9789177410218

David Saleh

Sex och samlevnad

y

la jae

F Ö R NYA NLÄ NDA

Ku

är ett undervisningsmaterial. Det innehåller 12 färdiga lektioner anpassade till elevgruppen. Här finns också elevtexter på lättläst

Hobb

EISHQ

svenska. Materialet inleds med en lärarhandledning.

Materialet är indelat i fyra nivåer som baseras på elevernas förkunskaper:

Kärlek

• T1 är för elever som helt saknar läs- och skrivkunskaper

AMOR

• T2 är för elever med kort skolbakgrund, 4–7 år i skolan • T3 är för elever med 9 år eller mer i skolan

Mohebat

• TS är för elever med behov av särskilt stöd David Saleh är legitimerad vårdlärare och behandlingspedagog

Milosch

med dubbeldiagnoskompetens i psykiatri i kombination med barn och ungdom. David har arbetat som pedagog med sex och samlevnad och idrott för nyanlända i Stockholm under flera år.

Han har även arbetat som mentor inom hbtq för unga och unga vuxna invandrare som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

t

Lublit

Sex och

samlevnad F Ö R N YA N L Ä N D A

ISBN 978-91-7741-021-8

9

789177 410218

Innehåll LÄRARHANDLEDNING 5 LEKTIONER T1

31

LEKTIONER T2

75

LEKTIONER T3

121

LEKTIONER TS

167

ELEVTEXTER 213

Lärarhandledning Förord 7 Inledning 9 Målgruppsindelning 10 T1 – Analfabeter

10

T2 – Elever med kort skolbakgrund

11

T3 – Elever med 9 år och uppåt i skolbakgrund

11

TS – Elever i behov av särskilt stöd

12

Pedagogiska idéer bakom utbildningens utformning

13

Sex och samlevnad i Sverige

15

Pedagogiska idéer: en genomgång

18

Pedagogiska inriktningar

19

Helhetsperspektiv 20 Socialisationsprocesser 20 Transaktionsanalys 21 Socialpsykologi 21 Utvecklingspsykologi 22 Världssyn 22 Livssyn 23 Religion 23 Normer 23

Undervisning i praktiken

24

Homofobi 24 Könsstympning 24 Fördomar 25 Språksvårigheter 25 Humor 26 Allmänt målgruppen

26

Hälsa 27 Språkindelning 27 Problemhantering i klassen

Fakta i urval

27

28

Sexualbrottslagen 19 L Ä R A R H A N D L E D N I N G 5 Abort i världen 20

Förord Kära kollega!

Att flytta till ett nytt land innebär en stor förändring och en resa. Resan kan vara lång tills man landar i en trygg hamn. Att ta till sig nya normer och bli av med de gamla.

Att lära sig alla sociala koder är en process och man behöver trygghet, verktyg och förtroende för att göra det.

Att sitta i skolbänken igen och studera på ett nytt språk, med ett nytt alfabet kan vara en utmaning för många, och vara väldigt svårt för andra. Jag var en av de ”nyanlända” en gång i tiden. Jag har gått igenom den långa processen för att landa och ta till mig nya normer och värderingar i samhället jag lever i. När jag själv studerade svenska som andraspråk önskade jag ibland att pedagogen förklarade vissa meningar på ett lättare sätt. Jag önskade att pedagogen mötte mig där jag var. Jag önskade att pedagogen hade ett helhetsperspektiv och såg oss som individer med olika behov.

Skolan är den bästa arenan som en nyanländ kan få information och kunskap ifrån.

Skolan ger en bra start och trygghet till nyanlända om den är anpassad till deras behov och utgår från deras verklighet. Vi pedagoger betyder mycket för eleverna. Vi är den första personen som de samspelar med och bygger sin trygghet med i det nya landet.

Kära kollega: Du är en viktig människa i ungdomarnas liv. Du kan vara trygghet, hopp och en länk till samhällets resurser. Att samtala om kärlek, intima frågor och sexualitet är mänskligt och ger förutsättningar till välmående.

Det är väsentligt med ett varmt bemötande och ett gott förhållningssätt i vårt arbete med nyanlända. Vi ser människan och möjligheten i stället för svagheten eller problemet. Att studera sex och samlevnad integrerat i språket underlättar och förkortar vägen till det nya samhället.

