__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

MAKRO

Kemi Gert Mårtensson

LÄRARPÄRM


Flik 1 Om kemipärmen Flik 2 Ämnen har egenskaper Flik 3 Allting består av atomer Flik 4 Fast, flytande eller gas Flik 5 Luft och vatten Flik 6 Luftens gaser Flik 7 Markens metaller Flik 8 Att blanda ämnen Flik 9 Att separera ämnen Flik 10 Surt och basiskt Flik 11 Kemiska reaktioner Flik 12 Kol och kolföreningar Flik 13 Bränslen och miljö / Förbränning och eld Flik 14 Atomen och periodiska systemet Flik 15 Syror, baser och salter Flik 16 Mat och miljö Flik 17 Elektrokemi Flik 18 Från råvara till färdig produkt Flik 19 Kemikalier, recept, kopieringsunderlag, facit m.m. Flik 20 Repetitionsuppgifter


Om Kemipärmen Kemipärmen är ett heltäckande underlag för den experimentella undervisningen i kemi med inriktning på år 6/7-9 i grundskolan. Pärmen innehåller ett stort utbud av förslag till elev- och demonstrationsexperiment som ger varje lärare möjlighet att själv utforma sitt arbetsmaterial så att det passar den egna undervisningen. Elevexperimenten bygger på ett undersökande arbetssätt och har gjorts så öppna som möjligt för att stimulera elevernas motivation, engagemang och kreativitet. Instruktiva bilder och korta texter gör också experimenten tillgängliga för lässvaga elever. Vi har med avsikt inte lagt in några skrivrader, utan tänkt att eleverna ska tränas i att skriva egna redogörelser till experimenten.

Disposition

Dispositionen i denna lärarpärm följer ordningen i MAKRO Kemi med ISBN-nr 91-40-66815-8. Under flikarna 2-18 är sidor med s ELEVEXPERIMENT s KOMMENTARERTILLELEVEXPERIMENTEN s DEMONSTRATIONER samlade kapitelvis i nämnd ordning. För att lätt orientera sig i materialet under respektive flik är sidorna markerade med nedanstående symboler. De sidor som enbart riktar sig till läraren är dessutom försedda med en grå utfallande ram.

EXPERIMENT

KOMMENTARER

DEMONSTRATION

Flik 19 innehåller s KEMIKALIEFšRTECKNINGTILLALLAELEV OCHDEMONSTRATIONSEXPERIMENTSOMFINNSIPØRMEN s RECEPTSAMLINGFšRBEREDNINGAVOLIKALšSNINGAR s DIAGRAMFšRSYRES KOLDIOXIDSOCHN»GRASALTERSLšSLIGHETIVATTENVIDOLIKATEMPERATURER s SMØLTPUNKTSDIAGRAMFšRENBLY TENNLEGERING s KOPIERINGSUNDERLAGFšRRISKBEDšMNINGAVLABORATION s KOPIERINGSUNDERLAGFšRELEVDIAGRAMTILLEXPERIMENT  OCH s KOMMENTARERTILLFAKTABOKENS&UNDERA FR»GOROCHSVARTILL+LARARDUDETTA FR»GOR Under flik 20 finns Repetitionsuppgifter med facit.

Fri kopiering Samtliga sidor i lärarpärmen får fritt kopieras för användning inom den egna skolan.

5


Säkerhets- och avfallsfrågor Ett av målen med skolans kemiundervisning är att lära eleverna handskas rätt med farliga ämnen som de kan komma i kontakt med i sin egen närmiljö eller framtida arbetsmiljö. I anslutning till experimenten har vi lagt in symboler som vägledning till vad man bör tänka på ur säkerhetssynpunkt när det gäller föreslagna kemikalier, och var man kan bli av med avfallet från experimenten som inte kan spolas i vasken eller kastas i sopkärl. Som lärare är du ansvarig för att eleverna tagit del av vilka säkerhetsregler som gäller för experimentellt arbete. På sidan 276 finns ett kopieringsunderlag som kan användas som mall vid riskbedömning av laborationerna.

Här följer en förteckning över de symboler som används i denna pärm.

Standardsymboler

Giftigt ämne

Frätande ämne

Brandfarligt ämne

Oxiderande ämne

Miljöfarligt ämne

Explosivt ämne

Skadligt ämne

6


Tilläggssymboler i denna pärm Skyddsglasögon ska alltid bäras vid experimentellt arbete om det inte är fullkomligt riskfritt. Vi har valt att genomgående sätta ut symbolen för skyddsglasögon vid elevexperimenten, men inte vid demonstrationsförsöken.

Experimentet bör utföras i dragskåp.

