Issuu on Google+

2165-16979-Vāks

Millennium

Millennium

SamhällSkunSkap

SamhällSkunSkap

Den nya upplagan av Millennium är omarbetad för att möta kraven i de nya ämnesplanerna i samhällskunskap för gymnasiet, Gy 2011, men också för att svara upp mot kraven på ett mer flexibelt läromedel som möjliggör större variation i undervisningen.

C h r i S t e r pa l m qv i S t

Millennium börjar med ett avsnitt som visar exempel på samhällsvetenskapliga frågeställningar och samhälls­ vetenskaplig metod. Efter det inledande metodavsnittet följer fyra block som bland annat behandlar makt, demokrati, ekonomi, jämställdhet, miljö, hållbar utveckling, internationella relationer och mänskliga rättigheter.

h a n S k r i S t i a n W i d b e rg

Vi har valt att kalla dessa block för:

v e m b e S tä m m e r arbete oCh pengar S a m h ä l l e o C h e ko n o m i o m vä r l d e n

vem b eS tä m m er

a r b et e o C h pe n ga r

Millennium

SamhällSkunSkap

C h r i S t e r pa l m qv i S t

h a n S k r i S t i a n W i d b e rg

Sa m hä llet S ekon om i

o m vä rl d e n

ISBN 978-91-523-1581-1

(523-1581-1)

2165-16979-018255_SanomaUtb_Millenium-Vaks.indd 1

7/19/12 11:49 AM


Studieteknik och kunskapsteori

Studieteknik och kunskapsteori Planera din tid och dina studier!

Anteckningar – ett stöd för minnet

Att tänka efter före - är en sliten men i detta sammanhang väldigt användbar klyscha. Ju mer genomtänkt man är i sitt sätt att arbeta, desto lättare är det att nå de mål man strävar efter. Om man håller sig till en i förväg uppgjord plan är det dessutom lättare att veta när och hur man ska göra vad i sitt arbete. Man vet, för det mesta, ganska väl om sina egna styrkor och svagheter – när det gäller studier. För det mesta handlar det om att planera sin tid.

Att göra bra anteckningar är inte detsamma som att hinna skriva ned allt en lärare eller en förläsare säger. Det handlar mer om att finna nyckelord, viktiga ord eller korta meningar, för att sammanfatta budskapet i det någon beskriver/berättar. Samma sak gäller när man läser en ny text. Skriv ned egna frågor, påståenden eller stödord som hjälper dig att förstå och minnas bättre.

Olika sätt att läsa

Att göra ett skriftligt arbete

Vi läser på olika sätt beroende på vad vi läser. När vi läser en dagstidning använder vi oss av olika lästekniker, beroende på intresse. Vissa artiklar/ämnen läser vi väldigt noga, andra läser vi bara rubriker och ingresser (den fetstilta sammanfattningen i början av artikeln) ytterligare andra delar av tidningen, tittar vi bara på bilder och grafik men hoppar över texten. Poängen är att förstå och använda rätt lästeknik i rätt sammanhang.

När man ska göra ett skriftligt arbete i form av en litteraturstudie, en undersökning eller en intervju, krävs förberedelser. Val av ämne och frågeställning är en bra start. Därefter börjar man söka fakta i t.ex. böcker, tidskrifter, tidningar och Internet. När du känner att du har tillräckligt med material och viss koll på innehållet är det bra att göra en översiktlig skiss, plan eller ”mind map” över arbetet. Vad ska arbetet innehålla, vad bör finnas med? Börja med att formulera nyckelord, frågor och rubriker över ämnet, för att se vart arbetet tar vägen. Fyll sedan på med text från de källor du förfogar över. Det finns även vissa formella krav på hur ett skriftligt arbete ska se ut. En enkel mall över de mer formella kraven kan se ut så här: Titelsida: Skolans namn, termin, årtal, rapportens namn, kurs, namn, klass och handledare. Innehållsförteckning: Ange rubriker, underrubriker och sidnummer. Inledning: Presentera ämnet, motivera ämnesvalet (inte bara att – ”det verkar spännande”). Syfte och Frågeställning: Vad vill du åstadkomma med uppsatsen (syftet) rent allmänt och sedan mer i detalj. Gör rubriken på arbetet till en frågeställning, som ditt arbete ska söka svaret på. Använd ord som ”Varför?” ”Orsakerna till…” och ”Följderna av…”

Formspråk När det gäller läroböcker finns det alltid ett formspråk, t.ex. olika storlekar på rubriker, viktiga ord i marginalen, kursiverade ord, färgade/inramade utrymmen med fakta eller sammanfattningar, nyckelord och frågor. Formspråket ger viktig information om hur man på bästa sätt läser och använder boken.

Inlärning En effektivare inlärning får man av att: Först bläddra igenom sidorna, läsa rubrikerna och skaffa sig en uppfattning om vad texten behandlar. Rubriker, underrubriker och inledningar säger en hel del om innehållet. När man sedan läser texten, för att lära sig och förstå, går det oftast mycket lättare jämfört med att, helt oförberedd, bara börja läsa första sidan, första raden...

viii


Studieteknik och kunskapsteori

Material- och källkritik: Värdera trovärdigheten i dina källor. Medverkar alla parter som berörs av frågan eller saknas någon part i din beskrivning? Finns det fler än ett perspektiv (politiskt, ekonomisk eller annat) i din uppsats? Är källorna från samma tid som det du skriver om eller kan det ha tillkommit nya fakta? Metod: Hur man väljer att arbeta – arbetssätt (se nedan). Uppsatsen/Avhandlingen: Ska bestå av fakta om orsaker och bakgrund, fakta om hur det ser ut i dag och möjliga följder eller framtida konsekvenser samt en analys av insamlade fakta. Genom analysen närmar du dig ett svar på din frågeställning. Det är kvaliteten på analysen som skiljer bättre arbeten från mindre bra. Avslutning: Sammanfatta dina slutsatser och svar utifrån din frågeställning. Denna del av uppsatsen bör inte tillföra nya fakta. Källförteckning: Tryckta källor i alfabetisk ordning, författarens efternamn, initial (förnamnet), bokens titel med kursiv stil, tryckort och tryckår. Digitala källor: måste visa sökvägen så att den som kontrollerar kan hitta tillbaka till samma ställe på Internet.

Metod är: – Att förklara det arbetssätt man väljer för att undersöka något eller besvara en hypotes (frågeställning). – Att beskriva/förklara varför man föredrar det ena arbetssättet framför den andra, samt möjliga svagheter med den valda metoden.

Exempel på metoder: Litteraturstudier handlar om att utreda en fråga genom studier av böcker, tidningar och tidskrifter som ofta finns i redigerade upplagor på Internet, samt sociala medier i övrigt. Laborativa undersökningar är kanske vanligare inom naturvetenskapen och handlar då om att genom

upprepade experiment bevisa eller motsäga/vederlägga en hypotes (frågeställning). Intervjumetoden är en flexibel metod och kan utföras på ett flertal sätt: – Ett sätt är att man vill få någon/några att berätta fritt, fundera och utveckla tankar och idéer kring ett givet tema. Frågeställaren ska, så gott det går, hålla sig utanför diskussionen och bara se till att den/de som intervjuas pratar. – Ett annat sätt är att man skriver ned ett antal frågor, utan svarsalternativ d.v.s. man har öppna svar. – Ett tredje sätt är att använda en kontrollerad utformning av frågor och svar, lämplig vid större undersökningar. Svaren är ofta: Ja/Nej/Vet inte eller ”På en skala från” 1 till 6… Det man här förlorar i kvalitet i frågorna, kan man vinna i mängden, kvantiteten, intervjuade personer eftersom det är lättare och går snabbare att bearbeta dessa svar. Skillnaden mellan dessa olika sätt att intervjua ligger i hur man kan tolka/använda resultaten och vilka slutsatser man kan dra av dessa undersökningar. Den tredje varianten mäter attityder medan den första och den andra blir mer detaljerade och personliga men samtidigt mer begränsade när det gäller allmängiltighet, d.v.s. vad folk i allmänhet tänker och tycker.

Vad är och hur gör man ett urval? Oavsett vilken metod man använder, måste man bestämma sig för ett urval. Ett urval är att ”ta med… och välja bort”… Beroende på vad arbetet ska handla om bör man ställa följande frågor. – Vilken litteratur ska jag läsa, vilken väljer jag bort och varför? – Vilka experiment och undersökningar vill jag göra, vad avstår jag från och varför? – Vilka ska jag intervjua och varför, vilka avstår jag från och varför?

ix


Studieteknik och kunskapsteori

x

Att göra en attitydundersökning.