Hälsningar David Ata Saleh

FÖRORD LÄRARHANDLEDNING

7

Inledning I lärarhandledningen tar vi upp ett antal praktiska utgångspunkter för att kunna använda utbildningsmaterialet på bästa sätt. Den första är målgruppsindelningen.

Om möjligt finns det stora pedagogiska fördelar med att dela in eleverna i olika undergrupper eftersom inlärningshastigheten och behoven skiljer sig så pass mycket åt mellan t.ex. en analfabet och någon som gått ut gymnasiet i sitt hemland.

Vi går kortfattat igenom ett antal pedagogiska inriktningar. Vi går igenom speciella utmaningar som man bör känna till som utbildare.

Utbildningsmaterialet består av 12 lektioner. Dessa finns i fyra versioner som skiljer sig mer eller mindre åt beroende på lektion, t.ex. lektion nr 1 T1, lektion nr 1 T2, lektion nr 1 T3 och lektion nr 1 TS. Till materialet hör bilder som kan visas för eleverna. Bilderna/teckningarnas stil är anpassad till målgruppen.

En grundtanke i utformningen av utbildningen är att eleverna behöver värma upp och introduceras till ämnet på rätt sätt för att undervisningen senare ska kunna fungera bra. Därför handlar de första lektionerna inte om sexualkunskap utan om hälsa, det svenska utbildningsystemet, vad man måste kunna i Sverige osv. Praktiskt betyder det här bland annat att sexualundervisningen inte kan göras på en eller två lektioner utan att den måste ta en längre tid i anspråk och integreras i svenska som andraspråk. Så som man t.ex. integrerar historia, geografi och idrott i svenskundervisningen för nyanlända.

Lektionsmaterialet är anpassat efter hur det är i klassrummet, inte efter hur det borde vara. Ett lektionsmaterial som skrivs utifrån hur det borde vara skulle inte fungera och skulle därför heller inte kunna hjälpa målgruppen. Ett exempel är att killarnas anatomi kommer före tjejernas. En omvänd ordning skulle fungera sämre.

Nu börjar vi med killarna, de blir lite osäkra och tar mindre plats när vi kommer till tjejernas anatomi. Lektionen blir lugnare och bättre. Upplägget är helt enkelt klassrumsanpassat. Det är vår utgångspunkt.

David Saleh

INLEDNING LÄRARHANDLEDNING

9

Målgruppsindelning Målgruppsindelningen är ett pedagogiskt verktyg.

Eleverna måste få tillgång till den kunskap som skollagen föreskriver. De olika skolbakgrunderna och nivåerna på förkunskaperna gör dock att det inte fungerar bra att undervisa nyanlända som en samlad grupp. Här har vi gjort en indelning i fyra elevgrupper som har klara skillnader i utbildning och förkunskaper och anpassat materialet efter gruppindelningen.

I Singaporemodellen utgår man från ett antal didaktiska frågor: • Vilka elever ska jag undervisa?

• Vad ska jag undervisa i? (vilka delkursmål etc.)

• Varför ska jag undervisa i detta?

• Hur ska jag undervisa?

• Vem är jag i detta? ( Hur påverkar min egen bakgrund mina möjligheter att förstå och kunna kommunicera med mottagande elever?)

Målsättningen är att lära ut samma kunskap, men att genomföra det på ett sätt som tar hänsyn till elevernas skilda förutsättningar.

De fyra elevgrupper, indelade i track (spår), som det här materialet är anpassat för är:

T1

Analfabeter

Sex - och samlevnad för analfabeter. Analfabetism är vanligare än man kan tro i gruppen nyanlända. De här eleverna saknar det skriftliga språket helt. Deras kunskapsnivå är låg. De saknar baskunskaper om hur kroppen fungerar. Det är inte möjligt att undervisa via text utan undervisningen måste ske muntligen, via bilder, via film/teater och övningar. Det kan vara svårt att förklara t.ex. ordet samlevnad eller menstruation, hur ett barn blir till, kroppens organ, vad testiklarna fyller för funktion? Allt är konkret i elevernas värld. Svårigheten ligger delvis i att gå från det konkreta till det abstrakta. För att göra det krävs ett nytt perspektiv. Eleverna behöver socialisera sig och för det behöver de ett verktyg. Att någon hjälper dem att tänka och motiverar dem att tänka nytt.

