9789113024165

Torsten Wallin

SOL eller SKUGGA Torrt, fuktigt, blåsigt eller skyddat läge

Trädgårdsplanering på växternas villkor

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Torsten Wallin och Norstedts, Stockholm Avsnittet Trädgård i mager lövskog, sid 90–103 av Henrik Sjöman Avsnittet Solbacken, sid 148–153 bearbetat av Berit Haggren Foto, om ej annat anges: Torsten Wallin Författarporträtt: Tomas Södergren Foto sid 28–29, 33, 54–55, 56–57, 58–59, 60–61, 62, 74–75, 76, 82, 108, 111, 116, 138, 143, 149, 156–157, 160–161, 162–163, 164, 168: Tomas Södergren Foto sid 131: Christel Kvant Foto sid 2–3, 12–13, 14, 23, 34, 36: Daniel Larsson Foto sid 48 längst ner t.v.: Ruth Nicklas Foto sid 23, 31, 40, 41, 42–43, 44–45, 46–47, 48–49, 50, 72, 86, 92, 124–125, 130, 131, 158–159: Dave Ryan Foto sid 173, 174–175, 176–181: Reginald Scholz Foto sid 66–67, 68–69: Tom Simons Foto sid 95, 96–97, 98–99, 100, 101, 102–103: Henrik Sjöman Planritningar och sektioner: Daniel Larsson Illustrationer: Dave Ryan, bearbetade av Daniel Larsson Planritning sid 64: Tom Simons Planteringsplaner sid 151 och 187: Ezequiel Pinto-Guillaume Formgivning: Heidi Sundström Gradin Omslag: Heidi Sundström Gradin, Foto: Tomas Södergren, bilden från Trädgård under tallar Prepress: Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt i Slovenien 2010 ISBN 978-91-1-302416-5

Torsten Wallin

SOL eller SKUGGA Torrt, fuktigt, blåsigt eller skyddat läge

Trädgårdsplanering på växternas villkor

INNEHÅLL

Rabatt för soligt och fuktigt läge 49 Strandväxter 50 Växtlista 51

FÖRORD 11 TRÄDGÅRD UNDER TALLAR 52

FORMGE DIN TRÄDGÅRD UTFORMNINGSPRINCIPER 13 Planera med helhetssyn 13 Skala och proportioner 14 Det gyllene snittet 14 Symmetri, asymmetri och harmoni 15 Linjer 16 Avskärmning och rumslighet 17 Blickfång och att rama in 18 Strukturrika planteringar 19 Repetition och rytm med ängen som förebild 20 Växternas former, siluetter och texturer 21

FÄRGSÄTT DIN TRÄDGÅRD 23 Naturen som pensel 23 Färgkomposition 24 Munsells färgsystem 26

LÄR KÄNNA OMRÅDET OCH PLANERA DIN TOMT 27 Det omgivande landskapet 27 Jorden 27 Vatten och klimat 27 Utsikt 28 Ett stycke mark 28 Ett befintligt hus med trädgård 28 Planering 30 Inmätningar 31 Funktionsskissen 32 Trädgårdsplanen 32 Planteringsplan och växtdagbok 33

SKOGSTOMT OCH SKUGGIGT LÄGE ÄNG I BJÖRKSKOGSGLÄNTA 39 Äng 40 Björkhagar 44 Planteringar vid garage och entrégång 45 Förgårdens växter 46 Gräsgången 47 8

Första stegen med tomten 53 Att förbereda planteringsytor 55 Växtligheten planterad i olika skikt 55 Förgårdens växter 57 Gräshörnan med damm 58 Avskärmning mot grannen 60 Växtlista 63

MOSSTRÄDGÅRD 64 Råd för en mossträdgård 69

SKUGGTRÄDGÅRD VID ALKÄRR 70 Skuggträdgården 71 Av trädrötter genomvävd mark 77 Randzonen till kärret 78 Sumpjord och stående vatten 87 Tidningsbarriär när marken är genomvävd av trädrötter 88 Växtlista 89

TRÄDGÅRD I MAGER LÖVSKOG 90 Skogsängen 94 Nära huset 95 Att skapa en skogslund 98 Pionjära och sekundära växter 102 Växtlista 103

