9789113032368 by Smakprov Media AB

KAPIT1L RUBRIKER

Du som håller den här boken i din hand, oavsett om du är balkongodlare eller villaägare, hyser säkert också hopp om att få svar på dina frågor »hur« och »när«. Och du har hittat rätt, du kommer att få massvis med svar. Den här boken är en del i allt detta. Den är sprungen ur en lust att få dela med sig av vunna kunskaper, dragna slutsatser och glädjen i att odla för att skörda. Karin Eliasson har odlat dummy text här boken är en del i allt detta. Den är sprungen ur en lust att få dela med sig av vunna kunskaper, dragna slut-satser och glädjen i att odla för att skörda. Och lite till text om karin dummy text dummy text igen.

www.norstedts.se

KAPIT1L RUBRIKER

Tack! Det är flera personer som har gjort den här boken möjlig och som på olika vis har bidragit till att den blivit så ﬁn. Jag vill rikta ett varmt tack till Mona Wikström och andra odlare i Pungpinans koloniodlarförening i Skarpnäck, koloniodlarna i min grannby Villamartin, Johan Nilsson på Skillebyholm, Katharina ÅngströmIsacsson på Wiksunds Trädgård, Eva Halfwordson och Sweden Green House, Rosendals Trädgård samt till Hanna Hofman-Bang som lät mig gräva på sin kolonilott. Det har varit fantastiskt att få ta del av era trädgårdar och röja runt i era köksland! Ett speciellt tack vill jag rikta till

Elenore Bendel Zahn som tog vid i min köksträdgård när min egen tid tröt, och till Hanna Zetterberg-Struwe som agerade potatiskurir. Tack vare er blev det skörd. En boks tillkomst är resultatet av ett intensivt grupparbete. Tusen tack till Charlotte Gawell och Pernilla Qvist för det vackra fotot och den ﬁna formgivningen som gör att texterna lyfter. Eva-Maria Westberg – tack för allt tålamod och för outtröttlig noggrannhet. Och naturligtvis ett stort tack till min förläggare Susanne Trygve på Norstedts förlag som antog boken. Sist, men innerligt, tack till dig Lasse, för att du alltid ﬁnns där.

Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp ab, grundad 1823

Formgivning och grönsaksvinjetter: Pernilla Qvist Omslagsfoto: Charlotte Gawell Projektledare och redaktör: Eva-Maria Westberg Förlagskonsult Prepress: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt inom eu 2012 isbn 978-91-1-303236-8

KAPIT1L RUBRIKER

INNEH0LL odla egna gr2nsaker 7 planera din odling 11

Köksland, låda eller kruka? 11 Låt grönsakerna få sällskap 14 Att välja grönsaker 15 Klimat 15 en levande k2kstr1dg0rd 18

Växelbruk 18 Kompisar i köksträdgården 20 s1tt ig0ng ! 23 Jord 23 Jordförbättring 24 Att bearbeta jorden 25 Gödsel 27 Gröngödsel 28 En liten guide till näringsämnena 30 Det här med pH 30 Kompost 30 Sådd 32 Skolning 37 Plantering 38 Skötsel 39 Uppbindning 42 Vattning 44

80 gr2nsaker 51 sallat och cikoria 53

blandade blad 61

Mangold 62 Spenat 63 Mâche 63 Portlak 63 Rucola 64 Pak Choi 65 Komatsuna 65 Mizunakål 65 Salladssenap 65 Sparrissallat 67 Mitsuba 67 Basilika 67 Koriander 68 Dill 68 Persilja 68 Shiso 68 goda stj1lkar 71

Knölfänkål 72 Blekselleri 73 Rabarber 77 tomat 83 chili och paprika 91

aubergine 99 squash och pumpa 107 gurka 113 majs 117

b2nor och 1rtor 121

Brytböna 122 Vaxböna 124 Purpurböna 124 Skärböna 124 Spritböna 124 Flageoletböna 124 Rosenböna 124 Bondböna 127 Sockerärt 128 Brytärt 128 Märgärt 130 Spritärt 130 Kokärt 130 1tliga Tistlar 133

Kronärtskocka 134 Kardon 136 L2kv1xter 139

Gul lök 140 Röd lök 140 Silverlök 140 Syltlök 140 Schalottenlök 140 Purjolök 144 Salladslök 144 Vitlök 146 Gräslök 148 Kinesisk gräslök 148 Potatis 153 Rotfrukter 159

Kålrot 160 Morot 161 Palsternacka 161 Rotpersilja 162 Pepparrot 164 Rotselleri 164 Rädisa 165

Rättika 166 Daikon 166 Rödbeta 166 Svartrot 167 Jordärtskocka 168 K0lv1xter 173

Vitkål 174 Rödkål 175 Savojkål 177 Spetskål 177 Blomkål 177 Broccoli 178 Broccolo 179 Grönsaksrybs 179 Blomsellerikål 180 Kinesisk broccoli 180 Brysselkål 181 Grönkål 181 Salladskål 182 Problem som kan dyka upp i odlingen 187 Lilla apoteket 193 f2r m2rka vinterdagar Litteraturtips

KAPIT1L RUBRIKER

MIN K2KSTR1DG0RD Min köksträdgård är en hybrid av svenskt och spanskt. Den ligger utmed en liten bevattningskanal som löper genom dalen där vi bor. Tillgången på vatten är inte självklar i Spanien och därför var just det ett av kriterierna när vi letade tomt. Utmed den lilla bäcken står kvittenträd och granatäppelträd som någon har planterat en gång i tiden. De bildar ett djungellikt buskage som ger skugga åt en del av kökslanden och en tufsigt grön inramning till platsen. Jag tror att någon har odlat här tidigare, för jorden är väldigt fin. Men marken var igenvuxen och sedan länge obrukad när vi köpte den. Sakta men säkert

har den här platsen formats till den köksträdgård den är i dag, ett litet steg varje år. Först plöjde vi upp en öppen jordplätt, sedan blev det odlingsbäddar, ett plank som vindskydd, ett litet skuggtak för solkänsliga plantor, några fruktträd, några odlingsbäddar till, kanter på

bäddarna, halm i gångarna ... Nästa projekt är förmodligen en drivbänk, för även vi får kalla vårnätter då småplantor behöver skyddas. I dag är det här en av våra favoritplatser på tomten, inte bara för att den ger oss en massa goda grönsaker utan också för att den har blivit en rofylld plats att vara på, ett ställe dit man gärna tar med sig kvällsölen för att njuta en stund.

KAPIT1L RUBRIKER

Jag har en kärleksaffär med tomaten. Ända sedan jag först provade att odla egna tomater har jag varit såld. Jag tycker om vartenda moment i processen från att läsa frökataloger till skörd. Att välja sorter, så i små lerkrukor, skola de små plantorna, binda upp dem, tjuva och sedan skörda. Tomat är en ganska skötselkrävande planta, om man slarvar med vattningen, gödslingen eller tjuvningen straffar det sig omedelbart. Den här grönsaken kräver uppmärksamhet. Men så går heller inte belöningen vid ett väl utfört arbete att jämföra med något annat. det är få andra grönsaker som tar sig så skilda uttryck beroende på om de är hemodlade eller köpta. När man stoppar en solmogen, ljummen tomat i munnen blir man glad. Så borde tomater alltid få smaka, söta, syrliga, varma, med tunt skal och mjukt fruktkött. Barn är ärliga. De brukar vara bra på att skjuta den uppskurna tomaten på tallriken åt sidan, men när de ställs framför en Sungoldplanta med små orange minitomater som smakar sol, då äts de som godis. Mina tomater har fått växa i köksland, i kruka, i påse, i växthus, i upphöjd bädd och nedsänkt bädd, i Sverige och i Spanien. Allt är möjligt, vilket också gör dem till en köksväxt för alla. De har varit med mig genom samtliga av mina odlingsplatser. Och alltid har jag lärt mig något nytt om hur de fungerar och vill ha det. Tomaten är en soldiva, det kommer man aldrig ifrån. Den älskar att stå i solens