Som man frågar – får man svar.

När man ska göra ett urval till en enkätundersökning eller intervjuer finns det olika sätt att välja på: Ett sätt är att göra ett systematiskt urval ur en population (t.ex. eleverna i åk. 1) Antag att du vill intervjua var 10:e elev, av de totalt 300 elever som finns på skolan i åk.1 (300/10 = 30). Intervjuerna ska m.a.o. omfatta totalt 30 elever. Sedan väljer du en siffra mellan 1 och 10… du väljer 7. Den första eleven blir då nr. 7 på listan över de 300 och sedan var 10:e elev d.v.s. nr. 17, 27, 37… tills du fått ihop 30 elever. Ett annat sätt är göra urvalet på, är att göra ett slumpmässigt urval av de 300 eleverna. Det är som att ta lotter ur en skål. Klipp sönder namnlistan till namnlappar, lägg dem i en skål och plocka upp 30 st. Alla har, teoretisk sett, samma chans att bli upptagna som att bli kvar i skålen. Men här är det slumpen som avgör.

När man ska konstruera frågor till enkäter och liknande, ligger svårigheten i sättet att formulera frågorna. Hur ska man ställa frågan så att man får reda på det man vill veta och inte något annat. Beroende på vad man vill åstadkomma är exemplen ovan, bra på olika sätt. Tänk efter vad som passar din undersökning bäst. Man kan givetvis använda sig av flera intervjumetoder – bara man vet vad man gör d.v.s. syftet med undersökningen. Tänk på att inte ha med värdeladdade ord i frågan som leder svaret i en viss riktning, eller ”luddiga” uttryck som gör att frågan kan tolkas på mer än ett sätt.

Presentation av resultat – Tänk på hur du ska presentera resultaten från dina undersökningar. – Är det en presentation och tolkning av fakta och värderingar? – Är det ett sätt att jämföra och tolka fakta och värderingar? – Är det ett sätta analysera det enskilda samtalet? – Vilken intervjumetod passar bäst till vad, när det gäller redovisningen? – Som sagt – Det gäller att tänka efter före!


Studieteknik och kunskapsteori

Kunskapsteori I det som följer presenteras några av de kunskapsteorier som präglar dagens syn på forskning och kunskapsinhämtande. Att forska är att fördjupa, bredda och nyansera sin kunskap inom ett visst ämnesområde. Det ger även en möjlighet till att ta ställning i frågor och värdera den information man möter: Vad är fakta och vad är åsikter? Kunskap är mer än att bara kunna rabbla fakta.

I ämnet samhällskunskap är kunskap bl.a. att: – kunna använda olika kunskapskällor och verktyg för att analysera och diskutera samhällsfrågor ur olika infallsvinklar… – kunna reflektera över internationella relationer och globala förhållanden ur ekonomiska, sociala, politiska, folkrättsliga och kulturella aspekter samt vara medveten om förutsättningarna för internationell samverkan …

Rafaels fresk ”Skolan i Athén” (1509—11) är en hyllning till det mänskliga förnuftet och tänkandet. Personerna på bilden är den ideala samlingen av tänkare, med filosoferna Platon och Aristoteles i centrum. Dessa två representerar var sitt förhållningssätt till vetenskapen; Platon (till vänster) står för det rationalistiska (”med förnuft”) och Aristoteles det

logiska, naturvetenskapliga. Människorna runt de två centralgestalterna sysslar med kunskap och vetenskap på olika sätt. De samtalar, undervisar, forskar och funderar. Personerna på Platons sida är teoretiska tänkare och de på Aristoteles sida är ”vetenskapsmän”. (Detaljer av målningen återkommer på ett par ställen i det här kapitlet.)

xi


Studieteknik och kunskapsteori

Vad är kunskap? Kursplanens kunskapssyn innebär att faktainhämtande bara ska ses som en utgångspunkt för att nå kunskap, inte som kunskap i sig. Den får man först när man kan reflektera över fakta och dra egna slutsatser utifrån det man vet. Kunskap enligt läroplanen innebär med andra ord också att man vet hur man ska gå till väga för att få tag på fakta samt hur man ska hantera dessa fakta för att nå fram till kunskap.

Ett vetenskapligt tillvägagångssätt För att nå läroplanens mål krävs ett vetenskapligt och systematiskt arbetssätt, d.v.s. en metod (av grekiskans methodos som betyder tillvägagångssätt). Att arbeta på ett vetenskapligt sätt innebär att samla in, noggrant undersöka och ordna undersökningsmaterialet. Därefter kan man beskriva, klassificera, förklara, förutsäga och skapa teorier som leder till ännu större kunskap. Samhällsvetenskaplig forskning använder just dessa ”redskap” och metoder för att förklara politiska, ekonomiska och sociala förändringar i samhället.

Varifrån kommer individers kunskap?

Kunskapsteori Vilka krav ska man ställa på en åsikt eller uppfattning för att den ska kunna kallas kunskap? Hur ska man kunna skilja kunskap från gissningar och subjektiv övertygelse? Finns det olika sorters kunskap? Är det genom erfarenhet vi får vår kunskap eller är den medfödd? Ända sedan antikens dagar har människor försökt att definiera vad kunskap egentligen är. Under 1600-talet ledde dessa frågor till en uppdelning mellan rationalister och empirister, en uppdelning som i viss utsträckning är giltig än idag.

Rationalismen — kunskapen finns i vårt medfödda förnuft Rationalister anser att förnuftet är den enda verkliga kunskapskällan. Enligt denna teori är allt i tillvaron uttänkt in i minsta detalj och därigenom också begripligt för en rationellt tänkande människa. Den grekiske filosofen Platon som levde på 300-talet före Kristus är en av de mest kända rationalisterna. Platon menade att källan till kunskap är tänkandet och förnuftet. Enligt rationalisterna är kunskap inte grundad på erfarenhet eller sinnesupplevelser utan något vi föds med.

Kunskap kommer genom sociala kontakter

Hörsägen

Empirism (erfarenhetskunskap)

Kunskapen är färdig

Kunskapen kommer genom en process

Rationalism (medfödd kunskap)

Uträknad kunskap

Kunskap kommer ifrån oss själva

xii


Studieteknik och kunskapsteori

Det medfödda förnuftet och kunskapen använder vi sedan för att kunna tolka erfarenheten vi får allteftersom vi lever.

Empirism — kunskapen kommer med våra erfarenheter

att tänkandet ska koncentreras på det objektiva och entydiga. Enligt positivismen måste ett vetenskapligt påstående i princip kunna verifieras (bekräftas) genom objektiva iakttagelser. Syftet är att finna lagbundenheter

Empiristerna betraktar i motsats till rationalisterna erfarenheten som vår enda kunskapskälla. Vid födseln är vår själ som en tabula rasa, en ”tom tavla”, som efter hand fylls med erfarenhet. Allt vi är medvetna om kommer från våra egna upplevelser. Vår varseblivning, d.v.s. det vi ser, hör och känner, är en viktig källa till sann kunskap. Empiristerna medger dock att vi har ett självständigt medvetande och tänkande som bearbetar våra erfarenheter. Den engelske filosofen och ekonomen John Stuart Mill (1806–1873) anslöt sig till empirismen. Han grundade sina idéer om den framtida samhällsutvecklingen på historisk erfarenhet och rationella beslut.

Humanister — samhällsvetare — naturvetare Humanistiska och naturvetenskapliga forskningsområden skiljer sig åt när det gäller att inhämta och bearbeta material. Samhällsvetenskap befinner sig någonstans mellan dessa båda synsätt, eftersom man använder sig av både naturvetenskapliga och humanistiska metoder. Inom naturvetenskapen bygger man sin kunskap på noggranna, systematiska och upprepade observationer och experiment. Inom humaniora däremot, överförs kunskapen oftast genom inläsning och bearbetning av skriftliga källor. Dessa två grenar av empirismen kallas positivism och hermeneutik.

Positivism — tänkandet och vetenskapen ska bygga på fakta Grundtanken inom positivismen är att vetenskap och matematik är fakta som bygger på erfarenhet och logik – inte på tro eller tyckande. Idealet är naturvetenskaperna. En av positivismens främsta företrädare var den franske 1800-talsfilosofen August Comte som menade

Logik är vetenskapen om principerna för slutledningar och bevis och grundades av Aristoteles (till höger) för mer än två tusen år sedan.

som kan hjälpa människan att skapa överblick och sammanhang i tillvaron. Positivismen inom samhällsoch humanvetenskaperna har ibland kritiserats för att endast leda till säkra men triviala resultat.

Hermeneutik — läran om tolkning av verkligheten Till skillnad från arbetssättet med naturvetenskapliga och empiriska mätmetoder menar anhängarna av den hermeneutiska läran att man måste tolka och förstå olika samhällsfenomen. Vi kan varken frigöra oss från våra traditioner eller betrakta omvärlden på ett absolut objektivt sätt. Om empirikern använder kvantitativa mått, d.v.s. beskriver verkligheten genom att redovisa en mängd olika fakta, så förklarar hermeneutikern verkligheten med kvalitativa mått. xiii


Studieteknik och kunskapsteori

Det innebär att man tar reda på fakta genom källstudier, men också att man gör tolkningar och försöker förstå vad dessa fakta betyder. Hermeneutiken använder inlevelse som metod och det subjektiva, självupplevda, kommer i förgrunden.

Skillnaden mellan positivism och hermeneutik Anta att det finns ett samband mellan boendeform och trivsel. Vi antar vidare att de som bor i villa trivs bättre än de som bor i höghus. Är man positivist försöker man förklara ”trivselfaktorn” genom systematiska mätningar av t.ex. boyta, antal kvm per person, frisk luft och kontakter med grannar m.m. En hermeneutiker försöker sätta sig in i och förstå hur det är att bo i villa eller höghus, bl.a. genom att ta reda på vad som skrivits och sagts i frågan. Man kan i båda fallen komma fram till samma slutsats, men det är tillvägagångssättet som skiljer sig åt.

Forskning och kunskapsteori— ”Vad ska det vara bra för?” Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor har vissa krav på form, innehåll och genomförande. Kraven utgår från olika kunskapsteorier. Man ställer liknande krav på de uppsatser och rapporter som de studerande ska göra på olika ”betygsnivåer” vid universiteten. Det utredningsarbete som utförs på uppdrag av regering, departement och parterna på arbetsmarknaden har liknande krav på form och genomförande. Studier i samhällskunskap vid gymnaxiv

sieskolan är tanken enligt gällande läroplan att eleverna ska arbeta på ett självständigt och undersökande sätt. Avsikten är bl.a. att förbereda för vidare studier och framtida yrken. Tankegångarna går ut på att eleverna genom ett aktivt och undersökande arbetssätt kommer att lära sig mer, få en större insikt i orsakerna till olika samhällsförändringar och problem och vad dessa kan få för konsekvenser. Detta innebär ett mer självständigt arbetssätt. Lärarens roll blir i dessa sammanhang snarare att vara inspiratör och handledare. Handledaren ger tips och råd om hur man kan lägga upp en strategi och hur man kommer vidare om man kört fast. Slutligen bedömer handledaren det färdiga resultatet. Detta arbetssätt innebär inte att den lärarledda undervisningen försvinner, utan snarare att man får en bättre balans mellan ren undervisning och elevernas självständiga studier.


Studieteknik och kunskapsteori

Forskning och kunskapsteori Huruvida vi föds med kunskap som rationalisterna menar, eller om vi får kunskap genom våra erfarenheter som empiristerna säger, är kanske en akademisk fråga. Poängen vad gäller samhällsvetenskaplig forskning och kunskapsteori är att det inte finns några enkla sanningar och förklaringar. Olika påståenden kan verka rimliga och trovärdiga var för sig, trots att de motsäger varandra. Forskare som sysslar med samhällsfrågor råkar ofta ut för liknande svårigheter. Ju mer man tränger in i ett ämne, desto fler frågor uppkommer. Det visar sig ganska snart att en allsidig belysning av ett samhällsproblem inte kan ge ett svar eller en lösning som alla parter är nöjda med. Vad som anses vara fakta i sammanhanget kan dessutom varie-

ra mellan olika intressegrupper. Det betyder inte att en grupp har rätt och en annan har fel, snarare att det finns olika grupper med olika intressen och utgångspunkter i den aktuella frågan. Forskarens uppgift blir att försöka rensa bort det som kan vara färgat av olika parters intressen och hålla sig till neutrala beskrivningar när man redovisar fakta och att tydligt uppge när man återger partiskt färgade uppgifter. Viktig och betydelsefull kunskap i dessa sammanhang är att känna till vem som presenterar fakta, vilket syfte den personen har med sin beskrivning och vem som beställt utrednings- eller forskningsuppdraget. Att värdera sina källor och vara källkritisk är en viktig del av allt undersökande arbete.

Samhällsvetenskapliga studier I den moderna samhällsvetenskapliga forskningen är val av metod och relevanta (för sammanhanget väsentliga) frågeställningar det viktigaste. Risken är annars stor att man drar felaktiga slutsatser av det insamlade och bearbetade materialet. Olika sätt att komma fram till ett påstående eller slutsats Slutsatser grundar sig på premisser (antaganden) eller erfarenheter. Ett mer vetenskapligt sätt att uttrycka det är deduktion och induktion. Matematiken grundar sig på deduktiva och logiska slutledningar. Men till vardags resonerar vi mer utifrån våra erfarenheter, d.v.s. på ett induktivt sätt.

Deduktion När man drar deduktiva slutsatser så utgår man från en eller flera premisser. Om premissen är sann och undersökningen är korrekt genomförd måste slutsatsen också vara sann. Man utgår från det allmängiltiga och drar slutsatser om det enskilda fallet. Exempel Premiss: ”Alla elever gillar samhällskunskap.” Slutsats: ”Eftersom Linda är elev gillar hon samhällskunskap”. I detta exempel är det premissen, inte slutsatsen, som är felaktig.

Induktion Den här formen av slutledning grundar sig på erfarenhet. Genom att göra ett visst antal iakttagelser eller observationer kan man dra vissa allmängiltiga slutsatser, d.v.s. tolka verkligheten. Exempel Premiss: ”Anders, Anna, Lars och Lisa är elever som gillar samhällskunskap”. Slutsats: ”Alla elever gillar samhällskunskap”. I detta exempel är det slutsatsen, inte premissen, som är felaktigt tolkad.

xv


Studieteknik och kunskapsteori

Utredarens arbete steg för steg

Faktainsamling

Val av samhällsfråga

När frågeformuleringen är klar och ämnet är avgränsat är nästa steg i processen att samla in data. Källorna kan vara allt från böcker, uppslagsverk, kartor och tidningsartiklar till intervjuer, Internet och andra digitala medier. Valet av källor kräver eftertanke eftersom det i allra högsta grad påverkar slutresultatet.

Att välja ämne är en aktiv process som bör tas på största allvar. Redan här görs en värdering genom att man utesluter vissa ämnen. Ofta finns en tendens att undvika saker man inte är intresserad av. – Se valet av ämne som en möjlighet att få fördjupad kunskap i något nytt! Här följer några punkter att tänka på vid val av ämne: – Formulera uppgiften som en fråga. – Är frågeställningen rimlig? Går frågan överhuvudtaget att undersöka och besvara? – Vilket perspektiv är lämpligt: lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt? – Räcker tiden till, eller är frågeställningen alltför omfattande? – Vem/vilka kan veta något om detta ämne? Går det att få tag i material? Finns det olika partsintressen? Gör en lista över tänkbara källor. – Kommer arbetet att leda till någon ny kunskap eller är resultatet förutsägbart?

xvi

Källkritik Man ska vara kritisk mot de källor man använder. Källor innehåller för det mesta någon form av värdering. Vilka avsikter har författaren haft? Hur har författaren fått sin information? I vilket sammanhang är informationen publicerad? Har boken, tidningen, tv-bolaget eller förlaget en uttalad politisk hållning? I vilken tid och i vilket samhällsklimat är informationen tillkommen o.s.v.? Det gäller alltså att försöka bedöma källornas trovärdighet i förhållande till det man undersöker. Allt som är skrivet och sagt är inte sant – det är åtminstone inte den enda sanningen!


Studieteknik och kunskapsteori

Sammanställning Nästa steg i processen blir att bearbeta faktamaterialet man samlat in. När man sållat bort det som inte är användbart till den övergripande frågeställningen ska materialet struktureras. Målet är att presentera väl dokumenterade fakta och olika synsätt kring en fråga, som leder fram till en analys, slutsats och i bästa fall en lösning. Ett arbete består i stort sett av tre delar: – I går (historik/orsaker) – I dag (nuläge) – I morgon (åtgärder och möjliga konsekvenser)

Analysdelen är den del av arbetet som ställer krav på det egna kreativa tänkandet. Analysen och slutsatserna blir i bästa fall den mest utvecklande fasen i hela arbetsprocessen. (se figur nedan)

Studie av en fördjupningsuppgift Val av ämne Hypotes/antagande

Problemformulering

Deskriptiv del Beskrivning av: — bakgrund — historik — ”situationen i dagsläget”

Försök att: — bygga upp en tydlig och strukturerad beskrivning, argumentation och slutledning — skilja på fakta och värderingar — skilja på orsak och verkan — finna samband och förklaringar — värdera de olika sambanden och förklaringarna — där det är möjligt, föreslå och bedöma olika ­åtgärder och lösningar Den här modellen används till fördjupningsarbeten i olika samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap.

Analysdel Scenario Framskrivning av problemet

Normativ del Slutledning: ”Så här bör problemet lösas”

Argumentation Ditt ställningstagande ska kunna härledas ur tidigare resonemang

xvii


Vem bestämmer? Ordet demokrati betyder folkstyre. Politikerna väljs av folket och det eller de partier som får flest röster bildar regering. Många menar att detta är demokratiskt. Andra menar att det ändå bara är ett fåtal aktiva som har makten och som sitter på toppen och styr över den passiva massan.


Vem bestämmer — egentligen? Vem bestämmer?

Vem bestämmer — egentligen? Vad är demokrati? Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre, men det finns olika åsikter om vad det egentligen innebär. Vad är folkstyre? Innebär det att folket styr? Vad krävs för att folket ska kunna styra? Vi kan trots frågorna urskilja vissa begrepp som anses ingå i ­demokratibegreppet. Allmänna och fria val, konkurrerande partier, yttrande-, tryck-, religions- och mötesfrihet är något som vi i västerlandet betonar. Vår västerländska demokrati betonar främst hur vi fattar beslut. För att kunna uppnå vad vi menar med demokrati måste beslutsprocessen vara folkligt förankrad – demokratisk. Med den utgångspunkten innebär det att vi måste vara aktiva och delta i demokratin och förverkliga vår rätt att påverka och styra (t.ex. gå och rösta). Även när vi talar om t.ex. företagsdemokrati och skoldemokrati läggs tonvikten på den demokratiska processen, d.v.s. hur vi fattar beslut.

Demokratins framväxt

Valfrihet i ­äldreomsorg har blivit en viktig symbolfråga.

Den första demokratin

Direkt demokrati

2

Demokratibegreppet dyker första gången upp i stadsstaterna i Grekland i slutet av 500-talet f.Kr. Demokrati var en form av stadsstyrelse, där vuxna fria män hade inflytande över hur staden/staten skulle styras. Det var en form av direkt demokrati. Slavar och kvinnor fick inte delta i den politiska beslutsprocessen. En viktig förutsättning för att de grekiska stadsstaternas demokrati skulle fungera var att de till ytan och invånarantalet var små. Det fanns inget utvecklat partisystem. Alla manliga medborgare över 20 år hade rösträtt i folkförsamlingen. De diskuterade och fattade beslut utifrån förslag som rådet lagt fram till folkförsamlingen.


Vem bestämmer? Vem bestämmer — egentligen?

Uttagning till rådet skedde genom lottning och ingen fick sitta där mer än ett år under sin livstid. Tonvikt­en i den politiska processen låg i den muntliga framställningen – retoriken. En skicklig och vältränad talare hade stor möjlighet att påverka folkförsamlingens beslut. Det påminner i stora drag om beslutsprocessen i dagens Sverige: regeringen föreslår och riksdagen beslutar.

Retorik = vältalighet

Ett viktigt inslag i demokratin är allas rätt att uttrycka sin åsikt utan att vara rädd för någon form av ”straff”. Att demonstrera är ett sätt. Enligt grundlagen har alla rätt att anordna demonstration på allmän plats för eller emot något som man gillar eller ogillar. Dock är man skyldig att innan demonstrationen söka tillstånd hos polisen, som kan avslå begäran om det föreligger risk för bråk till följd av demonstrationen eller olägenheter för trafiken.

3


Vem bestämmer — egentligen? Vem bestämmer?

Europa under medeltiden Feodala samhällen

Den feodala maktstrukturen.

Livegen

Byalag

De flesta samhällen under medeltiden kom att utvecklas till feodala samhällen som byggde på jordägande och livegenskap. Till skillnad från den grekiska demokratin var det hierarkiska samhällen eller stater där kungen stod överst och var den som bestämde. Egendom var lika med jordinnehav och på papperet var det kungen som ägde all jord. Kungen förlänade/gav jord till sina länsherrar (vasaller) mot att de ställde trupper till kungens förfogande. På samma sätt kunde vasallerna förläna jord till sina undervasaller. Det feodala systemet kom att innebära en fast social och politisk ordning, där de över- och underordnade hade vissa bestämda plikter mot varandra. I botten på hierarkin fanns de livegna. Den livegne kunde inte köpas eller säljas, utan var bunden på livstid till den plats där han var född, och till arbetet med jorden. Medeltidens feodalsamhälle förstärktes fram t.o.m. 1600-talet. Kungarna var enväldiga och ansågs vara tillsatta av Gud. Men det fanns också demokratiska inslag i de europeiska bondesamhällena under medeltiden. Man höll ting och hade stämmor av olika slag. I byalaget fattade delägarna i byn beslut om gemensamma frågor.

Demokratiska beslutsformer

Parlamentarism

Riksdag

Förvaltning Central nivå

Val Folkomröstning

Förvaltning Regional nivå

Förvaltning ­Lokal nivå

”Folket” — Väljare

4

Indirekt demokrati

Regering

Direkt demokrati

I väst använder vi två demokratiska beslutsformer — direkt och indirekt demokrati. Direkt demokrati innebär att folket fattar beslut genom folkomröstningar. Detta system har Schweiz. I Sverige är folkomröstningar normalt bara rådgivande. Det finns dock vissa frågor som enligt grundlagen måste underställas folket och i dessa fall blir folkomröstningen beslutande. Indirekt demokrati, som vi har i Sverige, betyder att folket väljer representanter (riksdag) som fattar beslut.


Vem bestämmer? Vem bestämmer — egentligen?

Feodalism ersätts av parlamentarism England har på många sätt varit ett föregångsland i den demokratiska utvecklingen. I England fastslogs 1689 att det ”folkvalda” parlamentet skulle ha inflytande över lagstiftning och beskattning. Även om parlamentet dominerades av aristokratin så innebar det en definitiv brytning med det feodala systemet och det kungliga enväldet. Parlamentarism innebär att regeringen styr med riksdagens förtroende. För att bilda regering krävs det att man har stöd av eller accepteras av en majoritet i riksdagen. Majoritetsstödet i riksdagen medför att regeringens förslag i allmänhet antas av parlamentet/riksdagen. Mellan åren 1832 och 1928 genomgick det brittiska parlamentet en rad förändringar. Olika rösträttsreformer och en ändrad maktbalans mellan parlamentets kamrar gjorde England till en förebild för andra länders demokratiska utveckling. Detta reformarbete har också vidgat betydelsen av parlamentarism, till att parlamentet också ska vara folkvalt. Trots att den engelska parlamentarismen kom igång så tidigt var det först 1918 som allmän och lika rösträtt infördes i England.

Europa 1945

Parlament Aristokrati Parlamentarism

Folkvald Rösträtt

Europa 2012

Nya länder och länder med nya gränser är markerade.

5


Vem bestämmer — egentligen? Vem bestämmer?

Även om Sverige inte drabbades av krig under 1900-talet, var demokratiseringsprocessen inte helt smärtfri. År 1931 sattes militär in för att stoppa ett demonstrationståg i Ådalen: Fem personer dödades av militären i det tumult som uppstod. Bilden är från begravningen av de skjutna.

Den västerländska demokratin tar form Graderad rösträtt

Den europeiska demokratiseringsprocessen

Efter första världskriget tog demokratierna i väst form. Rösträtten blev allmän och lika i många av Europas länder. I Sverige slopades den graderade rösträtten (ju högre inkomst, desto fler röster) 1919 och kvinnor kunde för första gången rösta 1921. Den framgång som demokratin hade efter första världskriget vändes under 30-talet till motgång i flera europeiska länder. Lågkonjunkturen och de hårda villkor som Versaillesfreden innebar för krigets förlorare bidrog till att det bildades flera diktaturer i Europa. I Tyskland, Italien, Syd- och Östeuropa upprättades icke-demokratiska regimer. Den politiska bilden av Europa är idag helt annorlunda. Den europeiska demokratiseringsprocessen har gått framåt vid tre tidpunkter. Den första är direkt efter andra världskriget då Västtyskland och Italien återfick sina demokratiska författningar. Den andra inföll vid mitten av sjuttiotalet då militärjuntorna i Spanien, Portugal och Grekland störtades. Den tredje var i slutet av 80-talet. Under hösten 1989 avskaffade de östeuropeiska länderna sina kommunistiska system och inledde sina demokratiseringsprocesser. Flera f.d. öststater är nu medlemmar i EU och andra har ansökt om medlemskap. Nyckelord Demokrati Allmänna och fria val Direkt-/Indirekt demokrati Grekland Retorik Feodala samhällen Livegen Parlamentarism Graderad rösträtt.

