpunkt 64°C). $ET KAN VARA LØMPLIGT ATT L»TA ELEVERNA LØSA AV TEMPERATUREN VAR E SEKUND och göra en tabell och ett diagram över de avlästa värdena. Det finns ett färdigt kopieringsunderlag för diagramritning under flik 20. Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Inga farliga ämnen är föreslagna. Naftalen bör inte användas vid denna undersökning. Avfall: Sopkärl.
MAKRO Kemi lärarpärm
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
21
Ă„MNEN HAR EGENSKAPER
KOMMENTARER
1:8 Väger alla vätskor lika mycket? Ställ fram t.ex. vatten, saltvatten, sockervatten, T-rÜd och T-gul. Som hjälp für eleverna bägare, mätcylinder och snabbvüg. RiskbedÜmning: Müttligt riskfylld. Avfall: T-gul i behüllare ORG. De andra i vask.
1:9 Har ett ämne alltid samma färg? :INKVITT ZINKOXID :N/ Ă˜R GUL I VĂ˜RME OCH VIT VID RUMSTEMPERATUR :INKVITT används bl.a. i zinksalvor och som färgpigment i vit mĂĽlarfärg. RiskbedĂśmning: MĂĽttligt riskfylld. Viktigt att experimentet utfĂśrs i dragskĂĽp eftersom inandning av zinkoxid kan ge zinkfrossa. Avfall: Sopkärl.
1:10 Kan du fü isbiten att sväva? Genom att blanda ca 2 delar sprit och 3 delar vatten für man en blandning vars densitet motsvarar isens som vid 0°C är 0,917 g/cm3. FUNDERA OCH UNDERSÖK Densiteten fÜr stearin är ca 0,9 g/cm3, varfÜr en blandning av hälften T-rÜd och hälften vatten für samma densitet som stearin. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen. Avfall: Vask och sopkärl.
1:11 Kan du fü droppen att sväva? Matoljedropparna lÜses inte vare sig vatten eller T-rÜd. De flyter pü vatten och sjunker i T-rÜd. Genom att fÜrsiktigt blanda ca hälften vatten och hälften T-rÜd kan man fü dropparna att sväva i blandningen som dü har densiteten ca 0,9 g/cm3. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Eventuella varningssymboler bÜr beaktas. Avfall: Spolas i vasken.
22
MAKRO Kemi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB