9789152329207

Vård och omsorg 1–3 innehåller många berättelser, är rikt illustrerad med tydliga bilder samt är skriven på lättläst svenska.

VÅRD OCH OMSORG 13

I varje kapitel finns Samtala om-uppgifter med frågeställningar och diskussionsuppgifter som ger eleven möjlighet till textbearbetning och reflektion över innehållet. Det ges även många tillfällen till diskussion.

Eina Linder

Vård och omsorg 1–3 Vård och omsorg 1–3 ger eleven både grundläggande och fördjupade kunskaper i vård och omsorg. Boken omfattar 13 kapitel och utgår från ämnesbeskrivning, kursmål och centralt innehåll för kurserna Vård och omsorg 1–3.

Innehållet i boken ger eleven dessutom insikter som utvecklar förmågan att utföra serviceuppgifter och andra enklare arbetsuppgifter inom vård och omsorg med fokus på äldreomsorg.

Vård och omsorg 1–3 är skriven för elever som behöver ett lättläst läromedel inom vård och omsorg. Den kan med fördel användas inom programmet Hälsa, vård och omsorg.

Anja Aronsson

Författare: Eina Linder, verksamhetschef inom yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna Åse Lundén-Welden, yrkeslärare inom särskild utbildning för vuxna Anja Aronsson, leg. sjuksköterska, vård- och omsorgslärare.

EINA LINDER ÅSE LUNDÉN-WELDEN ANJA ARONSSON

Åse Lundén-Welden

Till boken finns en studiehandledning med studieuppgifter för eleverna. Bokens text är inläst och ljudfilerna kan hämtas på www.sanomautbildning.se. Den finns även som online-bok.

Vård och omsorg 1–3

(523-2920-7)

Cover_Vard_och_oms.1-3.indd 1

2015-06-26 13:21

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Steve Debenport/Getty Images Bildredaktör: Helena Åson Bratt/Zobra Bildresearch Illustrationer: Elisabeth Werngren/Illumedic

Vård och omsorg 1–3 ISBN 978-91-523-2920-7 © 2015 Eina Linder, Åse Lundén-Welden, Anja Aronsson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2015

Kapitel_1-3.indd 2

2015-06-26 11:06

Innehåll Vård och omsorg 1 1 Vård och omsorg 10 Vård 11 Omsorg 16

2 Kommunikation 28 Vad är kommunikation? 30 Det goda samtalet 34 När det blir missförstånd 39 Avstånd och närhet 42

3 Ett gott bemötande 44 Mötet 45 Etik 49 Att anmäla missförhållanden 54 Personliga egenskaper hos personal 56 Nationell värdegrund 59 Tystnadsplikten 64

4 sociala aktiviteter 66 Stöd med sociala aktiviteter 69 Aktiviteter på äldreboenden 72 Sociala aktiviteter skapar gemenskap 74 Musik, sång och dans 76 Beröring 78 Aktiviteter för äldre utrikes födda 82 Sveriges bästa äldreboende 84

INNEhåLL

Kapitel_1-3.indd 3

3

2015-06-26 11:06

5 serviceuppgifter 87 Beslut om stöd i hemmet 88 Olika former av serviceuppgifter 89 Måltiden 92 Måltiden på äldreboendet 94 Att städa 96 Städrutiner 99 Städredskap 101 Att tvätta 102 Att bädda 106

6 hygien 108 Smitta – smittspridning 110 Vanliga bakterier 112 Virus 115 Svampar 115 Smittspridning 116 Hygien 118 Hygienrutiner 120 Arbetskläder 123

7 Personliga omsorgsuppgifter 124 Personlig hygien 127 Övre toalett 128 Stöd med att duscha 130 Hårvård 132 Rakning 133 Fotvård och nagelvård 133 Munhälsa och munvård 135 Avklädning och påklädning 139 Stöd med att äta och dricka 141

4

INNEhåLL

Kapitel_1-3.indd 4

2015-06-26 11:06

8 säker förflyttning och bra arbetsställning 144 Säker och trygg arbetsplats 146 Säker arbetsmiljö 147 Säker förflyttning 149 Förflyttningsteknik 150 Det naturliga rörelsemönstret 152 Viktiga regler vid förflyttning 154 Lära genom att se, göra och vara aktiv 158

Vård och omsorg 2–3 9 Läran om åldrandet 162 Åldrandet 163 När vi åldras 166 Det fysiska åldrandet 167 Vad händer i kroppen när man åldras? 168 Vad händer med alla sinnen när man åldras? 172 Det psykiska åldrandet 175 Det sociala åldrandet 178 Efter pensioneringen 180 Äldres erfarenheter 182 Äldre utrikes födda 185 Ett värdigt liv i äldreomsorgen 187

10 hjälpmedel 190 Hjälpmedel i det dagliga livet 191 Hjälpmedel vid förflyttning 195 Hjälpmedel som underlättar förflyttning 197 Ortopediska hjälpmedel 198 Synhjälpmedel 199 Hörselhjälpmedel 200

INNEhåLL

Kapitel_1-3.indd 5

5

2015-06-26 11:06

Förbrukningshjälpmedel 202 Trygghetslarm 203 Rörelselarm 204 Kognitiva hjälpmedel 205 Vård- och omsorgspersonal och hjälpmedel 207

11 demenssjukdomar 208 Demenssjukdomar 210 Alzheimers sjukdom 212 Fyra viktiga A 217 Blodkärlsdemens 218 Pannlobsdemens 220 Downs syndrom och demenssjukdom 222

12 god demensomsorg 224 Att bemöta på ett respektfullt sätt 226 När Elin möter Konrad 230 God livskvalitet i demensomsorgen 232 En trivsam inomhusmiljö och utomhusmiljö 235 Självbestämmande i demensomsorgen 239 Trygghet och säkerhet 241

13 Äldres hälsa och ohälsa 242 Äldres hälsa 244 Ett meningsfullt liv 246 Äldres ohälsa 248 Hjärtsvikt och hjärtinfarkt 249 Depression 250 Stroke 253 Diabetes 258 Cancer 261 Vård och omsorg vid livets slut 265

6

INNEhåLL

Kapitel_1-3.indd 6

2015-06-26 11:06

Till dig som läser ämnet Vård och omsorg Vård och omsorg 1–3 är indelad i två delar. Vård och omsorg 1 har åtta kapitel och Vård och omsorg 2–3 har fem kapitel.

Alla kapitel har flera berättelser och många bilder.

Berättelserna har alltid en blå bakgrund. I boken finns det också Samtala om. Där finns frågor som du och dina studiekamrater kan diskutera.

Kunskap om vård och omsorg är viktigt.

Med goda kunskaper kan du ge bra stöd och god service till personer som behöver vård och omsorg.

I Vård och omsorg 1–3 lär du dig till exempel hur du bemöter och kommunicerar med äldre personer.

Du får kunskap om åldrandet och om olika sjukdomar som är vanliga när man blir äldre.

Boken beskriver hur du kan utföra olika serviceuppgifter och personliga omsorgsuppgifter på ett säkert och tryggt sätt.

I innehållsförteckningen kan du läsa mer om vad boken innehåller.

Texten i boken finns inläst så att du som vill kan lyssna på den.

Lycka till med dina studier!

förord

Kapitel_1-3.indd 7

7

2015-06-26 11:06

Kapitel 1

V책rd och omsorg

10

KAPITEL 1

Kapitel_1-3.indd 10

2015-06-26 11:06

Lisa är 35 år. Hon har bröstcancer och är inlagd på sjukhus. Läkaren har precis opererat bort hennes ena bröst. Lisa har ont och hon oroar sig mycket för framtiden.

Hon tänker på sin kropp. Hon är ledsen över att ett av hennes bröst är bortopererat. Hon längtar efter sin familj när hon ligger på sjukhuset.

Hon tänker på sina fritidsintressen. Kommer hon att orka dansa och spela tennis som tidigare? När kan hon börja arbeta igen?

Lisa har många frågor. Men hon tänker också att det viktigaste är att hon blir botad från sin cancer.

Hon vill bli frisk.

Vård Lisa är på sjukhuset och där får hon vård. När vi blir sjuka kan vi kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus för att få vård.

Vi kallas patienter när vi söker vård. Det är landstingen som har det största ansvaret för sjukvården i Sverige.

Ordet vård finns med i många andra ord. Ordet betyder att bry sig om och att ansvara för något. När du har tandvärk får du tandvård. Om du får problem med fötterna får du fotvård.

Vi vill få vård för att må bättre.

Samtala om

• Vad tänker du på när du hör ordet vård?

• Vart vänder du dig när du behöver vård?

vård och omsorg

Kapitel_1-3.indd 11

11

2015-06-26 11:06

Omsorg Med omsorg menas att ge service och stöd till människor i samhället.

I Sverige finns en lag som heter socialtjänstlagen. Den lagen säger att alla människor ska kunna känna sig trygga och få det stöd och den omsorg de behöver. Det är kommunens socialtjänst som har det största ansvaret för att ge denna omsorg.

Socialtjänsten ger omsorg till: • Familjer – en familjemedlem kan må dåligt och kanske har problem. Då är det viktigt att ge stöd till hela familjen.

• Flyktingar eller asylsökande – personer som kommer till Sverige kan behöva stöd för att komma in i det svenska samhället.

Flyktingfamiljer kan få stöd och hjälp av socialtjänsten.

16

KAPITEL 1

Kapitel_1-3.indd 16

2015-06-26 11:06

• Äldre som behöver stöd i det egna hemmet eller på ett äldreboende.

• Personer med funktionsnedsättning – får stöd och service för att de ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. När en person har svårt att röra sig eller har svårt att förstå och lära sig saker kan det vara en funktionsnedsättning.

Förr sa man att en person var handikappad. Nu säger man i stället att en person har en funktionsnedsättning.

Erik och Simon är gifta och bor i ett litet radhus. Förra sommaren var de på semester i Grekland. Där blev Erik svårt skadad i en dykolycka. Han är nu totalförlamad.

Erik behöver hjälp med det mesta i vardagen. Han vill bo kvar i huset tillsammans med Simon.

Erik har personliga assistenter som arbetar hos honom.

Han väljer själv sina assistenter. Assistenterna hjälper honom med det som han inte själv klarar av. De hjälper honom till exempel med avklädning och påklädning.

Erik kan fortsätta att arbeta som lärare eftersom han har stöd av personliga assistenter. Han känner att han är betydelsefull och att han lever ett liv som alla andra.

Eriks personliga assistenter är anställda av kommunen.

Andra kan ha personliga assistenter som är anställda av privata företag eller kooperativ.

vård och omsorg

Kapitel_1-3.indd 17

17

2015-06-26 11:06

Äldreboende Torsten är 90 år och har hemtjänst. Han har blivit tröttare och känner sig ofta yr. Han har till och med ramlat några gånger. Som tur är skadade han sig inte.

Han känner sig inte trygg i sin lägenhet.

Torsten har en dotter och tillsammans kontaktar de distriktssköterskan och husläkaren. Torsten berättar hur han mår. Alla är överens om att ett särskilt boende är det bästa för Torsten.

Torsten måste kontakta en biståndshandläggare i kommunen. Biståndshandläggaren gör en utredning där hon beskriver Torstens alla behov av vård och omsorg.

Biståndshandläggaren fattar sedan ett beslut.

Torsten har rätt till ett särskilt boende och erbjuds en egen lägenhet i ett äldreboende. Lägenheten har ett rum och ett stort badrum. I rummet finns också ett litet kök med två kokplattor och ett kylskåp.

Torsten känner sig tryggare nu. Personalen finns nära honom. Hans goda vän och granne Lisen besöker honom ofta. Torsten har ett stort kontaktnät runt omkring sig.

På äldreboendet arbetar: • enhetschef • undersköterskor • vårdbiträden • sjuksköterskor • sjukgymnast • arbetsterapeut • ekonomibiträden • lokalvårdare.

22

KAPITEL 1

Kapitel_1-3.indd 22

2015-06-26 11:06

På äldreboenden kan man bo i en egen lägenhet.

Personal på äldreboende Enhetschef kallas den som är chef för äldreboendet.

Enhetschefen ansvarar för att alla de äldre som bor där får god vård och omsorg.

Sjuksköterskan ansvarar för att Torsten får en god medicinsk omvårdnad. Det är till exempel sjuksköterskans ansvar att Torsten får rätt medicin.

Arbetsterapeuten tar reda på vilka hjälpmedel Torsten behöver för att klara sin vardag.

Sjukgymnasten ger Torsten rörelseträning. Torsten och sjukgymnasten tränar så att hans balans ska bli bättre.

Sjukgymnast kan även kallas fysioterapeut.

Nelly är undersköterska och hon är Torstens kontaktperson. vård och omsorg

Kapitel_1-3.indd 23

23

2015-06-26 11:06

Kapitel 2

Kommunikation

28

KAPITEL 2

Kapitel_1-3.indd 28

2015-06-26 11:06

Bojan läser kursen Vård och omsorg på gymnasiet.

Han ska nu göra sin första praktik på en arbetsplats.

Det kallas APL och betyder att lära på arbetsplatsen.

Bojan gör sin APL på ett äldreboende.

Bojan är osäker på var APL-platsen ligger.

Han vet inte hur han ska komma dit.

Han tar reda på vilken buss som går till äldreboendet.

Några dagar innan Bojan ska börja praktisera tar han bussen till äldreboendet.

Han går in i entrén till äldreboendet. Där möter han en undersköterska.

– Vem söker du? frågar undersköterskan.

Bojan svarar att han ska praktisera där. Han vill vara säker på att hitta rätt.

– Då måste det vara du som är Bojan Avdic.

Du ska börja praktisera hos oss på måndag, säger undersköterskan.

Bojan blir glad när personalen på APL-platsen redan kan hans namn. Han ser fram emot att börja praktisera.

Samtala om

• Varför blir Bojan glad?

• Vad kan du säga för att någon ska känna sig välkommen?

KOMMUNIKATIon

Kapitel_1-3.indd 29

29

2015-06-26 11:06

Det goda samtalet Det är viktigt att kommunikationen är bra mellan personal och den som får vård och omsorg.

Många äldre lever ensamma och behöver få prata med personalen.

Personalen på Elsas äldreboende pratade mycket med Elsa när hon flyttade till äldreboendet.

De ville lära känna henne. Personalen ville veta vilka intressen Elsa har. De frågade också vad hon hade arbetat med. De ville att hon skulle trivas på äldreboendet.

34

KAPITEL 2

Kapitel_1-3.indd 34

2015-06-26 11:07

Bojan har lärt känna Elsa. Han vet att Elsa tycker om att prata med honom. Elsa mår bra när hon får prata en stund med Bojan.

Bojan har märkt att Elsa blir på gott humör efter en pratstund. Elsa berättar att hon tycker mycket om sol och värme.

Idag skiner solen och Bojan frågar Elsa om hon vill gå ut på altanen. Elsa blir glad och tillsammans njuter de av solen.

Elsa berättar för Bojan att hon arbetade på en bondgård när hon var ung. Där plockade hon potatis och skötte om hästarna.

Bojan berättar att han tycker mycket om att rida.

Han skulle vilja ha en egen häst.

När vi pratar med andra får vi veta hur de tänker och känner. På så sätt lär vi känna varandra.

När man känner varandra kan man skapa en god personlig relation till varandra.

Samtala om

• Vad tror du att äldre vill och tycker om att prata om?

KOMMUNIKATIon

Kapitel_1-3.indd 35

35

2015-06-26 11:07

Kapitel 3

Ett gott bemรถtande

44

KAPITEL 3

Kapitel_1-3.indd 44

2015-06-26 11:07

Idag börjar Marion arbeta inom hemtjänsten.

Hon får information om vilka personer hon ska gå hem till.

Hon känner sig säker på att klara de praktiska arbetsuppgifterna.

Marion hoppas att hon och personerna hon ska gå till får en bra relation. Hon vill att deras första möte ska bli bra.

Marion har många frågor. Kommer personen att vara lätt att prata med? Är han eller hon tystlåten?

Marion vet att det första mötet är viktigt. Hon vill att personen ska få förtroende för henne. Marion vill göra ett bra arbete. Hon vill bemöta den personen på ett bra sätt.

Mötet I vår vardag möter vi många människor. En del möten är spontana och oplanerade. Andra möten är planerade.

Några möten är privata, som när vi träffar våra vänner.

Vi möter också människor i skolan eller på arbetet.

Mötet kan vara en enstaka händelse i vardagen, till exempel när du ska köpa en bussbiljett.

Ibland vill vi skapa en personlig relation till den vi möter.

ett gott bemötande

Kapitel_1-3.indd 45

45

2015-06-26 11:07

Etik och bemötande Assad bor på ett äldreboende. Han klarar sin vardag ganska bra själv. Han har blivit mer och mer glömsk.

Assad vill sköta sin hygien själv. Det är viktigt för honom.

Personalen märker att han glömmer att duscha.

Det kan ibland gå någon vecka utan att han har duschat.

Nu känner personalen att Assad har börjat lukta illa.

När personalen påminner honom att han ska duscha blir han arg. Han säger att han har duschat.

Assad har en dotter som besöker honom ofta. Hon tycker att personalen ska tvinga honom att duscha.

Personalen säger att de inte får tvinga honom att duscha.

Personalen tycker det är svårt att veta hur de ska göra.

Assads dotter förstår inte personalen. Varför kan de inte bara tvinga hennes pappa att duscha?

Samtala om

•

•

•

50

Gör personalen rätt när de inte tvingar Assad att duscha? Vad tycker du personalen ska göra?

Hur skulle du känna dig om du tvingades till något du inte vill göra?

Finns det situationer när det är rätt att tvinga en person till att göra något?

KAPITEL 3

Kapitel_1-3.indd 50

2015-06-26 11:07

Mary har diabetes. Hon får hjälp av hemtjänsten med inköp av mat. Linnea arbetar hos Mary.

Idag har Mary skrivit på sin inköpslista att hon vill ha sockerkaka.

Linnea vet att det är bra om Mary låter bli att äta sötsaker. Hon vet också hur glad Mary blir när hon får något gott till kaffet.

Linnea vet att Mary blir arg på henne om hon inte köper sockerkaka.

Hur ska jag göra?

Ska jag köpa sockerkaka till Mary eller inte?

Det är viktigt med kunskap om etik när du arbetar i vård och omsorg.

Socialtjänstlagen säger att människor har rätt till: • självbestämmande • integritet • delaktighet • inflytande.

ETT goTT BEmöTANdE

Kapitel_1-3.indd 51

51

2015-06-26 11:07

Personliga egenskaper hos personal Hur skulle du vilja beskriva dig själv?

Du hittar säkert några ord som beskriver dig och ditt sätt att vara. De orden kallas egenskapsord.

Egenskaper kan vara att man är: snäll, omtänksam, hjälpsam, otålig och positiv. Vissa egenskaper är bra att ha på en arbetsplats.

Att vara omtänksam, positiv och lugn är viktiga egenskaper hos vård- och omsorgspersonal.

I böcker som handlar om vård och omsorg kan man läsa att det är viktigt att personalen kan visa empati.

Empati Anna är på besök hos sin make Orvar, som är svårt sjuk. Han bor på ett äldreboende.

När Anna besöker Orvar klagar hon över den dåliga omsorgen hon tycker att han får. Personalen tycker att Anna aldrig är nöjd och att ingenting verkar vara bra.

Anna är egentligen ledsen över att hennes make har en svår sjukdom.

Emilia arbetar som undersköterska på äldreboendet och hjälper Orvar.

Hon ser att Anna är ledsen. Emilia kokar en kopp kaffe åt Anna.

De sitter en lång stund och pratar om Orvar.

56

KAPITEL 3

Kapitel_1-3.indd 56

2015-06-26 11:07

Anna är ledsen därför att hennes make är svårt sjuk.

När Emilia uppträder lugnt och är vänlig mot Anna visar hon empati. Hon låter Anna vara arg och tar det inte personligt.

Empati handlar om att förstå någon annan människas situation och känslor.

Emilia förstår att Anna inte är arg på henne. Anna är arg därför att Orvar är svårt sjuk. Hon är arg på situationen och inte på Emilia som person.

Emilia visar att hon förstår Annas känslor. Hon bjuder Anna på kaffe och pratar med henne. Hon kan bemöta Anna på ett empatiskt sätt. När du visar inlevelse och medkänsla har du empati.

Emilia möter många äldre och deras närstående i arbetet.

Med närstående menas både familj och vänner.

Emilia har lärt sig att lägga sina egna känslor och åsikter åt sidan. ett gott bemötande

Kapitel_1-3.indd 57

57

2015-06-26 11:07

Tystnadsplikten Nora och Mahmed arbetar på samma våning på ett äldreboende.

De talar mycket med varandra om arbetet. Båda trivs med sitt arbete även om det kan vara tungt vissa dagar. Nora är kontaktperson till Sigvard som är svårt sjuk.

– Det är bra att jag kan prata med dig Mahmed om jobbet och om Sigvard. Hemma får jag ju inte berätta någonting, säger Nora.

Nora tänker på att hon första dagen på arbetet fick skriva under en blankett om tystnadsplikt.

– Jag skulle inte vilja att man pratade om mig när jag blir äldre eller sjuk. Det är ju så personligt, eller hur Mahmed? frågar Nora.

– Så är det, svarar Mahmed. Har du tänkt på att det är viktigt att vara försiktig med vad man skriver på Facebook? Man får aldrig skriva något om de äldre som bor här.

Tystnadsplikt är god etik Alla som arbetar eller praktiserar inom vård och omsorg har tystnadsplikt. Det betyder att man inte får prata eller skriva om brukarens privata situation, sjukdom, funktionsnedsättning och personlighet utanför arbetet.

Brukarna ska kunna ha förtroende för personalen. De ska kunna tala om sitt liv och sina behov utan att personalen berättar det vidare till utomstående. Till utomstående räknas, till exempel den egna familjen och vänner.

64

KAPITEL 3

Kapitel_1-3.indd 64

2015-06-26 11:07

Tystnadsplikt innebär att visa respekt för brukaren.

Regler för tystnadsplikt står i offentlighets- och sekretesslagen. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas till böter eller fängelse.

