9789144095158

Makroekonomi Teori, politik och Institutioner

”För alla som bryr sig om vår ekonomiska framtid är Fregerts och Jonungs nya bok ett måste! Här ges en djup förståelse för makroekonomi, tillväxtteori, ekonomisk politik och inte minst varför det ibland går snett och finansiella kriser uppkommer. Författarna ger oss unika insikter i svenska förhållanden – en utmärkt grund för både teoretiker och praktiker.”

CECILIA HERMANSSON, SENIOR EKONOM, SWEDBANK

”Klas Fregerts och Lars Jonungs bok om makroekonomi är vid det här laget väletablerad som kursbok i nationalekonomi. Den har samma förtjänster som de ledande kursböckerna på engelska, men ger till skillnad från dessa dessutom en god förståelse av svenska förhållanden.”

KAROLINA EKHOLM, VICE RIKSBANKSCHEF

| Makroekonomi

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till en analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomiskpolitiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras utifrån den lilla öppna ekonomins perspektiv.

I denna upplaga behandlas också teorier om finansiella kriser. Den globala finanskris som bröt ut 2007 analyseras ingående. Dagens obalanser inom världsekonomin diskuteras. För- och nackdelarna med ett svenskt medlemskap i euroområdet presenteras. De första femton åren med euron utvärderas. Alla tabeller och figurer är uppdaterade med senast tillgänglig statistik.

Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

Till boken finns en webbplats med kapitelsammanfattningar, miniföreläsningar, övningar, Excelsimuleringar, tester och en digitalversion av boken. Instruktioner för hur man kommer åt materialet på webben finns på omslagets insida.

Klas Fregert & Lars Jonung

Docent Klas Fregert (t.h.) är verksam vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om samband mellan lönebildning, stabiliseringspolitik och ekonomisk utveckling samt stabiliseringspolitikens ekonomiska historia. Professor Lars Jonung (t.v.) är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare vid Europeiska kommissionen i Bryssel och ordförande för Finanspolitiska rådet. Penningoch finanspolitik, inflationsförväntningar, valutaunioner och ekonomisk idéhistoria är några av hans forskningsfält.

makroekonomi Teori, politik och Institutioner Klas Fregert & Lars Jonung

”En imponerande prestation! Balansen mellan teori och empiri är väl avvägd.”

KARL GUSTAV LÖFGREN, PROFESSOR I NATIONALEKONOMI VID UMEÅ UNIVERSITET

Fjärde upplagan

Art.nr 6841

4:e uppl.

ISBN 978-91-44-09515-8

Fjärde upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-4409515-8_01_cover.indd 1

9 789144 095158

2014-08-22 11:37

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6841 ISBN 978-91-44-09515-8 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsfoto: Riksbanken Printed by Pozkal, Poland 2014

978-91-44-09515-8_01_book.indd 2

2014-08-28 01:42

3

INNEHÅLL

Porträtt och rutor 15 Förord till fjärde upplagan 17 Inledning 19 1 Vad är makroekonomi? 25

Vad studerar makroekonomen? 26 Makropolitik 29 Fem aktuella makrofrågor 31 Avslutning 36 Del I Grundläggande begrepp 2 Makroekonomens verktyg: data och modeller 39

Modeller 40 Data 43 Modell och data: Att mäta och testa ekonomiska samband 44 Linjär regression – finns det ett orsakssamband mellan x och y? 44 Avslutning 47 Lästips 48 Nättips 48 3 Nationalräkenskaperna 49

Att räkna ut BNP i kronor under ett år 50 Inkomst- och utgiftsmetoderna 50 Försörjningsbalansen 53 Produktionsmetoden 53 Att jämföra BNP över tiden 54 Att jämföra BNP mellan länder 56 Från BNP till disponibel nationalinkomst 60 Mäter BNP per capita levnadsstandard? 62 Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden 62

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 3

2014-08-28 01:42

4

Innehåll

Fritiden 63 Externa effekter 63 Ändliga resurser 64 Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn 64 Inkomstfördelning 65 Icke-materiella levnadsbetingelser 65 Alternativa indikatorer på levnadsstandard 66 Avslutning 69 Lästips 69 Nättips 70 4 Finansräkenskaperna, betalningsbalansen och den finansiella sektorn 71

Individens sparande 72 Individens förmögenhet 73 Hävstångseffekten 77 Värdering av tillgångar enligt nuvärdesprincipen 78 Nationens sparande och bytesbalansen 80 Betalningsbalansen 84 Finanssektorns uppgifter och betydelse 87 Direkt överföring – de finansiella marknadernas roll 89 Indirekt överföring – de finansiella intermediärernas roll 91 Finanssektorns samhällsekonomiska betydelse 92 Finansiella kriser – en introduktion 93 Avslutning 94 Lästips 95 Nättips 95 5 Arbetslöshet och inflation 97

Tre centrala relativmått för arbetsmarknaden 98 Arbetslöshetens kostnader och vinster 100 Att mäta inflationen 101 Inflationens omfördelningseffekter 104 Låntagare och långivare 105 Arbetstagare och arbetsgivare 107 Skattebetalare och skattemottagare 108 Inflationens kostnader 108 Avslutning 109 Lästips 110 Nättips 110 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 4

2014-08-28 01:42

I nnehåll 5

6 Makroteorins framväxt – en översikt 111

Varför studera makroteorins historia? 112 Den klassiska kvantitetsteorin 115 Den keynesianska teorin 116 Den keynesianska revolutionen under 1930-talet 116 Phillipskurvan 120 Stockholmsskolan 121 Den moderna kvantitetsteorin 125 Den rationella förväntningsteorin – den nyklassiska skolan 127 Finanskrisen och makroteorin 131 Avslutning 133 Lästips 134 Nättips 134 Del II Den långa sikten 7 Tillväxtteori 137

Tillväxten i BNP per capita de senaste två tusen åren 138 Tillväxtens direkta orsaker: Tillväxtbokföring 141 Tillfälliga och varaktiga förändringar i tillväxten: Neoklassisk tillväxtteori 144 Tillfälliga ändringar i tillväxten och BNP per capita-nivån 145 Tillfälliga ändringar i tillväxten och varaktiga förändringar i BNP per capita-nivån 149 Varaktiga förändringar i BNP per capita-tillväxten 152 Vad bestämmer varaktig tillväxt? Endogen tillväxtteori 152 Uppkomst av ny kunskap 153 Spridning av kunskap 154 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Den institutionella teorin 156 Avslutning 160 Lästips 160 Nättips 160

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 5

2014-08-28 01:42

6

Innehåll

8 Sveriges tillväxt 161

Sveriges tillväxt 1830–1914 162 Sveriges tillväxt sedan 1995 165 Direkta orsaker 165 Bakomliggande orsaker 167 Sveriges framtida tillväxt 168 Globaliseringen 168 En åldrande befolkning 172 Den globala uppvärmningen 174 Avslutning 174 Lästips 175 Nättips 175 9 Jämviktsarbetslöshet 177

Flöden och bestånd på arbetsmarknaden 178 Jämviktsarbetslöshet och konjunkturell arbetslöshet 180 Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer 181 Strukturarbetslöshet 182 Friktionsarbetslöshet 183 Klassisk arbetslöshet 183 Persistens- och hysteresis-mekanismer 187 Jämviktsarbetslösheten och Beveridgekurvan i Sverige 1980–2012 187 Avslutning 193 Lästips 194 10 Arbetsmarknadspolitik 195

Rehn-Meidner-modellen 196 Passiv arbetsmarknadspolitik 198 Aktiv arbetsmarknadspolitik 201 Avslutning 203 Lästips 204 Nättips 204 11 Pengar 205

Vad är pengar? 206 Handel i en bytesekonomi 206 Handel i en penningekonomi 209 Pengars funktioner 211

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 6

2014-08-28 01:42

I nnehåll 7

Från varupengar till kreditpengar 213 Från metallmyntfot till pappersmyntfot 219 Vad är penningmängden? 224 Centralbanken och penningmängden 224 Avslutning 230 Lästips 231 Nättips 231 12 Prisnivå och växelkurs på lång sikt 233

Den klassiska kvantitetsteorin 234 Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser 238 Hur Sverige upptäckte penningpolitiken – frihetstidens erfarenheter 242 Avslutning 247 Lästips 247 Nättips 248 Del III Den korta sikten 13 Konjunkturen 251

Att mäta konjunkturens längd och djup 252 Samvariation mellan variabler under konjunkturförloppet 254 Samvariation mellan konjunkturen i olika länder 255 Hur uppstår konjunkturcykler? 256 Avslutning 258 14 Den keynesianska modellen 259

Den keynesianska modellen – en översikt 260 Bestämning av den aggregerade efterfrågan 262 Konsumtionsefterfrågan 262 Investeringsefterfrågan 265 Den offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan 266 Exportefterfrågan 267 Importefterfrågan 268 Nettoexportefterfrågan 268 Aggregerad efterfrågan 269 Jämvikt 272 Avslutning 275

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 7

2014-08-28 01:42

8

Innehåll

15 Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen 277

Multiplikatoranalysen 278 Finanspolitik som stabiliseringspolitiskt medel 282 Förändringar i lånefinansierade offentliga konsumtions- och investeringsutgifter 283 Förändringar i skattesatsen och inkomstberoende transfereringar 283 Förändringar i totala skatteintäkter 284 Förändringar i skattefinansierade offentliga utgifter 284 Förändringar i inkomstoberoende transfereringar 285 Automatiska stabilisatorer 285 Intern och extern balans 286 Devalvering 287 Keynes analys av konjunkturcykeln 290 Avslutning 291 16 Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin 293

Penningmarknaden 294 Räntans bestämning 297 IS-LM-modellen 298 IS-kurvan 299 LM-kurvan 300 Jämvikt på varu- och penningmarknaden 302 Penningpolitik 303 Finanspolitik 304 Valutamarknaden 305 Mundell-Fleming-modellen 310 IS-LM-FE-diagrammet 311 Penningpolitik under fast växelkurs 311 Penningpolitik under rörlig växelkurs 313 Finanspolitik under fast växelkurs 314 Finanspolitik under rörlig växelkurs 315 Effekten av störningar under fast och rörlig växelkurs 318 Den stora öppna ekonomin 320 Avslutning 321

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 8

2014-08-28 01:42

I nnehåll 9

17 Från kort till medelfristig sikt – den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen 323

Den medelfristiga utbudsfunktionen 324 Den kortsiktiga utbudsfunktionen 325 Den aggregerade efterfrågefunktionen 327 AD(P)-kurvan under fast växelkurs 328 AD(P)-kurvan under rörlig växelkurs 330 Efterfrågestörningar 331 Efterfrågestörningar och ekonomisk politik 333 Utbudsstörningar 334 Utbudsstörningar och ekonomisk politik 335 Konjunkturcykeln 336 Avslutning 337 18 Inflation och arbetslöshet – Phillipskurvan 339

Empiri 340 Den ursprungliga Phillipskurvan 1912–56 340 Den försvinnande Phillipskurvan 1969–2013 340 Teori 344 Den medelfristiga Phillipskurvan 345 Den kortsiktiga Phillipskurvan 347 Utbudsstörningar 348 Övergången från kort till medelfristig sikt – inflations­ förväntningarnas roll 349 Desinflation under adaptiva och rationella förväntningar 355 Avslutning 356 Lästips 357 Nättips 357 19 Konjunkturprognoser 359

Vem gör prognoser? 360 Att göra prognoser 361 Att prognostisera vändpunkter 362 BNP-prognoser 365 Arbetslöshetsprognoser 365 Inflationsprognoser 365 Att utvärdera prognoser 367 Avslutning 369 Lästips 370 Nättips 370 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 9

2014-08-28 01:42

10

Innehåll

Del IV Stabiliseringspolitiken 20 Hur bör stabiliseringspolitiken utformas? 373

Diskretion, fasta regler och återkopplingsregler 374 Bör stabiliseringspolitiken vara diskretionär eller följa en regel? 375 Bör regeln vara fast eller återkopplande? 378 Avslutning 386 21 Stabiliseringspolitiken i Sverige – institutioner, mål och medel 387

Den institutionella ramen – spelare och regler 388 Mål 391 Medel 395 Penningpolitiken 395 Finanspolitiken 400 Avslutning 402 Nättips 402 22 Det internationella växelkurssystemet 403

Valet av växelkurssystem 404 Fullständigt fast växelkurs 404 Fast men justerbar växelkurs 406 Rörlig växelkurs 407 Vilket växelkurssystem är bäst? 407 Det internationella växelkurssystemets utveckling 408 Den klassiska guldmyntfoten 409 Första världskrigets pappersmyntfot 410 Mellankrigstidens guldmyntfot 411 Andra världskrigets pappersmyntfot 412 Bretton Woods-systemet 413 Rörliga växelkurser 1973–2014 414 Vägen till EMU och euron 416 Det makroekonomiska utfallet under olika växelkurssystem 418 Finanspolitiken 420 Penningpolitiken 421 Inflationen 422 Den långa räntan 423 Växelkursutvecklingen 424 Ekonomisk tillväxt 424 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 10

2014-08-28 01:42

I nnehåll 11

Växelkursregimers hållbarhet 426 Lärdomar från det internationella växelkurssystemets historia 427 Avslutning 428 Lästips 428 23 Stabiliseringspolitikens framväxt i Sverige 429

Sveriges växelkurssystem 1873–2014 430 Stabiliseringspolitikens framväxt 431 Den klassiska guldmyntfoten 1873–1914 432 Första världskriget och återgången till guldet 1914–22 435 Mellankrigstidens guldmyntfot och 1930-talets depression 437 Andra världskriget och regleringsekonomin 1939–51 438 Bretton Woods-systemet och den styrda ekonomin 1951–73 439 Oljeprischockerna (OPEC I och II) 440 Överhettning och finanskris 1985–92 441 Inflationsmål 1993–2014 445 Stabiliseringspolitiken som en läroprocess 446 Avslutning 451 Lästips 452 Nättips 452 24 Den politiska konjunkturcykeln i Sverige 453

Det ekonomisk-politiska kretsloppet 454 Konjunkturens inflytande på väljarna 456 Regeringens inflytande på konjunkturen 461 Teorin för valcykeln 461 Finns den politiska konjunkturcykeln? 464 Är politiker exogena eller endogena? 468 Avslutning 468 Lästips 469 25 EMU, euron och Sverige 471

EMU:s framväxt 472 För- och nackdelar med en valutaunion 478 Fördelar med en valutaunion 478 Nackdelar med en valutaunion 479

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 11

2014-08-28 01:42

12

Innehåll

Teorin för optimala valutaområden 480 Landspecifika kriterier 481 Unionspecifika kriterier 482 Hur ser det optimala valutaområdet ut för Sverige? 483 Kritiken av teorin för optimala valutaområden 486 Valet mellan kronan och euron 489 Euron före krisen 493 Eurokrisen 496 Avslutning 501 Lästips 502 Nättips 503 26 Finansiella kriser 505

Det generella krismönstret 506 Teorin för finansiella kriser 506 Den empiriska bilden 512 Den svenska 90-talskrisen 515 Uppgångsfasen 1985–90 516 Nedgångsfasen 1990–93 520 Lärdomar från 1990-talskrisen 526 De internationella finanskriserna 528 Den globala finanskrisen 2008 531 Krisens anatomi 531 Krishanteringen 534 Medel för finansiell stabilitet 536 Avslutning 539 Lästips 540 Nättips 541 27 Framtidens stabiliseringspolitik och den finansiella revolutionen 543

Den finansiella revolutionen 544 Medlen för stabiliseringspolitiken 547 Medlen för penningpolitiken 547 Medlen för finanspolitiken 548 Målen för stabiliseringspolitiken 550 Inflationen i framtiden 550 Arbetslösheten i framtiden 551 Tillväxten i framtiden 551

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 12

2014-08-28 01:42

I nnehåll 13

Framtidens valutapolitik 552 Den finansiella marknaden och det politiska systemet 553 Den finansiella marknaden som signalsystem 553 Den finansiella marknaden och demokratin 554 Kommer finansmarknaderna att återregleras efter krisen? 556 De globala obalanserna 557 Mot en ny global kris? 561 Eller mot en ny guldålder? 562 Avslutning 563 Lästips 563 Nättips 564 Appendix

Appendix 1 – Relativa förändringar 567 Definition 567 Relativ förändring av en produkt 567 Relativ förändring av en kvot 567 Relativ förändring av en summa 568 Relativ förändring av uttryck med exponent 568 Uttryck med produkt och kvot 569 Appendix 2 – Makroekonomiska omvandlingar 571 Absoluta förändringar mellan tidpunkter 571 Relativa förändringar mellan tidpunkter 571 Indexberäkning 572 Deflatering 572 Kedjning 573 Kvoter och andelar 574 Per capita-tal 575 Omvandling av belopp till gemensam valuta 575 Logaritmering 576 Trendberäkning och långsiktiga prognoser 578 Person- och sakregister 581

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 13

2014-08-28 01:42

978-91-44-09515-8_01_book.indd 14

2014-08-28 01:42

15

PORTRÄTT OCH RUTOR

PORTRÄT T

Bertil Ohlin 122 Karin Kock 123 Eli F. Heckscher 210 Gustav Cassel 246 John Maynard Keynes 261 Knut Wicksell 383 Assar Lindbeck 465 RUTOR

6.1 Arbetslösheten under mellankrigstiden 118 6.2 Stockholmsskolan – varför fick den inte ett internationellt genombrott? 124 6.3 Keynesianismen och den svenska modellen 129 6.4 Nobelpriset i ekonomi 130 6.5 Korridoren och dagens finanskris 132 7.1 Ojämlikhet och tillväxt 154 11.1 Bitcoin – en ny era i penningväsendets historia? 220 11.2 Amsterdambanken, Palmstruchska banken och Riksens Ständers Bank – pionjärer inom kredit- och penningväsendet 222 12.1 Seignorage och inflationsskatt 244 13.1 Långa vågor 256 14.1 Uträkning av jämviktsinkomsten 274 15.1 Härledning av multiplikatorn 280 15.2 Multiplikatorprocessen som geometrisk serie 282 15.3 Idiotstoppet och de förlorade åren 1970–73 – valutaregleringen som en restriktion på den ekonomiska politiken 289 16.1 Ränteparitet med deprecieringsförväntningar och riskpremie 308 16.2 Hur fungerar finanspolitiken i Sverige? 316 16.3 Likviditetsfällan – när räntan sjunker till noll 320 17.1 Nominell lönestelhet i Sverige under 1990-talet 334 18.1 Längd på svenska kollektivavtal 1908–2008 350

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 15

2014-08-28 01:42

16

P o r t r ät t o c h r utor

20.1 20.2 21.1 21.2

Förväntningar och finanspolitik – ricardiansk ekvivalens 381 Knut Wicksells kumulativa process och norm 384 Varför är inflationsmålet två procent och inte noll procent? 394 Hur Riksbanken påverkar de långa marknadsräntorna genom reporäntebanan – förväntningshypotesen om korta och långa räntor 398 22.1 Sedelfonder 408 22.2 Det makroekonomiska trilemmat för Sverige 417 22.3 Guldmyntfoten som lösning på tidskonsistensproblemet 426 23.1 Den skandinaviska myntunionen 1872–1924 436 23.2 De svenska devalveringscyklerna 442 23.3 Statsskuldsekvationen 445 24.1 Den stabiliseringspolitiska retoriken – konsten att skapa optimism 466 25.1 Euroområdet 473 25.2 Stabilitets- och tillväxtpakten 474 25.3 Vägen till euron 1957–2014 476 26.1 Effekten av ränteändringar på priset på obligationer och aktier 520 26.2 Valutakris – uppkomst, förlopp och kostnader 522 26.3 Finansministern, riksbankschefen och statsministern om 1990-talskrisen – vem har rätt? 525

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 16

2014-08-28 01:42

17

FÖRORD TILL FJÄRDE UPPLAGAN

Denna bok är frukten av en lång mognadsprocess. Fröet såddes för många år sedan när vi på var sitt håll var engagerade i undervisningen i makro­ekonomi på grundnivån: Klas Fregert vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet och Lars Jonung vid Handels­högskolan i Stockholm. Ur våra diskussioner kring valet av läroböcker, bredvid­ läsningsmaterial, övningsuppgifter och struktur på undervisningen växte med tiden fram ett gemensamt mål: att skriva en lärobok i makroekonomi på svenska, anpassad till svenska institutioner, svensk ekonomisk politik och svenska erfarenheter.

Vi gillade inte den starka amerikanska dominansen på området trots – eller kanske på grund av – att vi bägge tillbringat flera år vid amerikanska universitet. Vi var inte nöjda med att genast behöva sätta en amerikansk lärobok – om än aldrig så välskriven och byggd på god pedagogik – i händerna på studenter på grundnivån. Vi ville erbjuda förmånen att få bekanta sig med den svenska bakgrunden och samtidigt ge en introduktion till modern makroekonomisk teori. Detta var vår ursprungliga vision och den har förblivit vår ledstjärna. Vi hoppas att vi lyckats navigera efter den.

Boken är resultatet av ett nära samarbete: Klas Fregert har författat kapitel 2–5, 7–10 och 12–21 och Lars Jonung kapitel 1, 6 och 22–27. Kapitel 11 har vi utarbetat gemensamt. Alla kapitel har stötts och blötts av oss båda och vi är följaktligen bägge ansvariga för hela boken.

Processen från idé till färdig bok tog många år, signifikant fler än vi tänkte oss innan den första upplagan lämnade trycket 2003. Boken klarade marknadstesten. Den andra upplagan publicerades 2005. Den tredje upplagan kom 2010.

Mycket har hänt på det makroekonomiska området sedan dess. Den globala finanskrisen har skakat om såväl världsekonomin som ämnet makroekonomi. Att upprätthålla finansiell stabilitet har blivit en utmaning för den ekonomiska politiken. De globala obalanserna framstår som ett aktuellt hot mot en hållbar utveckling. Flera euroländer har dragits ned i en djup stagnation. Europrojektet har sargats av krisen. Även om en uppgång är på väg i den globala ekonomin finns svåra utmaningar för stabiliseringspolitiken. I denna fjärde upplaga tar vi upp dessa händelser, främst i kapitel 25, 26 och 27. Vi har också kraftigt omarbetat kapitel 7 och 8 vilka behandlar ekonomisk tillväxt. Kapitel 9 och 10 är väsentligen

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 17

2014-08-28 01:42

18

F ö r o r d t i l l fj ärd e uppl ag an

nyskrivna. Signifikanta ändringar har gjorts i flera kapitel i syfte att förbättra framställningen.

Alla figurer och tabeller har uppdaterats med senast tillgänglig statistik.

Nya figurer och tabeller har tillkommit. Ett antal tryckfel har eliminerats.

Vår förhoppning är att bara några få nya har smugit sig in i texten.