I behållare S/B hälls alla sura och basiska lösningar. Efter neutralisation kan innehållet hällas i vasken. I behållare T hälls alla lösningar som innehåller joner från tungmetaller, som används vid experimenten t. ex. bly, koppar, järn, tenn, zink, nickel, kobolt, krom och silver. När behållaren är full lämnas den till din kommun för omhändertagande som farligt avfall. I behållare ORG hälls alla organiska lösningsmdel som t.ex. flytande kolväten (bensin, fotogen, T-gul, lacknafta m.m.). När behållaren är full lämnas den till din kommun för omhändertagande som farligt avfall. Om halogenerade organiska lösningsmedel används ska dessa tas om hand i en särskild behållare.

Riskbedömning och avfall )KOMMENTARERNATILLDEOLIKAEXPERIMENTENHARVIOCKS»GJORTENRISKBEDšMNINGEFTERFšLJANDESKALA Normal varsamhet (t.ex. inga eller obetydligt farliga ämnen och ingen upphettning) Måttligt riskfylld (t.ex. upphettning men inga farliga ämnen) Riskfylld (t.ex. upphettning och farliga ämnen) Mycket riskfylld (t.ex. giftiga och mycket farliga ämnen eller explosionsrisk) När det gäller avfallet har vi i största utsträckning försökt ange särskilda behållare för syror/baser, organiska lösningsmedel och tungmetaller.

Några webbadresser till myndigheter och organisationer som har anvisningar för laborativt arbete med kemikalier Arbetsmiljöverket www. av.se

Skolverket www. skolverket.se

Kemikalieinspektionen www.kemi.se

Prevent www.prevent.se

Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se

Kemilärarnas resurscentrum www.krc.su.se

Myndigheten för samhällskydd och beredskap www.msb.se

7


Förteckning över elevexperiment och demonstrationer Ämnen har egenskaper (Flik 2)

Luft och vatten (Flik 5)

6ILKAEGENSKAPERHARØMNENA 6ILKAEGENSKAPERHARØMNENA 6ILKAAVØMNENAKØNNERDUIGEN 6ILKAEGENSKAPERHARVØTSKORNA 6ILKENØRVØTSKAN 6ILKENØRVØTSKAN 6ILKETØRØMNET 6ØGERALLAVØTSKORLIKAMYCKET (ARETTØMNEALLTIDSAMMAFØRG +ANDUF»ISBITENATTSVØVA +ANDUF»DROPPENATTSVØVA

Allting består av atomer (Flik 3)  *ØMFšRHURMOLEKYLERNARšRSIG -OLEKYLERIRšRELSE %TTØGGEXPERIMENT

Demonstrationer

Demonstrationer 1 Molekyler rör sig 2 Molekyler är små 3 Molekyler rör sig

Fast, flytande eller gas (Flik 4) 6IUPPHETTARVATTEN 6IUPPHETTARENBLANDNINGAVIS och vatten 6IUPPHETTARIS %XPERIMENTMEDBUTANOL *ØMFšRVIKTEN 6ADHØNDERNØRISBITENSMØLTER 6ADHØNDERMEDTEMPERATURENNØR ETTØMNEAVDUNSTAR 6ADHØNDERMEDTEMPERATURENNØRETT ØMNESTELNAR 6IUPPHETTARNAFTALEN 6IUPPHETTARJOD

Demonstrationer

8

+OKARVATTENALLTIDVID—# 2 Rimfrost

+LARARDUATTBL»SAUPPBALLONGEN (URMYCKETLUFTORKARDUSUGAUT %NDYKARKLOCKA (URFUNGERARENMØTPIPETT (URMANFYLLERENFLASKA  (URMANTšMMERENFLASKA &šRSšKMEDENLØSKBURK

1 Flaskan utan luft (URMYCKETVØGERLUFT (URMYCKETVØGERLUFTENIENFOTBOLL 4 Hur mycket luft går det att pumpa in IEN0%4 FLASKA 5 Ballongen i kolven 6 Ägget i kolven 7 Jämförelse mellan isens och vattnets densitet

Luftens gaser (Flik 6)

3»HØRKØNNERVIIGENSYRE 3»HØRKØNNERVIIGENKOLDIOXID %GENSKAPERHOSKOLDIOXID 3»HØRKØNNERVIIGENVØTE 6ILKENGASFINNSIS»PBUBBLORNA 6ILKAGASERBILDAS 6ILKAGASERBILDAS "AKPULVER *ØSTOCHBAKNING

Demonstrationer 1 2 3 4 5 6

Försök med syre Försök med flytande kväve Försök med koldioxid Försök med väte Glödlampan utan glaskolv Klor kan bleka

Markens metaller (Flik 7)

5NDERSšKN»GRAMETALLER %NLEGERING (URP»VERKASMETALLERNA (URP»VERKASJØRNSPIKARNA %XPERIMENTMEDETTRAKBLAD


Att blanda ämnen (Flik 8)

