Issuu on Google+

Boken tar upp de rädslor och ångeststörningar som är vanliga hos barn och unga, samt nedstämdhet och depression. Den förmedlar fakta kring orsaker, hur det kan yttra sig och vad vi kan göra för att hjälpa. Boken beskriver också hur behandling med hjälp av kognitiv beteendeterapi går till, en metod som har stort forskningsstöd vid dessa tillstånd. Boken är skriven för dig som möter barn med rädslor, fobier, ångest eller nedstämdhet – som lärare, skolsköterska, fritidspersonal, förälder eller anhörig. Den ger kunskap och vägledning kring hur dessa barn och unga upplever sin situation och hur vi kan hjälpa dem att må bättre. Liv Svirsky är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med inrikning på kognitiv beteendeterapi. Hon har lång erfarenhet från arbete med barn och ungdomar, både från klinisk verksamhet och forskningsprojekt.

rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga fakta · bemötande · behandling liv svirsky

När en rädsla blir så stark att den påverkar en stor del av livet brukar den kallas för ångeststörning. Det drabbar mellan fem och tjugo procent av alla barn och unga – en eller ett par elever i varje klass eller förskolegrupp.

liv svirsky

Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga fakta · bemötande · behandling


rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga fakta · bemötande · behandling

liv svirsky


innehåll Inledning. ................................................................................................................................. 7

del 1. rädsla och ångest................................................................................ 9 1. Rädsla eller ångest?. .............................................................................................. 10 Vad händer när vi blir rädda?............................................................................. 11 Vad är en ångeststörning?................................................................................... 13 Hur många drabbas av ångeststörning?................................................... 13 Rädsla och feghet...................................................................................................... 14 Konsekvenser av ångest. ...................................................................................... 14 När ska ångest behandlas?. ................................................................................ 15 Att upptäcka dessa barn. ..................................................................................... 16 2. Varför får man ångest?........................................................................................ 17 Biologisk förbereddhet........................................................................................... 17 Genetik.............................................................................................................................. 18 Biologi................................................................................................................................ 18 Temperamentsdrag. ................................................................................................ 18 Stressorer. ....................................................................................................................... 18 Egna erfarenheter..................................................................................................... 19 Modellinlärning.......................................................................................................... 19 Informationsinlärning. ......................................................................................... 20 Orsaker och behandling. ..................................................................................... 20 3. Att stå bredvid: föräldraperspektivet. ..................................................... 21 Blandade känslor. ....................................................................................................... 21 Skaffa information.................................................................................................... 22 Göra själv eller söka hjälp?.................................................................................. 23 Förälderns roll. ............................................................................................................ 24 4. Att stå bredvid: det professionella perspektivet. .......................... 26 Skolvägran..................................................................................................................... 26 Minska skam och tabu........................................................................................... 27 Skydda. ............................................................................................................................. 28 Uppmärksamma....................................................................................................... 28 Guida till hjälp............................................................................................................ 28 Kreativa lösningar.................................................................................................... 29 Följsamhet..................................................................................................................... 29 Uppmuntran................................................................................................................ 29 Kunniga påminnelser............................................................................................ 30


Utse en kontaktperson......................................................................................... 30 Inte bara skolan. ........................................................................................................ 30

del 2. behandling. ................................................................................................ 31 5. Olika psykoterapiskolor...................................................................................... 32 Psykodynamisk barnterapi. ................................................................................ 32 Systemisk familjeterapi. ....................................................................................... 33 Farmakologisk behandling................................................................................. 33 6. Kognitiv beteendeterapi, KBT. ........................................................................ 34 KBT– en bevisat effektiv metod...................................................................... 36 Typiskt för KBT. ........................................................................................................... 36 Behandlingens längd.............................................................................................. 37 Olika former av KBT.................................................................................................. 37 Utbildning i KBT. ........................................................................................................ 37 7. Behandling med KBT............................................................................................... 39 Bedömningssamtal................................................................................................. 39 Psykoedukation.......................................................................................................... 40 Exponering..................................................................................................................... 41 Hantera tankar........................................................................................................... 43 Hantera kroppsliga reaktioner........................................................................ 43 Vidmakthållande...................................................................................................... 44 Booster-sessioner..................................................................................................... 44

del 3. ångeststörningar............................................................................ 45 8. Specifik fobi. .................................................................................................................. 46 Emma, 11 år. ................................................................................................................. 46 Vad är specifik fobi?................................................................................................ 48 Vem drabbas?.............................................................................................................. 50 Samsjuklighet............................................................................................................. 50 Behandling med KBT. .............................................................................................. 51 Emmas behandling................................................................................................. 51 Vad säger forskningen?......................................................................................... 52 9. Paniksyndrom............................................................................................................... 53 Oscar, 16 år.................................................................................................................... 54 Vad är paniksyndrom?. ......................................................................................... 56 Agorafobi........................................................................................................................ 58 Hyperventilering....................................................................................................... 58