Uppgifter

6

1. Vad betyder ordet demokrati? 2. Vad krävs för att folket ska kunna styra? 3. Ge ett exempel på när den demokratiska beslutsprocessen är folkligt förankrad? 4. När, var och hur uppstod den tidigaste formen av demokrati? 5. Hur skiljer sig den Feodala samhällsordningen från den grekiska? 6. På vilka sätt bidrog England, under 1600-, 1800- och 1900-talen, till den demokratiska utvecklingen i Europa? 7. Vad menas med uttrycket Parlamentarism? 8. Vad innebar den graderade rösträtten i Sverige? 9. När fick Sverige en allmän och lika rösträtt? 10. Den demokratiska utvecklingen av Europa har, i stora drag, skett vid tre tillfällen under 1900-talet - Förklara.


Vem bestämmer? Mot vilka mål ska landet styras?

Mot vilka mål ska landet styras? Vem ska ha politisk makt? Hur långt ska den politiska makten sträcka sig? Vad är målet? Det är stora frågor som inte är så lätta att besvara. Frågorna kan bara besvaras genom en ideologi. En ideologi är en heltäckande teori om samhällets politiska system, d.v.s. hur samhället ska fungera. I den moderna statsvetenskapen och i dagligt tal är liberalism, konservatism och socialism de dominerande ideologierna.

Liberalism Liberalism brukar förklaras med nyckelorden frihet, humanism, tolerans och upplysning. Liberalismen betonar individens lika värde och frihet – frihet från tvång samt valfrihet. Den tidiga liberalismen vid 1700-talets slut var en av grundstenarna i den franska revolutionen. Frihet från tvång innebär politisk frihet, frihet från förtryck, censurförbud och religionsfrihet. Valfrihet betyder att individen själv ska kunna välja arbete, bostadsort, varor och tjänster.

Konservatism Konservatism karakteriseras av en strävan att bevara det bestående. Konservatismen är inte motståndare till förändring om förändringen går långsamt och nästan omärkligt. Reformer kan ibland vara nödvändiga för att bevara. Det finns inte någon enhetlig konservativ lära utan snarare flera läror med vissa gemensamma drag. Konservatismen uppstår som en motreaktion på liberalismen och franska revolutionen. En tidig konservativ förgrundsgestalt var den engelske filosofen Edmund Burke, som tog avstånd från den våldsamma franska revolutionen och istället framhävde det brittiska samhällssystemet som kombinerande en monark med ett inflytelserikt parlament. Konservatism betyder ”vilja att bevara” men ibland kan det vara missvisande.

Protesterna på Tahrir torget i centrala Kairo bidrog till president Hosni Mubaraks fall.

Jeremy Bentham (1748—1832) Jeremy Bentham var engelsk jurist och filosof. Han skrev att makt inte kan härledas ur något gudomligt tillstånd. Lagstiftningens mål ska inte enbart gynna makthavarnas intressen. Det allmännas bästa ska komma i första hand för att ge ”största möjliga lycka för största antalet individer” (Benthams princip om ”lyckans maximation”). Bentham var en av liberalismens främste företrädare och fick stort internationellt inflytande, även i Sverige.

7


Mot vilka mål ska landet styras? Vem bestämmer?

I S­ verige exempelvis är det ofta socialdemokrater, som under lång tid varit vid makten, som velat bevara etablerade institutioner, medan konservativa velat förändra. De konservativa kom att kallas högerparti under franska revolutionen. I nationalförsamlingen 1789 satt försvararna av det gamla systemet till höger och reformivrarna till vänster.

Socialism Socialismen växte sig stark under 1800-talets senare hälft. En central fråga för socialister är de sociala problem som följer av en orättvis resursfördelning. Att vara socialist innebar att man vill avskaffa den enskilda äganderätten, få en ökad ekonomisk jämlikhet och införa en kollektiv kontroll över samhällets ekonomiska liv. Socialismens ursprungstanke var att man skulle få bort all orättvisa genom gemensamt ägande. Efter hand blev den teoribildning som framställdes av Karl Marx och Friedrich Engels att bli den förhärskande teoretiska grunden för nästan alla socialister. Under början av 1900-talets splittrades socialismen i två olika grenar, en reformistisk gren och en kommunistisk gren. Den reformistiska grenen tog mer eller mindre avstånd från flera av Marx’ och Engels’ grundtankar som revolutionen och proletariatets diktatur, för att istället sträva efter social rättvisa genom lagstiftning och en rättvis fördelning av samhällets resurser. Idag har den reformistiska socialdemokratin anklagats för att ha Evo Morales, Bolivias president, är en av flera nya socialistiska ledare i Sydamerika som vill bekämpa korruption och nationalisera många av de n ­ aturtillgångar och företag som är övergett så många socialistiska principer att privat ägo. deras ideologiska grundsyn har ifrågasatts.

Ur ideologierna hämtar våra partier sin näring Det svenska partiväsendet utvecklades i slutet av 1800-talet. Vid sekelskiftet fanns det tre partigrupperingar i riksdagen: en konservativ, en liberal och en socialdemokratisk. Idag är inte partierna lika tydligt knutna till någon enskild ideologi. Partierna närmar sig varandra i många frågor och ideologierna lappar över varandra. De flesta av dagens riksdagspartier har starka socialliberala inslag.

8


Vem bestämmer? Mot vilka mål ska landet styras?

1928

1932

1934

Partierna i den svenska riksdagen

1944 Valaffischerna från 1928 till 2006 speglar några av partiernas valfrågor under närmare 80 år.

Vänsterpartiet Partiet har en lång historia som går tillbaka till tiden för den ryska revolutionen 1917. Då var det ett revolutionärt parti. Partiet har under årens lopp utkämpat många interna strider om vilken väg till socialism som partiet ska välja. När Sovjetunionen föll samman så var man tvungen att välja ”en ny väg”. Med Gudrun Schyman som partiledare under 90-talet så tog man ut en ny ”kompasskurs” och fick sin hittills största valframgång vid 1998 års val då man fick ca 12 % av rösterna.

Socialdemokraterna Partiet, som är det äldsta partiet i Sverige, grundades 1889. Under 1900-talet har man suttit i regeringsställning längst av alla partier i riksdagen. Det socialdemokratiska partiet har alltid haft ett nära samarbete med fackföreningsrörelsen och med LO. Man har alltid stridit för ”en rättvis” omfördelningspolitik som innebär att alla ska få del av det ökade välståndet. Reformer genom förhandling har varit den väg man valt för att förändra samhället. Under 2000-talet har socialdemokraterna tappat många väljare.

9


Mot vilka mål ska landet styras? Vem bestämmer?

1945

1964

1970

1976

Miljöpartiet de Gröna Miljöpartiet är det näst yngsta partiet i Sveriges riksdag. Partiet bildades 1981 mycket på grund av den uppslitande debatten om kärnkraften som energikälla. Partiets ideologi bygger bl.a. på ”solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande generationer, världens folk, samt människor i vårt eget land” i det dagliga arbetet driver partiet frågor som rör miljö, jämställdhet, fred och kretsloppsekonomi.

Centerpartiet Bondeförbundet kom in i riksdagen 1918. Partiet har sedan dess bytt namn och inriktning ett antal gånger. Centerpartiet förespråkar decentralisering. Idag bygger partiet sin politik på en ”ekologisk helhetssyn” och på samspelet mellan människa och miljö. Partiet beskrivs ibland som konservativt men anser själva att de har en ekohumanistisk ideologi d.v.s. en ekologisk natursyn och en humanistisk människosyn.

10


Vem bestämmer? Mot vilka mål ska landet styras?

1982

1979

1985

1988

Folkpartiet Folkpartiet har sitt ursprung i den klassiska liberalismen. Man sätter individen i centrum framför kollektivet. Man betonar betydelsen av de mänskliga fri- och rättigheterna och var pådrivande när det gällde att införa allmän och lika rösträtt. Jämställdhet mellan könen, fri konkurrens och enskilt ägande är viktiga mål för partiet. Partiet har under 2000-talet profilerat sig på skolfrågor.

Nya Moderaterna Allmänna valmansförbundet grundades 1904 och bytte senare namn några gånger. I dag är moderata samlingspartiet ett parti som liksom folkpartiet betonar individens frihet, mänskliga fri- och rättigheter och ekonomisk frihet. Partiet är idag ett av Sveriges största partier.

Kristdemokraterna Partiet kom in i riksdagen 1991. Människovärdets okränkbarhet och kristen etik är hörnstenar i kristdemokraternas politik. Partiet förordar kärnfamiljen och äktenskapet som samlevnadsform. Kristdemokraterna är positiva till EU-medlemsskapet och betonar vikten av en generös biståndspolitik. 11


Mot vilka mål ska landet styras? Vem bestämmer?

VÅLDET MOT KVINNOR MINSKAR Folkpartiet:

Fler poliser ökar tryggheten 1991

1994

1998

2006

Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna bildades 1988 och kom in riksdagen vid valet 2010. Sverigedemokraterna säger sig värna det svenska kulturarvet, ett folkhem byggt på en gemensam värdegrund och svenskarnas rätt att utveckla sin kultur på egna villkor.

Demokratins problem

Kvalificerad majoritet = 2/3

Intresseorganisationer

12

Även om man anser att vi i Sverige har kommit långt i den demokratiska utvecklingen finns det delar av vårt system som kan kritiseras. Ett av demokratins stora problem ligger i att majoriteten fattar beslut. Hur ska man kunna förena majoritetens rätt med minoritetens krav på inflytande och frihet? Ett sätt att mildra effekterna av det så kallade majoritetens förtryck är att använda sig av kvalificerad majoritet. Den form av kvalificerad majoritet som oftast används är två tredjedels majoritet vilket innebär att majoriteten måste vara dubbelt så stor som minoriteten. Den frihet som ett demokratiskt system innebär leder också till att det ibland kan vara svårt att se vem som har inflytande över dem som ska fatta politiska beslut. Vilken politisk makt utövar t.ex. intresseorganisationer, påtryckningsgrupper och massmedia? Dessutom anser många att det är svårt att identifiera sig med sina beslutsfattare, riksdagsmännen, som tillbringar större delen av sin tid i Stockholm. Vad vet de om problemen på andra ­orter?


Vem bestämmer? Mot vilka mål ska landet styras?

Den nya tidens idéer Tankar och idéer om vilket samhälle vi vill ha, ändras i takt med att samhället förändras. Därmed skapas även förutsättningar för nya och ”nygamla” visioner och ideologier. Stora folkomflyttningar, arbetskraftsinvandring, politiska- och andra flyktingar, EU-medlemskapet är några exempel som förklarar uppkomsten av de multikulturella samhällen vi lever i idag. Stora delar av Västeuropa (EU:s 15 ursprungsländer) och USA har likartade utvecklingsmönster. En omfattande invandring, legal och illegal, skapar sociala, ekonomiska och politiska problem, när man inte har en fungerande plan för hur man bäst tar tillvara de resurser som invandrare kan bidra med och hjälpa dem som behöver hjälp. En del bostadsområden i utkanterna av framförallt storstäder har kommit att domineras av invandrare. Dessa områden med ekonomiskt svaga grupper med hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga kunskaper i landets modersmål, bidragsberoende m.m. blir en utmärkt grogrund för misstro, intolerans och främlingsfientlighet. Vilket i sin tur skapar extrema åsikter och extrema partier. Högerextrema åsikter ger upphov till vänsterextrema åsikter och tvärtom.

Diktaturen som styrelseform

Multikulturella samhällen Invandring

Arbetslöshet Främlingsfientlighet

Demokratiskt styrda länder

I en diktatur är all makt koncentrerad till en person eller en grupp. Diktatur i modern tid har varit regimer som tagit makten på olaglig väg och därmed haft inget eller lite folkligt stöd. Ju mindre stöd en regim har, desto större blir förtrycket. Brutal polis och ett hemligt angiverisystem är vanliga inslag i diktaturer. Diktaturen kan ha olika ansikten, t.ex. militärregimer, totalitära enpartistater eller religiöst styrda stater.

13


Mot vilka mål ska landet styras? Vem bestämmer?

Extrema partier I Sverige finns ett antal extrema höger- och vänster partier. Från att mest ha hållit till ute på gator och torg har några slagit in på den ”parlamentariska vägen”. Några av dessa partier finns numera i flera av våra politiska församlingar. Etablerade partier och medier har haft svårt att bestämma sig för hur man bemöter ett parti som, t.ex. Sverigedemokraterna som enligt den allmänna uppfattningen är invandrarfientligt och nationalistiskt. Ska man tiga ihjäl partiet eller ska man möta deras representanter i en öppen debatt? Sverigedemokraterna är sedan valet 2010 ett av riksdagens åtta partier.

Populism

Under sommaren 2011 hölls i Londonområdet många fredliga demonstrationer mot regeringens sparplaner. Men när man skulle genomföra en fredlig protest i Tottenham, utanför London, gick allt över styr. Protesten var riktad mot polisen som tidigare skjutit ihjäl en fyrabarns far i en skottväxling mellan polisen och den bil han färdades i. Protesten övergick i våldsamma kravaller. Under upploppet kastades brandbomber och stenar mot polisen. Ett ögonvittne liknade Tottenham vid tyskarnas bombanfall mot London under andra världskriget. Utbrända bilar, krossade rutor och plundrade butiker var en vanlig syn. Dessutom skadades 26 poliser och fler än 40 personer greps.

14

Populistiska partier försöker vinna folks sympatier genom att i första hand spela på deras missnöje mot de etablerade partierna. Populisterna kritiserar både höger- och vänsterpartier i den politiska debatten. Senaste gången ett parti med populistiska drag blev invalt i riksdagen var 1991–1994. Partiet hette Ny demokrati, och grunden i dess politik var ”Sunt förnuft, personlig frihet och hänsyn till andra”. Ny demokrati ansåg att all statlig egendom skulle privatiseras och att vår neutralitetspolitik var förlegad. Sitt största stöd hade nydemokraterna bland småföretagare och unga väljare.


Vem bestämmer? Mot vilka mål ska landet styras?

I kampen för Indiens självständighet använde sig Gandhi ofta av civil olydnad. Indien blev självständigt 1948.

Andra sätt att påverka beslut Lobbyverksamhet innebär att olika intressegrupper och organisationer försöker påverka politikerna i en viss riktning. De försöker påverka genom att argumentera för sin ståndpunkt, t.ex. med hjälp av forskningsresultat och undersökningar. Tidigare var begreppet lobbyism något fult som förknippades med mutor. Idag anser många att det är ett naturligt inslag i en modern demokrati, politikerna får ett bättre beslutsunderlag. I USA och i EU är ­lobbyverksamheten en självklar del av systemet. Kritikerna menar att lobbyismen gynnar dem som har kontakter och ekonomiska resurser. Demonstrationer och uppvaktningar är andra sätt att påverka våra beslutsfattare. Den enskilda sakfrågan kan då föra samman människor med olika politiska sympatier. Det kan gälla nedläggning av en skola, utsläpp från en fabrik eller något annat som väcker folks motståndsvilja. Civil olydnad är lagbrott som någon begår eller uppmanar andra att begå därför att den anser att sakfrågan har ett högre moraliskt värde. Syftet med en sådan aktion är att göra andra medvetna och få stöd för en förändring.

Lobbyverksamhet

Civil olydnad

15


Mot vilka mål ska landet styras? Vem bestämmer?

Särintressen

Det kan t.ex. vara att ockupera ett hus eller blockera en väg för att visa vad man tycker i en sakfråga. Miljöorganisationen Greenpeace bryter ofta mot lagen i sina aktioner, men har trots det ett stort stöd hos folket. Särintressen hos stora starka branschorganisationer som LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och PRO (Pensionärernas riksorganisation) kan också påverka beslut. Det är inte oviktigt vad sådana organisationer anser i politiska frågor. PRO representerar t.ex. ungefär en fjärdedel av väljarkåren.

Alternativrörelser Som ett resultat av konjunkturnedgången i början av 90-talet och den höga arbetslösheten som följde har många ungdomar skapat alternativa levnadssätt. Många värderar annat än sådant som stod högt i kurs under åttiotalets högkonjunktur. Attac, Greenpeace och andra alternativa rörelser förebådar en ny tidsålder med nya värderingar. Miljömedvetenhet och globaliseringsfrågor är en del av dagens alternativa ungdomsrörelser.

Protestaktion mot valjakt, vid ett av Internationella valkommissionens möten.

Attac Attac vill diskutera hur globaliseringen kan bli rättvisare så att alla människor kan få det bättre. De är i grunden positiva till globaliseringen men de anser att risken är stor för att klyftorna mellan rika och fattiga ska öka.

Nyckelord Liberalism — J.Bentham  Konservatism — E.Burke  Socialism — K.Marx  Vänsterpartiet  Miljöpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Moderaterna  Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Extremism Populism Lobbyverksamhet  Civilolydnad Särintresse Alternativrörelse.

Uppgifter 1. Gör en kort beskrivning av de olika riksdagspartierna. 2. Ur vilken ideologi kommer de olika partierna? 3. Ge några förklaringar till dagens ”multikulturella” samhällen. 4. Vilka sociala problem uppstår i samband med dessa förändringar? 5. Förklara begreppen: Lobbyism, Civil olydnad och Särintresse

16


Demokrati Demokrati och politisk ideologi – FÖRDJUPNING

Demokrati Demokrati betyder ordagrant folkstyre eller folkmakt, men det finns olika uppfattningar om vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att folket ska kunna styra. Västerländsk demokrati började utvecklas under mitten av 1700-talet, då man tog starkt intryck av upplysningstidens ideal som i stor utsträckning var en reaktion mot det kungliga enväldets förtryck. Den avgörande tanken om alla medborgares lika värde grundades på Rousseaus föreställning om folkviljan (la volonté générale) som den yttersta grunden för all samhällsmakt. Idéerna om hur ett demokratiskt styrelseskick skulle utformas i praktiken, med rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och föreningsfrihet, utvecklades av bl.a. Locke och Voltaire.

Demokratiska stater För att ett land ska kallas demokratiskt i västerländsk mening krävs i princip att alla som uppnått en viss ålder har rösträtt enligt lag. Yttrande- och organisationsfrihet är också nödvändigt i en demokrati för att man genom opinionsbildning och konkur- Elever från Stockholms Estetiska skola och Amnesty International genomförde 2003 en manifestation mot förtrycket i Tjetjenien på Sergels torg i Stockholm. Olika scenarion rerande politiska partier ska kunna enga- poserades fram: Våld mot kvinnor, misshandel, tortyr i fängelser, hindrandet av rättvisa gera och organisera de röstberättigade och och yttrandefrihet. därigenom kunna påverka val och beslut. Det krävs också en fungerande rättsordning som skyddar individens fri- och rättigheter. 2. Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter De liberala tankar som ligger till grund för vår syn som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av på demokrati kommer till tydligt uttryck i FN:s deklanågot slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, ration om de mänskliga rättigheterna. Alla FN:s medpolitisk eller annan uppfattning, nationellt eller solemsländer ställer sig bakom denna deklaration vars cialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. tre första lydelser är: 3. Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. 1. Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 56


FÖRDJUPNING – Demokrati och politisk ideologi Demokrati

Demokratin vinner mark År 1940 levde majoriteten av jordens befolkning i kolonier som styrdes av Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Japan och Frankrike. Idag anser man att ungefär 60 av världens c:a 192 länder är mer eller mindre demokratiska. Utvecklingen går stadigt mot fler demokratier i världen. Under 70-talet befriades de flesta afrikanska stater från sin kolonialmakt och på 80-talet befriades flera latinamerikanska länder från militärdiktaturer. De östeuropeiska partidiktaturerna har fått ge vika för demokratin.

Demokrati utifrån några historiska personers utgångspunkt Platon (427—347 f.kr.), grekisk filosof: ”Demokrati uppstår sedan de fattiga har övervunnit sina motståndare genom att ha dräpt några och förvisat några, och gett de övriga lika stor del i frihet och makt.” Thomas av Aquino (1225—1274), italiensk teolog och filosof: ”När flertalet inom en stat styr på ett orättfärdigt sätt, kallas det demokrati d.v.s. folkstyre, nämligen när de lägre klasserna genom sitt stora antal övervinner de rika. På det sättet blir hela folket en tyrann.” Jawaharlal Nehru (1889—1964), indisk premiärminister: ”I det förflutna har demokrati huvudsakligen inneburit politisk demokrati, d.v.s. ungefär att varje person har en röst. Det är uppenbart att en röst i och för sig inte betyder mycket för en svältande och fattig människa. En sådan människa är mer intresserad av att äta än att rösta.” Benito Mussolini (1883—1945), italiensk diktator: ”Folket vet inte vad det vill, det vet inte vad som är bäst för det. Demokrati är det styrelsesätt som ger eller försöker ge folket illusionen av att vara suveränt. Egentligen är demokrati ett slags möte för grekisk stadsstyrelse, där de mest högröstade, bråkiga och framfusiga medlemmarna får sin vilja igenom och där det saknas rättigheter för minoriteter.”

Diktatur

Att genom demonstrationer uttrycka sina åsikter är en självklar rättighet i en demokrati.

Diktatur är en styrelseform där all makt är koncentrerad till en person eller en sluten grupp. Diktaturen ses som demokratins motsats och begreppet används i betydelsen olaglig regim, präglad av obegränsad och laglös maktutövning. 57


Politisk historia — några milstolpar Demokrati och politisk ideologi – FÖRDJUPNING

Politisk historia — några milstolpar Antagligen finns det fler definitioner av begreppet politik än det finns politiker. Redan för tre tusen år sedan försökte man förklara vad politik är. Aristoteles (384– 322 f.Kr.) definierade politik som ”handlingar varigenom människan försöker förverkliga allmänintresset”. Sedan dess har politik förklarats på många olika sätt, men det finns trots allt vissa gemensamma drag i alla försök att definiera begreppet. Samtliga beskriver politik som den mänskliga aktivitet som syftar till att påverka samhällsutvecklingen, oavsett under vilka former den utövas. Drivkrafterna bakom all politisk aktivitet är enligt definitionerna: faktiska samhällsförhållanden, visioner, värderingar, kompetens, engagemang, lojalitet, egenintresse, eller ibland maktlystnad och inkompetens. Statsvetenskap är den vetenskap som sysslar med studiet av politik med tonvikt på statens politiska aktivitet. Många tänkare och politiker har satt sin prägel på demokratins utveckling. Vare sig dessa personer har varit för eller emot demokratins utveckling framstår vissa politiska idéer som mer betydelsefulla än andra. Här presenteras några stycken.

Platon (grekisk filosof 427—347 f.Kr.) Under antiken utvecklades demokratin i Aten tack vare de idéer om politisk frihet som kom. Av betydelse var också den s.k. likhetsidén som betonade människors lika värde. Tankarna om demokratisk frihet uppstod i protest mot monarki (kungavälde), oligarki (fåmannavälde) och aristokrati. (adelsvälde) Platon var en utpräglad aristokrat och motståndare till demokratin. En starkt bidragande orsak till hans politiska ställningstagande anses vara att senaten, den demokratiska folkförsamlingen i Grekland under antiken, dömde Platons lärare Sokrates till döden.

58

Idealstaten Platon ansåg att statens främsta uppgift var att fostra medborgarna. Med fostran menade han moralisk fostran, d.v.s. att lära sig vad som är rätt och orätt, sant och falskt. Bäst skickade att fostra folket till detta var filosoferna, menade Platon. Platons statsskick, det som han kallade idealstaten, byggde på tre stånd: Platon.

1. ”De styrande”. I toppen av detta hierarkiska statsskick finner vi filosoferna, eftersom Platon ansåg att statens främsta uppgift var moralisk fostran. De styrande filosoferna skulle ha all lagstiftningsmakt och avgöra vad som var rätt och fel. 2. ”Krigarståndet”. Lag och ordning måste upprätthållas. Dessutom måste staten försvaras mot yttre fiender. Krigarståndet hade en enorm potentiell makt som inte gick att förbise, samtidigt som ”de styrande” behövde en maktapparat. Därmed utvecklades ett ömsesidigt beroende mellan krigarna och de styrande. 3. ”De borgerliga yrkenas utövare”. Hantverkare, handelsmän och köpmän var inflytelserika personer och måste därför ges del i makten. Det som enligt Platon var viktiga egenskaper för detta stånd var duglighet och framåtanda. De tre stånden motsvarar Platons uppdelning av själen i tre beståndsdelar: vishet – ”de styrande”, tapperhet – ”krigarståndet” samt duglighet och måttlighet – ”de borgerliga yrkenas utövare”.


FÖRDJUPNING – Demokrati och politisk ideologi Politisk historia — några milstolpar

Cicero (Marcus Tullius Cicero, romersk politiker 106—43 f.Kr.) I verket ”Republiken” diskuterade Cicero för- och nackdelar med olika statsskick. Denna diskussion leder fram till det som Cicero kallade ”Den bästa staten”. Cicero menade att en blandad författning var det bästa för Rom; en förening av monarki, aristokrati och demokrati. Han såg för- och nackdelar i alla de tre statsskicken. Kunde man bara särskilja fördelarna i respektive författning och skapa en blandning skulle detta leda fram till ”den bästa staten”. Enligt Cicero var monarkins största fördel att kungen i sin egenskap av symbolisk fadersgestalt kunde skänka medborgarna en stark känsla av samhörighet. Fördelen med aristokratin var att adeln styrde eftersom de haft möjlighet att utbilda sig och på så sätt var klokast. Demokratins fördel var att den gav människorna frihet och inflytande. Cicero tänkte sig ”Den bästa staten” på följande sätt:

Två konsuler — den utövande makten

Senat — finanspolitik och utrikespolitik

Folkförsamling — ”folkets röst”

Machiavelli (Niccolò Machiavelli, italiensk ämbetsman 1469—1527) Under medeltiden utvecklades det feodala systemet. Världsliga förhållanden genomsyrades av religiösa föreställningar, och kristendomen fungerade som en överideologi i vilken alla sökte stöd för sina handlingar och beslut. Världsliga bestyr var med andra ord också religiösa angelägenheter. Korstågen kan ses som ett exempel på hur man i religionens namn genomdrev sina världsliga maktambitioner. Redan under tidig medeltid gjorde kungarna anspråk på att vara ”kung av Guds nåde”. Rätten till sin kungavärdighet hade de fått av Gud, inte av sina undersåtar. Under 1500-talet upplöstes det feodala systemet. Machiavelli var stark motståndare till kyrkans världsliga makt. Han menade att människan till sin natur är självisk och aggressiv. Hon är maktlysten men samtidigt i behov av trygghet och säkerhet. Dessa idéer var utgångspunkten för de teorier om nationalistisk maktpolitik som han beskrev i sitt verk ”Fursten” (1513). ”Det är lättare att förlåta den som mördar ens far än den som stjäl ens farsarv”, skrev Machiavelli. Allting skulle tjäna statens väl och maktutveckling enligt Machiavelli, även moral och religion. Statsnyttan skulle alltid vara den avgörande normen. Till skillnad från undersåtarna skulle statens styresman (fursten) vara obunden av rätt och moral. Kräver statsnyttan att han mördar och bryter löften ska han göra det. I och med att statsnyttan var till furstens egen fördel fanns det garantier mot maktmissbruk. Hans egensinnighet och maktlystnad var en garanti för statens fortlevnad. Mellan stater gällde inga moraliska regler i Machiavellis värld. Vid den här tiden var Italien splittrat i en mängd stadsstater. Splittringen blev en allt mer uppenbar svaghet då det i norr och väster utvecklades starka nationalstater, t.ex. Frankrike och Spanien. 59


Politisk historia — några milstolpar Demokrati och politisk ideologi – FÖRDJUPNING

Montesquieu (Charles Montesquieu de Secondat, fransk politisk ­filosof 1689—1755) Montesquieus idéer om maktfördelningen i ett samhälle har haft ett mycket stort inflytande på västvärldens politiska tänkande. Inte minst gäller detta USA:s författning från 1787 där Montesquieus lära om ”maktbalans” mellan den beslutande, dömande och den utövande makten kommer till uttryck. Den parlamentariska utvecklingen i Europa och USA under slutet av 1700-talet baserar sig på Montesquieus tankar och ligger till grund för den gemensamma syn vi idag har på demokrati.

Rousseau (Jean-Jacques Rousseau, fransk filosof 1712—1778) I verket ”Om samhällsfördraget” resonerade Rousseau om svårigheten att ”finna en form av association, som med allas förenade kraft försvarar och beskyddar envar.” Lösningen på problemet med att skapa trygghet för alla i samhället ligger i att staten bygger på jämlikhetsprincipen, ansåg Rousseau. Samhällsfördraget måste innebära att alla medborgare fullständigt och utan förbehåll överlåter sina rättigheter på alla. Det betyder att härskaren i staten blir ”den allmänna viljan” (la volonté générale). De som styr och stiftar lagar måste betraktas som det suveräna folkets tjänstemän, vilka i folkets namn utövar dess myndighet. 60

Den allmänna viljans makt i staten måste vara oinskränkt, menade Rousseau. Ingen får ha några personliga intressen som inte delas av statens övriga medlemmar. Samhällsfördragets viktigaste norm är att alla som tvingas att åtlyda en lag också ska ha varit med om att stifta den, vilket innebär att samhället skulle behöva förändras i grunden. På så vis kan Rousseaus politiska uppfattning kallas revolutionär. Att hans tankar uppmuntrade till revolutionära handlingar under franska revolutionen anses idag odiskutabelt.

Mill (John Stuart Mill, engelsk filosof och ekonom 1806—1873) J. S. Mill har betytt mycket för den demokratiska utvecklingen i Europa. För honom var folkbildningen central och en förutsättning för att människor skulle kunna göra rationella val och delta i beslutsfattandet. ”Ju fler som deltar i beslutsfattandet, desto fler åsikter kommer fram och besluten blir de bästa”, ansåg Mill. Man kan på det viset nå det som han kallade ”det goda samhället”. Att kunna fatta rationella beslut förutsätter allmän och lika rösträtt, tryckfrihet och yttrandefrihet. I boken ”Om friheten” 1851 hävdade han att staten måste stifta lagar som reglerar fattigvården, inskränker arbetstiden och begränsar barnarbetet. Å andra sidan borde staten inte engagera sig alltför mycket i de enskilda människornas liv. Ända sedan andra världskrigets slut pågår en ständig debatt mellan företrädare för olika liberala synsätt om vilken grad av inblandning och socialt ansvar staten bör ta. Innebörden av dagens liberalism är därför inte helt entydig.


FÖRDJUPNING– Demokrati och politisk ideologi Ideologier

Ideologier När man studerar ideologier måste man ha i minnet att en ideologi föds som en reaktion mot det rådande systemet. Alla tankar och idéer om hur staten ska se ut är en reaktion på det rådande samhällssystemet. Konservatismen t.ex., kan i mycket ses som en reaktion mot upplysningstidens idéer om individuell frihet; liberalismen fortsätter traditionerna från upplysningstiden och är en reaktion mot konservatismen. Socialismen i sin tur är en reaktion mot det rådande samhället och de förhärskande idéerna. Alla dessa ideologier utvecklades under 1800-talet där även fascism och nazism har sina rötter. De olika ideologierna tar färg av varandra och kan egentligen inte betraktas var för sig. Den ena ideologin är ett svar på den andra. Idag används begreppet ideologi i betydelsen samhällsåskådning. I modern statsvetenskap har liberalism, socialism och konservatism kommit att framstå som överideologier eftersom det är ur dessa ideologier vi kan härleda de politiska partier som finns idag i våra västerländska demokratier.

En sanning kan se olika ut i olika tider. Konstnären Kathy Grove har omtolkat kända verk genom att utelämna en viktig detalj. Här Eugène Delacroix’ målning ”Friheten på barrikaderna”. ”Friheten”, en kvinna i blått, saknas.

Konservatism Under slutet av 1700-talet växer konservatismen fram, främst som en kritik av den franska revolutionen. Den engelske filosofen och politikern Edmund Burke skrev ”Reflections on the Revolution in France” 1790 som en kritisk granskning av den franska revolutionen. ”Författningar växer fram, de görs inte”, skrev Burke. Om man måste förändra samhället, ska det ske långsamt och successivt, inte snabbt och omstörtande som under franska revolutionen. Att vara konservativ är alltså inte detsamma som att vara emot förändringar. De kloka och kunniga ska styra landet skrev Burke och syftade på den jordägande aristokratin som han menade mer än andra kände ansvar för traditioner och för det nationella arvet. Den sociala ordningen var något som Gud skapat. Genom att hävda jämlikhet – som var mot naturens lagar – skapade man bara falska förväntningar.

Konservatismen i början av 1800-talet hyllade ”tronen och altaret” därför att de symboliserade statens auktoritet i en tid som man hävdade behövde mer ordning än frihet. Franska revolutionen hade avskaffat adelns och prästernas privilegier och gjort kungen till en galjonsfigur. Senare under samma sekel påverkades konservatismen av nationalism och imperialism. Konservatismen försvarade kungamakten och det hierarkiska feodala systemet. Nationalism – överdrivet hävdande av den egna nationens intressen Imperialism – en stats strävan att utöka sitt herravälde och bli en världsmakt

61


Ideologier Demokrati och politisk ideologi – FÖRDJUPNING

Liberalism I politiska sammanhang betecknar liberalismen den ideologi som hävdar att individens lycka och välbefinnande är politikens mål. