9789127119390

»Läsaren ledsagas längs vägen till samtal som når sina mål. Både den vane och den ovane får vägledning i viktiga detaljer i hur man talar och lyssnar för att nå fram.« Sandra Bates, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i kognitiv beteendeterapi.

JONAS RAMNERÖ, fil.dr, leg. psykolog, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit bokens förord.

JOHAN HOLMBERG och MAGNUS STALBY handledare, medlemmar av MINT (Motivational

Interviewing Network of Trainers) och verksamma inom Psykologpartners. De har lång erfarenhet av behandling, utbildning och handledning inom motiverande samtal och klinisk beteendeanalys.

M A G N U S S TA L B Y

är båda leg. psykologer, leg. psykoterapeuter,

SAMTAL som FUNGERAR

»Författarna tydliggör hur systematisk träning kan lyfta det fungerande samtalet till oanade höjder.« Lars Forsberg, med.dr, ansvarig för Motivational Interviewing Coding Laboratory; MIC Lab vid Karolinska Institutet, Kompetenscentrum för psykoterapi

JOHAN HOLMBERG

»Denna lilla bok har en titel Samtal som fungerar, som det är svårt att leva upp till. Författarna har dock lyckats mycket bra och presenterar en metodik med modern inlärningspsykologi som en fast teoretisk bas. Alla principer illustreras med korta fallbeskrivningar från många olika områden av mänsklig kommunikation. I tillägg finns ett stort antal övningsuppgifter insprängda i texten.

Boken är en pärla som bör utgöra obligatorisk litteratur inom alla utbildningar där samtal ingår som en viktig komponent.« Lars-Göran Öst, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet

JOHAN HOLMBERG

SA somMT AL FU NG ER AR

Om mo tillä tiv ati mpa on d b oc ete hf örä ende nd ana rin g lys,

ISBN 978-91-27-11939-0

9 789127 119390

M A G N U S S TA L B Y

Innehåll Förord

9

Författarnas förord

15

Inledning Varsamhet och respekt Inlärningspsykologiskt perspektiv Bokens upplägg

19 20 22 23

Kapitel 1: Samtalets filosofi Realism och pragmatism Spöket i maskineriet Radikal behaviorism – psykologi ! ! baserad på vetenskap

25 26 29

Kapitel 2: Samtalets inlärningspsykologi Paradigm – att strukturera samtal Funktion och topografi Förstärkningsmekanismer Stimuluskontroll Språkets påverkan Inlärningshistoria Funktionell interaktionsanalys – FIA

35 37 39 44 61 63 67 68

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 6

31

2012-02-02 10.22

Kapitel 3: Samtalets beteenden Mål och värderingar Lyssna Uppmuntra till förändring Medveten närvaro Känslor och upplevelsemässigt ! ! undvikande Ett avslutande exempel

79 79 89 107 110

Kapitel 4: Tillämpningar Samtal 1: Vårdcentralen Samtal 2: Verkstadsföretaget Samtal 3: Grundskolan Samtal 4: Försäkringskassan

123 123 133 140 151

Slutord

161

Referenslitteratur

165

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 7

116 119

2012-02-02 10.22

Förord

Det är svårt att tänka sig arbete med människor utan samtal. När man närmar sig en annan person så närmar man sig vanligen en situation som är språklig. Med språklig menar jag då att den kommer att präglas av att man talar med varandra, men även att detta språkande kommer att vara en del i det som definierar det utbyte som sker mellan de inblandade. Nu innehåller ett möte med en annan människa även sådant som inte är språkligt, som att uppfatta ett leende, att känna sig trygg eller att utifrån sin egen historiska erfarenhet uppfatta situationen som hotfull. Strikt sett behövs inte ett språk för att reagera på saker som de nyligen nämnda.

Varje samtal med en annan person kommer att ha två fält. Dels det som vi kan kalla för det direkta – det som finns där i stunden och inte nödvändigtvis kräver språkförmåga. Dels det förmedlade – det som berättas, återges eller kommenteras och som inte kan finnas utan språkförmåga.

Under de senaste åren har vi sett en strid ström av böcker med olika former av koppling till det fält av klinisk psykologi och psykologisk behandling som vuxit ur beteendeterapins domäner. Vanligen är det böcker som har ett definierat fokus på så sätt att de kretsar kring någon form av besvär, som ångest eller depression. I dessa böcker finns det ofta ordagrann återgivning av dialoger mel9

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 9

2012-02-02 10.22

lan terapeuter och patienter. Det typiska är att det som sätts i fokus ofta är mer eller mindre färdiga förslag på formuleringar, med syftet att åstadkomma förändring i människors liv. Även om träning i samtalsmetodik alltid varit en viktig del av utbildningar så har denna metodik knappast uppfattats som beteendeterapins traditionella hemmaarena. Kanske en kuriositet i sammanhanget, men i en av psykoterapihistoriens mer citerade metaananalyser så konstrasteras »behavior therapy« mot »verbal therapy« (Smith, Glass & Miller, 1980). Var inte beteendeterapin en verbal terapi? Och om den inte var det – vad var den då? Historiskt sett är det dock signifikativt för området. Samtalet som sådant har inte varit fokus, inte ens i den kognitiva beteendeterapins utförliga beskrivningar av hur den verbala kommunikationen med en klient kan struktureras.

Men låt oss för en stund ägna oss åt den filosofiska inriktning som beteendeterapin grundar sig på, behaviorismen, och hur den förhåller sig till språket. Jag skulle säga att det västerländska tänkandet traditionellt har varit starkt benäget att betrakta språket som en egen entitet. En entitet som existerar någonstans inuti människan. Detta sätt att tänka är väl invävt i vårt sätt att prata. Vi säger att vi har ett språk. Att vi använder språket. Vi talar om hur språket utvecklas hos en individ. Det faktiska beteendet vi kan observera när människor talar betraktas snarast som ett beteendemässigt uttryck för denna bakomliggande entitet. I behavioristisk språkpsykologi tar man samma utgångspunkt när man närmar sig språket, som när man närmar sig vilken annan mänsklig aktivitet som helst. Språket betraktas som beteende: Verbalt beteende.

Det är således inte språket i sig man försöker att komma åt, utan beteendet hos språkanvändarna och vilken funktion detta beteende får. Man skulle lite tillspetsat kunna säga att dessa två filosofier placerar språkets hjärta på olika platser. Antingen i huvudet på människor eller emellan människor.

10

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 10

2012-02-02 10.22

Ett särdrag hos beteendeterapin, som kanske mer är att betrakta som ett kunskapsmässigt val än en strikt filosofisk ståndpunkt, har varit strävan att basera metoder på väl validerade principer från experimentell grundforskning. Det har varit en rörelse från laboratoriemiljöerna ut till de kliniska och tillämpade miljöerna. Detta särdrag märks när man läser beteendeanalytisk litteratur. Det vetenskapliga språket är en smula sparsmakat och kan upplevas ganska torrt. Fantasieggande teoretiska konstruktioner lyser med sin frånvaro. Målet här är att kunna förstå och påverka beteende. Det är viktigt i detta sammanhang att man då tänker sig att allt beteende ryms i denna definition. Inte endast den vanligen smala innebörd som vi i vardagsspråket lägger i ordet beteende, utan alla aktiviteter som en individ kan företa sig. Ett annat mål är att finna hållbara principer, vilket inte är annorlunda än vilken annan vetenskap som helst. Ett nyckelord är generaliserbarhet, det vill säga att använda ett begränsat antal teoretiska termer som tillåter oss att förstå och påverka beteende med djup, skärpa och bredd. För den oinvigde kan detta te sig en smula besynnerligt och som om man skär bort stora delar av verkligheten och inte minst som om man missar det genuint mänskliga. För den invigde uppstår en tjusning i den sparsmakade terminologin, den funktionella synen där en teori aldrig är bättre än dess praktiska användbarhet.

När behaviorismen etablerades i psykologin i början av 1900-talet opponerade man sig mot tanken att det fanns en absolut gräns mellan människor och andra djurarter. Konkret kom det att innebära att man även använde sig av experiment på djur för att försöka förstå processer hos människor. I dag ter sig det inte speciellt kontroversiellt och ur evolutionär synvinkel högst rimligt. I realiteten har det dock kommit att innebära att en hel del av den grundforskning som ligger till grund för att förstå exempelvis för11

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 11

2012-02-02 10.22

stärkningsmekanismer utförts på andra arter än människa. Det har heller aldrig framhållits som något större problem att det mest centrala teoretiska begreppet i behandling av olika rädslor (extinktion) huvudsakligen studerats hos andra arter. Generaliseringen ter sig tvärtom högst meningsfull. Men som filosofen Daniel Dennet (1991) påtalar så finns här ändå en avgörande skillnad i de sammanhang man studerar. I nästan alla experiment med människor så kommer man till någon del att tala om för dem vad de ska göra. Det kommer att finnas någon form av instruktion som försökspersonerna tar del av. Således är en del av de experimentella betingelserna verbala till sin natur. Av naturliga skäl ser inte experiment med andra djurarter ut så. Intressant är att just instruktionerna verkar ibland vara så självklara för oss att de inte nödvändigtvis ses som en del av den påverkan på beteende man avser att studera.

En generalisering från grundforskning till de tillämpade situationer som arbete med människor innebär, måste rimligen väga in betydelsen av dessa språkliga processer. I dag är intresset för dessa processer inom beteendeanalysen mycket stort. I det ligger att använda den agenda där grunden är att observera varje beteende som just beteende i det sammanhang det uppträder, och samtidigt kunna beskriva unika processer som uppstår när vi utvecklar språkförmåga. För en aktuell och tillgänglig beskrivning se Törneke (2009).

Om vi söker rötterna till dagens uppsjö av beteendeinriktade terapiformer så finner vi en rörelse som alltid velat något mer. Det har aldrig handlat om att begränsa sig till att bli enskilda behandlingar eller metoder. Där har alltid funnits en ambition av att påverka långt utanför de egna leden av anhängare. Det ter sig följdriktigt att intressera sig för samtalet och ge sig på den mest grundläggande interaktionen människor emellan när vi vill struk12

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 12

2012-02-02 10.22

turera och forma den i enlighet med professionella syften. Det spirande intresset inom beteendeanalysen för språkliga processer har enligt min bedömning absolut något att erbjuda detta fält. Genom att fokusera på de beteenden vi utför i interaktionen med andra finns det en praktisk och pedagogisk tillgänglighet. Vad vi ser är även framväxten av en fruktbar vetenskaplig teori som basen för detta. Fältet har nämligen en märklighet som jag funderat över. Samtalsterapi, oavsett sort, kommer i avgörande avseenden att vara en verbal aktivitet. Inte uteslutande verbal, men utan denna aktivitet kommer det inte att vara samtalsterapi. Hur kommer det sig då att det inom fältet är så tunt med teori som sätter fingret på just denna aktivitet? Ibland undrar jag om det även här är en likartad egenhet som den Dennet pekar ut i den experimentella psykologin. Vi tar språkandet så för givet att vi missar att förundras över själva aktiviteten och hur den kan förändra de sammanhang inom vilka vi lever våra liv.

Holmberg och Stalby lyckas med konststycket att ta sig an dessa frågor på ett sätt som gör denna bok unik. Samtidigt som det är en bok i samtalsmetodik så är det en bok som närmar sig det professionella samtalet utifrån funktion. Det innebär att läsaren inbjuds till att teoretiskt försöka förstå interaktionen i ett samtal och att reflektera över sin egen del i denna interaktion. Aspekter som syfte och funktion blir överordnat form och innehåll. Detta är en bok som bygger från grunden och förmedlar högt generaliserbar kunskap kring språkandets möjligheter för en stor bredd av professionella situationer. jonas ramnerö Fil.!dr, leg. psykolog Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

13

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 13

2012-02-02 10.22

Författarnas förord

Hur gör man för att motivera andra människor? Hur gör man för att behålla ett tydligt fokus i sina professionella samtal och samtidigt följa klienten där hon befinner sig? Hur gör man för att starka känslor inte ska skymma sikten? Den här boken handlar om vad du kan göra för att skapa en bättre ordning och förståelse för samtalets svåra konst, med hjälp av den inlärningspsykologiska teorin.

Här kommer du att få kunskaper om hur klimatet i samtalet påverkas av vad du gör och inte gör, samt hur denna process kan skapa hinder eller möjligheter. Det är vad du gör i samtalssituationen som räknas. Vi vänder oss till dig som arbetar med samtal. Boken presenterar de redskap du behöver för att analysera och hantera samtal med klienter på ett bättre sätt.

I det samhälle vi lever i dag är förmågan att kommunicera central. Det gäller för kuratorn i stödsamtalet med klienten på vårdcentralen, för chefen i samtalet med medarbetaren om kvalitetsbrister på verkstadsgolvet och för läraren i diskussionen med eleven om närvaro och engagemang i studierna. Många yrken som i stort skiljer sig från varandra har det gemensamt att kommunikationen med klienter, kunder, patienter osv. spelar en viktig roll.

Samtalet står alltmer i fokus.

I vårt eget arbete som psykologer och handledare har vi sett att 15

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 15

2012-02-02 10.22

det finns ett stort intresse för och ett stort behov av att utveckla samtalsfärdigheter inom många olika yrkesområden. Det finns mycket skrivet om vad man ska göra som pedagog, chef, läkare, socialarbetare, psykolog, sjuksköterska eller sjukgymnast, men det saknas alltjämt ett svar på frågan hur själva samtalen ska göras för att fungera på bästa sätt. Den här boken beskriver hur du samtalar, vad som fungerar och varför.

Böcker om specifika samtalsmetoder finns det gott om. De flesta har ett upplägg som liknar en kokbok där vad som ska göras beskrivs enligt olika »samtalsrecept«. Detta är inte en kokbok.

Den handlar inte om en specifik samtalsmetodik med inriktning mot någon avgränsad grupp. Inte heller är det en bok i motiverande samtal eller i psykoterapi. Det här är en bok som med tydliga exempel visar hur du faktiskt kan göra för att dina samtal ska bli mer funktionella och till större nytta för den du samtalar med.

Boken bygger på tankar som vuxit fram under många långa diskussioner mellan författarna genom åren. Efter ett seminarium på Psykoterapimässan 2007 kring bokens tema, fick vi kontakt med Lena Forssén och Marie Söderberg som uppmanade oss att skriva en bok om ämnet. Sagt och gjort – så blev det. Vi var lite naiva i vår uppfattning kring vilket arbete det krävdes och den tid det tog att skriva boken. Även om skrivandet har dragit ut på tiden, har det varit väldigt stimulerande under den tid vi arbetat ihop.

Arbetet med att i skrift formulera sina tankar kring samtal har varit både inspirerande och frustrerande.

Vi vill rikta vårt stora tack till Lena Forssén, Marie Söderberg och Åsa Norrman på Natur & Kultur som under hela tiden visat ett stort tålamod och alltid trott på oss. Och haft tålamod med oss i de många mejl, möten och samtal som följt från idé till färdig bok.

Mot slutet av bokens tillkomst blev psykologen och skribenten Rebecka Malmgren delaktig i projektet. Utan hennes stilistiska 16

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 16

2012-02-02 10.22

finkänsla och mod hade nog boken inte blivit av. Vi vill också tacka våra handledare under åren, speciellt våra första handledare Olle Wadström och Håkan Wisung som betytt mycket för oss i vår utveckling som psykologer, handledare och konsulter. Vi vill också rikta ett stort tack till professor Kelly Wilson som inspirerat och påverkat våra tankar i dag. Samt till Jonas Ramnerö för ett alltid inspirerande beteendeperspektiv och konstruktiv kritik på manus. Slutligen tackar vi våra familjer för ert stöd och tålamod under bokens tillkomst. " Linköping, december 2011 " johan holmberg och magnus stalby

17

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 17

2012-02-02 10.22

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 18

2012-02-02 10.22

Inledning

Ditt sätt att samtala spelar roll. Oavsett om du är lärare och ska förmå eleven att lära sig avancerade matematiska uträkningar eller om du är socionom med uppdrag att arbeta för att en pappa ska sluta missbruka droger och börja träffa sina barn igen. Det du gör i dina samtal är viktigt. Oavsett om du är distriktsläkare och vill få en patient med diabetes att ändra sin livsstil eller om du är behandlingsassistent och arbetar med att få unga tjejer att sluta skära sig i armarna. Du arbetar med människor som står inför förändring. Oavsett om du är distriktssköterska eller psykolog, om du arbetar med följsamhet i medicinsk behandling eller med målet att din patient ska våga möta andra människors blick.

Samtal som fungerar vänder sig till alla som arbetar med behandlande samtal och andra samtal för förändring. Du som läser kanske studerar på en utbildning som ska leda fram till någon form av behandlingsarbete. Eller så har du i din yrkesroll behov av att förändra ditt sätt att samtala, för att bättre kunna vara till nytta för klienter. Kanske läser du den här boken för att ta reda på hur du ska analysera det du gör i dina samtal, för att nå dit du vill. Bokens ambition är att erbjuda en bred ingång till samtal och presentera användbara verktyg. Du kommer att möta exempel från många olika yrkesområden. Det ger en ökad igenkänning men tydliggör 19

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 19

2012-02-02 10.22

också att själva samtalet och hur det utförs är generellt för alla yrkesroller. Samtalets syfte och innehåll är det som skiljer sjuksköterskans samtal från kriminalvårdarens.

För att etablera långsiktiga, starka och professionella relationer krävs stor yrkesmässig kompetens. Samma sak gäller när det handlar om professionella samtal. Hur omfattande utbildningen i samtalsfärdigheter och behandlande samtal är för olika yrkesgrupper varierar. Vissa utbildningar ägnar stort utrymme åt samtalsmetodik, vissa lite. Vår syn är att alla samtal kan utvecklas.

Angreppssättet som förespråkas i den här boken menar vi kan vara till nytta för många, oavsett utbildningsbakgrund. Men det är också viktigt att var och en som arbetar med samtal själv bedömer och reflekterar över den egna kompetensen.

Varsamhet och respekt I den professionella relationen är det alltid önskvärt att sträva efter att balansera maktförhållandet mellan behandlare och klient.

I den kontext, det samhälle vi lever i styrs vi i stor utsträckning av samhällets normer, lagar och regler. Detta ger en ram åt många professionella samtal. Barn i Sverige har skolplikt, oavsett om de vill gå till skolan eller inte. Socialtjänsten har ett uppdrag och är ålagda att ställa vissa motkrav för utbetalning av bistånd. Kriminalvårdaren tvingar den intagne att stanna på anstalten så länge fängelsestraffet avtjänas.

Det är alltså uppenbart att den professionella relationen många gånger inte präglas av fullständig maktbalans och ömsesidighet. Givet den begränsningen har alla professionella samtal ändå något att vinna på att sträva efter positiv förstärkning, valfrihet och att appetitiv kontroll ska råda. Med appetitiv kontroll menar vi att klientens arbete ska sträva mot ett önskvärt mål snarare än bort från ett obehag. Det arbete som ska göras kan många gång20

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 20

2012-02-02 10.22

er vara tufft och utmanande; då är det värdefullt att klienten har något att se fram emot vid arbetets slut.

I alla relationer och samtal sker en ömsesidig påverkan. Som professionella yrkesutövare har vi möjligheten att påverka klienten. Det är fantastiskt och ska ske med varsamhet inför klientens egna värderingar och varsamhet inför de mål klienten själv har med samtalet. Självklart är det så att professionella samtalsledare på olika sätt kan uppmuntra klienten i olika riktningar, självklart är det också så att samtalsledaren kan styra eller till och med tvinga fram en viss riktning i ett samtal. Metoden i sig står fri från värderingar men att påverka andras beteenden kan användas av olika människor med olika värderingar och mål. Det är dock en diskussion som ligger utanför ramen för den här boken. Givet att alla relationer innebär en ömsesidig påverkan, blir det naturligtvis viktigt att samtalsledaren är lyhörd för klientens värderingar och medveten om sina egna. För att ha ett gott professionellt samtal behöver inte samtalsledaren och klienten dela samma värderingar. Det viktiga är att värderingarna formuleras utifrån appetitiv kontroll.

Övning Ta en liten paus innan du fortsätter att läsa. Genomför i lugn och ro ett steg i taget: 1. Välj ett av dina samtal där du upplever att din klient och du har olika värderingar. Skriv ner dina och din klients värderingar.

2. Var förstående inför din klients upplevelser. Skriv ner på vilket sätt det är begripligt att klienten har de värderingar som hon/ han har.

21

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 21

2012-02-02 10.22

3. Beskriv på vilket sätt du skulle kunna vara nyfiken på din klients värderingar och visa intresse för dem i ett samtal.

4. Fundera på om klienten formulerat sina värderingar för att undvika obehag eller för att få ut mer av livet.

Inlärningspsykologiskt perspektiv Det finns många böcker som beskriver samtalsmetodik från olika perspektiv t.ex. systemiskt perspektiv (Moltke & Molly, 2009), kognitiv beteendeterapi, psykodynamiskt perspektiv (Gordan, 2004). Många böcker beskriver på ett utförligt och bra sätt olika tekniker och strategier (Hilmarsson, 2010; Rautalinko, 2007) eller hur samtal kan tillämpas med olika klientgrupper eller i olika sammanhang (Fellinger, 2010; Rollnick, Butler & Miller, 2009; Svirsky, 2008; Svirsky, 2010). Den här boken har ett annorlunda upplägg och fokus. Här har vi ett inlärningspsykologiskt/beteendeanalytiskt perspektiv på samtal och vi tittar på samtal från ett funktionellt perspektiv. Det betyder att det intressanta är: Hur fungerar det du gör i samtalet utifrån vad du vill åstadkomma? Vårt verktyg för att ta reda på detta är beteendeanalysen. Som en grund för vår förståelse för samtalets mekanismer använder vi oss av beteendeanalysens begreppsapparat och filosofiska grundsyn på samtalet.

Inlärningspsykologin är en av grundpelarna i modern kognitiv beteendeterapi (KBT). Därför kommer du som har samma bakgrund att känna igen dig i analysmodeller, begrepp och tankesätt.

Boken handlar dock inte om en specifik psykoterapi eller viss behandling, utan har ett mycket bredare perspektiv. Här handlar det om att förstå samtal ur ett perspektiv som kan göra att dina samtal fungerar bättre.

Inom den moderna inlärningspsykologiska forskningen har det under de senaste 20 åren utvecklats en fördjupad teoretisk 22

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 22

2012-02-02 10.22

analys av språk och kognition som kallas relational frame theory (Törneke, 2009). En tillämpning av den forskningen är en beteendeterapeutisk behandlingsmodell som kallas acceptance and commitment therapy (ACT) (Hayes, Strosahl & Wilson, 2004; Hayes m.fl. 2006). Vi författare har själva lång praktisk erfarenhet av ACT och många tankar och begrepp kommer från den traditionen.

En annan modell för samtal som ligger oss nära är det som kallas motiverande samtal (MI, motivational interviewing). Vi är båda medlemmar i det internationella nätverket MINT, som utbildar och handleder i denna samtalsmodell. Detta är dock inte en bok i motiverande samtal, om det ämnet finns redan många välskrivna och bra böcker (Barth & Näsholm, 2006; Farbring 2010; Miller & Rollnick, 2010). Däremot finns det mycket inom området MI som är synnerligen relevant och som berörs i boken, fast då inom en inlärningspsykologisk referensram.

Bokens upplägg Vi börjar med att i kapitel ett ta upp en filosofisk grundsyn som finns inom den inlärningspsykologiska traditionen. Den kallas funktionell kontextualism och har sina rötter inom den amerikanska pragmatismen. I kapitlet beskriver vi hur denna referensram kan hjälpa oss i rollen som professionella samtalare.

I kapitel två presenteras grundläggande inlärningspsykologiska begrepp, som t.ex. förstärkning och utsläckning. Det är begrepp som har en solid empirisk grund och som här tillämpas på samtalssituationen. Vi tittar närmare på vad det funktionella perspektivet egentligen innebär för dig som arbetar med samtal. Kapitlet utmynnar i en analysmodell som vi kallar funktionell interaktionsanalys (FIA). Detta instrument är användbart för att kunna förstå interaktioner i samtal.

23

samtal_som_fungerar_KLAR.indd 23

2012-02-02 10.22

»Läsaren ledsagas längs vägen till samtal som når sina mål. Både den vane och den ovane får vägledning i viktiga detaljer i hur man talar och lyssnar för att nå fram.« Sandra Bates, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i kognitiv beteendeterapi.

JONAS RAMNERÖ, fil.dr, leg. psykolog, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit bokens förord.

JOHAN HOLMBERG och MAGNUS STALBY handledare, medlemmar av MINT (Motivational

Interviewing Network of Trainers) och verksamma inom Psykologpartners. De har lång erfarenhet av behandling, utbildning och handledning inom motiverande samtal och klinisk beteendeanalys.

M A G N U S S TA L B Y

är båda leg. psykologer, leg. psykoterapeuter,

SAMTAL som FUNGERAR

»Författarna tydliggör hur systematisk träning kan lyfta det fungerande samtalet till oanade höjder.« Lars Forsberg, med.dr, ansvarig för Motivational Interviewing Coding Laboratory; MIC Lab vid Karolinska Institutet, Kompetenscentrum för psykoterapi

JOHAN HOLMBERG

»Denna lilla bok har en titel Samtal som fungerar, som det är svårt att leva upp till. Författarna har dock lyckats mycket bra och presenterar en metodik med modern inlärningspsykologi som en fast teoretisk bas. Alla principer illustreras med korta fallbeskrivningar från många olika områden av mänsklig kommunikation. I tillägg finns ett stort antal övningsuppgifter insprängda i texten.

Boken är en pärla som bör utgöra obligatorisk litteratur inom alla utbildningar där samtal ingår som en viktig komponent.« Lars-Göran Öst, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet

JOHAN HOLMBERG

SA somMT AL FU NG ER AR

Om mo tillä tiv ati mpa on d b oc ete hf örä ende nd ana rin g lys,

ISBN 978-91-27-11939-0

9 789127 119390

M A G N U S S TA L B Y