LERJORDSTOMT TRÄDGÅRD PÅ LERJORD 106 Gamla äppelträd och nya buskar 110 Perenner och lökväxter 112 Växtlista 117

SOLIG TOMT OCH TORRT LÄGE Tunna, torra och steniga jordlager 119 Kusten 120

BUXBOMSTRÄDGÅRDEN 122 Trädgårdens inredning 126 Träd och prydnadsbuskar 128

Vackra blommor och solitärer 129 Iris 131 Luktpioner 132 Växtlista 135

TRÄDGÅRD PÅ GRÅBERGET 136 Funktionella ytor och materialval 137 Ett naturbetonat växtval 142 Växtlista 147

SOLBACKEN 148 Vår 150 Sommar 150 Höst 150 Fakta Mästarrabatten 150 Vedartade växter 151 Perenner 152 Lökväxter 153

TRÄDGÅRD I HAVSBANDET 154 Blomstergården 156 Växterna genom tiderna 156 Fruktträdgården 160 Följande fruktträd finns på Högskär i dag 162 Rundelen 165 Växtlista 166

NORDLIGT LÄGE EN LAPPLÄNDSK LUSTGÅRD 170 Struktur och form 172 Vinter i trädgården 172 Rosenrummare 173 Fräsch svalka 175 Baldakinens slingerväxter 175 Rosorna i perennernas svalka 176 De blå nyansernas perenner 176 Vinröda bladverk och blommor 177 Riddarsporrar 177 Vitblommande perenner 178 Köksträdgården 180 Växtlista 181

BLOMSTERHAVET 182 Växtlista 187 Register 188

10

FÖRORD När jag för många år sedan praktiserade hos en trädgårdsanläggare i Berlin hittade jag ett par böcker som har följt mig sedan dess. De är skrivna på 1930-talet av växtförädlaren och plantskolisten Karl Foerster.

Han skrev att väljer man växter efter platsens naturliga förhållanden, trivs de och ser ut att höra hemma där. I de numera nötta böckerna slår jag hela tiden upp växters härkomst, krav på mark och ljus samt användningsområden när jag tänker plantera något nytt i trädgården. Samtidigt som Foersters böcker kom ut, publicerade tidningen Hem i Sverige, med Ulla Molin som trädgårdsredaktör, en hel artikelserie kring utformning av och växtval till den naturenliga villaträdgården, ’’Rätt trädgård på rätt tomt’’.

Det är således som en fortsättning på en god tradition som den här boken kommit till. Jag vill visa hur viktigt det är med trädgårdsplanering på växternas villkor och att låta platsens naturliga förutsättningar få bilda utgångspunkt. Men även utformningen av en trädgård är intimt förknippad med valet av växter, hur de arrangeras, vilka former och silhuetter de bildar. Växterna ger oss också oändliga möjligheter att skapa upplevelserika färgkompositioner.

Förra sommaren reste jag runt i landet för att hitta trädgårdar med olika naturförutsättningar, för att ge tydliga exempel till den här boken.

Några var skogstomter i skuggiga lägen, medan andra var öppna och soliga tomter med långa torrperioder. Jag besökte även bördiga lerjordstomter och fjällnära trädgårdar. En avstickare till en ö i Finska viken gav mig oförglömliga minnen av en mossträdgård, med sammetsmjuka mattor som låg täta över berghällar, stubbar och sten.

Min intention är att beskriva olika trädgårdar så grundligt, att också oerfarna trädgårdsägare kan skapa sin önsketrädgård redan från början.

Men förhoppningsvis ska även de som redan har etablerade trädgårdar inspireras i sitt arbete att förnya och förbättra dem.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt till, kommit med synpunkter och uppmuntrat mig på vägen. Först och främst gäller det medarbetare från förlaget, representerade av min redaktör Ingegärd Bodén, som ständigt varit stöttande och inspirerande, samt Heidi Sundström Gradin som givit boken dess grafiska form. Tack till fotograferna som tog de fina fotona jag ej själv hann ta. Ett speciellt tack till Tomas Södergren, som hanterade hela bildmaterialet, Daniel Larsson som tog foton, ritade planer och sektioner, Ezequiel Pinto-Guillaume som ritade planteringsplaner, Dave Ryan som tog foton och tecknade illustrationer, samt Tom Simons som ritade planen för mossträdgården. Också ett stort tack till Henrik Sjöman som skrev kapitlet om trädgård i mager lövskog och Berit Haggren som bidrog med texterna till mästarrabatten 2009, Solbacken.

