matglädje på
20
minuter
En receptbok för hemtjänsten
innehåll Förord - 4 Inledning - 5 Goda råd - 9 Frukostförslag - 17 Soppor - 21 Nötkött - 27 Fläskkött - 35 Fisk - 47 Kyckling - 57 Lättare måltider - 61
3
förord Matglädje på 20, minuter är det möjligt? God, väldoftande och snabblagad mat är något vi alla drömmer om. Den här receptboken är tänkt att stötta hemtjänstpersonal och närstående som lagar mat hemma hos äldre. Främst i deras viktiga arbete med att skapa matglädje och matlust för äldre personer som inte längre orkar eller kan laga sin mat själva. Boken har fokus på snabba, lätta och igenkännbara rätter som ska kunna tillagas på under 20 minuter. De är baserade på hel- och halvfabrikat och vissa av rätterna kan tillagas både i mikrovågsugn och på spisen. Vid varje recept finns en symbol så att man kan se vad som är möjligt för det receptet. Det finns i varje avsnitt recept på rätter att tillaga men också förslag på enkla rätter som vi ibland glömmer bort att de finns. Boken innehåller förslag på vad man kan ha i kyl, frys och skafferi samt tips på bra livsmedelshygien när man lagar mat. Framförallt är receptboken och dess matbilder tänkta att stimulera och inspirera till matglädje och matlust, både för den som lagar och den som ska äta. Förlagan till denna receptbok kommer från ett stimulansmedelsprojekt i Älvkarleby kommun. Boken har sedan vidareutvecklats i ett nätverk som har som syfte att främja utveckling av mat och måltider för äldre i Uppsala län. Nätverket består av representanter från Heby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby, Östhammar kommun och från Attendo Care. Även representanter från geriatriska kliniken på Akademiska sjukhuset och representanter från Folkhälso- och vårdvetenskap samt Kostvetenskap vid Uppsala universitet har ingått. Nätverket har samordnats och stötts av Uppsalas Regionförbund FoU Äldrestöd. Två viktiga samarbetspartners för att slutföra projektet fram till tryckt receptbok har varit Äldrekontoret, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun.
Smaklig måltid!
4
inledning Under varje fas i livet har maten och måltiden en viktig funktion att fylla. Energin och näringen från maten ska bygga upp och vidmakthålla funktioner i kroppen för att vi ska orka leva våra liv. Måltiden ger oss sedan möjlighet att njuta av matens smak, lukt, färg, form, konsistens och ibland också av sällskapet runt måltiden. I takt med att kroppen åldras ökar också risken för sjukdom och nedsatt funktionsförmåga. Desto större betydelse får maten och måltiden. Hos många äldre minskar aptiten, vilket gör att på den mindre mängden mat som äts behöver man få in all energi och alla vitaminer och mineraler. Detta kan bli svårt om portionerna är små och de lagade måltiderna få. Även förmågan att uppleva törst förändras, vilket gör att man kan behöva bestämma sig för hur mycket man ska dricka varje dag istället för att bara dricka när man känner sig törstig. De rekommendationer vi har i Sverige för vitaminer och mineraler för den åldrande individen skiljer sig inte nämnvärt från de yngre. Några undantag finns dock och de gäller framförallt D-vitamin och kalcium där äldre personer kan behöva lite mer än yngre. Om man sedan ser till den äldre och sjuka individen så kvarstår de ökade rekommendationer på D-vitamin och kalcium och det tillkommer också ett ökat behov av protein från kött/fisk/ägg. Helst ska proteinet fördelas över tre huvudmål per dag för att kroppen ska kunna använda det på bästa sätt.
6
inledning
Till den som har minskad aptit brukar rådet vara att äta flera små mål. Att äta tre huvudmål och två till tre mellanmål underlättar för många att få i sig den energi och näring som behövs. Det är även bra att hålla koll på vikten då ofrivillig viktminskning ofta är förenad med ett ökat energibehov och/eller minskat energiintag. I receptboken finns tips på lättgjorda mellanmål vilka ibland kan ersätta kaffe och kaffebröd, speciellt för den som har lite sämre aptit och därför behöver lite mer energi i sina mellanmål. Receptboken har utarbetats i ett samarbete med personer som tycker att mat och måltider är något som ska förgylla livet. Vi hoppas att den ska ge just dig inspiration i köket. Anja Saletti Projektledare i MuMs-projektet i Uppsala kommun Leg dietist, med dr Uppsala universitet
inledning
7
8
inledning
goda råd godaråd
9
goda råd när du lagar mat Recepten i denna kokbok är alla tänkta att endast ta upp till 20 minuter att tillaga. Antingen tillagas måltiden på vanligt sätt på spisen eller i mikrovågsugn. Hur recepten kan tillagas anges med följande symboler:
Mikrovågsugn:
Spis/Ugn:
Tänk på att alla mikrovågsugnar har olika effekter så tidsangivelserna i recepten är cirkatider. Att laga mat i mikrovågsugn är på intet sätt skadligt. Det är bara ett annat sätt att tillsätta värme till maten. Här värms maten inifrån och ut medan värmen vid vanlig matlagning kommer utifrån och in. Att läsa recept ska ses som inspiration. Fattas något tillbehör kan det kanske uteslutas eller ersättas av något annat som finns hemma. Använd fantasin! Du kanske även måste utesluta något, om personen som ska äta måltiden inte vill ha någon av ingredienserna. Innan du börjar planera måltiden, gå igenom receptet och tänk efter hur tillagningen ska gå till och hur lång tid den kan ta. Lär av kockarna, gör allt förarbete klart innan själva tillagningen. Alltså är det bra om allt är framtaget, sköljt, delat och hackat. Då går själva matlagningen mycket fortare. Istället för att finhacka går det ofta bra att använda den grövre sidan på ett rivjärn, men det är bra att veta att gul lök lätt blir besk om den rivs. Försök använda kokkärl i rätt storlek. Maten blir ofta inte lika bra om den kokas eller steks i en för stor gryta. Det är även slöseri med energi. Rätt redskap av god kvalitet underlättar matlagningen. Om möjligt se till att knivarna är riktigt vassa. Det är mycket säkrare att använda en riktigt vass kniv än en slö. Ett annat tips som sparar tid är att dela potatis i mindre bitar innan man kokar den. Koka gärna även morotsskivor tillsammans med potatis.
10 goda råd
när du ska handla Allmänna tips: ›› Använd reklamblad och extrapriser för inspiration. ›› Gå igenom skafferi, kyl och frys och se vad som saknas. Vad är bra att ha hemma i skafferiet: ›› Grötgryner (havre-, råg-, grahams- och mannagryn). ›› Grötris. ›› Makaroner. ›› Pulvermos. ›› Mjöl. ›› Pulversåser och -soppor. ›› Socker. ›› Kaffe och te. ›› Sylt och marmelad. ›› Hårt bröd, kex och skorpor. ›› Torkad frukt (russin, katrinplommon eller aprikos). ›› Matolja (rapsolja). Vad är bra att ha hemma i kylskåpet: ›› Mjölk, fil och yoghurt. ›› Grädde, både matlagnings- och vispgrädde, samt crème fraiche. ›› Margarin eller smör, både till smörgås och matlagning. ›› Senap och ketchup. ›› Kylkonserver som inlagd sill, kaviar, makrill eller soppor (typ Kelda). ›› Ägg. ›› Inlagda grönsaker såsom rödbetor och gurka. ›› Dessertsoppor och -krämer. ›› Pålägg som ost, korv, skinka och leverpastej. Vad är bra att ha hemma i frysen: ›› Grönsaker och grönsaksblandningar. ›› Fisk i portionsbitar. ›› Färdiga rätter, exempelvis frysta portionsförpackningar, pyttipanna i påse eller köttbullar. ›› Glass. ›› Mjukt bröd, styckfryst eller i skivor, och kaffebröd, styckfryst. ›› Bär. goda råd
11
Den här receptboken är tänkt att inspirera hemtjänstpersonal och närstående som lagar mat hemma hos äldre. Att ibland få njuta av nylagad mat även när man själv inte förmår laga den ger många äldre matlusten och matglädjen tillbaka. Boken har fokus på snabba, lätta och igenkännbara rätter som ska kunna tillagas på under 20 minuter. De är baserade på hel- och halvfabrikat och vissa av rätterna kan tillagas både i mikrovågsugn och på spisen. Boken innehåller också förslag på vad man kan ha i kyl, frys och skafferi samt tips på bra livsmedelshygien när man lagar mat. Boken har tillkommit på initiativ av Nätverket för äldres mat och måltider i Uppsala län.