)VILKAAVVØTSKORNALšSESKOKSALTET )VILKAAVVØTSKORNALšSESOLJAN 6ATTENOCHOLJA 6IBLANDARVØTSKOR '»RDETATTLšSAKOLDIOXIDIVATTEN 3»HØRKANDUBLIAVMEDKOLDIOXIDEN 6ILKENGASFINNSIKOLSYRADLØSK 3VAVELKRISTALLER *ØMFšRLšSLIGHETEN *ØMFšRLšSLIGHETENIKALLTOCH varmt vatten (URKANESKIM»ERNAF»SšTVATTEN "LANDAOCHKØNN (URKALLTBLEVDET 3TORAKRISTALLER +ANMETALLERLšSASIVARANDRA %NKONSTIGMETALL

Demonstrationer 1 2 3 4

Kristallbildning Vatten innehåller luft Ett islyft Koldioxidens löslighet i kallt och varmt vatten 5 Experiment med kolsyrat vatten

Att separera ämnen (Flik 9) +ANDUSKILJAØMNENA»T !TTRENASMUTSIGTVATTEN 5NDERSšKJORDOCHVATTEN !TTBLANDAGULTOCHBL»TT (URSKADUKUNNAUTVINNASALTET (URSKADUSKILJASALTETFR»NSANDEN !TTGšRARENTVATTENAVSALTVATTEN ËRFØRGØMNENRENAØMNEN ËRFØRGØMNENRENAØMNEN 5NDERSšKGRšNHUSH»LLSFØRG &INNSDETFLERFØRGERØNGRšNTIETTBLAD (URSMAKARFØRGLšS#OCA #OLA 0RšVADETHØR 6ADINNEH»LLERSOLROSFRšN

Surt och basiskt (Flik 10)

!TTBESTØMMAENLšSNINGSP( VØRDE (URFšRØNDRASP( VØRDET %XPERIMENTMEDTE (EMLIGSKRIFT %TTSUPERTVØTTMEDEL +ANSšTTNEUTRALISERASURT %NSURLšSNINGBLANDASMEDENBASISK 6ADBILDASAVNATRIUMHYDROXIDOCH SALTSYRA *ØMFšRSURHETEN Jämför tvättmedel med maskindiskmedel %XPERIMENTMEDNATRIUMHYDROXID %XPERIMENTMEDNATRONLUT 3»HØRFUNGERARENBUFFERT

Demonstrationer 1 2 3 4

Rödvin som indikator Den blå rosen Bläcket som förvinner Väteklorid och ammoniak löses lätt i vatten 5 Frätande syror 6 Sura lösningar reagerar med karbonater

Kemiska reaktioner (Flik 11) *ØMFšRVIKTEN *ØMFšRVIKTEN *ØMFšR 5PPHETTNINGAVKOL 5PPHETTNINGAVJØRN 5PPHETTNINGAVMAGNESIUM 5PPHETTNINGAVALUMINIUM 6ADHØNDERNØRMETALLERNAUPPHETTAS  3T»LULLOCHSYRE +ANMAGNESIUMBRINNAIKOLDIOXID +ANMAGNESIUMBRINNAIVATTEN +ANDUSKILJAJØRNETFR»NSVAVLET :INKF»RREAGERAMEDSALTSYRA -AGNESIUMF»RREAGERAMEDØTTIKSYRA -AGNESIUMF»RREAGERAMEDCITRONSYRA +ANDUF»ENSOCKERBITATTBRINNA (URP»VERKASREAKTIONSHASTIGHETEN 5PPHETTNINGAVKOPPARSULFAT

3ORTERAØMNENMEDRšDK»LSSAFT 3ORTERAØMNENMED"4" v6ATTENOCHVINv %XPERIMENTMEDGRšNHUSH»LLSFØRG

9


Demonstrationer

Demonstrationer

1 Ammoniak reagerar med väteklorid 2 Förbränning av stålull 3 Förbränning av svavel 4 Förbränning av väte 5 Koppar reagerar med svavel :INKREAGERARMEDSVAVELOCHSYRE 7 Platinapulver som katalysator 8 Jodidjoner som katalysator 9 Temperaturens och koncentrationens inverkan på reaktionshastigheten 10 Finfördelning och reaktionshastighet 11 Koldioxid reagerar med basiska lösningar

Kol och kolföreningar (Flik 12) &RAMSTØLLNINGAVKOLVØTETACETYLEN (etyn) .»GRAEGENSKAPERHOSALKOHOLER 6ADBILDASD»ENALKOHOLBRINNER %NSYRAF»RREAGERAMEDENALKOHOL %NSYRAF»RREAGERAMEDENALKOHOL +ØNNERDUIGENLUKTEN "YGGAMOLEKYLER

Demonstrationer 1 Lågfärg hos alkoholer

Bränslen och miljö Förbränning och eld (Flik 13) *ØMFšRBRØNNBARHETEN *ØMFšRBRØNNBARHETEN '»RDETATTKOKAVATTENIEN PAPPERSFORM +ANDUFšRKLARADETTA *ØMFšRBRØNNBARHETEN %NHØFTIGREAKTION (URSLØCKERDU 3LØCKNINGMEDvKOLSYRAv 3LØCKNINGMEDPULVER '»RDETATTSLØCKAMEDENKOPPARSPIRAL 6ØXTHUSEFFEKTEN  5NDERSšKNINGAVBILnELLER mopedavgaser