Den finns en tendens hos läroböcker att de nya upplagorna sväller volymmässigt. Denna böjelse har vi beslutsamt hållit tillbaka. Längden på boken har kortats. Dess struktur är i stort densamma som i de tidigare upplagorna. Vårt förlag, Studentlitteratur, har valt en ny grafisk form­ givning och layout för att ge den fjärde upplagan en fräsch inpackning.

Många har gett oss ovärderlig hjälp med kommentarer och synpunkter på vårt arbete med denna upplaga. Vi vill tacka Fredrik N G Andersson, Peter Andersson, Magnus Astberg, Torbjörn Becker, Karin Bergman, Johan Brolund, Jens Dietrichson, Daniel Ekeblom, Jonas Eriksson, Niklas Frank, Oskar Grevesmühl, Thomas Hagberg, Jesper Hansson, Lars Hörngren, Cecilia Hermansson, Christina Jonung, Jon Jonung, Henrik Jordahl, Jianying Liu-Wijkander, Lars Lundberg, Michael Lundholm, Ingvar Mattsson, Henrik Oscarsson, Inga Persson, Kasper Roszbach, Bo Sandelin, Henrik Sikström, Joakim Sonnegård och Daniel Waldenström. Ett särskilt tack vill vi rikta till Dag Rydorff som med stor energi, tålamod och kunnighet har uppdaterat figurer och tabeller. Vi står också i skuld till alla som gav oss råd rörande de tidigare upplagorna. Deras förslag har följt med in i denna upplaga. Vi har säkert glömt många i vår uppräkning. Till dem går också vårt tack.

Oklarheter, tryckfel och felaktigheter är svåra att undvika. Vi välkomnar reaktioner antingen till bokens webbplats på www.studentlitteratur.se/ makroekonomi eller direkt till klas.fregert@nek.lu.se eller lars.jonung@ nek.lu.se. Vår forskning i makroekonomi kan följas på våra webbplatser.

Se www.nek.lu.se/nekkfr samt www.jonung.se. Här finns artiklar och manuskript för nedladdning.

Till sist vill vi tacka alla studenter och läsare som hört av sig med synpunkter under årens lopp. Vi har sökt lyssna och lära. De har inspirerat oss i vårt skrivande. Vi ser fram mot kommentarer på denna nya upplaga.

Lund augusti 2014 Klas Fregert

Lars Jonung

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 18

2014-08-28 01:42

19

INLEDNING

VARFÖR EN MAKROBOK PÅ SVENSK A?

En makrolärobok på svenska …

Varför skriva en lärobok i makroekonomi på svenska när det redan finns så många förträffliga introduktionsböcker på engelska? Det är en fråga vi fått många gånger under vårt arbete med denna bok. Under årens lopp har vi utvecklat ett standardsvar som bygger på två huvudargument.

För det första är de, förvisso utmärkta, engelskspråkiga läroböckerna i sina val av exempel på institutioner och erfarenheter rörande den ekonomiska politiken anpassade till främst en amerikansk eller brittisk läsekrets.

Med en svensk lärobok i makroekonomi får den svenske studenten samma möjligheter som den amerikanske eller brittiske studenten att lära sig teorier och begrepp i anslutning till det egna landets ekonomiska problem, institutioner, teoriutveckling och makroekonomiska historia.

En internationell lärobok ger ingen möjlighet att behandla det rika svenska makroekonomiska arv som vi har skäl att vara stolta över. Vi anser att nya generationer svenska ekonomistuderande på ett tidigt stadium i sin utbildning bör få kunskap om svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin – inte bara för att de är svenskar utan för att deras insatser påverkat modern makroekonomisk teori. Annars är risken stor att de glöms bort eller avförs till sällan besökta kurser i doktrinhistoria.

Vi anser också att studenterna bör få kunskap om de spännande makroekonomiska experiment som Sverige kan uppvisa. Riksbanken är den äldsta centralbanken i världen. Under frihetstiden på 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. I september 1931 blev Riksbanken den första centralbank som gjorde prisstabilisering till sitt uttalade mål. Fortfarande har ingen annan centralbank infört ett liknande mål. Den svenska finanspolitiken, den s.k. krispolitiken, under 1930-talet uppmärksammas ofta internationellt.

Under efterkrigs­tiden har den svenska modellens effekter på tillväxt och stabilitet debatterats livligt. Läsaren får också en introduktion till mer aktuella makro­problem i Sverige såsom valet mellan kronan och euron och effekterna på den svenska ekonomin av dagens globala finanskris.

Eftersom dessa episoder ingår i vår ekonomiska och politiska historia bör studenterna känna till dem, vara i stånd att referera till dem och kunna © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 19

2014-08-28 01:42

20

Inledning

förstå dem med hjälp av makroekonomisk teori. Utländska läroböcker har ingen möjlighet att ge en liknande belysning av Sveriges makro­ ekonomiska utveckling.

För det andra får läsaren, med en svensk lärobok som denna, direkt tillgång till den makroekonomiska terminologi som är nödvändig för att tolka svensk statistik och för att ta del av svensk ekonomisk-politisk debatt.

… som inte är provinsiell Bokens disposition och urval av teorier, problem och områden följer den internationella standarden för grundböcker i makroekonomi. Alla centrala termer anger vi såväl på svenska som på engelska. Vi har i möjligaste mån använt internationella standardbeteckningar på kurvor och variabler.

En traditionell lärobok på grundnivå …

Den makroekonomiska lärobokslitteraturen utgör en homogen genre. Vi har lånat friskt från allmängodset och vi vill öppet bekänna vår skuld till de många författare som bidragit till att utveckla området. Bokens övergripande disposition är traditionell och består av fyra delar: Grundläggande begrepp (Del I). Här behandlar vi grundläggande metoder och begrepp, redogör för de svenska nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna (inklusive betalningsbalansens och finanssektorns uppbyggnad) samt beskriver hur arbetslöshet och inflation mäts i svensk statistik. Här finns också en översikt över framväxten av makroekonomi som akademiskt ämne.

Den långa sikten (Del II). Vi inleder denna del av boken med en exposé över tillväxtteori. I det inledande kapitlet behandlas i en logisk sekvens: tillväxtbokföring, Solows tillväxtmodell, endogen tillväxtteori och institutionell tillväxtteori. Kapitlet följs av en genomgång av Sveriges ekonomiska tillväxt med tyngdpunkten lagd på industrialiseringsepoken 1870–1914, åren med låg tillväxt 1970–95 samt utsikterna för framtidens tillväxt (strukturreformer, globalisering och demografi). Därefter behandlar vi arbetslösheten på lång sikt, först i ett teorikapitel om jämviktsarbetslöshet och sedan i ett empiriskt kapitel om svensk arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik. I det sista kapitlet i del II analyseras prisnivåns och växelkursens långsiktiga utveckling med utgångspunkt från kvantitetsteorin och köpkraftsparitetsteorin.

Att behandla ”den långa sikten” före ”den korta sikten” är numera ett vedertaget tillvägagångssätt i läroböckerna. Det är en rimlig ansats av flera skäl. För det första är den logisk då vi definierar konjunkturcykelfenomenet som avvikelser från ekonomins långsiktiga jämviktsbana. För det andra är teorin som behandlar den långa sikten den äldsta och minst kontroversiella delen av ämnet makroekonomi.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 20

2014-08-28 01:42

I nledning 21

Den korta sikten (Del III). Vi följer i denna del den internationella mallen som bygger på beprövade modeller av i grunden keynesianskt snitt, vilka är starkt orienterade mot ekonomisk politik. Vi inleder med en översikt över konjunkturfenomenet. Därefter redogör vi för en sekvens av modeller med gradvis ökat inslag av komplikationer enligt följande schema. Först kommer den enkla keynesianska modellen (i två kapitel) för en öppen ekonomi med fast växelkurs. Den utvidgas sedan till Mundell-Fleming-modellen för fast och rörlig växelkurs. Sekvensen fullbordas med övergången från kort till medelfristig sikt med den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen.

Ett separat kapitel ägnas Phillipskurvan, där förväntningsbildningens roll behandlas. Vi avslutar med ett kapitel om konjunkturprognoser.

Stabiliseringspolitiken (Del IV). Här beskrivs i separata kapitel den normativa teorin för stabiliseringspolitiken, den svenska institutionella ramen, de internationella erfarenheterna av olika stabiliseringspolitiska regimer, den svenska stabiliseringspolitikens framväxt, den politiska konjunkturcykeln i Sverige, Sveriges val mellan kronan och euron, finansiella kriser och stabiliseringspolitikens roll i en framtida globaliserad värld.

Den analytiska nivån är den gängse för universitetets grundnivå med tonvikt lagd på grafisk analys. I några fall omvandlar vi matematiska uttryck i nivåform till relativ form. Fyra regler för dessa kalkyler presenteras med hjälp av olika exempel i appendix 1. Vi tror att vinsten av att lära ut dessa regler är stor i förhållande till inlärningskostnaden.

… som också innehåller nyheter På några punkter, där vi tror oss kunna erbjuda förbättringar, avviker vi från den traditionella makroboken: • Vår genomgång av de finansiella begreppen och kopplingarna till de

realekonomiska begreppen i kapitel 4 är mer utförlig än den gängse.

Beskrivningen av de svenska finansräkenskaperna motiverar vi med den växande betydelse de fått i konjunkturbevakningen och i analysen av finansiella obalanser och finansiella kriser.

• Vår presentation av tillväxtteorin ligger närmare B-nivåböckerna (intermediate macroeconomics) eftersom vi går igenom Robert Solows tillväxtmodell, vilken utgör en naturlig länk mellan tillväxtbokföring och endogen tillväxtteori. Vår redogörelse för tillväxtteorin är något mer krävande än övrig framställning. Vi anser dock att det är fullt möjligt att i grafisk form lära ut teorins grunder.

• Ragnar Frischs impuls-spridningsmodell introduceras i det inledande konjunkturkapitlet som en allmän konjunkturmodell med hjälp av Knut Wicksells liknelse med en gunghäst som sätts i rörelse av slumpmässiga slag. Vi ser två fördelar med att använda impulsspridningsmodellen. För det första skapar vi en röd tråd som löper genom de gradvist mer komplicerade modellerna. Varje delmodell © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 21

2014-08-28 01:42

22

Inledning

sammanfattas i termer av impulser (störningar) och spridnings­ mekanismer. För det andra betonar vi att analysen av störningar och analysen av stabiliseringspolitiska åtgärder i grunden är densamma.

Detta innebär att vi undviker onödiga repetitioner samtidigt som förståelsen för teorin som ett redskap både för konjunkturanalys och för granskning av stabiliseringspolitiken förstärks.

• Vi analyserar den lilla öppna ekonomin på kort sikt genom att använda Mundell-Fleming-modellen. Vi behandlar också den slutna ekonomin för att snabbt nå fram till resultaten för den stora öppna ekonomin som ett mellanting mellan den lilla öppna och den slutna ekonomin.

• Vad vi vet är vår idé med ett självständigt kapitel om konjunkturprognoser unik. Vi är övertygade om att det är genom konjunkturprognoser som de flesta läsare kommer att möta den makroekonomiska begreppsapparaten i framtiden. Vi tror att denna konkreta användning av teorin gör det lättare att förstå teoriavsnittet. Kapitlet är en naturlig utgångspunkt för diskussion och analys av dagens aktuella frågor, kompletterade med t.ex. Riksbankens Penningpolitisk rapport, Konjunkturinstitutets Konjunkturläget, affärsbankernas olika översikter av det ekonomiska läget samt artiklar från Ekonomisk Debatt – en viktig källa till aktuellt material om makroekonomiska frågor.

• Den detaljerade redogörelsen för den institutionella ramen för penning- och finanspolitiken i kapitel 21 är ensam i sitt slag i läroböckerna i makroekonomi.

• Vår beskrivning av Sveriges val mellan kronan och euron i kapitel 25 har ingen motsvarighet i någon annan lärobok i makroekonomi.

Här granskar vi också den unika folkomröstningen om euron 2003 med hjälp av teorin för optimala valutaområden.

• Vår analys av finansiella kriser är ett innovativt inslag. Temat introduceras i kapitel 4 med en beskrivning av hävstångs­effekten.

Det sammanfattas i kapitel 26 som granskar såväl dagens globala finanskris som tidigare finanskriser med utgångspunkt från begreppet balansräkningskris. De läroböcker som finns på marknaden bjuder inte på något liknande.

• Appendix 2 ”Makroekonomiska omvandlingar” beskriver kortfattat de vanligaste metoderna för omvandlingar av makroekonomiska serier. Appendixet kan användas som utgångspunkt för övningar med syfte att finna och bearbeta makroekonomiska data.

En ganska tjock bok med många kapitel …

Boken är indelad i fler kapitel än brukligt. Det beror på två omständigheter.

För det första har vi delat in det grundläggande stoffet i något fler kapitel än vad som är fallet i gängse makroläroböcker. Vårt mål har varit att skapa © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 22

2014-08-28 01:42

I nledning 23

kapitel som ska kunna läsas i ett sammanhang. För det andra har vi fler empiriskt orienterande kapitel än brukligt. Det gäller kapitlen om svensk tillväxt och svensk arbetsmarknad, liksom fyra kapitel om svensk stabiliseringspolitik. Vi tror att en hel del av detta material kan ersätta artiklar i kurskompendier, vilka ofta används i undervisningen som komplement till de engelskspråkiga läroböckerna.

… som också medger flexibel användning Boken kan användas på ett flexibelt sätt. Det finns utrymme för den kursansvarige att, beroende på kursens längd och inriktning, välja bort vissa kapitel. Det är möjligt att utesluta de mest avancerade teoretiska kapitlen.

Detsamma gäller några av de empiriskt orienterade kapitlen. Eventuellt kan studenterna läsa dessa på egen hand.

Kompletterande material på bokens webbplats Internet öppnar upp för ett enormt utbud av information och data rörande svensk och internationell makroekonomi. Boken pekar ut en rad adresser på nätet genom att flera kapitel försetts med tips på webbplatser. En fullständig översikt över webbadresser med koppling till makroekonomi finns på bokens webbplats, www.studentlitteratur.se/minbokhylla. Här finns följande tillgängligt för den intresserade: Kapitelsammanfattningar: presentationer med ljud och bild som lyfter fram viktiga delar av kapitlen och stödjer läsningen av boken.

Föreläsningar: presentationer med ljud och bild som fokuserar på svåra moment. Övningar: flervalsfrågor som fokuserar på grundläggande begrepp och definitioner samt fördjupningsfrågor som ger möjlighet till reflektion.

Test: varje del i boken följs av ett test baserat på övningarna och sammanfattningarna i kapitlen.

Sluttentamen: ett sammanfattande test som täcker hela bokens innehåll.

Länkar: här finns länkar ordnade efter såväl utgivare som efter teman i anslutning till bokens kapitel.

Simuleringsövningar i Excel. Dessa består av färdiga Excelark med inbyggda förklaringar. Genom några knapptryckningar kan användaren själv ändra parametrar och få fram resultatet i tabeller och diagram.

Excelformatet medger för den intresserade att på ett enkelt sätt förstå hur simuleringen är konstruerad. Till varje simulering hör också en kort text med förklaringar och frågor samt en instruktion med ljud där ett typiskt experiment förklaras under några minuter.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 23

2014-08-28 01:42

24

Inledning

Till sist Låt oss återgå till den inledande frågan: Varför skriva en lärobok i makro­ ekonomi på svenska? Vårt svar ex ante här ovan pekar på några goda skäl till varför en lärobok på svenska bör vara av intresse. Vi hoppas att boken ex post kommer motsvara de förväntningar vi försökt skapa.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 24

2014-08-28 01:42

Nationalräkenskaperna

3

Bruttonationalprodukten, BNP, som mäter värdet av nationens produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod, är det viktigaste måttet på den ekonomiska aktiviteten. Bakom konstruktionen av BNP och andra närliggande mått, såsom BNP per capita och bruttonationalinkomsten, BNI, ligger ett omfattande statistiskt arbete som sammanfattas i de så kallade nationalräkenskaperna. Nationalräkenskaperna utgör underlag för prognoser och bedömningar av vilka stabiliseringspolitiska åtgärder som bör vidtas. Sveriges medlemsavgift till EU och den svenska u-landshjälpen beräknas som en viss andel av BNI och kriterierna för medlemskap i den europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU) baseras bland annat på maximivärden för statsskuld och budgetunderskott mätt som en andel av BNP. Måttet BNP per capita används för att göra jämförelser över tiden och mellan länder, d.v.s. jämförelser enligt: • tidsserieperspektivet, med vilket vi studerar hur mycket rikare eller fattigare ett land är i dag än under tidigare perioder • tvärsnittsperspektivet, med vilket vi studerar hur mycket rikare eller fattigare ett land är än andra länder Syftet med detta kapitel är tvåfaldigt. För det första ska vi med hjälp av nationalräkenskaperna ge en översiktsbild av samhällsekonomins olika sektorer och penningflöden, för att vi på så sätt sedan lättare ska kunna tillgodogöra oss teorin för vad som bestämmer BNP:s storlek. För det andra ska vi värdera tillförlitligheten av BNP-jämförelser enligt tidsserieoch tvärsnittsperspektivet.

SA M M AN FAT TN I N G K APITE L 3

978-91-44-09515-8_01_book.indd 49

2014-08-28 01:42

50

D e l I G r un d läg g and e beg repp

Att räkna ut BNP i kronor under ett år Vi ska i detta avsnitt visa hur värdet i kronor av den samlade produktionen av varor och tjänster för slutlig användning under en viss period (kvartal eller år), d.v.s. bruttonationalprodukten (Gross Domestic Product, GDP), BNP räknas ut.

FÖRELÄSNING

Tre metoder att mäta BNP.

BNP kan räknas ut med tre olika metoder: • Produktionsmetoden. BNP är summan av förädlingsvärden.

• Inkomstmetoden. BNP är summan av arbets- och kapitalinkomster.

• Utgiftsmetoden. BNP är summan av utgifter för nya varor och tjänster som går till slutlig användning minus importutgifter.

Varför räcker det inte med en metod om alla ger samma resultat? Det finns två skäl. För det första har de ansvariga för den officiella statistiken endast tillgång till ofullständiga uppgifter vilket gör att en metod inte är tillräcklig. För det andra hjälper de olika metoderna oss att förstå hur de samhällsekonomiska inkomst- och utgiftsflödena är sammankopplade.

INKOMST- OCH UTGIFTSMETODERNA

Vi börjar med inkomst- och utgiftsmetoderna med hjälp av figur 3.1 som visar inkomst- och utgiftsflöden i en ekonomi med endast hushåll och företag. Vi antar att alla produktionsfaktorer ägs av hushållen. Det betyder inte att vi bortser från så kallat institutionellt ägande, eftersom kapitalet ytterst tillhör hushållen i dessas roll som exempelvis aktieägare och fondägare.

Hushållen ställer kapital och arbetskraft till förfogande för företagen, där produktionen av varor och tjänster sker, och får ersättning för dessa i form av faktorinkomster, d.v.s. kapital- och arbetsinkomster.

Inkomster (Y)

Hushåll Varor tjänster

Faktortjänster

Figur 3.1 Det cirkulära flödet. Det inre flödet består av varor och tjänster som byts mellan hushåll och företag. Det yttre flödet är ett penningflöde av utgifter från hushållen till företagen och inkomster från företagen till hushållen.

Faktormarknad

Varumarknad

Företag

Konsumtionsutgifter (C)

Monetärt flöde Realt flöde

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 50

2014-08-28 01:42

3 Nationalräkensk aperna 51

Vi ska nu visa att det totala inkomstflödet ut från företagen måste vara lika stort som värdet av allt det som produceras, vilket i sin tur måste motsvara utgiftsflödet från hushållen in i företagen. Inkomstströmmen, vars storlek vi benämner Y, är ett penningflöde från företagen till hushållen. Det motsvaras av ett realt flöde av faktortjänster (ett visst antal arbets­timmar och ett visst antal timmars förfogande över kapital) som går i motsatt riktning från hushållen till företagen. Utgiftsströmmen är ett penningflöde från hushållen till företagen som motsvaras av ett realt flöde av varor och tjänster från företagen som går i motsatt riktning.

Att utgiftsflödet in i företagen måste vara lika stort som inkomstflödet ut ur företagen och att detta flöde är lika med BNP stämmer om vi iakttar följande principer: • Endast utgiftsflöden för nya varor inkluderas i uträkningen.

Annars skulle även varor som inte producerats under perioden räknas in i BNP. • Endast flöden för varor och tjänster som går till slutlig användning inkluderas i uträkningen. Om utgiften för insatsvaror inkluderades i uträkningen skulle vi göra oss skyldiga till dubbelräkning.

Således räknas utgiften för en ny bil in bland utgifterna, men inte till exempel bilproducentens utgifter för insatsvaror såsom däck.

• Osålda varor, s.k. lagerinvesteringar, räknas som en utgift.

Annars skulle vi felaktigt bortse från värdet på osålda varor som producerats under året. Vi betraktar det som om företaget köpte den osålda produkten av sig själv.

• Vi subtraherar alla utgifter för import, för att inte räkna in utländsk produktion.

• Alla inkomster delas ut från företaget. Vinst som ackumuleras i företaget räknas som inkomst till hushållen även om de faktiskt inte fått ut den.

Låt oss med hjälp av ett exempel visa att utgifterna precis motsvarar värdet av det som produceras och att detta värde i sin tur genererar exakt lika mycket inkomster till hushållen. Antag att nationens produktion utgörs av en enda vara som produceras i ett företag. Värdet av produktionen är en miljon kronor, vilket innebär att BNP uppgår till en miljon kronor.

Antag att företaget säljer varor för 900 000 som därmed utgör utgifter för köparna. Av detta följer att lagerökningen är lika med 100 000. Summan av köparnas utgifter och den hypotetiska utgiften för lagerökningen är alltså en miljon kronor, d.v.s. lika med värdet av BNP. Antag att 600 000 av de 900 000 som faktiskt flyter in till företaget används till löner, och att 300 000 går direkt till utdelning till ägarna. Lagerökningen gör att företaget nu har 100 000 mer i tillgångar och därmed också är värt 100 000 mer. Detta registreras som en inkomst till ägarna även om dessa inte tar ut ökningen i pengar utan låter den ligga kvar i form av lager. Summan av de © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 51

2014-08-28 01:42

52

D e l I G r un d läg g and e beg repp

BNP-IDENTITETEN

BNP = Y = C + I + IL + G+ NX

inkomster som genereras i företaget är alltså en miljon kronor, d.v.s. lika med värdet av produktionen.

Låt oss nu precisera innehållet i BNP genom att dela upp utgiftsströmmarna efter karaktären på varorna och tjänsterna. Vi antar att all produktion finns i företagssektorn, vilken alltså även inkluderar offentligt ägda produktionsanläggningar såsom skolor och sjukhus. Företagen producerar fem olika typer av varor och tjänster vilka köps av fyra olika aktörer: konsumtionsvaror (hushåll), exportvaror (utlandet), investeringsvaror (företag), lagervaror (företag) och offentliga varor (offentliga sektorn).

Aktörernas utgifter för dessa varor utgör ett penningflöde till företagen.

Alla de fem typerna av utgifter innehåller en importdel. I konsumtionen ingår både varor som helt och hållet är importerade och varor som innehåller någon enstaka importerad komponent, till exempel en svenskmonterad cykel med japansk växel. Även exportvaror kan innehålla en importkomponent, såsom i fallet en svenskmonterad bil med en utländsk bilmotor. Vi måste således subtrahera värdet av importen från summan av de fem utgifterna för att räkna ut BNP från utgiftssidan: BNP = Y = C + I + IL + G + X–IM

där Y = BNP, C = privat konsumtion, I = investeringar, IL = lagerinvesteringar, G = offentliga utgifter för konsumtion och investeringar, X = exportutgifter och IM = importutgifter. Notera att G endast innehåller utgifter för producerade varor och tjänster. De totala utgifterna för den offentliga sektorn innehåller dessutom inkomstöverföringar, s.k. transfereringar, till exempel barnbidrag. Vi kallar detta uttryck för BNP-identiteten.

Ofta beskrivs sambandet som BNP beräknat från användningssidan.

I fortsättningen förenklar vi uttrycket genom att införa beteckningen NX för X–IM som står för nettoexporten. Sambandet illustreras i figur 3.2.

Konsumtionsutgifter (C) Inkomster = Produktion (Y)

Företag

Investeringsutgifter (I + IL) Offentliga konsumtions- och investeringsutgifter (G) Nettoexport (NX)

Y = C + I + IL + G + NX

Figur 3.2 BNP-identiteten. Penningflödet in i företagssektorn utgörs av utgifter för slutlig användning av varor och tjänster, inklusive företagens egna utgifter för lagerinvesteringar.

Det är lika stort som penningflödet av inkomster ut ur företagssektorn. Bägge flödena mäter BNP.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 52

2014-08-28 01:42

3 Nationalräkensk aperna 53

FÖRSÖR JNINGSBALANSEN

Låt oss se på några aktuella siffror för BNP och dess komponenter enligt utgiftsmetoden. Vi ska använda oss av en särskild och i Sverige vanligt förekommande uppställning, den s.k. försörjningsbalansen. Försörjningsbalansen är en uppdelning i total tillgång på varor och tjänster å ena sidan, och total användning å andra sidan. Total tillgång utgörs av den egna produktionen, d.v.s. BNP, och importen. Total användning utgörs av summan av de fem utgifterna. Försörjningsbalansen erhålls från BNP-identiteten Y = C + I + IL + G + X–IM. Vi flyttar över IM till vänstersidan:

FÖRSÖRJNINGSBALANSEN

Uppställning av BNP-identiteten i en tillgångssida (Y + IM) och en användningssida (C + I + IL + G + X).

Y + IM = C + I + IL + G + X Tillgång Användning

Tabell 3.1 visar försörjningsbalansen i löpande priser för år 2012 då BNP uppgick till 3 549 miljarder kronor. Den privata konsumtionen motsvarade samma år knappt 50 procent av BNP, medan offentliga konsumtions- och investeringsutgifter utgjorde 30 procent och investeringarna motsvarade 16 procent. Exporten motsvarade drygt 50 procent av BNP. I ett internationellt perspektiv är Sverige en liten öppen ekonomi med stor offentlig sektor.

ÖPPEN EKONOMI

En ekonomi som har ett stort ekonomiskt utbyte med omvärlden.

Tabell 3.1 Försörjningsbalansen år 2012.

TILLGÅNG

miljarder % av kronor BNP

ANVÄNDNING

miljarder % av kronor BNP

BNP (Y)

3 549

100

Privat konsumtion (C)

1 718

48

Import (IM)

1 516

43

Offentlig konsumtion och investeringar (G)

1 070

30

558

16

Privata investeringar (I) Lagerinvesteringar (IL)

Totalt

-4

Export (X)

1 722

49

5 065

Totalt

5 065

Anm: G består av statlig konsumtion 259, kommunal konsumtion 697, statliga investeringar 52 och kommunala investeringar 63 miljarder kronor.

Källa: SCB, www.scb.se

PRODUK TIONSMETODEN

Den tredje metoden, produktionsmetoden, säger att BNP är värdet av all produktion mätt som summan av alla s.k. förädlingsvärden (value added).

Förädlingsvärdet på ett visst produktionsställe är lika med försäljnings­ värdet av det som produceras (inklusive lager) minus kostnaden för inköp av insatsvaror som förbrukas i produktionsprocessen (råvaror, halvfabrikat etc.). Förädlingsvärdet är alltså det värde som tillförs de varor som

FÖRÄDLINGSVÄRDE

Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 53

2014-08-28 01:42

54

D e l I G r un d läg g and e beg repp

går in i produktionen under produktionsprocessen. På detta sätt undviks dubbelräkning. Tabell 3.2 visar en hypotetisk ekonomi där produktionen sker i tre steg. Endast en vara tillverkas. Förädlingsvärdet är lika med försäljningsvärdet minus kostnaden för insatsvaror. Kostnaden för insats­ varor är lika med försäljningsvärdet i föregående steg. Förädlingsvärdet delas ut som inkomster till arbete och kapital.

Tabell 3.2 Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger samma resultat.

Produktions­ nivå

Försälj­ ningsvärde

Kostnad för insatsvaror

Förädlings­ värde

Inkomst

1

2

1–2

1–2

Råvaror

1 000

0

1 000

1 000

Produktion

1 800

1 000

800

800

Försäljning

2 500

1 800

700

700

2 500

2 500

Summa

Utgiftsmetoden

Produktions­metoden Inkomst­metoden

BNP är därmed lika med: • Försäljningsvärdet för den färdiga varan, 2 500

enligt utgifts­metoden.

• Summan av alla förädlingsvärden, 2 500 (= 1 000 + 800 + 700)

enligt produktionsmetoden.

• Summan av alla inkomster, 2 500 (= 1 000 + 800 + 700)

enligt inkomstmetoden.

Således ger alla metoderna samma resultat.

Ett sätt att förstå skillnaderna mellan de olika metoderna och hur de hänger ihop är att tänka att de representerar tre olika mätställen i det cirkulära flödet. För utgiftsmetoden är mätpunkten placerad vid utgiftsflödet in i företagen. För inkomstmetoden är mätpunkten placerad vid inkomstflödet ut ur företagen. För produktionsmetoden är mätpunkten placerad inne i företaget.

REAL BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser.

Att jämföra BNP över tiden Ett huvudsyfte med att räkna ut BNP och BNP per capita är att göra jämförelser över tiden (tidsserieperspektivet) av den materiella välstånds­ utvecklingen. För att detta ska vara möjligt måste vi mäta BNP på ett sätt som är oberoende av inflationen. Eftersom utgiften för en viss vara eller tjänst är priset gånger kvantiteten, så stiger BNP i löpande priser även om kvantiteterna är oförändrade under inflation. Vi är därför ute efter © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 54

2014-08-28 01:42

3 Nationalräkensk aperna 55

att mäta BNP på ett sådant sätt att endast kvantitetsökningar påverkar storleken. Det finns en enkel teknik som säkerställer detta, nämligen att vi använder samma priser för att multiplicera kvantiteterna år efter år. Vi gör s.k. fastprisberäkningar för att erhålla BNP i fasta priser. Förändringar i BNP mätt i fasta priser speglar därmed endast kvantitetsförändringar.