värme och sträcka på sig. Den måste få regelbunden vattning och påfyllning med näring. I Sverige måste man tjuva de rankande sorterna för att fokusera deras kraft till fruktsättning. Tomaten är egentligen en klätterväxt och det märks. Om man inte begränsar den växer den helt vilt. Så ser det ut i mitt spanska köksland, för där behöver den inte begränsas, det ﬁnns tillräckligt med varma dagar för att den ska orka ge frukt även om plantorna inte tjuvas. Även om skördesäsongen är kort i Sverige kan man få rikliga skördar. Med tomater är detta aldrig något problem för förädlingsmöjligheterna är oändliga. Man kan torka dem i ugnen, göra chilisås, marmelader, chutneys och andra inläggningar och man kan till och med frysa in dem. Erfarenheten säger dock att de flesta små tomaterna åker rakt från plantan in i munnen. Den kortvariga lyxen att få äta solmogna tomater från trädgården är svår att få för mycket av.

TOMAT

sådd när? Tomater (Solanum

lycopersicum) kan man odla både ute och i växthus. Man ska så cirka åtta veckor före utplantering. Om de ska växa i växthus brukar februari–mars vara lämpligt, men om de ska direkt ut i jorden är mars–april lämpligare. Har du inte optimala förhållanden för uppdrivning av plantor så vänta gärna till april med att så. Då har ljuset kommit tillbaka och du har större chans att driva upp starka och ﬁna plantor utan extra ljus.

hur? Tomatfrön

är lätta att hantera och kan sås i såbrätten, direkt i små krukor eller i pluggbrätten. Så någon centimeter djupt. Fröna vill ha ganska mycket värme för att gro, runt 25 grader. När de väl har kommit upp vill de ha mycket ljus, och så snart karaktärsblad har utvecklats kan man flytta dem till en lite svalare miljö. Det dämpar dem lite så att de inte ränner iväg och blir långa och taniga.

skolning När plantan har utvecklat karaktärsblad kan du plantera över den till kruka, om du har sått många i samma brätte. Om du har sått i småkrukor eller plugg kan du vänta tills plantan är 5–7 cm innan du flyttar över den i en större kruka. Tomaterna utvecklar rötter från stjälken, Även om du driver upp egna plantor kan du köpa ett par redan stora plantor i din handelsträdgård. De ger tidigare frukt och du förlänger skördesäsongen. Låt inte gröna tomater gå till spillo. Gör marmelad eller chutney av dem och krydda till exempel med kanel och ingefära. Tomatplantor ska vara så här knubbiga och fina när de är små. De här är uppdragna på Rosendals trädgård i Stockholm.

vilket innebär att du kan sätta den lilla plantan djupare i jorden än vad den stod. Den kommer då att utveckla ett stadigare rotsystem. Om du har fått väldigt långa och taniga plantor kan du ta bort bladen försiktigt längs stjälken och placera hela stjälken i jorden i krukan så att bara toppen på plantan sticker upp. På så sätt ökar du chansen att på sikt få en ﬁn och stadig planta. Se bara till att jorden hålls fuktig.

förberedelse av växtplatsen Tomat kan växa i kruka, i jordsäck, i kökslandet, i bänkgård eller i växthus. Vad du väljer beror säkert främst på vad du har för förutsättningar, men kanske också på vilken typ av tomat du väljer och om du tänker odla tomater år efter år. Tomat är nämligen en av de växter som gärna drar på sig sjukdomar som smittar via jorden. Det lönar sig därför att byta växtplats varje år. Om man har en liten köksträdgård kan det till och med vara lämpligt att vissa år ha alla sina tomater i kruka för att låta jorden vila. Du har också tomater med olika växtsätt att

TOMAT

Trådarna är snurrade nertill runt tomatplantan och ger den klätterstöd på sin väg uppåt.