10

6ADBILDASD»GASOLBRINNER 2 En svetslåga 3 Gasol och bensinånga 4 När matoljan blir för varm 5 Antändningstemperaturen för tändsatsen på en tändsticka 6 Bensinånga och luft 7 Dammexplosion 8 Så här kan man också släcka 9 Svartkrut "OMULLSKRUTnNITROCELLULOSA 11 Experiment med en ballong

Atomen och periodiska systemet (Flik 14) %XPERIMENTMEDLITIUM  %LEKTROLYSAVNATRIUMJODLšSNING  6ATTENLšSNINGARAVMETALLOXIDER 6ATTENLšSNINGARAVICKEMETALLOXIDER  *ØMFšRREAKTIONERNA (URFØRGASL»GAN .»GRAREAKTIONERMEDJOD *ODSREAKTIONMEDZINK  *ONERKANVANDRA 6ILKAAVMETALLFšREM»LENINNEH»LLER NICKEL

Demonstrationer 1 Experiment med natrium 2 Reaktioner med jod

Syror, baser och salter (Flik 15) %GENSKAPERHOSSURAOCHBASISKA lösningar 6ILKENJONØRGEMENSAM (URFšRØNDRASP( VØRDEOCHLEDNINGS FšRM»GAVIDUTSPØDNING  (URP»VERKASMETALLERISURAOCH BASISKALšSNINGAR %NNEUTRALISATION %NSYRAF»RREAGERAMEDENBAS  %NMETALLOXIDF»RREAGERAMEDENSYRA %NMETALLF»RREAGERAMEDENSYRA  5PPHETTNINGAVHJORTHORNSSALT (EMLIGSKRIFT (URMANKØNNERIGENKLORIDJONER


 (URMANKØNNERIGENSULFATJONER (URMANKØNNERIGENKLORID bromid- och jodidjoner (URMANKØNNERIGENFOSFATJONER (URMANKØNNERIGENKARBONATJONER (URMANKØNNERIGENZINK OCH kopparjoner (URMANKØNNERIGENJØRN KALCIUM och ammoniumjoner (URMANKØNNERIGENLITIUM natrium- och kaliumjoner !TTLETAEFTERJONER 6ATTENHALTENIBL»TTKOPPARSULFAT -ILJšPROBLEMSOMORSAKASAVSVAVEL (URP»VERKASMARMORAVSURNEDERBšRD 6ADBILDASVIDFšRBRØNNINGAVPLASTEN 06# (URP»VERKASMETALLERAV FšRBRØNNINGSGASERNA (URP»VERKASVØXTERNAAVV»RA HUSH»LLSKEMIKALIER (URP»VERKASVØXTERNAAVVATTEN MEDOLIKASURHET

Demonstrationer 1 Väteklorid och ammoniak får reagera med vatten 2 Salmiakrök 3 Sönderdelning av salmiak 4 Salpetersyra löser koppar

Mat och miljö (Flik 16) 5PPHETTNINGAVSOCKER (URMANKANP»VISASOCKER %TTENKELTSOCKERTEST 6ADHØNDERMEDRšRSOCKRETSOMVIØTER 3OCKEROCHJØST ËRDETSANTATTFRUSNAPOTATISAR INNEH»LLERSOCKER 6ILKEN#OCA #OLAØRLIGHT (URMANKANP»VISASTØRKELSE 6ADHØNDERMEDSTØRKELSESOMVIØTER (URMANKANP»VISAPROTEIN %TTENKELTPROTEINTEST 6IDVILKENTEMPERATURSTELNAR HšNSØGGVITA 6ADØRGELATIN

 6ADINNEH»LLERGEL£R»TTORNA (URKANMANP»VISAFETT (URKANMANP»VISAFETT -ØTTADEOCHOMØTTADEFETTER (URLšSERMANFETT 6ADSKILJERSMšROCHHUSH»LLSMARGARIN FR»NLØTTMARGARIN 5NDERSšKNINGAVN»GRAVANLIGA livsmedel 6ILKAFRUKTERINNEH»LLERMEST # VITAMIN 'šRDITTEGETPOTATISMJšL 'šRDITTEGETMARGARIN 'šRDITTEGETSMšR 'šRDINEGENFØRSKOST 2ENINGAVAVLOPPSVATTEN