Analfabeter känner sig ofta osäkra. Det är viktigt att berömma dem. En annan del är att man integrerar sexundervisningen med svenskundervisningen. Om man t.ex. pratar om kärlek kan man skriva enkla texter med konkreta begrepp om hur en relation kan vara, hur man träffar en partner, vem man kan bli kär i. Eller berätta om 10

MÅLGRUPPSINDELNING LÄRARHANDLEDNING

hur en familj kan se ut i Sverige och ge eleverna utrymme att reflektera och jämföra med hur det är i hemlandet. Eleverna måste bearbeta gamla normer, värderingar och erfarenheter och ta till sig det nya. Analfabeterna har inte tillgång till internet och den textbaserade informationen som finns där.

De har fått sin kunskap om sex muntligt från vuxna och andra ungdomar, ofta en ovetenskaplig kunskap. De kan inte använda lexikon. När man slår på vissa anatomiska termer förstår de inte. De kan slang, men inte de riktiga begreppen. Bara för att de är analfabeter innebär det inte att det skulle vara jobbigare att arbeta med dem, det är tvärtom. Analfabeterna är en tacksam grupp, de är ambitiösa, de vill lära sig mycket. Man ser tydligt deras utveckling efter varje lektion.

T2

Elever med kort skolbakgrund

Elever som gått 4–7 år i skolan och kan skriva och läsa till viss del men saknar omvärldskunskap. De har inte fått sexualupplysning i sitt hemland och är fastare i sina övertygelser och värderingar än t.ex. T1. Med den här gruppen finns det mer utrymme för diskussion. De reflekterar snabbare. De kan slå i lexikon. Det går att motivera dem att själva söka information på nätet. Man kan t.ex. ge dem webbadresser till ungdomsmottagningar och olika ungdomssajter där de får information om hur man skyddar sig mot sexuellt överförbara sjukdomar.

T3

Elever med 9 år och uppåt i skolbakgrund

Dessa elever är klara med grundskolan i hemlandet och en del har gått mellan 1–3 år i gymnasiet. Elevernas förkunskaper i sex och samlevnad skiljer sig väldigt mycket åt. Kunskapsnivån beror på det land och det geografiska område eleverna kommer ifrån. En del av eleverna kan engelska men skoluppdraget är att undervisa svenska som andraspråk. Man kan utnyttja deras engelska i vissa sammanhang. Med den här gruppen är det möjligt att använda sig av ganska avancerade filmer när det gäller vissa teman som homosexualitet, t.ex. filmen ”Patrik 1,5”.

En del elever har en längre skolbakgrund. De kommer till exempel från större städer. De har förkunskaper i ämnet sex och samlevnad fast inte på det sätt som vi förstår ämnet i Sverige. De kan anatomi, hur kroppen fungerar, hur ett barn blir till.

De har kunskap om preventivmedel. Men när det kommer till intima frågor, normer och värderingar, synen på sex, kvinnor och homosexualitet ser man hur stort behovet är även här att samtala om dessa frågor. De behöver reflektera och jämföra det svenska synsättet med hur man ser på olika frågor i hemländerna.

MÅLGRUPPSINDELNING LÄRARHANDLEDNING

11

TS

Elever i behov av särskilt stöd

De elever som går i särskilda klasser kan ha varit med om traumatiska upplevelser som skapat blockeringar. De har svårt att ta in information. Sedan kan det också finnas elever med olika diagnoser. Många kan vara deprimerade. Andra kan ha inlärningssvårigheter. Gruppen är omotiverad och passiv. Gruppen glömmer lättare.

Eleverna i gruppen är väldigt olika, en del är tysta, andra tar stor plats.

Undervisningen måste ske i små grupper och det krävs fler lektioner. Eleverna behöver mer tid för reflektion. De kan inte heller sitta ner i långa lektionspass. I den här gruppen blir det extra viktigt med repetition.

Gruppen behöver långsam undervisning och kortare men fler lektioner. Mer repe­ titioner.

12

MÅLGRUPPSINDELNING LÄRARHANDLEDNING

Undervisning i praktiken I målgruppen kan det finnas värderingsområden som behöver hanteras professionellt och ur ett helhetsperspektiv. Värderingar som kan vara ett hinder i undervisningen kring sex och samlevnad. Eleverna kan också ha personliga erfarenheter som kan bli till ett hinder i undervisningen. Därför är det bra att utgå från deras verklighet och deras frågor.

Homofobi I vissa områden i världen är homosexualitet ett brott. I delar av gruppen är inte ”gay” eller ”bög” ett existerande begrepp utan det som används är ”hora”. Ingången till den gruppen är att alla människor är lika värda. I Sverige är det diskriminerande att kalla någon för hora. En fråga till eleverna kan vara: Kan man vara polis och homosexuell? Kan man vara lärare och homosexuell? Svaret blir NEJ! Då får man förklara att i Sverige är sexualitet något privat, att det inte har något att göra med ens yrkesutövning.

Könsstympning Ett mycket känsligt område att ta upp för en könsstympad människa är könsstympning. De har inte kunskap om hur allvarliga konsekvenserna är av könsstympning.

Om man visar en vanlig bild på en vagina känner de inte igen det, men om man visar en könsstympad vagina känner de igen det. Vid diskussionerna om könsstympning tar ofta killarna stor plats. En del av killarna tycker att det är viktigt och rätt med könsstympning.

Tjejerna blir ofta intresserade av diskussionen och vill veta mer. Förklara fördelarna med att inte vara könsstympad, hur det påverkar vid förlossning etc. Förklara lagstiftningen för könsstympning i Sverige. Alla har rätt att bestämma över sin kropp.

Undervisningen för tjejernas del leder ofta till mycket ångest – det är försent för mig men aldrig för mina barn – koppla vidare till elevhälsoteam eller ungdomsmottagningen.

24

UNDERVISNING I PRAKTIKEN LÄRARHANDLEDNING

Fördomar I målgruppen finns fördomar mellan grupper. I målgruppen har olika grupper inte kännedom om varandras kulturer och religioner. I vissa länder som eleverna kommer ifrån är homosexualitet brottsligt, man kan få hårda straff. Men i ett annat land är homosexualitet inte brottsligt. Synen på kvinnor skiljer sig mycket. Målgruppen är alltså inte enhetlig bara för att alla är nyanlända.

Språksvårigheter Eleverna kan visa olika reaktioner, tecken på att de inte förstår, samtidigt med tecken på att de vill förstå. I vissa sammanhang kan det bero på att informationsmängden är för stor för eleverna och att tiden för reflektion är för kort. Det skapar förvirring och missförstånd, särskilt när eleverna inte har förstått syftet med lektionen och inte hänger med i diskussionen. Ett tips är att gå tillbaka till grunden och ge mer utrym­me till den enskilda eleven att uttrycka sina åsikter samt utgå från dennas tankar och känslor. Att tydliggöra och förenkla den kunskap som man vill förmedla.

Det här kräver tid och tålamod. En sådan situation kan förstöra hela din lektionsplanering. I det läget får man ha tålamod och utgå från läget som det är, det går inte att hoppa över saker. Lektionerna är informativa, det kan göra att eleverna blir trötta, då är det extra viktigt att lektionen är rolig, att man har roligt tillsammans.

Att använda svåra termer i undervisningen kan skapa motgångar för eleverna.

De slår i lexikon men förstår ändå inte och det är inte bra. Vissa sammansatta ord, t.ex. när det gäller anatomi, kan vara extra svåra. Elever med kort skolbakgrund har svårare att förstå akademiska begrepp eller ord.

I dag har eleverna ofta mobiltelefoner uppkopplade till internet och de översätter direkt i klassrummet via t.ex. Lexin vilket det är bra, men det blir inte alltid rätt.

På exempelvis arabiska finns olika språknivåer: talspråk och klassisk arabiska. Tjejer har ofta ett språk som ligger närmare klassisk arabiska. Som pedagog är det bra att vara noga med att eleverna har översatt olika begrepp och förstått, be dem sedan att för­klara begreppet tillbaka på lätt svenska. Varje ord de slår upp i lexikon leder till fler ord och förklaringar. Ordet slidkrans t.ex., från svenska till arabiska, får man inte fram något när man slår i Lexin, samma sak på persiska. Mödomshinna finns, men inte slidkrans. Förklaringen på mödomshinna i Lexin på svenska är: ”hinna som täcker slidans mynning före första samlaget”. För att kunna förstå slidkransen kan man ladda ner från www.rfsu.se – sex och relationer – slidkransen, där finns slidkransen på engelska, arabiska och sydkurdiska. Broschyren är översatt på ett svårt språk, om man inte har bra skolbakgrund är den svår att förstå och det blir extra svårt efter­som kunskapen är ny.

Det är samtalet som sker i klassen, utbytet, reflektionen som är syftet. Utan samtal och kommunikation kommer man inte framåt.

UNDERVISNING I PRAKTIKEN LÄRARHANDLEDNING

25

LEKTIONER T1

Sex och samlevnad

LEKTION NR 1 T1

Introduktion för sex och samlevnad integrerad med svenska som andraspråk

33

LEKTION NR 2 T1

Samlevnad

37

LEKTION NR 3 T1

Anatomi

42

LEKTION NR 4 T1

Pubertet

49

LEKTION NR 5 T1

Graviditet del 1

55

LEKTION NR 6 T1

Åldersgräns

58

LEKTION NR 7 T1

60

LEKTION NR 8 T1

Abort

61

LEKTION NR 9 T1

Sexuell läggning

63

Våld och kränkning

67

Graviditet del 2

LEKTION NR 10 T1

LEKTION NR 11 T1

Preventivmedel

LEKTION NR 12 T1

Könssjukdomar 71

69

LÄRARHANDLEDNING

31

T1

är sex och samlevnad för elever utan skolbakgrund

T1 är ett självständigt lektionsmaterial som kan användas för sig.

Powerpointpresen­tationer som ska användas, finns att få digitalt, mejla till sexochsamlevnad@gothiafortbildning.se.

Lektionsmaterialet är upplagt för att åstadkomma en mjukstart och förankra ämnet innan man kommer in på sex och anatomi.

Till lektionsmaterialet kan man använda elevtexterna Sex och samlevnad på lättläst svenska (se sidan 213). De är ett bra komplement men vi rekommenderar att man inte delar ut texterna i början av kursen utan till lektion nr 4. Elevtexterna måste innehålla alla delar och där kan man därför inte styra i vilken ordning eleverna möter olika ämnen. Om man delar ut texterna under lektion 4 kan man använda tillfället för en repetition av lektion 1, 2 och 3 och sedan komma in på lektion 4 som är pubertet.

32

LEKTIONER T1 • 1 SEX OCH SAMLEVNAD

LEKTIONER T2

Sex och samlevnad

Introduktion för sex och samlevnad integrerad med svenska som andraspråk 77

LEKTION NR 2 T2

Samlevnad 81

LEKTION NR 3 T2

Anatomi 85

LEKTION NR 1 T2

LEKTION NR 4 T2

Pubertet

92

LEKTION NR 5 T2

Åldersgräns 98

LEKTION NR 6 T2

Graviditet del 1

101

LEKTION NR 7 T2

Graviditet del 2

103

LEKTION NR 8 T2

Abort 104

LEKTION NR 9 T2

Sexuell läggning

106

LEKTION NR 10 T2

Våld och kränkning

110

LEKTION NR 11 T2

Preventivmedel 113

LEKTION NR 12 T2

Könssjukdomar

115

LÄRARHANDLEDNING

75

T2

är sex och samlevnad för elever med kort skolbakgrund

T2 är ett självständigt lektionsmaterial som kan användas för sig.

Powerpointpresentationer som ska användas finns att få digitalt, mejla till sexochsamlevnad@gothiafortbildning.se.

Lektionsmaterialet är upplagt för att åstadkomma en mjukstart och förankra ämnet innan man kommer in på sex och anatomi.

Till lektionsmaterialet kan man använda elevtexterna Sex och samlevnad på lätt­ läst svenska (se sidan 213). De är ett bra komplement men vi rekommenderar att man inte delar ut texterna i början av kursen utan till lektion nr 4. Elevtexterna måste innehålla alla delar och där kan man därför inte styra i vilken ordning eleverna möter olika ämnen. Om man delar ut texterna under lektion 4 kan man använda tillfället för en repetition av lektion 1, 2 och 3 och sedan komma in på lektion 4 som är pubertet.

76

LEKTIONER T2 SEX OCH SAMLEVNAD

LEKTIONER T3

Sex och samlevnad

LEKTION NR 1 T3

Introduktion

123

LEKTION NR 2 T3

Samlevnad

127

Anatomi 131

LEKTION NR 3 T3 LEKTION NR 4 T3

Pubertet

138

LEKTION NR 5 T3

Graviditet del 1

144

LEKTION NR 6 T3 Åldersgräns

147

LEKTION NR 7 T3

Graviditet del 2

150

LEKTION NR 8 T3

Abort

152

LEKTION NR 9 T3

Sexuell läggning

154

LEKTION NR 10 T3

Våld och kränkning

159

LEKTION NR 11 T3

Preventivmedel

162

LEKTION NR 12 T3

Könssjukdomar

164

LÄRARHANDLEDNING

121

T3

är sex och samlevnad för elever med motsvarande gymnasiebakgrund

T3 är ett självständigt lektionsmaterial som kan användas för sig.

Powerpointpresentationerna som ska användas, finns att få digitalt, mejla till sexochsamlevnad@gothiafortbildning.se.

Lektionsmaterialet är upplagt för att åstadkomma en mjukstart och förankra ämnet innan man kommer in på sex och anatomi.

Till lektionsmaterialet kan man använda elevtexterna Sex och samlevnad på lätt­ läst svenska (se sidan 213). De är ett bra komplement men vi rekommenderar att man inte delar ut dem i början av kursen utan till lektion nr 4. Elevtexterna måste innehålla alla delar och där kan man därför inte styra i vilken ordning eleverna möter olika ämnen. Om man delar ut texterna under lektion 4 kan man använda tillfället för en repetition av lektion 1, 2 och 3 och sedan komma in på lektion 4 som är pubertet.

122

LEKTIONER T3 SEX OCH SAMLEVNAD

Hur känns det att vara kär? Svar: Skönt, pirrigt, sorgligt, förvirring, underbart eller jag vet inte. Visa en tecknad bild på ett par som är kära i varandra. Man kan även visa en bild på samkönad kärlek och förklara att det känns likadant för paret på bilden som föregående bild.

Nu kommer olika begrepp: jag älskar dig, jag tycker om dig, jag är kär i dig, du betyder mycket för mig, du är mitt hjärta, du är mina ögon, etc … (Alla har lärt sig om särbo, sambo etc., och det har vidgat ramarna för samtalet).

Nu har alla förstått samlevnad Nu går pedagogen till ordet sex, stryk under och fråga: Kan någon förklara för mig vad ordet sex betyder? Tyst i klassen? För att bryta tystnaden går man tillbaka till begreppet samlevnad och säger: Nu har vi studerat tillsammans samlevnad och ni var så duktiga (att berömma och förstärka deras självkänsla är väsentligt) så nu vill jag att ni ska för­ klara för mig vad tänker ni på när ni ser ordet sex? Ofta säger någon siffran nummer 6.

Då skriver man siffran 6 på tavlan, bekräftar, absolut, det kan vara siffran 6.

LEKTIONER T3 • 2 SEX OCH SAMLEVNAD

129

LEKTIONER TS

Sex och samlevnad LEKTION NR 1 TS

Introduktion för sex och samlevnad integrerad med svenska som andraspråk för elever med särskilt stöd 169

LEKTION NR 2 TS Samlevnad

173

LEKTION NR 3 TS Anatomi

178

LEKTION NR 4 TS

Pubertet

185

LEKTION NR 5 TS

Åldersgräns

191

LEKTION NR 6 TS

Graviditet del 1

195

Graviditet del 2

196

LEKTION NR 7 TS LEKTION NR 8 TS

Abort

197

LEKTION NR 9 TS

Sexuell läggning

199

LEKTION NR 10 TS

Våld och kränkning

204

LEKTION NR 11 T2

Preventivmedel

207

LEKTION NR 12 T2

Könssjukdomar

209

LÄRARHANDLEDNING

167

är sex och samlevnad för elever med särskilda behov TS

TS är ett självständigt lektionsmaterial som kan användas för sig.

Powerpointpresentationer som ska användas, finns att få digitalt, mejla till sexochsamlevnad@gothiafortbildning.se.

Lektionsmaterialet är upplagt för att åstadkomma en mjukstart och förankra ämnet innan man kommer in på sex och anatomi.

Till lektionsmaterialet kan man använda elevtexterna Sex och samlevnad på lättläst svenska (se sidan 213). De är ett bra komplement men vi rekommenderar att man inte delar ut texterna i början av kursen utan till lektion nr 4. Elevtexterna måste innehålla alla delar och där kan man därför inte styra i vilken ordning eleverna möter olika ämnen. Om man delar ut texterna under lektion 4 kan man använda tillfället för en repetition av lektion 1, 2 och 3 och sedan komma in på lektion 4 som är pubertet.

168

LEKTIONER TS SEX OCH SAMLEVNAD

ELEVTEXTER

Sex och samlevnad Innehåll Sex och samlevnad

217

De mänskliga rättigheterna

218

Sex och samlevnad

220

En kärlekshistoria

221

Kärlek från första ögonkastet

223

Anatomi 224 Puberteten 231 Graviditet 240 Sara 245 Abort 246 Prostitution 247 Sexuell läggning

248

Nora och Sandra

252

Sahar 253 Våld och kränkning

254

Preventivmedel 256 Könssjukdomar 258 Leva tillsammans

263

LÄRARHANDLEDNING

213

Kära barn och ungdomar!

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning.

Alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Ni är vår framtid.

När ni mår bra är den ljusa framtiden vår.

Kram David Saleh

214

LÄRARHANDLEDNING

För 50 år sedan bestämde Sveriges riksdag, att skolan skulle undervisa i sex och samlevnad. Sex och samlevnad är kunskap som alla behöver. Kunskap om • den egna kroppen • hur man skyddar sig mot sjukdomar • hur man skyddar sig mot att få barn om man inte vill ha barn • vilka lagar som gäller • hur gammal man måste vara för att ha sex enligt lagen • vad man får göra • vad man inte får göra.

Sex och samlevnad handlar om kunskap. Precis som matematik. Precis som historia.

Det är viktig kunskap. Som alla har rätt att få.

Men samlevnad. Vad är det för något? Vad betyder samlevnad? Det betyder att leva tillsammans.

Hur kan man leva tillsammans? Man kan gifta sig. Det kan man göra i olika kyrkor. Olika kyrkor och olika religioner. Vilka religioner finns på bilden?

Till varje religion hör en bok.

En bok som förklarar religionen.

Islam – Koranen Kristendomen – Bibeln Judendomen – Toran Hindusim – Vedaskrifterna Mandai – Ginza raba Buddism – Tipitaka

En kristen gifter sig i kyrkan. En muslim gifter sig i moskén. En jude gifter sig i syna­ gogan.

216

ELEVTEXTER SEX OCH SAMLEVNAD

I Sverige kan man leva tillsammans utan att vara gift. Man kan vara sambo. Vad betyder sambo? Det betyder att bo tillsammans. Att vara ett par.

Leila jobbar som polis. Ahmad jobbar som frisör. De är inte gifta.

Leila och Ahmad bor tillsammans. Om några år har de tänkt skaffa barn. De är sambo.

Om man inte är sambo kan man vara särbo. Det betyder att man är ett par. Men man bor inte på samma ställe. Killen har en egen lägenhet. Tjejen har en egen lägenhet. Ibland sover tjejen över hos killen. Ibland sover killen över hos tjejen.

I Sverige arbetar både män och kvinnor. Man delar kostnaderna. Man delar på hemarbetet. En familj med en inkomst har svårt att leva bra. Därför måste både män och kvinnor arbeta.

Om man inte har en pojkvän eller en flickvän, om man inte är sambo eller särbo, om man inte är gift – vad ska man kalla sig då?

Kanske mambo om man bor med sin mamma. Kanske pappbo om man bor med sin pappa. Om man är singel kan man kalla sig för självbo.

Att vara ett par: En kille och en tjej kan vara partner. Två killar kan vara partner. Två tjejer kan vara partner. Det får man bestämma själv. Det är en rättighet. En mänsklig rättighet. Men vad är det för något? De mänskliga rättigheterna?

ELEVTEXTER SEX OCH SAMLEVNAD

217

Sex och samlevnad Vad betyder sex? Sex kan betyda siffran 6. Men det kan betyda något annat också.

Att ha sex med en annan människa.

Varför har vi sex? För att skaffa barn. Men om man inte vill ha barn. Varför har man då sex? För att det är skönt.

Vad kan man mer säga om sex? Finns det problem med sex? Ja det finns sjukdomar.

Det finns aids. Det finns prostitution, när människor säljer sex. Det finns våldtäkt, när någon tvingar sig till sex.

Vad är åldersgränsen för sex i Sverige? Den är 15 år. Att ha sex med någon som är yngre än 15 år är ett brott. Det räknas som våldtäkt. Det kan ge fängelse. Våldtäkt är sex mot någons vilja.

Men sex handlar egentligen om njutning. Sex handlar om känslor. Sex är kärlek. Sex är ömsesidigt mellan partner som respekterar varandra.

Kärlek. Vad är det för något? Hur känns det att vara kär?

Jag älskar dig. Jag tycker om dig. Jag är kär i dig. Du betyder allt för mig. Du är mitt hjärta. Du är mina ögon. När jag ser dig pirrar det i kroppen. När du inte är här, Då känns livet tomt.

220

ELEVTEXTER SEX OCH SAMLEVNAD

Leva tillsammans Liljeholmen är en stadsdel som ligger söder om Stockholm. I Liljeholmen finns många fina höga hus, ett stort köpcentrum och många skolor. Man kan åka tåg till Liljeholmen om man åker från T-centralen. Man kan också åka tvärbana till Liljeholmen.

På Vingårdsgatan nummer 12 finns ett högt hus. Huset består av fem våningar.

På första våningen bor ett par som heter Samir och Adam med sitt barn Love.

På andra våningen bor Sahar och familjen Boskovice.

På tredje våningen bor familjen Andersson, och familjen AL Hashimy med sina tre barn.

På fjärde våningen bor Ahmad och Sara och familjen Lindgren.

ELEVTEXTER SEX OCH SAMLEVNAD

263

När det är sommar brukar familjen Andersson ordna en stor grillfest för alla. Alla som bor i huset tar med sig någonting till grillen och träffas på gården. De äter och pratar och har roligt tillsammans.

Sahar bjuder sin särbo till festen. Alla njuter av vädret, maten och sällskapet. De är glada tillsammans. De respekterar varandras olikheter. De lever tillsammans.

264

ELEVTEXTER SEX OCH SAMLEVNAD

David Saleh

Sex och samlevnad

y

la jae

F Ö R NYA NLÄ NDA

Ku

är ett undervisningsmaterial. Det innehåller 12 färdiga lektioner anpassade till elevgruppen. Här finns också elevtexter på lättläst

Hobb

EISHQ

svenska. Materialet inleds med en lärarhandledning.

Materialet är indelat i fyra nivåer som baseras på elevernas förkunskaper:

Kärlek

• T1 är för elever som helt saknar läs- och skrivkunskaper

AMOR

• T2 är för elever med kort skolbakgrund, 4–7 år i skolan • T3 är för elever med 9 år eller mer i skolan

Mohebat

• TS är för elever med behov av särskilt stöd David Saleh är legitimerad vårdlärare och behandlingspedagog

Milosch

med dubbeldiagnoskompetens i psykiatri i kombination med barn och ungdom. David har arbetat som pedagog med sex och samlevnad och idrott för nyanlända i Stockholm under flera år.

Han har även arbetat som mentor inom hbtq för unga och unga vuxna invandrare som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

t

Lublit

Sex och

samlevnad F Ö R N YA N L Ä N D A

ISBN 978-91-7741-021-8

9

789177 410218