Det år vars priser används kallas referensår eller basår. BNP i fasta priser kallas också real BNP. BNP i löpande priser kallas också nominell BNP.1 BNP i löpande priser under år 2013 uppgick till 3 634 miljarder kronor, och BNP i 2000 års priser till 2 957 miljarder kronor. Till följd av att priserna stigit sedan 2000 var BNP för år 2013 högre i löpande priser än i 2000 års priser.

Vi kan räkna ut den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året genom att dividera nominell BNP med real BNP. Måttet kallas BNP-deflatorn och mäter prisnivån på alla varor och tjänster som ingår i BNP relativt basårets priser. Definitionen är alltså: nominell BNP BNP-deflator =

real BNP

NOMINELL BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser.

BNP-DEFLATORN

Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår).

För basåret får deflatorn värdet 1. Med hjälp av BNP-siffrorna för år 2013 kan vi konstatera att BNP-deflatorn för år 2013, med 2000 som basår, är lika med 1,23 (= 3 634/2 957). Med andra ord har priserna på alla varor och tjänster som ingår i BNP i genomsnitt stigit med 23 procent mellan år 2000 och 2013.

Genom att stuva om i formeln ovan kan vi räkna ut real BNP som: nominell BNP Real BNP = BNP-deflator

Generellt kallas räkneoperationen att dividera ett nominellt belopp med ett prisindex för att deflatera. När BNP i löpande priser för år 2013, 3 634 miljarder kronor, deflateras med BNP-deflatorn, 1,23, erhåller vi att BNP för år 2013 i 2000 års priser är lika med 2 957 miljarder kronor.

För att minnas definitionen av real BNP kan vi skriva om formeln på ytterligare ett sätt: Nominell BNP = BNP-deflator × real BNP

1 I praktiken används något mer komplicerade beräkningar för att ta hänsyn till att relativpriser ändras över tiden med hjälp av s.k. kedjeprisindex.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 55

2014-08-28 01:42

56

D e l I G r un d läg g and e beg repp

Nominell BNP är lika med pris (BNP-deflator) gånger kvantitet (real BNP) som i fråga om vilket annat nominellt belopp som helst. Det räcker att ha två av uppgifterna i sambandet för att räkna ut den tredje.

Figur 3.3. visar hur nominell BNP per capita i Sverige ökat kraftigt mellan 1960 och 2012. Ökningen beror till en del på inflation då ökningen i real BNP per capita är mera måttlig än ökningen i nominell BNP per capita. Notera att real BNP per capita sammanfaller med nominell BNP per capita under referensåret.

Den relativa förändringen eller tillväxten per år i real BNP definieras som den absoluta förändringen mellan ett visst år och föregående år (år t och år t-1) dividerat med föregående år, d.v.s. enligt: Tillväxt i real BNP under år t =

real BNP år t – real BNP år t–1 real BNP år t–1

Tillväxtformeln gäller generellt för vilken variabel som helst. För att bedöma det ekonomiska utfallet i det korta perspektivet används ofta detta mått. Fluktuationerna i tillväxten per år i real BNP per capita i Sverige har varit betydande som syns i figur 3.4.

För att mäta den materiella levnadsstandarden använder vi real BNP per person eller BNP per capita, d.v.s.: real BNP Real BNP per capita = befolkning REAL BNP PER CAPITA

Ett mått på materiell levnadsstandard.

Vi kan omvandla uttrycket till relativ förändring med hjälp av kvotregeln för relativa förändringar som presenteras i appendix 1: relativ förändring (tillväxt) i en kvot är lika med relativa förändringen i täljaren minus relativa förändringen i nämnaren.

Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP – befolkningstillväxt

För att levnadsstandarden ska öka måste alltså tillväxten i real BNP vara högre än befolkningstillväxten.

Att jämföra BNP mellan länder Det andra huvudsyftet med att räkna ut BNP och BNP per capita är att göra jämförelser av den materiella levnadsstandarden mellan länder (tvärsnittsperspektivet). För att göra detta måste vi dock först omvandla BNP per capita i nationella valutor till en gemensam valuta. Den enklaste metoden är att omvandla belopp i nationell valuta till dollar med hjälp av den aktuella växelkursen. Under år 2013 var Sveriges BNP ungefär 3 600 miljarder kronor och en dollar kostade ungefär 6 kronor. Därmed © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 56

2014-08-28 01:42

3 Nationalräkensk aperna 57

SEK 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1960

År 1970

1980

Real BNP per capita, referensår 1980

1990 Real BNP per capita, referensår 2005

2000

2010 Nominell BNP per capita

Figur 3.3 Real och nominell BNP per capita i Sverige 1960–2012. Lägg märke till hur real BNP per capita-tidsserierna sammanfaller med nominell BNP per capita vid referensåret.

Källa: SCB, www.scb.se

% 8 6 4 2 0 –2

1995

2000

2005

2010

År

–4 –6 –8

Figur 3.4 Årlig tillväxt i real BNP per capita i Sverige 1994–2013. Tillväxten är den relativa förändringen i real BNP, d.v.s. förändringen i BNP sedan det föregående året dividerat med det föregående årets värde.

Källa: SCB, www.scb.se

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09515-8_01_book.indd 57

2014-08-28 01:42

Makroekonomi Teori, politik och Institutioner

”För alla som bryr sig om vår ekonomiska framtid är Fregerts och Jonungs nya bok ett måste! Här ges en djup förståelse för makroekonomi, tillväxtteori, ekonomisk politik och inte minst varför det ibland går snett och finansiella kriser uppkommer. Författarna ger oss unika insikter i svenska förhållanden – en utmärkt grund för både teoretiker och praktiker.”

CECILIA HERMANSSON, SENIOR EKONOM, SWEDBANK

”Klas Fregerts och Lars Jonungs bok om makroekonomi är vid det här laget väletablerad som kursbok i nationalekonomi. Den har samma förtjänster som de ledande kursböckerna på engelska, men ger till skillnad från dessa dessutom en god förståelse av svenska förhållanden.”

KAROLINA EKHOLM, VICE RIKSBANKSCHEF

| Makroekonomi

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till en analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomiskpolitiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras utifrån den lilla öppna ekonomins perspektiv.

I denna upplaga behandlas också teorier om finansiella kriser. Den globala finanskris som bröt ut 2007 analyseras ingående. Dagens obalanser inom världsekonomin diskuteras. För- och nackdelarna med ett svenskt medlemskap i euroområdet presenteras. De första femton åren med euron utvärderas. Alla tabeller och figurer är uppdaterade med senast tillgänglig statistik.

Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

Till boken finns en webbplats med kapitelsammanfattningar, miniföreläsningar, övningar, Excelsimuleringar, tester och en digitalversion av boken. Instruktioner för hur man kommer åt materialet på webben finns på omslagets insida.

Klas Fregert & Lars Jonung

Docent Klas Fregert (t.h.) är verksam vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om samband mellan lönebildning, stabiliseringspolitik och ekonomisk utveckling samt stabiliseringspolitikens ekonomiska historia. Professor Lars Jonung (t.v.) är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare vid Europeiska kommissionen i Bryssel och ordförande för Finanspolitiska rådet. Penningoch finanspolitik, inflationsförväntningar, valutaunioner och ekonomisk idéhistoria är några av hans forskningsfält.

makroekonomi Teori, politik och Institutioner Klas Fregert & Lars Jonung

”En imponerande prestation! Balansen mellan teori och empiri är väl avvägd.”

KARL GUSTAV LÖFGREN, PROFESSOR I NATIONALEKONOMI VID UMEÅ UNIVERSITET

Fjärde upplagan

Art.nr 6841

4:e uppl.

ISBN 978-91-44-09515-8

Fjärde upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-4409515-8_01_cover.indd 1

9 789144 095158

2014-08-22 11:37