9789144101163 by Smakprov Media AB

Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag

Om förskolan och de yngre barnen behandlar angelägna frågor om förskolans roll i ett historiskt och samhällspolitiskt perspektiv, och visar hur dessa frågor är direkt kopplade till barndomens förändrade former och förutsättningar. Den riktar sig till förskol lärare, studerande i grundutbildning och vidare studier, och alla som intresserar sig för barndom och barns villkor i utbildnings sammanhang.

Art.nr 38587

Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag

| Om förskolan och de yngre barnen

Om förskolan och de yngre barnen är tillägnad professor Ingegerd Tallberg Broman, vars forskning utmärks av ett stort engagemang för de yngsta barnens livsvillkor och utbildning. I takt med utbild ningssamhällets framväxt har förskolan kommit att få en alltmer framflyttad position i den politiska debatten, framför allt i den något kontroversiella rollen som barnens första skola. Boken tar avstamp i förskolan som samhällsinstitution, men också som rum för barndomens både kontinuerliga och föränderliga vill kor. Här skriver några framstående forskare om historiska och samtidsrelaterade frågor rörande barndom, barn och förskola. Gemensamt skapar de olika kapitlen en nyanserad bild av för skolans och barndomens historiska, politiska och sociala förut sättningar.

J Balldin J Dahlbeck A Harju P Lilja (red.)

Redaktörerna Jutta Balldin, fil.dr i pedagogik och lektor i utbildningsvetenskap, Johan Dahlbeck, fil.dr i pedagogik och lektor i utbildningsvetenskap, Anne Harju, fil.dr i socialt arbete och prefekt, samt Peter Lilja, doktorand i pedagogik, är alla verksamma vid Institutionen för Barn, unga, samhälle vid Malmö högskola. Medverkande författare är Maj Asplund Carlsson, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Annica Löfdahl, Ann-Marie Markström, Panagiota Nasiopoulou, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Karin Rönnerman, Sonja Sheridan, Mats Trondman och Pia Williams.

redaktörer

Jutta Balldin Johan Dahlbeck Anne Harju Peter Lilja

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10116-3_01_cover.indd 1

2014-02-20 08:59

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38587 ISBN 978-91-44-10116-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur AB 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Nataliia Kucherenko/Shutterstock.com Printed by Ednas Print, Slovenien 2014

978-91-44-10116-3_01_book.indd 2

2014-02-20 08:42

INNEHÅLL

Författarpresentation 7 Introduktion 11 J u t ta Ba l l di n, Joh a n Da h l be c k, A n n e H a rj u o c h Pet e r L i lja Litteratur 15 K apitel 1

Moster Disa i Birkastan: barnträdgården som arena för socialt arbete 17

Gu n i l l a H a l l dé n Den inre kretsen 20 Vad är den sanna Fröbelandan? 23 Utbildningen vid Fröbelinstitutet 25 Birkagården som livsform 26 Föräldrasamarbete 28 En omorientering 30 Avslutande reflektioner 32 Litteratur 33 K apitel 2

Tanterna och pedagogiken 37

M aj A splu n d C a r l s s on Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin – samt farbror Blå 38 Det underbara dagishemmet 39 Det är en gris eller en massa katter på dagis 41 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-10116-3_01_book.indd 3

2014-02-20 08:42

Innehåll

Barnflickan Puma 44 Barnträdgårdslärarinnan 45 Slutsatser 46 Litteratur 47 K apitel 3

Hemma i förskolan 49

A n n-M a r i e M a r k s t röm Från ett hem till ett annat – hemdiskursen 51 Hemmet som begrepp och betydelsefull plats 53 Vad är ett hem? 53 Hemdiskursen i förskolan 55 Att göra sig hemmastadd 57 … och skoldiskursen i förskolan 59 Omvandling, förvandling och anpassning med reformer 62 Litteratur 63 K apitel 4

Det sociala och ett gemensamt VI 67

S v e n Pe r s s on Arendts normativa åtskillnad mellan det privata och det offentliga 68 Det sociala mellanrummets argumentation 70 Problemets argument 71 Familjens och kvinnornas kris 71 Familjen förmår inte uppfostra barnen till samhällsmedborgare 73 De moraliska och vetenskapliga argumenten 74 Lösningens argument 75 Arbetsmarknad och familjepolitik 75 Det samhälleliga ansvarets argument 77 Upplysningens och fostrans argument 77 De vetenskapliga argumenten 79 Slutsatser och diskussion 80 Litteratur 83

978-91-44-10116-3_01_book.indd 4

2014-02-20 08:42

Innehåll K apitel 5

Förskollärare tar ansvar för utveckling av förskolan 85

K a r i n Rön n e r m a n Kvalitetsarbete i förskolan 87 Lära för att leda genom aktionsforskning 89 Forskningscirkel med fokus på handledarskap 92 Förskollärare handleder arbetslag i förskolan 93 Diskussion och slutsatser 96 Litteratur 98 K apitel 6

Stora barngrupper i förskolan – ett medieperspektiv 101

I ngr i d Pr a m l i ng S a m u e l s s on, S on ja Sh e r i da n, Pi a W i l l i a m s o c h Pa nagio ta Na siop ou l ou Barngruppens storlek 101 Från kravet på en förskola för alla – till kravet på en förskola av hög kvalitet för alla barn 102 Gruppstorlek och barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan 103 Ett medieperspektiv på stora barngrupper 105 Barns välbefinnande och lärande 106 Förskolans rum 107 Personalens arbetssituation 107 Föräldrars erfarenheter 108 Diskussion 108 Litteratur 111 K apitel 7

Att osynliggöra och upprätthålla olikheter – om paradoxer och motsägelser i förskolans arbete med mångfald 115

S olv e ig H äg glu n d & A n n ic a L öf da h l Introduktion 115 Om studiernas teoretiska och metodologiska sammanhang 117 De studerade förskolorna 118

978-91-44-10116-3_01_book.indd 5

2014-02-20 08:42

Innehåll

Paradoxer och motsägelser 119 Etnicitet och likvärdighet – men bara på vissa villkor 119 Ålder och likvärdighet – men maktordningen är klar 122 Kön och likvärdighet – men omsorgvärdena är sårbara 123 Avslutning 127 Litteratur 128 K apitel 8

Hamlets fråga: om hur vi kan söka svar på frågan om vad barn är 131

M at s T ron dm a n Inledning 131 Syfte och vägledande fråga 132 Tillvägagångssätt 133 Ramverkets karaktär 133 Ramverkets tre begreppspar 134 Konstruktionen av begreppsparen 136 Begreppspar 1: Barn och barndom 136 Begreppspar 2: Barns perspektiv och vuxnas perspektiv 144 Begreppspar 3: Barn som beroende och barn som oberoende 154 Ramverket 170 Den minimala användningens logik 170 Den utvidgade användningens logik 171 Den maximala användningens logik 176 Adderade dimensioner 176 Ramverkets tänkbara mervärden 178 Litteratur 180

978-91-44-10116-3_01_book.indd 6

2014-02-20 08:42

FÖRFATTARPRESENTATION

Maj Asplund Carlsson är professor emerita i utbildningsvetenskap och fil.dr i litteraturvetenskap. Hon har tidigare varit verksam vid lärarutbildningen på Högskolan Väst och vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör förskolan och barnlitteraturen, främst bilderboken. Gunilla Halldén är professor emerita vid tema Barn, Linköpings universitet. Hennes forskning rör frågor om barn, barndom och föräldraskap. Ett av de senaste projekten behandlade hur barn och natur kopplas samman i vårt sätt att tänka. Hon arbetar nu med en bok om Disa Beijer. Solveig Hägglund är professor emerita i pedagogik vid Karlstads universitet. Hennes forskning inkluderar studier av betydelsen av samhällsstöd för barns utveckling, barns förståelse av fred, barns sociala representationer av tillhörighet och demokrati, samt mobbning. Under senare år har hennes forskning riktats mot barnrättsfrågor och lärande för hållbar utveckling. Annica Löfdahl är professor i pedagogiskt arbete och vetenskaplig ledare för centrumbildningen Utbildningsvetenskapliga studier av Barn och Barndom vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som förskollärare och forskar om förskola, barns lek och kamratkulturer. För närvarande leder hon ett projekt om dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Ann-Marie Markström är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och bedriver forskning kring barn och föräldrars möte med förskola och skola. Hennes forskning rör främst frågor kring normalitet och socialt ordningsskapande samt relationer mellan hem och förskola/skola i olika institutionella praktiker ur barn/elev-, föräldra- och lärarperspektiv. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-10116-3_01_book.indd 7

2014-02-20 08:42

Författarpresentation

Panagiota Nasiopoulou är doktorand i Barn- och Ungdomsvetenskap vid institution för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare och en magisterexamen i allmän språkvetenskap. Hennes forskningsintresse riktar sig mot frågor som berör barns samspel och inflytande i förskolan i relation till barngruppens storlek. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö högskola. Han har också ett uppdrag som föreståndare vid Centrum för professionsstudier. Hans intresse är förskolan som politiskt projekt, förskolans likvärdighet, villkor för barns lärande utveckling och hälsa, och relationell pedagogik. Sven har skrivit flera kunskapsöversikter om förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet, innehar en UNESCO professur i Early Childhood Education and Sustainable Development och är världsordförande för OMEP (Organisation Mondiale pour l’Education Prescolaire). Hennes forskning har framför allt rört sig om barns lärande av olika innehåll i förskolans praktik, barns perspektiv, didaktiska frågor och förskolan som en lärandemiljö. Hon arbetar för närvarande med frågor kring lärande för hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Karin Rönnerman är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon bedriver nordiskt (Nordiskt Nätverk för Aktionsforskning) och internationellt (Pedagogy, Education and Praxis-nätverket) samarbete rörande forskning om lärarprofession och aktionsforskning. Rönnerman har under lång tid ägnat sig åt aktionsforskning och sökt hitta former för samarbete mellan forskare och praktiker. Sonja Sheridan är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot kvalitetsfrågor i relation till de villkor som skapas för barns lärande i förskolan. Hon har deltagit i ett flertal olika forskningsprojekt och expertuppdrag för Skolverket, Utbildningsdepartementet och OECD. Mats Trondman är professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse rör allt från frågor om kulturteori, politisk filosofi och 8

978-91-44-10116-3_01_book.indd 8

2014-02-20 08:42

Författarpresentation

metodologi till empiriska studier av barn- och ungdomars villkor, möjlighetsstrukturer, förståelseformer och praktiker. Dominerande empiriska undersökningsområden rör skola, kultur och fritid. För närvarande arbetar Trondman med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång. Pia Williams är docent i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet. Hennes forskning riktar fokus mot problemställningar som rör barns lärande i olika pedagogiska sammanhang som exempelvis förskola och skola. Framför allt har betydelsen av barns samlärande studerats i flera projekt.

978-91-44-10116-3_01_book.indd 9

2014-02-20 08:42

978-91-44-10116-3_01_book.indd 10

2014-02-20 08:42

INTRODUK TION J u t ta Ba l l di n, Joh a n Da h l be ck, A n n e H a rj u o ch Pet e r L i lja

Detta är en vänbok tillägnad professor Ingegerd Tallberg Broman. Under hela sin karriär har Ingegerd drivits av och återkommit till ett antal centrala frågor. Fokus för dessa har ofta kretsat kring förskolans roll i samhället, historiskt såväl som i samtiden. Hennes forskning har rört förutsättningarna för förskolans tillkomst och utveckling (Tallberg Broman 1995, 2010), förskolan som politisk samtidsfråga (Tallberg Broman 2010), förskolans relation till familjerna i frågan om det delade ansvaret för barnen (Tallberg Broman 2009a, 2009b) samt förskolans roll som kvinnligt professionaliseringsprojekt (Tallberg Broman 1991, 2009c). Boken tar sin utgångspunkt i det faktum att förskolan har fått en allt mer central position i det sammanhängande utbildningssystemet. Som den första, och viktiga, delen i det ”livslånga lärandet” har förskolan genomgått ett skifte från ett starkt betonande av en grundläggande omsorgslogik till en starkare betoning på förskolan som en del av skolsystemet. Förskolan får då rollen som barnens första skola. Med utgångspunkt i detta omfattande skifte och med tanke på den betydelse förskolan har i de flesta svenska barns liv blir det nödvändigt att förstå barndomens betingelser på nytt. Denna omorientering som förändrat förutsättningarna för förskolan är ett exempel på mer omfattande samhällsförändringar, som bland annat har inneburit en ökad grad av mångkontextualitet i det att den moderna barndomen utspelas i ”alltmer gränsöverskridande sociala rum” (Tallberg Broman 2011). I relation till den komplexa bild som framträder av den moderna barndomen och de institutioner den utspelas i blir det angeläget att studera den historiska framväxten av de pedagogiska idéer som ursprungligen drev på förskolans framväxt i Sverige. Inte minst för att belysa den kontinuitet som trots den nutida fokuseringen på förändring ändå präglar berättelsen om förskolan © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-10116-3_01_book.indd 11

2014-02-20 08:42

Introduktion

och barndomen. Genom att göra några nedslag i aktuell forskning om förskola och barndom bidrar den här boken till en nyansering då den försöker erbjuda en bild som tar hänsyn såväl till effekter av nutida förändringar som till de historiska kontinuiteter som alltjämt ramar in förståelsen av vad förskola och barndom är och kan vara. I bokens första kapitel, Moster Disa i Birkastan: barnträdgården som arena för socialt arbete, beskriver Gunilla Halldén framväxten av en ny form av barnomsorg vid tiden för det förra sekelskiftet. Denna kombinerade barnkrubbans välgörenhetsambitioner med de pedagogiska mål som varit centrala för kindergarten. Genom barnträdgårdsledarinnan Disa Beijers gärning belyser Halldén de idéströmningar som kom att utgöra grundstommen i de nya folkbarnträdgårdarna. I detta kom arbetarrörelsens ideal om gemenskap och ambitionen att överbrygga sociala klyftor att spela en central roll tillsammans med en frisinnad andlighet associerad med kväkarrörelsen. Genom Disa Beijers exempel, som en av de kvinnliga pionjärerna bakom barnträdgårdarna, visar Halldén på den centrala roll som det sociala arbetet haft för framväxten av den moderna svenska förskolan. Därmed understryker kapitlet ett av de mest centrala dragen i förskolans utveckling, nämligen hur den personliga relationen har präglat institutionen och det arbete som bedrivits inom den. Kapitlet bidrar därmed till en mer utförlig kontextualisering av dagens förskola där kampen mellan dessa grundläggande värderingar och en mer prestationsinriktad skoldiskurs dominerar den politiska diskussionen om förskolans roll i samhället. I det efterföljande kapitlet, Tanterna och pedagogiken, följer Maj Asplund Carlsson upp idén om den personliga relationens betydelse i och för förskolan. Genom att studera hur förskolläraren porträtterats i olika barnböcker från Elsa Beskow och fram till idag visar hon hur idén om det andliga, eller ställföreträdande, moderskapet präglat och fortsätter att prägla bilden av den barnavårdande yrkesrollen. Kopplat till bilden om det andliga moderskapet visar Asplund Carlssons kapitel dessutom hur förskolan fått en allt mer betydande roll i barns och föräldrars liv där den förutom att erbjuda en pedagogisk verksamhet också uppfyller rollen som ett extra hem under överinseende av en ställföreträdande moder. I bokens tredje kapitel, Hemma i förskolan, riktar Ann-Marie Markström således ljuset specifikt mot denna idé om förskolan som ett andra hem. Hon gör detta i syfte att diskutera hur relationen mellan hemmet och förskolan 12

978-91-44-10116-3_01_book.indd 12

2014-02-20 08:42

Introduktion

har kommit till uttryck och utvecklats över tid. Hon tar utgångspunkt i diskussionen kring huruvida det är till barnets bästa att vara hemma eller i förskolan under uppväxtåren. Det har historiskt sett inte varit självklart att förskolan varit en gynnsam miljö för små barn, då det under större delen av 1900-talet, från olika håll, framförts olika argument som hävdat hemmets betydelse för barns trygga uppväxt. Även om förskolan idag är en självklar del av i stort sett alla barns och familjers liv i Sverige, så menar Markström att hemdiskursen i förskolan fortfarande präglar verksamheten i stor utsträckning. Även i detta exempel framträder dock spänningen mellan förskolans traditioner – här i form av hemmiljön som förebild – och den skoldiskurs som Markström menar fått allt större inflytande över förskolans utveckling. Med utgångspunkt i en analys av Befolkningskommissionens arbete under 1930-talet diskuterar Sven Perssons kapitel, Det sociala och ett gemensamt VI, hur förskolan beskrivits som en plats i samhället som försöker förena offentliga och privata värden. Därmed sätter Persson fokus på den roll förskolan har spelat som politiskt verktyg för ambitionen att realisera specifika socialpolitiska ambitioner och möjliggöra familjepolitiska reformer. I kapitlet exemplifieras detta framför allt genom diskussionen om hur förskolan kan fungera som en förutsättning för att underlätta villkoren för modern att vara både mamma och yrkesarbetande. I detta sammanhang driver Persson tesen att förskolans utvidgning som socialt rum därmed tagit sin utgångspunkt i en kritik av familjen som institution och av den privata sfärens värden. I bokens femte kapitel Förskollärare tar ansvar för utveckling av förskolan tar Karin Rönnerman avstamp i den tradition av starka yrkesföreträdare som aktivt bidragit till förskolans utveckling och expansion genom historien. I sitt kapitel beskriver Rönnerman ett samtida exempel på hur denna yrkes utveckling och tillhörande kvalitetsarbete fortfarande i stor utsträckning drivs framåt av engagerade förskollärare. Med utgångspunkt i en beskrivning av en forskningscirkel genomförd med en grupp aktiva förskollärare vill Rönnerman visa på och diskutera förutsättningarna för förskollärares möjligheter att, med hjälp av aktionsforskning, bedriva praktikbaserat utvecklingsarbete och därmed också utveckla sin egen professionella yrkesroll. Kapitel sex, Stora barngrupper i förskolan – ett medieperspektiv är författat av Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan, Pia Williams och Panagiota Nasiopoulou. Kapitlet tar sin utgångspunkt i den historiska förändring som © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-10116-3_01_book.indd 13

2014-02-20 08:42

Introduktion

ägt rum gällande hur diskussionen om förskolan förts i samhället. Tidigare stod kampen kring alla barns rätt att erbjudas plats i förskolan, men sedan denna målsättning i stort uppfyllts har fokus istället hamnat på säkrandet av verksamhetens kvalitet. Den aspekt av detta som enligt författarna dominerar dagens mediedebatt om förskolan handlar om barngruppernas storlek. Författarna visar att denna debatt lämnar utrymme för en mängd olika tolkningar om vad som egentligen är det problem som behöver lösas. Därför understryker författarna att mediedebatten riskerar att bli förenklad om man inte noggrannare undersöker vilka effekter barngruppens storlek har för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan. Sådan forskning, menar författarna, skulle bidra med ökad kunskap om lärares möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner och på så vis också bidra till en mer likvärdig förskola. I Solveig Hägglunds och Annica Löfdahls kapitel Att osynliggöra och upprätthålla olikheter – om paradoxer och motsägelser i förskolans arbete med mångfald återvänder författarna till sina tidigare studier av barns gemensamma arbete med att etablera och upprätthålla normer och värdesystem. Genom en kritisk diskussion av mångfaldsbegreppet i relation till förskolan pekar författarna på att kategorier som etnicitet, ålder och kön både kan betraktas som osynliga och oproblematiserade uttryck för mångfald och som effektiva redskap för särskiljande. Författarna menar bland annat att aktiviteter, genomförda med det ”goda” syftet att åstadkomma likvärdighet, samtidigt kan legitimera social exkludering i barnens konstruktioner av sociala skillnader. Trots att förskolans uppdrag fortfarande vilar på omsorgstraditioner menar författarna att intresset för barns kollektiva tillvaro gradvis fått ge plats åt ett större fokus på barns individuella lärande. Återigen framträder spänningen mellan förskolans tradition som omsorgsbetonad samhällsinstitution och ett tilltagande fokus på förskolan som en del i utbildningssystemet. I det sista kapitlet, Hamlets fråga: om hur vi kan söka svar på frågan om vad barn är, tar boken, med Mats Trondmans hjälp, steget från förskolan till en teoretisk betraktelse över hur vi kan möjliggöra en förståelse för vad barn är. Trondman utarbetar ett analytiskt ramverk tänkt att vägleda detta sökande. Ramverket byggs upp med hjälp av tre inbördes relaterade begreppspar; barn och barndom, barns perspektiv och vuxnas perspektiv samt barn som beroende och barn som oberoende. Trondman argumenterar för att frågan 14

978-91-44-10116-3_01_book.indd 14

2014-02-20 08:42

Introduktion

om vad barn är inte går att besvara på något entydligt vis och att en modell behövs som tar hänsyn till begreppets inneboende mångdimensionalitet utan att därmed förlora förmågan att vara ett fungerande analytiskt verktyg. Därmed adresserar bokens sista kapitel den komplexitet som utmärker vår samtid och de barndomar som utspelas där. På samma gång ringar det också, tillsammans med bokens övriga kapitel, in de frågor som varit vägledande för Ingegerd Tallberg Bromans forskningsintresse. Sammanfattningsvis utgör dessa åtta kapitel en mångfacetterad bild av barndomen och den kanske främsta barndomsinstitutionen, förskolan. Inte minst i förhållande till den kontinuitet och de förändringar som präglar den i dagens samhälle. I takt med utbildningssamhällets framväxt har förskolan kommit att få en allt mer framflyttad position i den politiska debatten, framför allt i, den något kontroversiella, rollen som barnens första skola. Det är i detta sammanhang som Ingegerd Tallberg Bromans arbete, genom forskning, projektansvar och sakkunniguppdrag, kommit att spela en viktig roll för tillvaratagandet av de grundläggande värden och pedagogiska idéer som format förskolan historiskt. Den här boken vill utgöra en hyllning till Ingegerd och till det viktiga arbete hon gör för att synliggöra och lyfta de frågor som följande kapitel tar sin utgångspunkt i. Jutta Balldin, Johan Dahlbeck, Anne Harju och Peter Lilja

Litteratur Tallberg Broman, Ingegerd (1991). När arbetet var lönen. En kvinnohistorisk studie av barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur. Tallberg Broman, Ingegerd (2009a). Från föräldrars rätt till föräldrars deltagande. I: Ann-Marie Markström, Maria Simonsson, Ingrid Söderlund och Eva Änggård (red.) Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson, s. 190–206. Tallberg Broman, Ingegerd (2009b). ”No Parent Left Behind”: föräldradeltagande för inkludering och effektivitet. EDUCARE 2–3, s. 221–240. Tallberg Broman, Ingegerd (2009c). Mamma, pappa, förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt. I: Inga Wernersson (red.) Genus i förskola © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-10116-3_01_book.indd 15

2014-02-20 08:42

Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag

Art.nr 38587

Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag

| Om förskolan och de yngre barnen

J Balldin J Dahlbeck A Harju P Lilja (red.)

redaktörer

Jutta Balldin Johan Dahlbeck Anne Harju Peter Lilja

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10116-3_01_cover.indd 1

2014-02-20 08:59