Kom-ihåg-lappar är min räddning!

välja bland: busktomater är låga, behöver inte tjuvas och lämpar sig utmärkt för krukodling. Likaså kan ampeltomaten med sina hängande grenar vara en prydnad i en hög kruka eller ampel. Andra tomater är högväxande och kommer att kräva stöd och uppbindning. Tomater har stort behov av både näring och vatten. De vill ha en jord som kan hålla fukt och är mullrik. Vänd ner kompost och/eller välbrunnen stallgödsel i jorden. Odlar du i kruka eller direkt i jordsäck så välj en jord som är avsedd för stora urnor, som håller strukturen under hela sommaren. Oavsett om du odlar tomater i krukor eller köksland, så se till att växtplatsen är väldränerad. Tomaterna vill ha mycket sol, värme och vindskydd. Att ha dem upp mot en soldränkt vägg är förträffligt, en mur som lagrar värme är ännu bättre. Tänk på att varje planta behöver minst tio liter jord att växa i. Ju mer jord du ger plantan desto bättre är förutsättningarna att tillgodose närings- och vattenbehovet. Utplantering av plantor Plantorna kan sättas ut när nattemperaturerna har blivit milda. Tomaterna tål absolut ingen frost och vill gärna ha upp emot tio grader på natten. Plantorna kan planteras lite djupare än

Tomaten är en kraftig klätterväxt och beter sig så här om den inte tjuvas och kortas in.

de har stått i sina krukor. Ge dem omedelbart ett växtstöd, till exempel en bambukäpp, och förbered för kraftigare uppbindning med tiden. Sätt plantorna på 50 cm avstånd.

skötsel Tomater kräver som sagt en hel del uppmärksamhet och skötsel. Många tomatsorter behöver tjuvas. Det står oftast på fröpåsen om man ska eller inte ska tjuva. Tjuvning innebär att man tar bort alla nya skott som skjuter ut från vecket mellan stammen och bladstjälken. På så sätt förgrenar sig inte plantan utan växer stadigt uppåt och kan fokusera kraften på att utveckla frukt. Om man upplever att plantan blir för hög kan man toppa den. Efter det kan man låta nya sidoskott komma fram längre ner på plantan och bilda nya huvudstjälkar. Även om du har gett dina tomatplantor en bra grundgödsling kommer du behöva sticka till dem några mellanmål under växtsäsongen. Stödgödsla gärna med Algomin, träaska, Chrysan, tång eller liknande. Tomater älskar också att få jorden täckt med halm eller gräsklipp. Det är bra både ur näringssynpunkt, för att hålla fukten och för att skydda de ytliga rötterna. Frekvent vattning är också superväsentligt. Det ﬁnns växter som klarar av att man skvätter

KAPIT1L RUBRIKER

TOMAT

till dem vatten lite när man har lust och tid – tomater hör inte till dem. Vattna dina tomater regelbundet och se till att hela rotsystemet får tillgång till vatten. Åker du bort så installera gärna ett droppsystem eller be en granne om hjälp med vattningen. Tomater tycker inte om att få vatten på bladen, så vattna alltid direkt på jorden.

skörd När? Tomaterna

är godast om de får mogna fullt ut på sin planta. De ska ha utvecklat sin färg helt, ha mjuknat något och ska enkelt släppa taget från sitt fäste.

Hur? Mogna tomater plockas av för hand, de lossnar om man böjer skaftfästet lite lätt. Vill du skörda gröna, omogna tomater kan det vara bäst att göra det med sekatör så att du inte skadar kvistarna. I slutet på säsongen, när kylan närmar sig, kan du plocka in alla omogna tomater och låta dem mogna i rumsvärme inomhus.

problem som kan dyka upp Tomater tillhör samma familj som bland annat potatis, aubergine och paprika. De drabbas också av samma typ av sjukdomar. Det är därför man inte ska odla dem på samma växtplats åren efter varandra och helst inte direkt intill varandra i landet heller. Vanligast är bladmögel och andra svampsjukdomar, men även virus och nematoder som ﬁnns i jorden kan ställa till det. Svampangrepp får oftast fäste under fuktiga och kalla somrar när bladverken inte riktigt hinner torka. Sporerna sprids i luften och det är

Tips! Många odlare anser

att om plantan har hög halt av kisel så hjälper det den att stå emot svampsjukdomar. Det kan man uppnå genom att till exempel spruta fräkente på plantorna. Jag har behandlat mina småplantor i många år med nässelvatten och fräkente för att hålla dem friska och ”näringsboostade”. För mig är

Tjuvning innebär att man tar bort alla nya skott som skjuter ut från vecket mellan stammen och bladstjälken. På så sätt förgrenar sig inte plantan utan växer stadigt uppåt och kan fokusera kraften på att utveckla frukt.