Sist men inte minst vill jag tacka dem vars trädgårdar jag fick besöka. De ska alla känna min tacksamhet och uppskattning för att jag fick trampa omkring, fotografera och göra intervjuer.

Torsten Wallin

FÖRORD

11

SOLIG TOMT och TORRT LÄGE

118

orra markförhållanden är ofta kombinerade med utsatthet för vindar och solexponering. Vår inställning till sådana platser är motsägelsefull.

Ofta kopplas den samman med naturens förväntade ogästvänlighet, som exempelvis den öppna heden eller stranden där vindarna far fram och viner runt knuten. Samtidigt älskar många att fotvandra i öppna landskap och gläds åt fria vyer. Och det är förbluffande att extrema förhållanden har påverkat växter att utvecklas så att de både blir vackra och mycket användbara som trädgårdsväxter. Många av de mest populära växterna tillhör denna kategori.

T

torrängar, solgassiga skärgårdsklippor och sanddyner längs kusterna kan vid första anblicken tyckas vara helt olika naturliga miljöer. Men de delar vissa karaktärsdrag, som exempelvis att vissa grupper av växter återkommer år från år. Den gemensamma nämnaren är att på alla dessa platser är växterna utsatta för brist på vatten. Det är inte enbart solen och vindarnas påverkan utan också att dessa platser ofta har tunna, steniga jordlager. Jorden har begränsade reserver av grundvatten för växternas rötter och lider ofta även brist på näringsämnen.

En ytlig titt på växter från dessa naturliga miljöer uppvisar stora likheter. De är ofta små och dvärgartade, som exempelvis vår svenska en, Juniperus communis, som längs kusterna är krypande, medan den i inlandet ofta är hög och pelarformad. Buskarna har ett tätt tornigt grenverk och mängder av små blad, som slån, Prunus spinosa, och havtorn, Hippophae rhamnoides.

Gräsen är här extremt tåliga och ofta smalbladiga, som fårsvingel, Festuca ovina. De örtartade växterna är små med tjocka blad, som används till att magasinera vatten, till exempel kärleksört, Hylotelephium telephium.

Växterna har utvecklats för att överleva i dessa ganska ogästvänliga omgivningar, genom att minimera sin känslighet för brist på vatten.

VINDPINADE HEDAR OCH

Minimering av bladens storlek gör att växterna tål att utsättas för sol och uttorkande vindar. Enarnas barr spar på sina resurser, medan blad täckta av ett lager av vax eller hår skyddar mot solen, vinden och de ultravioletta strålarna.

Växter som härstammar från varma torra växtplatser visar ofta upp ett silvrigt eller grått bladverk. På magra jordar utvecklas även de små bladen till att bli flikiga. Taggar och mycket sega blad förekommer ofta, för att skrämma bort hungriga djur, vilka också är en riskfaktor på platser med begränsade resurser. Alla dessa skyddsåtgärder skänker dessa växter extra skönhet och karaktär. Kombinationen av deras visuella kvaliteter och överlevnadsförmåga gör dem självskrivna för våra trädgårdar.

TUNNA, TORRA OCH STENIGA JORDLAGER Att anlägga en trädgård på en plats med torr jord, heta varma somrar och mycket kalla vintrar kan tyckas vara en otacksam uppgift. Det behöver inte vara fråga om en hel trädgård, samma förutsättningar gäller om man försöker odla växter på en solgassig yta längs med ett hus. Här gäller att välja växter som föredrar och är anpassade till att växa i tunna jordlager och under torra förhållanden.

SOLIG TOMT OCH TORRT L ÄGE

119

Träd Om inte redan träd som rönn, Sorbus aucuparia (zon I–VI, höjd 10–15 meter), oxel, Sorbus intermedia (zon I–VI, höjd 12–15 meter) eller tall, Pinus sylvestris (zon I–VII, höjd 15–20 meter) växer på platsen, är de utmärkta att plantera. Observera omgivningarnas trädbestånd, vilket ger en upplysning om vad som trivs och välj träd därifrån, men även trädgårdssläktingar bland odlade träd.

Höga buskar Storvuxna buskar som går att stamma upp till mindre flerstammiga träd är bra att plantera som trädgårdens stomme. Man kan exempelvis välja prakthäggmispel, Amelanchier lamarckii (zon I–V, höjd 4–5 meter), glanskörsbär, Prunus serrula (zon I–IV, höjd 6–9 meter), ginnalalönn, Acer ginnala (zon I–V, höjd 3–5 meter) eller smalbladig silverbuske, Eleagnus angustifolia (zon I–IV, höjd 4–8 meter).

Om du redan har en stomme av vilda växter, till exempel rönnar, enbuskar, styvmorsviol, backnejlika och olika gräs är det viktigt att försöka behålla så stora partier som möjligt. De kan gärna få bilda trädgårdens skelett, sedan kan man komplettera med odlade växter på mindre ytor.

Lägre buskar Lämpliga lägre buskar är till exempel svartginst, Cytisus nigricans ’Cyni’ (zon I–III, höjd 0,8–1,2 meter),ö landstok, Potentilla fruticosa ’Abbotswood’ (zon I–IV, höjd 0,5–0,8 meter), måbär, Ribes alpinum (zon I–VIII, höjd 1,2–1,8 meter), äppelros, Rosa rubiginosa (zon I–VI, höjd 3–4 meter), vresros, Rosa rugosa (zon I–VIII, höjd 1–2 meter), pimpinellros, Rosa spinosissima (zon I–VIII, höjd 1,5–2,5 meter), hybridsnöbär, Symphoricarpos x chenaultii (zon I–III, höjd 1–1,5 meter).

Bland barrväxter rekommenderas främst vår inhemska en, krypande en, Juniperus communis ’Green Carpet’ (zon I–IV), utbrett växtsätt har enen, Juniperus communis ’Tyrihans’ (zon I–V, höjd 1 meter), den smalaste pelarenen är Juniperus communis ’Vemboö’ (zon I–IV [V]), höjd 3–5 meter). En fin bergtall är fransk bergtall, Pinus mugo ssp. uncinata ’Gluss’ (zon I–III [IV]), höjd 1–1,5 meter).

Stenpartiväxter Klassiska stenpartiväxter, gärna de som växer nära marken som marktäckare och har ett kuddformat växtsätt passar bra. Exempelvis kattfot, Antennaria 120

dioica, stenkyndel, Calamintha nepeta, ljung, Calluna vulgaris, silverarv, Cerastium tomentosum ’Silberteppich’, bergsnejlika, Dianthus gratianopolitanus, blodnäva, Geranium sanguineum ’Max Frei’, kärleksört, Hylotelephium ’Bertram Anderson’, kantnepeta, Nepeta x faassenii ’Walker’s Low’, stäppsalvia, Salvia nemorosa ’Caradonna’, vit fetknopp, Sedum album ’Coral Carpet’, spindelvävstaklök, Sempervivum arachnoideum, lammöron, Stachys byzantina, och purpurtimjan, Thymus (Coccineus-Gruppen) ’Coccineus’.

Solitärer Som solitärer som bryter av mot allt lågt passar silverkungsljus, Verbascum bombyciferum, och olika prydnadsgräs till exempel tuvrör, Calamagrostis x acutiflora ’Karl Foerster’, silverhavre, Helictotrichon sempervirens och glansälväxing, Sesleria nitida.

Kryddväxter Många kryddväxter älskar att stå torrt och soligt. Det gäller till exempel timjan, Thymus vulgaris och salvia, Salvia officinalis, liksom olika sorters lavendel, Lavandula angustifolia och isop, Hyssopus officinalis.

Platser där det är torrt och soligt på sommaren är bra för många lökväxter, som riktigt trivs med torka efter blomningen. Dit hör olika slags Fritillaria, klockliljesläktet (undantaget kungsängslilja och svart klocklilja) och botaniska tulpaner.

KUSTEN Vid kusten utsätts växtligheten för stora påfrestningar, som hårda uttorkande vindar, fattiga karga jordar och exponering för starkt solljus och salt. Saltet är främst ett problem på Västkusten, medan landets östra kusttrakter inte påverkas i samma grad beroende på att det bräckta havsvattnet har en lägre salthalt. De allra flesta landväxter vissnar om man sätter ner dem i havsvatten.

Orsaken är att en växt endast kan ta upp vatten om saltkoncentrationen i dess cellsaft är högre än i lösningen. Svårigheten att ta upp vatten stöter växterna på redan på havsstranden, där saltvattnet vid högvatten påverkar markfuktigheten.

Kusttrakterna varierar med olika naturtyper, klippstränder, strandängar, grus- och blockstränder, sandstränder och dyner. Samtliga är en utmaning för växtligheten.

Att anlägga trädgårdar nära havet ger enorma möjligheter i det öppna landskapet med det vackra ljuset. Dominerande är de horisontella

I mitten purpurtimjan, vit fetknopp och till höger bergsnejlikor.

linjerna, åtföljt av klart eller disigt ljus, mjuka färgskalor i sanden eller klipporna. Klimatet har också fördelar, havet utjämnar dygnstemperaturen, vilket ger färre frosttillfällen än i inlandet. Östersjön är kall på våren, vilket inte lockar växter att vakna för tidigt. På hösten värmer havet upp och förlänger växtsäsongen.

De vackraste trädgårdarna vid havet är ofta de som smälter in i en naturlig omgivning och samtidigt förstärker dess karaktär. Traditionellt sett har man nästan alltid vid anläggandet av trädgårdar i utsatta lägen försökt skapa vindskyddande planteringar och murar. Allt för att försöka få en trädgård som påminner om dem i inlandet, som om havet inte fanns där.

Det bästa är att ta fasta på havet och platsens naturliga skönhet, som gärna får bli trädgårdens huvudtema. Parallellt kan man skapa skyddade platser med hjälp av vegetation och byggnaders placering.

I min egen trädgård, som till största delen består av klippor vid havet, finns en försänkning i terrängen bakom huset, där man åtminstone kan få vindskydd för egen del. Här går det dessutom att odla lite mer högresta perenner och träden som trivs bättre här ger också skydd.

Sammantaget pekar det på att förutsättningarna varierar från plats till plats.

Växter som vindskydd Vill man skapa skydd mot vinden, måste vegetationen också tåla de salta vindarna. Här kan man skapa vindskyddande buskage av havtorn, Hippophae rhamnoides (zon I–VI, höjd 3–5 meter), vresros, Rosa rugosa (zon I–VIII, höjd 1–2 meter) och pimpinellros, Rosa spinosissima (zon I–VIII, höjd 1,5–2,5 meter).

Träd och buskar Strandtomten på Västkusten kan planteras med följande träd och buskar, som tål soliga, torra och salta lägen; sibirisk ärtbuske, Caragana arborescens (zon I–VIII, höjd 3–5 meter), vårginst, Cytisus x praecox (zon I–III, höjd 1,5 meter), smalbladig silverbuske, Elaeagnus angustifolia (zon I–IV, höjd 4–8 meter), saltbuske, Halimodendron halodendron (zon I–III, höjd 1–2 meter), havtorn, Hippophae rhamnoides (zon I–VI, höjd 3–5 meter), bocktörne, Lycium barbarum (zon I–V, höjd 2–3 meter), vresros, Rosa rugosa (zon I–VIII, höjd 1–2 meter), oxel, Sorbus intermedia (zon I–VI, höjd 12–15 meter), och snöbär, Symphoricarpos albus ssp. laevigatus (zon I–VI, höjd 1–2 meter).

Marktäckande perenner som även tål salt är; trift, Armeria maritima, strandkål, Crambe maritima, backnejlika, Dianthus deltoides, blodnäva, Geranium sanguineum, och såpnejlika, Saponaria officinalis.

SOLIG TOMT OCH TORRT L ÄGE

121

11

9 12

3

1

14

6

7

11

2

13

10 1 4 8 5

122

Himalayas toppar i buxbom Sittplats med vilstolar Plattbeläggning av siltegel Uteplats Kineseri Köks- och kryddträdgård Buxbom

8 9 10 11 12 13 14

Hasselört Irisrabatt Klotrobinia Ligusterhäck Portal av liguster Luktpion Trädgårdshortensia

N

1 2 3 4 5 6 7

0

5

10 m