Vem drabbas?.............................................................................................................. 59 Samsjuklighet............................................................................................................. 59 Behandling med KBT. ........................................................................................... 60 Oscars behandling. ................................................................................................. 61 Vad säger forskningen?........................................................................................ 62

10. Social fobi...................................................................................................................... 63 Emely, 16 år................................................................................................................... 63 Vad är social fobi?..................................................................................................... 65 Blyg eller socialfobisk?.......................................................................................... 66 Vem drabbas?.............................................................................................................. 67 Samsjuklighet............................................................................................................. 67 Selektiv mutism......................................................................................................... 67 Behandling med KBT. ............................................................................................ 68 Emelys behandling. ............................................................................................... 69 Vad säger forskningen?.......................................................................................... 71 11. Separationsångest.................................................................................................... 72 Joel, 9 år........................................................................................................................... 73 Vad är separationsångest?. ................................................................................ 74 Vem drabbas?............................................................................................................... 75 Samsjuklighet.............................................................................................................. 75 Behandling med KBT. ............................................................................................. 75 Joels behandling...................................................................................................... 76 Vad säger forskningen?......................................................................................... 77 12. Generaliserad ångeststörning. ..................................................................... 78 Edit, 9 år.......................................................................................................................... 78 Vad är generaliserad ångeststörning?. ..................................................... 80 Vem drabbas?............................................................................................................... 81 Samsjuklighet.............................................................................................................. 81 Hypokondri. ................................................................................................................... 81 Behandling med KBT. ............................................................................................ 82 Edits behandling...................................................................................................... 83 Vad säger forskningen?........................................................................................ 83 13. Tvångssyndrom. ....................................................................................................... 84 Allan, 12 år..................................................................................................................... 85 Vad är tvångssyndrom?........................................................................................ 87 Vem drabbas?.............................................................................................................. 88 Samsjuklighet............................................................................................................. 88


Tics eller tvångssyndrom?.................................................................................. 88 BDD. ................................................................................................................................... 89 Behandling med KBT. ........................................................................................... 90 Allans behandling. .................................................................................................. 91 Vad säger forskningen?........................................................................................ 92

14. Posttraumatiskt stressyndrom. ................................................................... 93 Johan, 16 år. ................................................................................................................. 94 Vad är posttraumatiskt stressyndrom?.................................................... 95 Vem drabbas?.............................................................................................................. 96 Samsjuklighet............................................................................................................. 96 Orsaker............................................................................................................................. 96 Skydd. ................................................................................................................................ 96 Behandling med KBT. ............................................................................................ 97 Johans behandling. ............................................................................................... 97 Vad säger forskningen?........................................................................................ 98 15. Sorg, nedstämdhet, depression.................................................................. 99 Matilda, 16 år........................................................................................................... 100 Ångest och depression....................................................................................... 102 Sorg. ................................................................................................................................. 102 Vem drabbas?............................................................................................................ 102 Samsjuklighet........................................................................................................... 103 Återfall............................................................................................................................ 103 Orsaker........................................................................................................................... 103 Suicid............................................................................................................................... 104 Behandling med KBT. .......................................................................................... 104 Matildas behandling.......................................................................................... 105 Vad säger forskningen?...................................................................................... 106

Efterord. ........................................................................................................................ 107 Referenslista. ........................................................................................................... 108 Boktips.......................................................................................................................... 109 Sagan om trollet Tralle. ..................................................................................... 110 Trollet Tralle................................................................................................................. 111


13 Tvångssyndrom Anna står i duschen och tvättar, kroppen svider och hettar. Men är hon riktigt ren? Det känns inte så på vänster ben. … Annas cirklar rubbas, åter ska hon skrubbas. Men är hon riktigt ren? Det känns inte så på höger ben. ur tvångssyndrom 1 i vem var det du sa var normal? av susanne bejerot

tvångssyndrom enligt dsm-iv

A. Tvångstankar eller tvångshandlingar enligt följande: Tvångstankar som definieras av (1), (2), (3) och (4): 1) återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under någon period upplevts som påträngande och meningslösa och ger uttalad ångest eller lidande 2) tankar, impulser eller fantasier kan inte förstås som enbart en överdriven oro inför verkliga problem 3) försök att ignorera eller undertrycka tankarna, impulserna eller fantasierna, eller motverka dem med andra tankar eller handlingar 4) insikt om att de tvångsmässiga tankarna, impulserna eller fantasierna härrör från det egna själslivet (och inte kommer utifrån som vid tankepåsättning, dvs då man uppever att någon styr ens tankar). Tvångshandlingar som definieras av (1) och (2): 1) upprepade konkreta handlingar (t ex tvätta händerna, ställa i ordning, kontrollera) eller mentala handlingar (t ex be, räkna, upprepa något ord i det tysta) som personen känner sig tvungen att utföra till följd av någon tvångstanke eller i enlighet med regler som strikt måste följas 2) dessa konkreta eller mentala handlingar utförs i syfte att förhindra eller reducera lidande eller förhindra att någon fruktad händelse eller situation inträffar; emellertid har dessa konkreta eller mentala handlingar inte något egentligt samband med det som de syftar till att neutralisera eller förhindra eller är i sammanhanget betydligt överdrivna.

84 | tvångssyndrom


B. Någon gång under sjukdomsförloppet har personen haft insikt om att tvångstankarna eller tvångshandlingarna är överdrivna eller orimliga. Obs! Detta gäller ej barn. C. Tvångstankarna eller tvångshandlingarna orsakar ett påtagligt lidande, är tidskrävande (tar mer än en timme per dag) eller stör i betydande grad dagliga rutiner, yrkesliv eller studier eller vanliga sociala aktiviteter eller relationer.

Allan, 12 år Allan är 12 år och lider av tvångssyndrom: han tvättar sig väldigt mycket. När han har varit på toaletten tvättar han händerna i nästan tjugo minuter. Han beskriver att han måste göra det på ett speciellt sätt så att det ska bli helt rätt. Han kupar den ena handen under tvålens pump och trycker med den andra handens baksida ner pumpen. Sen tvättar han händerna och gnuggar dem noga mot varandra. Han tvättar ända upp på handleden för han har hört att smuts kan fastna under klockan. Sen sköljer han noga bort all tvål under ganska hett vatten. Och så gör han om det hela ytterligare två gånger. Talet tre känns bra för Allan så att tvätta sig tre gånger är viktigt. Det händer att han inte känner sig ren efter de tre tvättarna och då måste han göra om det tre gånger till. Ibland kommer han av sig, blir osäker på om han gjort rätt eller tappar räkningen. Då måste han också börja om. När han tvättat klart torkar han sig noga på sin egen handduk och den byter han varje kväll så att han aldrig ska ha en smutsig handduk. Allan skulle vilja duscha varje dag men det får han inte för sina föräldrar. De har bestämt att han bara får duscha varannan dag eftersom det tar så fruktansvärt lång tid för honom. På sätt och vis tycker Allan att det är skönt, för även om han vill känna sig ren tycker han det är hemskt att duscha och nästan alltid slutar det med att han får stark ångest och börjar gråta. För även när han duschar har han vissa speciella rutiner han måste följa. Först duschar han av sig med hett vatten. Sen schamponerar han sig. Allan har väldigt kort hår men för att vara säker på att bli ren tar han hela handen full med schampo och sen gnuggar han in det noga över hela huvudet, ner på halsen och i öronen. När han sköljt av allt schampo tar han tvål till kroppen och

tvångssyndrom | 85


tvättar den noga. Han börjar med halsen, sen armarna, magen, benen och fötterna. Och sen börjar han om igen med huvudet och så krop-

pen igen. Tre gånger av varje. Först efter det tvättar han snoppen och

baken. Till det vill han ha en speciell tvål och han tvättar väldigt noga. När han är klar tvättar han sina händer noga.

Så här långt tycker Allan att det går ganska bra. Det svåra kommer

när han ska stänga av duschen för då måste han ju röra vid vredet. Han har i och för sig tvättat det också med tvål men det känns inte alltid

som att det har blivit helt rent och om det fortfarande är smutsigt blir

hans hand smutsig och då måste han tvätta om den. Och då har han kanske råkat nudda någon annan del av sin kropp och i så fall måste

den också tvättas om. Om det är armarna eller överkroppen kommer

det smutsiga vattnet att rinna ner på underkroppen och då måste han tvätta om den också. Och sen måste han göra ett nytt försök att stänga av duschen.

Allans pappa gråter när de sitter hos psykoterapeuten och Allan

berättar om sina ritualer. Han är glad att Allan äntligen vågar berät-

ta. De har träffat psykoterapeuten flera gånger och hittills har Allan inte velat erkänna hur han faktiskt håller på. När han själv har försökt

beskriva det har Allan anklagat honom för att ljuga och blivit arg och

ledsen. Men nu berättar han till slut. Då kan de kanske få hjälp. Äntligen! Han är så fruktansvärt trött på hur de har det. Både han och

Allans mamma känner sig helt maktlösa inför Allans tvång. De står

nästan inte ut med att höra honom vara i badrummet, helst vill de

inte ens veta att han är där. Hur nu det skulle vara möjligt, han är ju där i en evighet och spolar vatten så hett att det är som en ångbastu där

inne när han kommer ut. När Allan duschar hör de honom ofta gråta där inne och när de då går in ser de att han helt förtvivlad tvålar in sig

på ett nästan maniskt sätt. När de ber honom sluta säger han att han inte kan, samtidigt som han ser vädjande på dem som om han vill att

de ska hjälpa honom men inte vill be dem. Nu har de lärt sig att det

han vill är att de ska stänga av duschen och därmed befria honom från den och bestämma att han är ren så att han slipper fatta det beslutet själv. Bara då kan han sluta. Efteråt är Allan helt slut.

86 | tvångssyndrom


Vad är tvångssyndrom? Tvångssyndrom, eller OCD från det engelska namnet Obsessive Compulsive Disorder, består av två delar: tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar omfattar egentligen såväl tankar som impulser och inre bilder, alla med det gemensamt att de upplevs som påträngande och bortom viljemässig kontroll och att de väcker känslor som obehag, rädsla, skam eller äckel. Tvångshandlingarna däremot är viljestyrda handlingar som personen utför i syfte att minska det obehag som tvångstankarna väckt. Tvångshandlingar kan vara både synliga, så att andra människor ser när de utförs, och osynliga, det vill säga att de utförs som mentala ritualer som bara den som utför dem är medveten om. Exempel på vanliga tvångstankar är: • ”Jag kanske rörde vid något som kan smitta mig med en sjukdom.” • ”Har jag stängt av alla apparater hemma?” • ”Har jag låst ytterdörren?” • ”Jag vill att min mamma ska dö.” • ”Jag kanske är pedofil.” • ”Tänk om jag knuffar ner den där personen från perrongen.” • Ser för sig hur någon nära anhörig omkommer i en olycka. • Ser för sig bilder med sexuellt innehåll. • Känsla av oordning eller bristande symmetri.

Exempel på vanliga tvångshandlingar som är synliga för andra: att tvätta händer och andra delar av kroppen ofta, intensivt och länge • att städa mycket och noggrant • att saker måste stå på ett speciellt sätt • att man måste röra vid vissa saker på ett visst sätt eller ett visst antal gånger • att man upprepade gånger och efter speciella rutiner måste kontrollera att dörrar och fönster är låsta • att man upprepade gånger och efter speciella rutiner måste •

tvångssyndrom | 87


kontrollera att lampor, elektriska apparater och kranar är avstängda. Exempel på vanliga tvångshandlingar som är osynliga för andra: • att upprepa vissa ord för sig själv • att räkna enligt ett speciellt mönster, till exempel baklänges i steg om tre • att be böner eller be Gud om ursäkt för något man gjort. För att uppfylla diagnoskriterierna ska man ägna minst en timme per dag åt sina tvångstankar och tvångshandlingar. De allra flesta beskriver dock att tvångssyndromet upptar mycket mer tid än så. Vem drabbas? Tvångssyndrom drabbar en till två procent av alla människor. Det tycks finnas två perioder i livet då tvångssyndrom ofta debuterar: i tioårsåldern och i tjugoårsåldern. För vissa utvecklas tvångssyndrom väldigt snabbt medan det för andra är en långsammare utveckling, inte sällan varvad med perioder fria från tvångshandlingar. Ofta tycks stressande händelser och påfrestningar hänga samman med de perioder då tvångsmässigheten åter dyker upp. Tvångssyndrom är vanligare hos pojkar än hos flickor, vilket beror på att det debuterar tidigare hos pojkar. I vuxen ålder tycks det däremot vara lite vanligare hos kvinnor. Samsjuklighet Det är ganska vanligt att tvångssyndrom förekommer tillsammans med någon annan ångeststörning, depression, adhd eller Tourettes syndrom. Tics eller tvångssyndrom? Det kan vara viktigt att i det här sammanhanget ta upp tics, då det på vissa sätt kan likna tvångssyndrom trots att det är helt olika diagnoser och problem. När man pratar om tics menar man plöts 88 | tvångssyndrom


liga, snabba, återkommande rörelser eller röstläten som personen som utför dem upplever som ofrivilliga eller svåra att kontrollera. Tics som innebär rörelser kallas motoriska medan de som innebär röstläten kallas vokala. Vokala tics kan till exempel vara harklingar eller hostningar men också att man säger hela ord. Motoriska tics kan vara blinkningar, rynkning av näsan eller större rörelser som att vifta med armarna eller stampa med fötterna. Personer som är under 18 år och som haft antingen vokala eller motoriska tics under ett års tid utan längre uppehåll än tre månader har diagnosen kroniska tics. Om man under samma tidsperiod i stället haft både vokala och motoriska tics är diagnosen Tourettes syndrom. Har man haft tics kortare tid än ett år talar man om övergående tics. Typiskt för dessa problem är alltså att den drabbade upprepar vissa speciella rörelser eller ord och läten. Personen upplever som regel att det är mycket svårt att kontrollera ticsen, det kan gå med stark viljeansträngning men oftast inte under särskilt långa perioder. Hos en del yngre barn kan man se att de inte är riktigt medvetna om att de utför sina tics; de verkar nästan automatiska och bortom viljemässig kontroll. Detta upprepande kan se tvångsmässigt ut, men rör sig alltså om en annan problematik. En viktig skillnad är att tics inte utförs för att neutralisera en fara eller avvärja en katastrof. Det hela är med andra ord inte ångeststyrt på samma sätt som vid tvångssyndrom. BDD BDD eller Body Dysmorphic Disorder som det egentligen heter är en annan ångestproblematik som i vissa avseenden har likheter med tvångssyndrom. Den som drabbas oroar sig för upplevda fel eller defekter i det egna utseendet. Det kan till exempel handla om att man tycker sig ha fula eller konstiga öron, en konstig huvudform eller en vanskapt näsa. Det är viktigt att komma ihåg att det bara är en upplevd defekt och inte något som andra människor håller med om.

tvångssyndrom | 89


Personen som är drabbad lider mycket av detta och lägger ofta väldigt mycket tid på att försöka dölja den upplevda defekten för omvärlden. Hos flickor och kvinnor kan man se att de lägger mycket tid på att sminka sig för att på det sättet dölja det de skäms för. Andra sätt att dölja sig kan vara att arrangera håret på ett visst sätt eller att bära speciella kläder som keps eller mössa. Önskan om att dölja sitt utseende brukar leda till att personen på ett nästan tvångsmässigt sätt ägnar tid åt sitt utseende, men också tittar sig i speglar väldigt ofta för att på så sätt kontrollera hur de ser ut. Uppfinningsrikedomen när det gäller att hitta speglar är stor och många kan berätta att de speglar sig i hushållsapparater som blänker, i skedar eller i bilfönster. En hel del skolbarn som lider av BDD stannar hemma från skolan om de känner att de en dag ser extra konstiga ut eller inte tycker sig ha lyckats med att dölja sitt utseende. Det är heller inte ovanligt att de spenderar så mycket tid i badrummet på morgonen att de antingen måste stiga upp väldigt tidigt och därmed är trötta resten av dagen, eller kommer försent till skolan. Många lägger också mycket pengar på att köpa smink, hud- och hårvårdsprodukter. Behandling med KBT Behandlingen vid tvångssyndrom påminner i stort om den vid andra ångeststörningar då den inleds med en noggrann genomgång av vad ångest är och hur den vidmakthålls. Eftersom tvångssyndrom består av att klienten utför ritualer för att oskadliggöra sina skrämmande tvångstankar går behandlingen ut på att ritualerna ska upphöra. För att åstadkomma detta får klienten utifrån en hierarki utsätta sig för situationer som brukar väcka behovet av ritualer, för att sedan avstå från att utföra dem. Det ger inledningsvis upphov till en del ångest men då den efter hand klingar av får klienten chans att märka att ritualerna faktiskt är onödiga. Behandlingen vid tvångssyndrom kan ske hos psykoterapeuten, 90 | tvångssyndrom


i klientens hem eller på andra platser, allt utifrån var klienten behöver vara för att få bra tillfällen till träning. Även behandling vid tvångssyndrom avslutas med att man sammanfattar vad klienten lärt sig och hur han eller hon behöver fortsätta arbetet på egen hand.

Allans behandling Allans behandling innebär intensivt arbete för honom och hans för-

äldrar. Behandlingen går ut på att Allan ska minska ner sina ritualer för att till slut helt avstå ifrån dem. Utifrån sin hierarki får han träna på att

använda mindre mängd tvål och schampo, att tvåla in sig färre gånger, att strunta i talet tre och att duscha snabbare. Det är ett mycket tufft

arbete, både för Allan och för hans föräldrar, och det tar en hel del tid i anspråk.

Inledningsvis tränar Allan tillsammans med sin psykoterapeut och

de övar då på handtvätt. Sessionerna är långa för att de ska hinna göra

det de ska och för att Allan ska märka att ångesten faktiskt går ner. De träffas också ganska ofta för att Allan inte ska falla tillbaka i sina

gamla beteenden mellan sessionerna. Vid ett tillfälle gör psykotera-

peuten hembesök och de tränar tillsammans i badrummet hemma. All denna träning med psykoterapeuten ger föräldrarna chans att lära sig hur det hela ska gå till och hur de på bästa sätt kan stötta, peppa

och uppmuntra Allan, men också möta hans ångest när den blir stark. Det gör att sessionerna kan glesas ut och allt mer av arbetet kan göras i form av hemuppgifter.

Utvecklingen går ganska fort och Allan gör framsteg, men bakslag

dyker också upp vid ett flertal tillfällen längs vägen. Detta upplever både Allan och föräldrarna som väldigt nedslående men i terapin lär

de sig hur de ska hantera bakslag, vad de kan bero på och att det inte är så farligt.

Behandlingen pågår ganska länge men med glesa träffar för att

se att Allans resultat håller i sig över tid. Både han och föräldrarna får med sig en plan för hur de ska göra om ett kraftigt bakslag skulle komma och när det kan vara bra att kontakta psykoterapeuten igen.

tvångssyndrom | 91


Vad säger forskningen? En mycket stor del, cirka 70 procent, av de barn och ungdomar som genomgår kognitiv beteendeterapi för tvångssyndrom blir fria från sina problem eller avsevärt förbättrade (Öst, 2010). Studier har också gjorts som jämför KBT med antidepressiv behandling med så kallade SSRI-preparat. Den senaste av dessa studier visade att KBT och SSRI är lika effektiva och att kombinationen är allra bäst. Forskarna i studien rekommenderar att barn i första hand erbjuds KBT eller kombinationen KBT och SSRI-medicinering (POTS, 2004).

92 | tvångssyndrom


Boken tar upp de rädslor och ångeststörningar som är vanliga hos barn och unga, samt nedstämdhet och depression. Den förmedlar fakta kring orsaker, hur det kan yttra sig och vad vi kan göra för att hjälpa. Boken beskriver också hur behandling med hjälp av kognitiv beteendeterapi går till, en metod som har stort forskningsstöd vid dessa tillstånd. Boken är skriven för dig som möter barn med rädslor, fobier, ångest eller nedstämdhet – som lärare, skolsköterska, fritidspersonal, förälder eller anhörig. Den ger kunskap och vägledning kring hur dessa barn och unga upplever sin situation och hur vi kan hjälpa dem att må bättre. Liv Svirsky är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med inrikning på kognitiv beteendeterapi. Hon har lång erfarenhet från arbete med barn och ungdomar, både från klinisk verksamhet och forskningsprojekt.

rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga fakta · bemötande · behandling liv svirsky

När en rädsla blir så stark att den påverkar en stor del av livet brukar den kallas för ångeststörning. Det drabbar mellan fem och tjugo procent av alla barn och unga – en eller ett par elever i varje klass eller förskolegrupp.

liv svirsky

Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga fakta · bemötande · behandling


9789172058187