svårt att klara sig undan. Vad man kan göra är att se till att bladmassan är så torr som möjligt och att det är så luftigt mellan plantorna och grenarna att luft kan cirkulera. Smittade blad måste genast tas bort och slängas i soporna eller brännas – inte läggas på komposten. En annan sak som man kan råka ut för som tomatodlare är att få dålig frukt. Vanligast är pistillröta, då tomaten ruttnar med början i ena änden. Det beror glädjande nog inte på en sjukdom utan på kalciumbrist. Detta i sin tur kan antingen bero på dålig kalciumtillgång i jorden eller på ojämn vattning så att kalciumet inte har kunnat tas upp på ett bra sätt. Gödsla på med Algomin och var noga med vattningen för att undvika, eller reparera, problemet.

det ett sätt att försöka ge dem ett bra ”immunförsvar”. Men det ﬁnns ingen garanti för att de inte blir smittade och när angreppen väl är där hjälper det deﬁnitivt inte. Men jag måste tillstå att jag ofta har friska och starka plantor ... För att minska risken för jordbundna sjukdomar, till exempel

nematoder, gör man bäst i att odla med växelbruk. Man ska alltid gräva upp hela plantans rotsystem före vintern, och gärna en del av omgivande jord också, om man odlar i växthus, och vända ner ny kompost på växtplatsen. På så sätt för man in nya svampar och bakterier som kan balansera upp eventuella skadeverkare i jorden.

KAPIT1L RUBRIKER

TOMAT

’Black Krim’ Utgör ett vackert och spännande inslag i tomatbuffén. Mörkstrimmiga frukter som har sitt ursprung på Krimhalvön och därför är klart odlingsvärda även i vårt klimat. Friskt sötsyrligt fruktkött. En salladsfavorit. Hög planta som binds upp och tjuvas.

2. ’Gardener’s Delight’ En körsbärstomat som aldrig sviker, stadig och rikgivande med väldigt goda intensivt röda frukter. Jag använder dem till allt: sallad, torkning, salsa och ugnsrostning. Hög planta med kraftigt växtsätt, binds upp och behöver tjuvas.

’Costeluto Fiorentino’ En italiensk sort som är pålitlig även i norden vid odling i växthus eller i varma lägen. Starkt fårade stora frukter med sött och saftigt fruktkött. 1. ’Cuore del Ponente’ En av få bifftomater som jag tycker om. Den mognar fullt ut utan att spricka. Sött och saftigt kött och otroligt vacker fårad form. Högväxande och kraftig planta, binds upp och tjuvas.

Tips! Om man ugns-

bakar tomaterna långsamt eller torkar dem på låg värme bara till hälften, så gör sig frukten av med en del vatten och de söta smakerna koncentreras. Gott som tillbehör men också i en köttfärssås eller chilisås.

3. ’San Marzano’ En riktig Medelhavstomat som odlas på Vesuvius sluttningar, men som också fungerar bra i växthus eller i varma lägen i Sverige. Avlång frukt med få kärnor, mycket kött och tunt skal. Oslagbar till såser och grytor. Hög planta som tjuvas och binds upp. 4. ’Sungold F1’ Hög planta som binds upp, bör tjuvas, ger massor av små gula runda körsbärstomater som sägs vara några av de sötaste tomaterna som finns. Perfekt ”barntomat”, kan ätas som godis. ’Sweet Olive F1’ Vacker liten olivformad körsbärstomat. Mycket fruktigt och sött kött, underbar salladstomat. Hög planta som måste bindas upp och tjuvas. ’Tumbling Tom Red’ Ampeltomat med hängande grenverk. Behöver inte tjuvas. Får massor av små fina röda frukter, söta och goda. Perfekt för balkong eller veranda.

4. ’Vilma’ En körsbärstomat som förtjänar sin plats i favoritlistan både på grund av sin smak och för att den är en riktig balkongtomat. En lågvuxen, stabil buske som ger massvis av frukt, behöver inte tjuvas. ’Zloty Ozarowski’ Orange, bra tomat med mycket smak och fint fruktkött. God och vacker att blanda i ett tomatpotpurri till sallad. Höga plantor som binds upp och tjuvas.