Elektrokemi (Flik 17) (URKOPPARATOMERBLIRKOPPARJONER (URKOPPARJONERBLIRKOPPARATOMER (URJØRNATOMERKANBLIJØRNJONER Jämför ädelheten mellan järn och koppar *ØRNATOMEROCHKOPPARJONER *ØMFšRØDELHETENMELLANKOPPAR och silver 6ADHØNDERMEDALUMINIUMFOLIEN 'šRENSPEGEL (URKANJØRNSKYDDASFR»NATTROSTA %LEKTROLYSAVKOPPARKLORIDLšSNING %LEKTROLYSAVZINKJODIDLšSNING %LEKTROLYSAVSALTSYRA %LEKTROLYSAVSALTSYRA %TTTENNTRØD %LEKTROLYSAVKALIUMJODIDLšSNING  %LEKTROLYSMEDJØRNELEKTRODER &šRKOPPRING FšRZINKNING FšRTENNING eller mässingsbeläggning %TSNINGAVMØSSING 'šRENNAMNBRICKA !NODISERINGAVALUMINIUM 6ILKAPLATTORGERHšGSTSPØNNING 0RšVADEHØRBATTERIERNA %TTvBATTERIvSOMG»RATTLADDAOM (URMANKANBESTØMMAPLUS OCH minuspol

11


Från råvara till färdig produkt (Flik 18) 5PPHETTNINGAVSILVEROXID 5PPHETTNINGAVKOPPAROXID +OPPAROXIDOCHJØRN &RAMSTØLLNINGAVKOPPAR 2ENFRAMSTØLLNINGAVKOPPARGENOM elektrolys *ØRNOXIDF»RREAGERAMEDKOL "LYOXIDOCHKOL 0LASTHANDSKARAVPOLYETEN (URP»VERKASVATTENAVTV»LELLER DISKMEDEL 4V»L»TG»NGIOLIKAVATTEN  *ØMFšRELSEMELLANTV»LOCHSYNTETISKT tvättmedel (»RTVATTENKANGšRASMJUKT $ISK OCHTVØTTMEDELSINVERKANP»FETT och smuts 6ILKAAVTVØTTMEDLENINNEH»LLERFOSFAT %NFETTSYRAF»RREAGERAMEDNATRIUM hydroxid (URMANKANP»VISALIGNIN 'šRDINEGENHUDKRØM  'šRDITTEGETKARNEVALSSMINK

Demonstrationer 1 Reduktion av kopparoxid med väte eller gasol 2 Grillkol på koppar 3 Framställning av tvål 4 Kemtvätt 5 Tillverkning av en nylontråd

12

Övriga demonstrationer (Flik 19) 1 2 3 4 5 6

Brinnande vatten Silverkolven Rött blir grönt som blir färglöst Osynlig skrift 1 Osynlig skrift 2 Glycerol reagerar med kaliumpermanganat 7 The blue bottle 8 Luminiscens 9 Ett fotokemiskt experiment 10 Det blå blinkljuset (jodklockan) 11 En grön flamma 12 Att tända eld med en isbit 13 En gel av etanol och kalciumacetat v3LIMEvnENGELAVPOLYVINYLALKOHOL och borax 15 Sedeln och näsduken som brinner utan att fatta eld 16 Polystyren (frigolit) i aceton 17 Rött vin kan ändra färg


ÄMNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:1 Vilka egenskaper har ämnena? Ämnen: Två ämnen A och B som båda är fasta. 1. Av din lärare får du två fasta ämnen som du ska undersöka lite närmare. Diskutera först vilka egenskaper du ska undersöka och hur du ska gå till väga.

A

B

1:2 Vilka egenskaper har ämnena? Ämnen: Stavar av olika material t.ex. glas, plast, kol och olika metaller. 1. 6ILKAAVØMNENALEDERELEKTRISKSTRšM Fundera ut hur du ska undersöka. 2. 6ILKAAVØMNENALEDERVØRMEBRA Ställ ner stavarna i en bägare med kokhett vatten. Halva staven bör stå under vatten. Låt stavarna vara kvar ca en minut. Ta därefter upp stavarna. +ØNNERDUN»GONSKILLNAD 3. 6ILKAAVØMNENAØRLØTTAOCHVILKAØRTUNGA &UNDERAUTHURDUSKAKUNNAJØMFšRA

MAKRO Kemi lärarpärm

Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

13


ÄMNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:3 Vilka av ämnena känner du igen? Ämnen: Några okända fasta ämnen. 1. Av din lärare får du några ämnen som du ska försöka känna igen genom att undersöka deras egenskaper. Diskutera först vilka egenskaper du vill undersöka.

B

A

C

1:4 Vilka egenskaper har vätskorna? Ämnen: Två vätskor A och B. 1. Av din lärare får du två vätskor som du ska undersöka lite närmare. Diskutera först vilka egenskaper du vill undersöka och hur du ska gå till väga.