Nora och Mahmed vet hur viktig tystnadsplikten är i deras arbete.

Samtala om

• Nora och Mahmed tycker att tystnadsplikten är viktig. Vad kan de berätta om sitt arbete för sin familj?

•

Tänk dig att du berättar något privat för din kompis som du inte vill att han eller hon ska föra vidare.

Nästa dag får du höra att din kompis berättat för flera andra vad du har sagt. Hur skulle det kännas?

Vad tänker du om din kompis?

ett gott bemötande

Kapitel_1-3.indd 65

65

2015-06-26 11:07

Social gemenskap Alla behöver känna social gemenskap och delta i aktiviteter för att må bra. Många äldre och sjuka känner sig ensamma.

De kan behöva stöd med att delta i olika aktiviteter.

Livet känns meningsfullt när vi är tillsammans med andra och gör saker som vi tycker om. Det är viktigt att livet känns meningsfullt även när vi blir äldre. Aktiviteter som vi gör tillsammans med andra kallas för sociala aktiviteter.

Samtala om

• • • •

Beskriv olika aktiviteter som du tycker om.

Berätta varför du tycker om just de aktiviteterna.

Varför tycker Sonja och Céline om sittgympan?

Vad gör Gösta när han hör sin favoritmusik?

68

SocIALA AKTIvITETEr

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 68

2015-06-26 11:08

På ett äldreboende ordnar personalen med olika sociala aktiviteter.

Stöd med sociala aktiviteter Personer med funktionsnedsättning kan få stöd med aktiviteter på olika sätt. Det står i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som förkortas LSS. Det är viktigt att personen själv får välja vilka aktiviteter han eller hon vill delta i.

En person med funktionsnedsättning kan ansöka om att få en kontaktperson som kan följa med på olika aktiviteter.

Den som bor i en bostad med särskild service har möjlighet att delta i aktiviteter med stöd av personalen som arbetar där.

Den som har personlig assistans får stöd av sina personliga assistenter med olika aktiviteter.

Personer som har hemtjänst kan ansöka om sociala aktiviteter som en insats enligt socialtjänstlagen.

Tillsammans med hemtjänstpersonalen kan personen välja, till exempel att promenera, spela spel eller baka.

Sociala aktiviteter

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 69

69

2015-06-26 11:08

Sociala aktiviteter skapar gemenskap Aktivitetsschemat visar många olika aktiviteter. Personalen vill att alla som bor på äldreboendet ska kunna välja det som de är intresserade av.

Spel och korsord Många äldre tycker om att spela spel och lösa korsord. Spel kan till exempel vara olika kortspel, fia eller schack.

Att spela olika spel, pussla och lösa korsord är gympa för hjärnan. Det stimulerar den äldres förmåga att tänka och minnas.

Högläsning Många äldre börjar få svårt att läsa. De har till exempel fått sämre syn. Personalen på äldreboendet läser därför högt ur dagens tidning eller ur en bok.

När äldre har möjlighet att ta del av vad som händer i världen brukar de ofta känna sig mer delaktiga i samhället.

Efter högläsningen kan man diskutera nyheterna eller boken tillsammans. Det är ett bra tillfälle för de äldre att kunna prata och umgås.

Samtala om

• Vilka spel brukar du spela?

• Kan du komma på fler spel som passar äldre?

• Brukar du själv lyssna på en bok i stället för att läsa den?

• Hur gör du för att få veta vad som händer i världen?

74

KAPITEL 4

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 74

2015-06-26 11:08

Minnessaker och fotoalbum På en del äldreboenden finns ett minnesrum där det finns gamla möbler och saker. Dit kan de äldre gå och känna igen saker från förr. Det väcker minnen som de kan samtala med personalen om.

På andra äldreboenden finns minneslådor som också innehåller saker från förr.

Känslor och minnen väcks ofta till liv när äldre sitter tillsammans med personal och tittar i ett fotoalbum.

Att titta i fotoalbum tycker de flesta äldre är en meningsfull aktivitet.

Måla och gå på konstutställning Många äldre tycker om att måla tavlor. De blir ofta på gott humör när de använder färger och ser en bild växa fram.

På ett äldreboende målade de äldre tavlor, som de sedan visade på en konstutställning. Man bjöd in anhöriga som fick komma och titta på den fina utställningen.

Målarstund på äldreboendet.

Sociala aktiviteter

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 75

75

2015-06-26 11:08

Aktiviteter för äldre utrikes födda Soraya kom till Sverige från Iran när hon var 55 år.

Nu är hon 84 år och bor på ett äldreboende. Soraya har inte yrkesarbetat i Sverige och hon talar bara lite svenska.

Sorayas familj besöker henne ofta men ibland känner hon sig ensam. Hon känner inte igen de filmer eller den musik som de andra äldre brukar se eller lyssna på.

Ibland kommer det en vikarie till äldreboendet.

Hon heter Amira och talar persiska som Soraya gör.

Soraya blir glad när hon träffar Amira. Då kan hon tala sitt eget språk.

En dag kommer Amira och berättar att hon har fått anställning på äldreboendet. Hon ska nu vara Sorayas nya kontaktperson.

Amira frågar Soraya: – Är det något särskilt du vill göra i morgon?

– Jag längtar så efter shirini, svarar Soraya.

Jag minns när jag och barnen bakade sådana. Det blev söta och goda kakor.

Tror du att vi kan hitta ett recept?

Jag har glömt hur man gör.

– Jag ska försöka hitta ett recept på shirini.

Då bestämmer vi att vi bakar i morgon eftermiddag, säger Amira.

82

Shirini.

KAPITEL 4

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 82

2015-06-26 11:08

– Vi bjuder på shirini till kaffet i morgon. Hoppas alla tycker om dem, säger Soraya och ser mycket nöjd ut.

Soraya och Amira talar persiska med varandra.

Sociala aktiviteter

Kapitel_4_Sociala aktiviteter.indd 83

83

2015-06-26 11:08

Bengt berättar om sina behov av stöd för biståndshandläggaren.

Beslut om stöd i hemmet När Bengt inte längre orkade sköta alla sina vardagssysslor tog han kontakt med en bistånds-handläggare.

Bistånds-handläggaren besökte Bengt. Han berättade om sig själv och om sina behov av stöd. Bistånds-handläggaren beslutade om vilka insatser Bengt ska få av hemtjänsten.

Insatser kan vara olika serviceuppgifter, till exempel att: • planera och göra inköp av varor • ge stöd vid måltider • diska • följa med på promenader • städa • bädda sängen • tvätta.

Ibland behöver den äldre mer stöd än vad hemtjänsten kan ge. Då kan den äldre behöva flytta till ett äldreboende.

88

KAPITEL 5

Kapitel_5_Serviceuppgifter.indd 88

2015-06-26 11:09

Olika former av serviceuppgifter En person kan få stöd med olika serviceuppgifter. Den som bor kvar hemma får stöd av hemtjänstpersonal. Den som bor på ett äldreboende får stöd av personalen som arbetar där.

Planering och inköp av varor Inom hemtjänsten är det vanligt att personalen hjälper en person med inköp. I en del kommuner kan varorna beställas från en affär. Varorna körs sedan hem till personen.

I andra kommuner följer personalen med personen så att de kan göra inköpen tillsammans.

Anhöriga gör ofta inköpen till äldre som bor på ett äldreboende. Om den äldre inte har anhöriga eller om de bor långt borta kan personalen göra inköpen.

Många äldre vill gärna vara med och göra sina inköp.

serviceuppgifter

Kapitel_5_Serviceuppgifter.indd 89

89

2015-06-26 11:09

Att tvätta Många äldre behöver hjälp med att tvätta. Den som bor på ett äldreboende får hjälp av personalen med att tvätta sina kläder. Lakan och handdukar skickas ofta till ett tvätteri.

Den som bor hemma kan få stöd av hemtjänsten med att tvätta. Personalen använder då personens tvättmaskin eller så tvättar de i tvättstugan. Personalen ska alltid se till att det finns en tvättid bokad om de tvättar i tvättstuga.

Innan personalen börjar tvätta ska de sortera tvätten.

Tvättråd De flesta kläder tvättas i tvättmaskin. Men det finns kläder som ska tvättas för hand. Det brukar finnas en lapp på insidan av plagget med råd hur man tvättar och torkar det.

Det kallas tvättråd.

Det är viktigt att följa tvättrådet så att plagget inte krymper eller blir förstört.

102

KAPITEL 5

Kapitel_5_Serviceuppgifter.indd 102

2015-06-26 11:09

Idag ska Mia tvätta i äldreboendets tvättstuga.

Hon börjar med att sortera tvätten. Hon tittar på tvättråden och kontrollerar hur många grader kläderna ska tvättas i.

Underkläder som ska tvättas i 60 grader lägger hon i två högar. Ljusa plagg för sig och mörka plagg för sig.

Tröjor och byxor brukar hon tvätta i 40 grader.

Mia tittar alltid noga på tvättråden. Tänk om det finns ett plagg som bara får tvättas i 30 grader eller som ska handtvättas.

Mia drar upp dragkedjor och tömmer alla fickor innan hon lägger kläderna i tvättmaskinen.

Mia ser en mörk fläck på en ljus tröja. Hon tar lite fläckborttagnings-medel på fläcken. Sedan sköljer hon tröjan och lägger den i tvättmaskinen.

TrÖJOr uNDErKLÄDEr

BLuSAr

Tvättråden visar hur många grader kläderna ska tvättas i.

Mia lägger tvättmedel i tvättmedelsfacket. Hon är noga med att inte ta för mycket tvättmedel. Hon läser på förpackningen där det står hur mycket tvättmedel hon ska använda.

SErvIcEuPPgIfTEr

Kapitel_5_Serviceuppgifter.indd 103

103

2015-06-26 11:09

Kapitel 6

Hygien

108

KAPITEL 6

Kapitel_6_Hygien.indd 108

2015-06-26 11:10

Jasmina och Ibrahim läser kursen Vård och omsorg.

Läraren berättar om en engelsk sjuksköterska som levde på 1800-talet. Hon hette Florence Nightingale.

Hon blev världsberömd för sitt arbete med sårade soldater under Krimkriget (1853–1856).

Hon förstod hur viktigt det var med god hygien och bra mat. Hon visste också att en trivsam miljö med ljusa och luftiga rum var viktigt. Det hjälpte sjuka att fortare bli friska.

Läraren berättar också att Florence kallades för ”damen med lampan”. Hon gick runt bland de sjuka soldaterna på natten och tittade till dem.

Florence Nightingale.

Florence lärde andra att hygienen måste skötas noggrant. När hygienen var god dog inte så många soldater. Att vara noggrann med hygienen är en bra regel som Florence lärde oss.

Jasmina och Ibrahim vill veta mer om hur smitta sprids. De har båda varit förkylda och magsjuka.

HYGIEN

Kapitel_6_Hygien.indd 109

109

2015-06-26 11:10

SVAL

Svalskåp 10–12 plus-grader

KYL

Kylskåp Frys 4–8 plus-grader 18 minus-grader

Hygienrutiner Socialstyrelsen är en myndighet som arbetar för att vården i Sverige ska vara säker.

Socialstyrelsen har bestämt hur vård- och omsorgspersonal ska förhindra smittspridning. De har regler om arbetskläder, smycken och handhygien.

Exempel på regler är att: • arbetskläder ska ha korta ärmar • arbetskläder ska bytas varje dag • händer och underarmar ska vara fria från klockor, ringar och smycken • hängande smycken inte får användas • arbetsplatsens regler om piercing ska följas • naglar ska vara kortklippta. Konstgjorda naglar ska undvikas.

• långt hår och skägg ska fästas upp • händerna ska tvättas med handsprit före och efter direktkontakt med en brukare eller patient • engångshandskar och förkläde av plast måste användas vid vissa arbetsuppgifter, till exempel vid personliga omsorgsuppgifter och städning. Handskar och förkläde ska bytas varje gång du byter arbetsuppgift.

120

KAPITEL 6

Kapitel_6_Hygien.indd 120

2015-06-26 11:10

Samtala om

• Vad är viktigt att tänka på när man hanterar livsmedel?

• Vad menas med hygienrutiner?

Handtvätt I vård- och omsorgsarbete är det viktigt med god handhygien. Om händerna är smutsiga eller känns kladdiga ska du alltid tvätta händerna med tvål och vatten.

Så här gör du:

1. Skölj händerna under rinnande vatten.

2. Ta flytande tvål ur engångsbehållaren.

3. Gnid in varje finger med tvål och sedan mellan fingrarna, i handflatan, på handryggen och sist på underarmarna.

4. Skölj noga bort alla tvålrester.

5. Torka händerna noga med pappershandduk.

6. Stäng sedan kranen med en ny pappershandduk.

HYGIEN

Kapitel_6_Hygien.indd 121

121

2015-06-26 11:10

Hårvård När Evy, i berättelsen, duschar brukar Halina tvätta hennes hår. Halina ser till att Evy inte får schampo i ögonen. Evy vill att hennes hår ska rullas på papiljotter så att det blir lite lockigt.

Halina kammar Evys blöta hår och rullar det sedan på små papiljotter. För att Evy inte ska frysa torkar Halina Evys hår med en hårtork.

Det händer att Evy bokar tid hos frisören som kommer till äldreboendet. Då passar hon också på att permanenta sitt hår.

Hårvård är en personlig omsorgsuppgift.

132

KAPITEL 7

Kapitel_7_Personliga_omsorgsuppgifter.indd 132

2015-06-26 11:11

rakning Äldre män kan behöva hjälp med rakning. En del män är vana vid att raka sig med rakhyvel och rakskum. Andra använder en elektrisk rakapparat. Det är viktigt att personalen frågar personen hur han vill bli rakad.

Om den äldre använder rakhyvel ska personalen först blöta huden och sedan använda raktvål eller raklödder.

Personalen ska raka försiktigt så att de inte skadar huden.

Nina använder en elektrisk rakapparat när hon rakar Per-Arne. Hon är noga med att huden är torr när hon rakar honom. Efter rakningen vill Per-Arne att Nina ska badda hans ansikte med rakvatten. Per-Arne tycker om att dofta gott.

fotvård och nagelvård När Evy har duschat brukar Halina klippa hennes naglar. Hon ser till att naglarna inte blir för korta.

De ska skydda fingertopparna och tåspetsarna.

En kväll frågar Evy: – Snälla Halina vill du göra i ordning ett fotbad åt mig? Mina fötter känns så torra.

Jag ska inte duscha förrän på lördag så det skulle vara skönt med ett fotbad ikväll.

Evy har ett elektriskt fotbad. Halina häller vatten i fotbadet och ser till att det blir lagom varmt.

Evy njuter av fotbadet i tio minuter.

Sedan torkar Halina hennes fötter noggrant, även mellan tårna.

perSonliga omSorgSuppgifter

Kapitel_7_Personliga_omsorgsuppgifter.indd 133

133

2015-06-26 11:11

Kapitel 8

Säker förflyttning och bra arbetsställning

144

KAPITEL 8

Kapitel_8_Säker_forflyttning.indd 144

2015-06-26 11:11

Amelie praktiserar på ett äldreboende. Hon är mycket trött. Hon har också börjat få lite ont i kroppen efter arbetsdagens slut.

Amelie pratar med sin handledare Simon om hur hon känner sig.

Simon berättar för henne att det är viktigt att tänka på hur hon ska använda sin kropp när hon praktiserar på äldreboendet.

– Jag tränar på ett gym några dagar i veckan. Min rygg har blivit starkare och jag orkar mer, säger Simon.

Amelie tycker att det är ett bra tips att börja träna.

Hon kommer då att bli starkare i kroppen och hon kommer att orka mer.

Simon berättar också att Amelie ska få gå en kurs i ergonomi. Ordet ergonomi betyder läran om hur kroppen fungerar när man utför ett arbete.

På kursen får Amelie lära sig hur hon ska använda sin kropp på rätt sätt när hon ska hjälpa en person att förflytta sig.

Hon får också lära sig om bra arbetsställningar. Amelie har ofta hört Simon säga att hon ska arbeta med rak rygg.

Då menar Simon att det är en bra arbetsställning.

Stå med fötterna isär.

Då får du bättre balans.

SäKEr FörFLyTTnIng och brA ArbETSSTäLLnIng

Kapitel_8_Säker_forflyttning.indd 145

145

2015-06-26 11:11

Viktiga regler vid förflyttning Amelie vet att det finns några viktiga regler som gäller vid alla förflyttningar. Dessa är att: • • • • • • • •

tala om för brukaren vad som ska hända arbeta i lugn takt använda de hjälpmedel som finns låta brukaren göra det som han eller hon själv klarar av ha ögonkontakt med brukaren stå så att du har bra balans stå med det ena benet framför det andra stå nära brukaren vid förflyttningen.

Amelie och Simon tränar först förflyttning med varandra.

När Amelie tränat och Simon ser att hon gör rätt får Amelie hjälpa till med två olika förflyttningar: • när en person hasat ner i en rullstol eller i en stol • när en person ska sätta sig på sängkanten.

Amelie hjälper Lennart som hasat ner i rullstolen.

154

KAPITEL 8

Kapitel_8_Säker_forflyttning.indd 154

2015-06-26 11:11

Lennart har hasat ner i sin rullstol

Lennart har hasat ner i sin rullstol. Han säger att han inte sitter skönt. Han ber Amelie om hjälp. Hon ber Lennart att sätta fötterna närmare rullstolen och luta sig framåt.

Amelie tar fram ett gåbälte som hon lägger runt Lennarts midja. Amelie ställer sig bakom rullstolen i gångstående ställning. Hon har sitt ena ben framför det andra. Sedan tar hon tag i gåbältet och drar Lennart bakåt.

– Tack för hjälpen, nu sitter jag skönt, säger Lennart.

Samtala om

• Vad ska Amelie tänka på när hon lyfter den tunga backen?

• Varför har Amelie tidigare fått ont i ryggen när hon lyft tunga saker?

Gåbälte.

SäKEr FörFLyTTnIng och brA ArbETSSTäLLnIng

Kapitel_8_Säker_forflyttning.indd 155

155

2015-06-26 11:12

Vård och omsorg

2–3

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 161

2015-06-26 11:12

Kapitel 9

Läran om åldrandet

162

KAPITEL 9

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 162

2015-06-26 11:12

Hjärnans åldrande Vår hjärna väger mellan 1–1,5 kilo. Den består av ett stort antal nervceller. När hjärnan åldras skadas och dör nervceller. Det är normalt.

När nervcellerna dör onormalt snabbt kan man ha drabbats av en demenssjukdom.

Ibland känner sig äldre nedstämda och ledsna. Det kan bero på att ett kemiskt ämne minskar i hjärnan. Ämnet heter serotonin.

När hjärnan åldras får äldre svårare att klara av stressiga situationer. Det kan till exempel vara när den äldre har ont om tid och måste skynda sig.

Vissa situationer kräver att man måste reagera snabbt, till exempel när man är ute i trafiken. Äldre har en långsammare reaktionsförmåga. De kan därför inte reagera så snabbt.

Hjärnan mår bra av aktivitet. Att till exempel lösa korsord håller hjärnan igång. Många äldre använder datorn och internet och tycker det är en bra aktivitet.

Dagny, 103 år, har en egen blogg.

174

KAPITEL 9

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 174

2015-06-26 11:12

det psykiska åldrandet Det psykiska åldrandet har till exempel med känslor, beteende och minnet att göra. Mycket av det vi upplever som barn har betydelse för hur vi är när vi blir gamla.

Vad händer med minnet när man åldras?

Forskare undersöker hur olika saker fungerar. De vill till exempel förstå vad som händer med minnet när man blir äldre.

En del forskare säger att minnet blir sämre när man åldras.

Andra forskare säger att minnet inte blir sämre när man åldras.

Många upplever ändå att deras minne blir sämre när de åldras. Det kan bero på att de tycker att det tar längre tid att komma ihåg saker. Om äldre får lite tid på sig kommer ofta minnet tillbaka.

olika former av minne Tänk dig att du har köpt en mobiltelefon. Du ska nu lära dig ditt nya mobilnummer.

Hur gör du för att komma ihåg mobilnumret? Du skriver in det nya numret i din mobil.

Du måste titta flera gånger i din mobil för att lära dig numret.

Efter några dagar eller veckor har du kanske lärt dig ditt nya mobilnummer. Du behöver inte längre kontrollera att du säger rätt.

LärAn om åLdrAndET

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 175

175

2015-06-26 11:12

Äldres erfarenheter Tiden efter 65 år kallas ålderdomen. Nu tänker många äldre på hur de haft det tidigare i livet. Många börjar kanske få ont i kroppen och känner att den förändras. Även om allt inte har varit bra i livet känner många ändå att livet har varit värt att leva.

Några kan bli bittra över hur livet blev. De kanske tänker att livet har varit orättvist för att de upplevt svåra saker.

En del kan känna sig avundsjuka på yngre som har hela livet framför sig.

När människor blir bittra är det lätt att de blir ensamma.

De kan då känna sig övergivna. En del äldre har också svårt att acceptera att döden närmar sig.

Arvid tänker tillbaka på sitt liv.

182

KAPITEL 9

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 182

2015-06-26 11:12

De flesta äldre har både positiva och negativa minnen och erfarenheter av livet. Om de har mest positiva minnen och erfarenheter kan de uppleva sin ålderdom som något positivt. Många tycker att äldre är kloka. Att de har stor erfarenhet av livet.

Jeanne Valment blev 122 år. Hon tänkte ofta tillbaka på när hon var ung.

Att tänka tillbaka på livet Äldre kan ibland sitta stilla länge i djupa tankar. De tänker tillbaka på vad som hänt i deras liv. Detta kallas gerotranscendens. De tänker både på trevliga och på svåra saker.

Som vård- och omsorgspersonal är det viktigt att vara uppmärksam på om den äldre vill sitta ensam en stund.

LärAn om åLdrAndET

Kapitel_9_Läran om åldrandet–gerontologi.indd 183

183

2015-06-26 11:12

Kapitel 10

Hjälpmedel

190

Läran om åldrandet – gerontologi

Kapitel_10_Hjälpmedel.indd 190

2015-06-26 11:13

Alma bor på äldreboendet Ekhöjden. Hon har fått besvär med att kunna äta själv.

Alma har svårt att hålla ett glas i handen. Ibland är det också svårt för Alma att få upp maten från tallriken med besticken.

När hennes man Hans besöker henne får han ibland hjälpa henne att äta. Personalen ser detta och kontaktar arbetsterapeuten.

Arbetsterapeuten tycker att Alma behöver: • en mugg med greppvänliga handtag • bestick som är lätta att äta med • en platta av plast så att tallriken inte glider • en tallrik med pet-emot-kant så att maten hålls kvar på tallriken.

När Alma får sina hjälpmedel blir det lättare för henne att äta själv.

Hjälpmedel i det dagliga livet Det finns olika tekniska hjälpmedel. De gör vardagen lättare för personer som har en funktionsnedsättning. Äldre kan ha svårigheter med att till exempel förflytta sig, att höra, att se och att kunna äta.

Här ser du en hörapparat i naturlig storlek.

HJÄLPMEDEL

Kapitel_10_Hjälpmedel.indd 191

191

2015-06-26 11:13

Kapitel 11

Demenssjukdomar

208

KAPITEL 11

Kapitel_11_Demenssjukdomar.indd 208

2015-06-26 11:14

Kennet är 63 år och har fått Alzheimers sjukdom.

Det är en demenssjukdom. Han bor ensam och har hemvård.

Kennet har arbetat som försäljare i flera olika klädesaffärer. Nu kan han inte längre arbeta på grund av sin sjukdom.

Han tycker om att träffa andra människor. Därför är han på en dagverksamhet tre gånger i veckan.

Han åker till dagverksamheten med färdtjänst.

Personalen från hemvården hjälper Kennet med frukosten. De stannar hos honom tills han åker till dagverksamheten.

Kennet vill ha skjorta och slips på sig varje dag.

En dag vägrar han att åka till dagverksamheten.

Personalen hittar alla hans slipsar sönderklippta i en hög på golvet.

Kennet kan inte längre knyta sin slips. Istället har han klippt sönder dem. Personalen ber hans anhöriga att köpa färdigknutna slipsar till honom.

Nu åker Kennet gärna till dagverksamheten igen.

demenssjukdomar

Kapitel_11_Demenssjukdomar.indd 209

209

2015-06-26 11:14

Kapitel 12

God demensomsorg

224

KAPITEL 12

Kapitel_12_ God_demensomsorg.indd 224

2015-06-26 11:14

Saga, 87 år, sitter i dagrummet på äldreboendet och ropar: – Var är mamma? Jag vill hem till mamma!

Saga blir orolig när personalen inte hör henne och ropar ännu högre: – Mamma, mamma. Var är mamma?

Sagas kontaktperson Kerstin kommer och sätter sig bredvid henne.

Kerstin tar hennes hand och säger: – Jag förstår att du saknar din mamma. Ni gjorde säkert roliga saker tillsammans.

Saga blir lugnare och ler.

– Ska vi gå en liten promenad och dricka en kopp kaffe? Det är vaniljhjärtan till kaffet idag, säger Kerstin.

Saga nickar och reser sig ur stolen.

Saga känner oro och den känslan visar hon genom att fråga efter sin mamma. Kerstin, som är Sagas kontaktperson, bemöter hennes oro. Hon försöker lugna och ge henne trygghet.

Det är viktigt att Kerstin visar förståelse för Sagas oro och inte säger att hon har fel. Då kan Saga bli ännu mer orolig.

God demensomsorg

Kapitel_12_ God_demensomsorg.indd 225

225

2015-06-26 11:14

När Elin möter Konrad

Elin arbetar som undersköterska på ett äldreboende.

Hon är kontaktperson för Konrad som har en demenssjukdom.

Elin har stor kunskap om hur det är arbeta med personer med demenssjukdom.

När Elin börjar arbeta på eftermiddagen hälsar hon på Konrad: – Hej Konrad, det är Elin som kommer.

230

KAPITEL 12

Kapitel_12_ God_demensomsorg.indd 230

2015-06-26 11:15

Elin frågar aldrig Konrad om han vet vem hon är.

Hon säger sitt namn och då förstår Konrad vem hon är.

– Är du mätt efter maten Konrad, frågar Elin.

Konrad nickar och ser nöjd ut.

Om Elin hade frågat Konrad vad han har ätit till lunch så hade Konrad inte kommit ihåg det. Elin tycker att det viktiga är att Konrad är mätt och mår bra.

Elin vet att många frågor är svåra för Konrad. Elin frågar aldrig: Kommer du ihåg? Minns du?

När Elin en dag börjar sjunga den gamla sången ”Gamle Svarten”, börjar Konrad sjunga med. Den sjöng han ofta när han var ung. Sången väcker trevliga minnen och Konrad blir glad.

Elin vet att det är viktigt att hon är vänlig och lugn när hon bemöter Konrad. Hon säger aldrig till Konrad att han ska skynda sig. Då blir han stressad och orolig.

Samtala om

• Varför frågar Elin om Konrad är mätt och inte om han har ätit?

• Vad tror du händer om Konrad blir stressad och orolig?

God demensomsorg

Kapitel_12_ God_demensomsorg.indd 231

231

2015-06-26 11:15

Kapitel 13

Äldres hälsa och ohälsa

242

kapitel 13

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 242

2015-06-26 11:15

I dag firar Svea sin födelsedag. Hon fyller 79 år och ska bjuda på kaffe och tårta. Svea lever tillsammans med sin man Olof som är 82 år.

Svea och Olof har tre barn, fem barnbarn och tre barnbarnsbarn. De bor nära Svea och Olof och de träffas ofta. Idag ska alla komma på Sveas kalas.

– Dags att sätta på kaffet, säger Svea till Olof.

Hon lägger korsordet åt sidan, reser sig från fåtöljen och går ut i köket. Svea känner att hon blivit stelare i kroppen. Det tar längre tid att resa sig nu.

– Det är bra att jag börjat på gympan, säger Svea till Olof.

Svea går till en träffpunkt för äldre två dagar i veckan.

Där har de äldre rörelseträning tillsammans med en sjukgymnast.

Ibland stannar Svea och äter lunch på träffpunkten.

Hon tycker det är trevligt att umgås med de andra som kommer dit.

Nu hör Svea glada röster. Det är hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn som kommer. Alla sjunger Ja, må hon leva och kalaset kan börja.

Äldres hälsa och ohälsa

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 243

243

2015-06-26 11:15

Att titta på kvällsnyheterna är viktigt för många äldre.

Äldres ohälsa Många äldre mår bra och är friska även när de närmar sig 80 år. Det är vanligt med kroppsliga besvär och sjukdomar för dem som är över 80 år.

Svea, i berättelsen, började känna att hon hade svårt att stiga upp ur sängen på morgonen. Hennes man Olof har haft en hjärtinfarkt och blivit opererad.

Stelhet i leder och muskler är ett vanligt problem hos äldre.

Sjukdomar i hjärta och blodkärl är också vanliga. Äldre kan till exempel få hjärtsvikt, hjärtinfarkt och högt blodtryck.

Andra vanliga sjukdomar hos äldre personer är depression, stroke, diabetes och cancer.

248

kapitel 13

Hjärtsvikt och hjärtinfarkt Olofs hjärta började fungera sämre för några år sedan.

Hjärtat orkade inte pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Olof blev trött och fick svårt att andas. Läkaren som undersökte Olof berättade att hans hjärtmuskel var försvagad.

Han hade hjärtsvikt, som är ganska vanligt hos äldre.

Olof fick medicin och började må bättre.

För ett år sedan fick Olof en hjärtinfarkt. Orsaken var en blodpropp i ett av hjärtats blodkärl. Olof opererades och fick ett nytt blodkärl i hjärtat. Han fick medicin så att han inte skulle få fler proppar.

Olof orkar inte riktigt lika mycket som förr. Hans läkare har sagt att han ska känna efter när han blir trött och behöver vila.

När Olof fick en hjärtinfarkt kände han: • en stark smärta mitt i bröstet • smärta som strålade ut i vänster arm • illamående • hjärtklappning • att han fick svårt att andas.

Olofs smärta i bröstet gick inte över utan varade mer än 15 minuter. Om en person har smärtor i bröstet som varar mer än 15 minuter, kan det vara hjärtinfarkt. Då är det viktigt att snabbt få läkarvård.

Äldres hälsa och ohälsa

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 249

249

2015-06-26 11:15

Diabetes Svea har en god vän som heter Klara. Hon har diabetes.

Diabetes kallades tidigare sockersjuka. Sockret som finns i blodet kallas för blodsocker.

I kroppen finns också ett hormon som heter insulin. Det hjälper till att hålla blocksockret på en normal nivå i blodet.

När en person har diabetes tillverkar kroppen för lite eller inget insulin. Då får personen för mycket blodsocker i blodet.

Nyttig smoothie gjord på bär är bra mat för diabetiker.

Det finns olika typer av diabetes: Typ 1-diabetes, som även kallas barn- och ungdoms­ diabetes. Barn och ungdomar som får typ 1-diabetes måste alltid behandlas med insulin.

De tar sitt insulin med hjälp av en så kallad insulinpenna.

De kan också få insulin genom en särskild insulinpump.

Typ 2-diabetes, som även kallas åldersdiabetes eftersom det oftast drabbar äldre. Typ 2-diabetes är den vanligaste diabetessjukdomen. Idag kan typ 2-diabetes även drabba yngre personer.

258

kapitel 13

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 258

2015-06-26 11:15

Diabetes hos äldre

Sveas goda vän Klara fick diabetes när hon var 73 år.

Klara har känt sig tröttare än vanligt. Hon har också gått ner i vikt. Klara har också kissat mer och ofta känt sig törstig.

När Klara gick till sin husläkare tog han olika blodprover. Ett av blodproven visade att Klara hade alldeles för högt blodsocker.

Klara hade också högt blodtryck. Även om hon gått ner i vikt så är hon ändå överviktig. Klaras läkare berättade att om en person är överviktig och har högt blocktryck är det stor risk att den personen får diabetes.

–

Jag har tur som inte behöver ta sprutor, säger Klara till Svea. Nu när jag äter mer hälsosam mat och tar mina tabletter mår jag mycket bättre. Så bra att du och jag har börjat på gympan Svea. Det är bra att röra på sig när man har diabetes.

Diabetes och livsstil

Klaras läkare ville att hon skulle ändra livsstil. Klara fick rådet att börja motionera och att tänka mer på vilken mat hon åt.

Klara äter nu mer grönsaker och har bytt vitt bröd mot grovt bröd med nyttiga fibrer. Varje dag gör Klara en smoothie. Hon mixar olika bär med osötad yoghurt och dricker den som mellanmål.

Förr drack hon kaffe varje dag och åt ett wienerbröd.

Nu äter hon det goda wienerbrödet bara på lördagar.

Äldres hälsa och ohälsa

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 259

259

2015-06-26 11:15

Maria ger god vård och omsorg till Ingvar vid livets slut.

Vård och omsorg vid livets slut Maria arbetar som undersköterska på ett äldreboende.

Idag sitter hon på en stol bredvid Ingvars säng.

Ingvar är 93 år och har svår lunginflammation. För några år sedan fick han en stroke och han har varit mycket dålig sedan dess.

Nu är Ingvar döende. Han får medicin mot sin smärta och Maria försöker ge honom lite saft att dricka.

När Ingvar inte orkar dricka fuktar hon istället hans läppar och mun med lite mineralvatten eftersom hans mun är torr.

Ingvars två söner, Jesper och Jonatan, är på väg till honom. De vill vara hos sin pappa den sista stunden i hans liv.

Äldres hälsa och ohälsa

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 265

265

2015-06-26 11:15

Det första Jesper gör är att hålla Ingvars händer. De är kalla och blåaktiga. Både Jesper och Jonatan talar lugnt till Ingvar och ibland sitter de alldeles tysta.

Jesper börjar sjunga en av Ingvars favoritsånger.

Maria berättar att även om Ingvar inte kan svara dem, så hör han och blir lugn av deras röster.

Ingvars andning är rosslig och ibland blir det långa uppehåll i andningen. Han blir så småningom medvetslös.

Maria frågar Jesper och Jonatan om de vill vara ensamma med Ingvar, men båda vill att hon stannar kvar i rummet.

De känner sig trygga med Maria och vet att hon och Ingvar tycker mycket om varandra.

Nu blir Ingvars puls allt svagare och känns snart inte längre. När andningen inte hörs längre förstår alla att Ingvar är död.

En värdig död Ingvar fick en värdig död. När han hade ont fick han medicin mot smärtan.

Han hade sina söner hos sig och de sjöng för honom.

Allt var lugnt och stilla i rummet.

Det fanns vackra rosor i en vas och Maria hade tänt två ljus.

Ingvars söner fick stanna så länge de ville. Många anhöriga vill sitta kvar en lång stund hos den döde.

De vill förstå vad som hänt och de vill ta farväl.

266

kapitel 13

Kapitel_13_Äldres hälsa.indd 266

2015-06-26 11:15

Vård och omsorg 1–3 innehåller många berättelser, är rikt illustrerad med tydliga bilder samt är skriven på lättläst svenska.

VÅRD OCH OMSORG 13

I varje kapitel finns Samtala om-uppgifter med frågeställningar och diskussionsuppgifter som ger eleven möjlighet till textbearbetning och reflektion över innehållet. Det ges även många tillfällen till diskussion.

Eina Linder

Vård och omsorg 1–3 Vård och omsorg 1–3 ger eleven både grundläggande och fördjupade kunskaper i vård och omsorg. Boken omfattar 13 kapitel och utgår från ämnesbeskrivning, kursmål och centralt innehåll för kurserna Vård och omsorg 1–3.

Innehållet i boken ger eleven dessutom insikter som utvecklar förmågan att utföra serviceuppgifter och andra enklare arbetsuppgifter inom vård och omsorg med fokus på äldreomsorg.

Vård och omsorg 1–3 är skriven för elever som behöver ett lättläst läromedel inom vård och omsorg. Den kan med fördel användas inom programmet Hälsa, vård och omsorg.

Anja Aronsson

Författare: Eina Linder, verksamhetschef inom yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna Åse Lundén-Welden, yrkeslärare inom särskild utbildning för vuxna Anja Aronsson, leg. sjuksköterska, vård- och omsorgslärare.

EINA LINDER ÅSE LUNDÉN-WELDEN ANJA ARONSSON

Åse Lundén-Welden

Till boken finns en studiehandledning med studieuppgifter för eleverna. Bokens text är inläst och ljudfilerna kan hämtas på www.sanomautbildning.se. Den finns även som online-bok.

Vård och omsorg 1–3

(523-2920-7)

Cover_Vard_och_oms.1-3.indd 1

2015-06-26 13:21