e d n a r 채 l s n r a B och v채xande Susanne Gustavsson
LIBER
Barns l채rande och v채xande Susanne Gustavsson
Innehåll 1. Om boken 7 Barns lärande och växande 9 Ditt eget lärande – vad du lär dig 10 Ditt eget lärande – hur du lär dig 12 Egen och andras kunskap 12 Olika typer av kunskap 14 Begrepp och teori 15 Begreppet barn i boken 16 Vad är forskning? 17 Källkritik 19 Författarens bakgrund 20 Sammanfattning 21 2. Lärande, utveckling och socialisation 23 Begreppen lärande, utveckling och socialisation 25 Gemensamt om begreppen 31 Begreppen kunskap och kunskapsutveckling 32 Teorier om lärande, utveckling och socialisation 35 Teoriernas betydelse i praktiken 36 Teorier om kommunikationens och miljöns betydelse 38 Teorier om social och känslomässig utveckling 45 Teorier om det kompetenta barnet 49 Teorier om mognad och utveckling 50 Barnet och språket 54 Iakttagelser av lärande, socialisation och utveckling 56 Sammanfattning 57
3. Barn, barndom och fostran i förändring 59 Barnet i samhället 61 Barnet i familjen 66 Barnet i förskola och skola 72 Betydelsen av kunskap om förändringar i samhället 78 Sammanfattning 79 4. Barn och interaktion 81 Interaktionens roll och betydelse 83 Barn och konflikter 86 Barnet och den vuxne 92 Barnet och miljön 95 Barnet och leken 98 Sammanfattning 101 5. Barnets förutsättningar och villkor 103 Olika förutsättningar och villkor 105 Funktionsnedsättning och funktionshinder 106 Genus och kön 110 Sociala och kulturella villkor 116 Barn och etnicitet 120 FN-konventionen för barnets rätt 123 Sammanfattning 125
6. Barn och mediekultur 127 Medier och mediekultur 129 Mediekulturen i samhället 130 Risker och möjligheter med mediekultur 133 Betydelsen av kommunikativ kompetens 135 Barnet i berättelsen 136 Sammanfattning 139 7. Ett slut och en fortsättning 141 Att ständigt lära sig något nytt 143 Betydelsen av att samla erfarenheter 143 Betydelsen av att fråga 144 Betydelsen av att tänka kritiskt 144 Litteratur 145
6
1. OM BOKEN
•••••••••• 1. Om Pedagogiskt boken ledarskap
7
8
”
Problemlösning och handlingsberedskap ska stimuleras i undervisningen, och tillfällen ska ges för eleverna att medverka vid val av arbetsformer och innehåll. Genom fältstudier eller genom att medverka i olika verksamheter ska eleverna ges möjlighet att få inblick i och erfarenhet av sociala och pedagogiska sammanhang. Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över och diskutera ämnesinnehållet, centrala begrepp och egna och andras handlingar och attityder. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att kritiskt söka, bearbeta, värdera och använda information från olika källor.
”
(SKOLVERKET; ÄMNE – PEDAGOGIK, ÄMNETS SYFTE)
1. OM BOKEN
Barns lärande och växande Kursen barns lärande och växande är en fördjupning av tidigare kurser i ämnet pedagogik. Den här boken handlar om barns lärande och växande med utgångspunkt i kursens mål. Eftersom kursen är en fördjupning vet jag att du redan har vissa kunskaper inom området som du nu utvecklar. Om du märker att du saknar någon kunskap för att förstå det som du läser i boken, kan du fundera över vad du har lärt dig i tidigare kurser i ämnet pedagogik, eller kanske i något annat ämne. Ibland kan man behöva påminna sig om vad man har gjort eller lärt förut. Om man inte har haft anledning att använda sin kunskap i något sammanhang, är det lätt att glömma. UPPGIFT
Fundera över vad du har lärt dig i tidigare kurser i pedagogik. Tala sedan med dina klasskamrater om era kunskaper. Dokumentera ert samtal. Målet med uppgiften är att ta vara på den kunskap som du själv har och som finns i gruppen. Detta blir en bra utgångspunkt när du nu ska fördjupa dina kunskaper.
9
10
Ditt eget lärande – vad du lär dig I detta första kapitel kommer du att få lära om ditt eget lärande genom din användning av boken och den undervisning som du kommer att ta del av. Kursen handlar ju om barns lärande och växande, men det är ju inte detsamma som att det enbart är barn som lär sig. Man brukar säga att man ”lär så länge man lever”. Den kunskap man skaffar sig är av två slag. För det första måste man givetvis följa med i de förändringar som sker i omvärlden, i det samhälle där man lever och givetvis i samhället i stort. Den typen av kunskap handlar om vad man lär sig.
Genom utlandsstudier kan du få möjlighet att lära dig ett nytt spr få vänner från hela vär åk, möta en ny kultu lden. r och
1. OM BOKEN
11
Ett exempel på förändring som sker är den tekniska utvecklingen som gör att man kan kommunicera, förflytta sig eller utföra saker på ett enklare sätt. När jag växte upp fanns inte mobiltelefoner eller datorer. Det enda sättet att få kontakt med någon som inte fanns i en direkt närhet var via fast telefon eller brev. Många barn i skolåldern hade brevvänner. Själv hade jag flera när jag var i tolvårsåldern. Då fanns det kontaktannonser om brevvänner i tidningar för barn och unga. Även kunskapen om barns lärande och växande förändras. Därmed förändras synen på barn, till exempel hur samhället bäst ska kunna möta barns behov och förutsättningar. Idag brukar vi dessutom säga att vi lever i ett globalt samhälle; vi har kunskap om mer än det som ligger oss nära i vår egen vardag. Vi kan enkelt både få information om och kommunicera med miljöer och människor i andra delar av världen. Ofta används begreppet interkulturellt samhälle, och med det menas att vi lever tillsammans med människor med olika bakgrund, kultur, vanor och värderingar. Det globala och det interkulturella är nya företeelser i vår nära omvärld på olika sätt. Numer ska till exempel all utbildning ha ett internationellt perspektiv. För både gymnasieelever och högskolestudenter finns stipendier att söka för utlandsstudier eller för att kunna bedriva arbetsplatsförlagt lärande (apl) utomlands. Syftet är bland annat att kunna vidga sin erfarenhet och lära genom att ta del av annat än det som man är van vid.
”
Det globala och det interkulturella är nya företeelser i vår nära omvärld på olika sätt. Numer ska till exempel all utbildning ha ett internationellt perspektiv.
”
12
Ditt eget lärande – hur du lär dig Den andra typen av lärande handlar om att man utvecklar sin egen förmåga att förstå och göra något. Med andra ord, man utvecklar förmågan att lära sig. Det gör man genom att träna sig i att vara kritisk, se på saker från olika håll, att diskutera olika erfarenheter eller synpunkter och att dra slutsatser. Det kan kallas för att analysera eller reflektera. Lärande innebär att du skaffar dig ny kunskap eller att du förstår något på ett annat sätt än tidigare. Lärande handlar också om att utveckla förmågan att utföra arbetsuppgifter, att lösa situationer eller att agera i olika sammanhang. Tanken med boken är att du både ska kunna ta del av information om området och att du ska utveckla din egen förmåga att förhålla dig till det du läser, alltså att förstå innehållet i boken. Förhoppningsvis kan du också bli nyfiken och inspirerad till att lära dig mer. När man medvetet försöker se på något från olika håll kalllas det för att ta olika perspektiv. Man bestämmer sig alltså för att undersöka något på olika sätt eller att ställa olika frågor i en analys av en situation. Detta sätt att resonera skiljer sig från att ”bara tycka något”. Analys, reflektion och perspektiv är nyckelord i den här boken.
Egen och andras kunskap När man har en åsikt om något, använder man ofta en erfarenhet eller kunskap som man inte alltid vet varifrån man har fått. Den kan vara självupplevd, man har kanske läst om området, kan ha sett på tv eller så har man har bara bestämt sig för en åsikt. Det är inte alltid man vet var man har fått sin kunskap ifrån.
1. OM BOKEN
Att möta andras åsikte
r och erfarenheter utv
ecklar lärandet.
Det är samtidigt viktigt att kunna jämföra sin kunskap med andras. På det sättet kan man få den bekräftad, det vill säga att den verkar stämma med andras. Man kan också få sin kunskap utmanad, vilket kan handla om att andra har en annan upplevelse och uppfattning. När man gör jämförelser och upptäcker andra sätt att uppleva, uppfatta eller förstå en situation utvecklar man sin egen kunskap – man lär sig något nytt. Man kan använda sin kunskap genom att diskutera med kompisar, klasskamrater eller lärare. Ofta märker man att man resonerar på olika sätt. Genom att tala med dina klasskamrater kan du upptäcka att ni har skilda erfarenheter. Om du diskuterar ett område i en kurs med din lärare har ju läraren ämneskunskaper som inte du förväntas ha. En lärare som undervisar i yrkesämnen har dessutom en yrkeskunskap inom området. Du kanske också diskuterar ett område eller en fråga med andra personer utanför skolan, till exempel handledare eller andra som har erfarenhet.
13
14
I anslutning till varje kapitel i boken finns uppgifter. Dessa uppgifter är gjorda så att de förhoppningsvis ska hjälpa dig och dina klasskamrater att pröva olika perspektiv och förstå något på ett annat sätt än tidigare, både genom dina egna undersökningar och i diskussioner med andra.
Olika typer av kunskap Vad betyder det att kunna något? Om man läser en bok eller en text på webben så tar man del av information. Det är inte detsamma som att man lär sig, eller får ny kunskap. Vad är då kunskap? Kunskap brukar ibland delas in i fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Kunskap kan alltså visa sig på olika sätt. Ett sätt att visa kunskap är att kunna beskriva eller räkna upp något. En annan typ av kunskap är att kunna utföra en handling, det vill säga att ha en praktisk färdighet. Förståelse kan förklaras med att se hur något hänger samman med annat eller att kunna dra slutsatser. Förtrogenhet innebär att man till exempel ska kunna förstå vilka konsekvenser olika beslut kan leda till. Det är alltid bra att påminna sig om att kunskap inte bara handlar om att kunna beskriva något. Man kan också säga att det ena kräver det andra. Det går inte att förstå något om man saknar faktakunskaper om det som förståelsen handlar om. Man kan sällan utföra en handling om man inte vet varför man ska göra på ett visst sätt, och särskilt inte om man stöter på ett problem. Den egna kunskapen utvecklas och förändras hela tiden. Det innebär att du omprövar det du kan eller det du har lärt dig, för att sedan kunna använda det på ett nytt vis. På det sättet skapas mönster och sammanhang som efterhand kan bli alltmer komplexa och utvecklade. Du utvecklar en kompetens som du har nytta av i arbete och vidare studier.
1. OM BOKEN
15
Begrepp och teori För att du ska kunna fördjupa din kunskap inom ett område krävs att du blir bekant med vissa begrepp. Vad är då ett begrepp? Vårt språk består av ord som används för att benämna något. Ofta har ordet en bestämd betydelse som gör att vi kan förstå varandra när vi talar eller förstå en text som vi läser. Ett begrepp är ett ord som kan förklaras och förstås på flera sätt. Man kan definiera samma begrepp olika till exempel beroende på vilken teori man utgår från. En teori är en modell eller idé som vill förklara något. Den utvecklas ofta via forskning, det vill säga genom att forskare studerar något på ett systematiskt sätt, för att sedan kunna skapa en teori. För att kunna beskriva en teori används ofta begrepp. Du ser olika saker beroende på vilken teori som du utgår ifrån. Inom området barns lärande, utveckling och socialisation, finns det olika sätt att se på samma sak, alltså olika teorier. De som utvecklar teorier och begrepp är forskare som ägnar sig särskilt åt att skapa ny kunskap. De har i allmänhet som yrke att arbeta med att utveckla kunskap. Forskare kan ses som experter på ett område genom att de har studerat det på ett fördjupat sätt. Politiker stödjer ofta, men inte alltid, sina förslag till beslut på forskning.
Ett begrepp är ett ord ”som kan förklaras och förstås på flera sätt. ”
16
Begreppet barn i boken Kursen heter barns lärande och växande. Vad är då ett barn och när slutar man att vara barn? Svaret på den frågan kan vara ganska givet, men man kan också välja att ta olika perspektiv. Om du tänker på barn ur ett juridiskt perspektiv, alltså vad lagar och förordningar bestämmer, är det kanske så att barnet slutar att vara barn den dagen som det behöver ta ansvar för sin egen ekonomi. Det är den dagen man inte kan räkna med att föräldrar eller andra vårdnadshavare betalar mat, kläder, nöjen och annat som kostar. Då upphör dessutom en stor del av annat skydd som man har lagstadgad rätt att få av sin förälder eller vårdnadshavare så länge man räknas som barn. Även om barnet blir vuxet rent juridiskt, så upphör det inte att vara sina föräldrars barn. I den meningen är man barn hela livet. Man kan som förälder tala om sina vuxna barn. Däremot förändras den känslomässiga och sociala relationen mellan barn och förälder när barnet är vuxet. Ur barnets perspektiv kan det handla om att sluta att känna sig som ett barn och istället kunna utveckla en vuxenrelation till sin förälder. Föräldrar och barn kan bli vänner på mer lika villkor. Så vad avses då med begreppet barn i kursen och i den här boken? Eftersom de teorier som är aktuella i vår tid hellre talar om relationen mellan människan och miljön än om åldrar och mognad, så kommer boken i första hand att handla om barnets och den unga människans lärande och växande samt miljöns påverkan på människans möjligheter. Boken kommer i högre grad att försöka förklara och diskutera olika områden som rör lärande och växande, än att beskriva barnet i olika åldrar.
150
BI LDFÖRTEC KN ING
Bildförteckning
Omslag: Shutterstock 6–7 10 13 17 22–23 26 30 33
Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT Stephen Chernin/AP/TT Berit Roald/NTB/TT Jeppe Gustafsson/TT Henry Montgomery/TT Mikael Sjöberg/XP/TT Jonas Ekströmer/TT Kopia av grekiskt original 300 f.Kr. Kunsthistorisches Museum, Wien. akg-images/TT 37 Jonas Ekströmer/TT 39 Lars Brundin/Sydsvenskan/TT 42 Trons/TT 47 Kentaroo Tryman/Maskot/TT 52 Fredrik Sandberg/TT 55 Lars Brundin/Sydsvenskan/TT 58–59 Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 62 Leif R Jansson/TT 64 Jonas Ekströmer/TT 67 Johan Bävman/Sydsvenskan/TT 73 Johan Nilsson/TT 74 Karl Sandels saml/IBL Bildbyrå 76 TT Historical 80–81 Håkan Röjder/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 85 Elisabeth Omsén/TT 86 Lasse Edwartz/TT 89 Fredrik Sandberg/TT 92 Jan-Åke Eriksson/TT 94 Dan Steinberg/AP/TT 99 Maskot/TT 102–103 Jessica Gow/TT 108 Jerker Norlander/IBL Bildbyrå 110 Viollet/IBL Bildbyrå 114 Claudio Bresciani/TT 117 Robert Ekegren/TT 121 Rolf Carlsson/TT 123 Jay Directo/AFP/TT 126–127 Fredrik Funck/DN/TT 129 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT
B I LDFÖRTECKNING
131 134 137 140–141
Maskot/TT Annika af Klercker/SvD/TT Tomas Oneborg/SvD/TT Pernilla Wahlman/AB/IBL Bildbyrå
Silhuetter: Kapitza och Shutterstock
151
ISBN 978-91-47-10840-4 © 2016 Susanne Gustavsson och Liber AB Redaktion: Katarina Isaksson, Anders Wigzell Formgivare: Nette Lövgren, Cristina Jäderberg Bildredaktion: Marie Olsson Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2016
KOPI E R I NG S FÖR B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
barn, Det finns en drivkraft hos varje ening i det en vilja att förstå, att hitta m som sker och i det man kan.
”
”
. Därmed nde och växande förändras Kunskapen om barns lära hället bäst n och till exempel hur sam förändras även synen på bar rns lärande ov och förutsättningar. I Ba ska kunna möta barns beh ationer eller teorier som stöd för observ och växande presenteras innehåll. boken får ett resonerande diskussioner, vilket gör att nde finns uppgifter av undersöka I anslutning till varje kapitel användas lstyrda, dvs. de ska kunna karaktär. Uppgifterna är må tivt. Boken s kunskapsutveckling forma för att dokumentera eleven knyter an rns lärande och växande och är framtagen till kursen Ba d tydligt och fördjupar innehållet me till tidigare pedagogikkurser fokus på just barn. har erfarenhet av ildad gymnasielärare och Susanne Gustavsson är utb ha disputerat vid att r Efte t. me fritidsprogram undervisning på Barn- och skolan i Skövde Hög på 8, arbetar idag Susanne Göteborgs universitet 200 a. ung och n bar om d forskning med lärarutbildning och me
Best.nr 47-10840-4 Tryck.nr 47-10840-4