A

B

FUNDERA OCH UNDERSÖK 6ADVØGERENLITERVATTEN 6ADVØGERENLITERAVVØTSKORNA

14

MAKRO Kemi lärarpärm

Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB


Ă„MNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:5 Vilken är vätskan? Genom att bestämma kokpunkten fĂśr en vätska kan man med ganska stor säkerhet fĂĽ reda pĂĽ vilken vätska det är. Ă„mne: Okänd vätska som du fĂĽr av din lärare. 1. Upphetta fĂśrst vatten i en bägare tills det kokar. Släck brännaren. 2. Sätt ner ett provrĂśr med den okända vätskan i det varma vattnet. Avläs pĂĽ en termometer när vätskan kokar. 3. Vad händer med temperaturen när VĂ˜TSKANKOKAR 4. 6ILKENVĂ˜TSKAĂ˜RDET!NVĂ˜NDTABELL

1:6 Vilken är vätskan? Genom att bestämma kokpunkten fĂśr en vätska kan man med ganska stor säkerhet fĂĽ reda pĂĽ vilken vätska det är. Experimentet utfĂśrs lämpligen av elevgrupp under lärares ledning. Ă„mne: Okänd vätska. 1. Montera materielen enligt bilden. Lägg nĂĽgra kokstenar i vätskan som ska upphettas, sĂĽ kommer inte den okända vätskan att koka sĂĽ häftigt. Termometerkulan ska vara strax ovanfĂśr vätskeytan. Om vätskan är brandfarlig mĂĽste du leda bort ĂĽngorna genom en slang sĂĽ att de inte fattar eld. Det kan vara lämpligt att lĂĽta slangen doppa ner i vatten i en bägare eller E-kolv. 2. Upphetta vätskan fĂśrsiktigt och avläs hela tiden temperaturen tills vätskan kokar. 3. 6ADHĂ˜NDERMEDTEMPERATURENNĂ˜RVĂ˜TSKANKOKAR 4. 6ILKENVĂ˜TSKAĂ˜RDET!NVĂ˜NDTABELL

MAKRO Kemi lärarpärm

Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB

15


ÄMNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:7 Vilket är ämnet? Genom att bestämma smältpunkten eller stelningspunkten för ett ämne kan man ganska säkert få reda på vilket ämnet är. Eftersom det är lättare att bestämma stelningspunkten använder vi den metoden. Ämne: Okänt ämne i fast form. 1. Fyll ett provrör till en fjärdedel med ämnet och sätt ner en termometer i ämnet. 2. Upphetta provröret på vattenbad tills allt av ämnet har smält. 3. Tag upp provröret ur vattenbadet och låt det svalna. 4. !VLØSTEMPERATURENVARESEKUNDOCHFšR in värdena i en tabell. Rita ett diagram över de avlästa värdena. 5. Använd tabell för att ta reda på vilket ämne det är.

1:8 Väger alla vätskor lika mycket? Ämnen: Olika vätskor som din lärare ställt fram. 1. Fundera ut hur du ska kunna undersöka.

A

16

B

MAKRO Kemi lärarpärm

C

Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB


Ă„MNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:9 Har ett ämne alltid samma färg? Ă„mne: :INKVITTZINKOXID  1. Fyll ett provrĂśr till en fjärdedel med zinkvitt. 2. Upphetta provrĂśret Ăśver en brännare. LĂĽt provrĂśret svalna. 3. 6ILKAFĂ˜RGFšRĂ˜NDRINGARKANDUIAKTTA 4. Ta reda pĂĽ vad zinkvitt används till.

zinkvitt

1:10 Kan du fĂĽ isbiten att sväva? Ă„mnen: Iskuber och T-rĂśd. 1. Lägg en iskub i vatten och en iskub i T-rĂśd. 2. +ANDUFÂťENISBITATTSVĂ˜VAIENBLANDNINGAVVATTENOCH4 RšD

isbitar

vatten

T-rĂśd

FUNDERA OCH UNDERSĂ–K +ANDUFÂťENSTEARINBITATTSVĂ˜VAIENBLANDNINGAVVATTENOCH4 RšD

MAKRO Kemi lärarpärm

Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB

17


Ă„MNEN HAR EGENSKAPER

EXPERIMENT

1:11 Kan du fĂĽ droppen att sväva? Ă‹MNEN4 RšDOCHMATOLJA 1. Fyll tvĂĽ bägare till en tredjedel med vatten respektive T-rĂśd. 2. Släpp ner en droppe matolja i de bĂĽda bägarna.

matolja

matolja

vatten

T-rĂśd

3. FÜrsÜk att fü matoljedropparna att sväva i en blandning av T-rÜd och vatten.

matolja

vatten + T-rĂśd

18

MAKRO Kemi lärarpärm

Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB


ÄMNEN HAR EGENSKAPER

KOMMENTARER

1:1 Vilka egenskaper har ämnena? Det finns många ämnen att välja att undersöka. Ett val kan vara askorbinsyra (C-vitamin) och vanillin, som är två ofarliga ämnen med olika egenskaper. Portionera förslagsvis ut ämnena i kakformar. Gå tillsammans igenom hur de olika undersökningarna ska genomföras. Använd gärna lupp eller förstoringsglas för att studera utseendet. Att smaka på kemikalier (ämnen) i kemisalen är förbjudet om inte läraren gett tillåtelse. Undersök lösligheten i provrör. Undvik att låta eleverna upphetta provrör med vätskor i låga då det alltid föreligger risk för stötkokning. Gör i stället upphettningen på vattenbad. Upphettning av vanillin och askorbinsyra kan ske i torra provrör direkt i låga eller på vattenbad eftersom vanillin smälter redan vid ca 81°C. Vid upphettning av vanillin är det lämpligt att göra detta i dragskåp så slipper ni vanillinlukt i salen. Lukten kan också undvikas genom att trä en ballong över provrörsmynningen vid upphettningen. Andra lämpliga ämnen att undersöka är t.ex. urinämne (smältpunkt 133°C), citronsyra (smältpunkt 153°C), bensoesyra (smältpunkt 122°C) och sackarin (smältpunkt 228°C). Om man vill bestämma smältpunkten sker detta enklast med hjälp av aluminiumsmältblock med instickshål för termometer. Exempel på egenskaper att undersöka: Egenskaper

Ämne A (askorbinsyra) Ämne B (vanillin)

Utseende ,UKT Smak Löslighet i kallt vatten Löslighet i varmt vatten Löslighet i etanol (T-röd) Vid upphettning

vita korn INGEN sur bra bra dålig smälter (ca 190°C)

vita nålar vVANILJv besk dålig bra bra smälter (ca 81°C)

Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Inga farliga kemikalier bör undersökas. Upphettning av provrör med vätska bör ske på vattenbad. Om lösligheten i etanol (T-röd) undersöks bör varningssymbolerna brandfarligt och andra varningssymboler som kan förekomma förklaras. Avfall: Vask.

1:2 Vilka egenskaper har ämnena? En fördel är att ha rundstavar med samma tjocklek av ämnena. För undersökning av elektrisk ledningsförmåga och förmåga att leda värme går det bra med olika form på ämnena. Om ni inte vill göra densitetsbestämningar kan det kanske räcka med att göra jämförelser mellan stavarna om de är av samma längd och tjocklek och ordna ämnena efter vikt. Riskbedömning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen. Avfall: Inget.

MAKRO Kemi lärarpärm

Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

19


Ă„MNEN HAR EGENSKAPER

KOMMENTARER

1:3 Vilka av ämnena känner du igen? Lämpliga ämnensom somkan kan fÜrpackas i smüburkar märkta t.ex. Lämpliga ämnen fÜrpackas i smüburkar märkta A, B, A,B, C osv.Cärosv. t.ex.är socker, socker, salt, salmiak, idealmjÜl, kakaopulver, kaffe, torrmjÜlk och stärkelse (posalt, salmiak, idealmjÜl, kakaopulver, kaffe, torrmjÜlk och stärkelse (potatismjÜl). tatismjÜl). att är undersÜka utseende lupp), färg,(bestämmer lukt, smak EgenskaperEgenskaper att undersÜka utseende är (gärna lupp),(gärna färg, lukt, smak (bestämmer dubrännbarhet, som lärare), lÜslighet brännbarhet, i kallt och varmt vatten du som lärare), i kalltlÜslighet och varmt vatten m.m. Ämnenas m.m. Ämnenas egenskaperkan vidgÜras upphettning gÜras dem genom upphetta egenskaper vid upphettning genom attkan upphetta i enatt aluminiumdem en aluminiumform med hjälp av ett värmeljus. formimed hjälp av ett värmeljus. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen bÜr undersÜkas. Avfall: Sopkärl och vask.

1:4 Vilka Vilka egenskaper egenskaper har har vätskorna? vätskorna? 1:4 &šRSLAGPÂťVĂ˜TSKORATTUNDERSšKA4 GULLAMPOLJA OCH4 RšD Exempel pĂĽ egenskaper att undersĂśka: Egenskaper

Vätska A (T-gul)

Vätska B (T-rÜd)

Utseende Lukt LÜslighet v$ENSITETv Brännbarhet

färglĂśs luktar lĂśses inte i vatten LĂ˜TTAREĂ˜NVATTEN gĂĽr ej att antända

färglĂśs luktar starkt lĂśses i vatten LĂ˜TTAREĂ˜NVATTEN gĂĽr att antända

Utan att fÜrdjupa sig i densitetsbegreppet kan säkert eleverna komma pü hur man ska ta reda pü vad en liter av vätskan väger utan att väga en hel liter. Detta kan vara ett bra tillfälle att gü igenom hur man använder mätcylindrar och vüg. Om ni ocksü vill gÜra en enkel kokpunktsbestämning kan det vara lämpligt att byta ut T-gul mot etylacetat (kokpunkt 77°C) och aceton (kokpunkt 57°C). T-rÜd har kokpunkt 79°C. Kokpunkten kan bestämmas genom att upphetta vätskan i provrÜr pü vattenbad. Upphetta fÜrst vattenbadet till kokning och släck därefter lügan. RiskbedÜmning: Müttligt riskfylld. UndersÜk brännbarheten pü t.ex. urglas med ytterst smü mängder. Se till att flaskor är tillslutna och pü behÜrigt avstünd om brännbarheten undersÜks. Avfall: T-rÜd i vask och T-gul i behüllare ORG.

20

MAKRO Kemi lärarpärm

Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB


ÄMNEN HAR EGENSKAPER

KOMMENTARER

1:5 Vilken är vätskan? Lämpliga vätskor att undersöka är T-röd (79°C), etylacetat (77°C) och aceton (57°C). Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Gå igenom varningssymboler för de ämnen ni undersöker. Portionera ut lämpliga mängder av vätskorna som ska undersökas. Det är viktigt att brännaren är släckt när provrören sätts ner i det varma vattnet. Avfall: Etylacetat i behållare ORG.

1:6 Vilken är vätskan? Lämpliga vätskor att undersöka är vatten, T-röd (79°C), etylacetat (77°C) och aceton (57°C). Använd trefot med nät vid upphettningen. I stället för en rundkolv som på bilden går det lika bra med en E-kolv eller fraktionskolv. Har ni tillgång till elektriska värmeplattor är dessa att föredra framför brännare. $ETKANVARALØMPLIGTATTL»TAELEVERNALØSAAVTEMPERATURENVARESEKUND och göra en tabell och ett diagram över de avlästa värdena. Det finns ett färdigt kopieringsunderlag för diagramritning under flik 20. Riskbedömning: Riskfylld. Gå igenom varningssymboler för de ämnen ni undersöker. Övervaka utförandet. Se till att ångorna leds bort på betryggande avstånd från brännaren. Avfall: Etylacetat i behållare ORG.

1:7 Vilket är ämnet? &šRSLAGP»LØMPLIGAØMNENSTEARINSYRASMØLTPUNKT—# OCHPALMITINSYRA (smältpunkt 64°C). $ETKANVARALØMPLIGTATTL»TAELEVERNALØSAAVTEMPERATURENVARESEKUND och göra en tabell och ett diagram över de avlästa värdena. Det finns ett färdigt kopieringsunderlag för diagramritning under flik 20. Riskbedömning: Måttligt riskfylld. Inga farliga ämnen är föreslagna. Naftalen bör inte användas vid denna undersökning. Avfall: Sopkärl.

MAKRO Kemi lärarpärm

Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB

21


Ă„MNEN HAR EGENSKAPER

KOMMENTARER

1:8 Väger alla vätskor lika mycket? Ställ fram t.ex. vatten, saltvatten, sockervatten, T-rÜd och T-gul. Som hjälp für eleverna bägare, mätcylinder och snabbvüg. RiskbedÜmning: Müttligt riskfylld. Avfall: T-gul i behüllare ORG. De andra i vask.

1:9 Har ett ämne alltid samma färg? :INKVITTZINKOXID :N/ Ă˜RGULIVĂ˜RMEOCHVITVIDRUMSTEMPERATUR:INKVITT används bl.a. i zinksalvor och som färgpigment i vit mĂĽlarfärg. RiskbedĂśmning: MĂĽttligt riskfylld. Viktigt att experimentet utfĂśrs i dragskĂĽp eftersom inandning av zinkoxid kan ge zinkfrossa. Avfall: Sopkärl.

1:10 Kan du fü isbiten att sväva? Genom att blanda ca 2 delar sprit och 3 delar vatten für man en blandning vars densitet motsvarar isens som vid 0°C är 0,917 g/cm3. FUNDERA OCH UNDERSÖK Densiteten fÜr stearin är ca 0,9 g/cm3, varfÜr en blandning av hälften T-rÜd och hälften vatten für samma densitet som stearin. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Inga farliga ämnen. Avfall: Vask och sopkärl.

1:11 Kan du fü droppen att sväva? Matoljedropparna lÜses inte vare sig vatten eller T-rÜd. De flyter pü vatten och sjunker i T-rÜd. Genom att fÜrsiktigt blanda ca hälften vatten och hälften T-rÜd kan man fü dropparna att sväva i blandningen som dü har densiteten ca 0,9 g/cm3. RiskbedÜmning: Normal varsamhet. Eventuella varningssymboler bÜr beaktas. Avfall: Spolas i vasken.

22

MAKRO Kemi lärarpärm

Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB

Profile for Smakprov Media AB

9789140673961  

LÄRARPÄRM MAKRO Gert Mårtensson Flik 9 Att separera ämnen Flik 14 Atomen och periodiska systemet Flik 17 Elektrokemi Flik 11 Kemiska reaktio...

9789140673961  

LÄRARPÄRM MAKRO Gert Mårtensson Flik 9 Att separera ämnen Flik 14 Atomen och periodiska systemet Flik 17 Elektrokemi Flik 11 Kemiska reaktio...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded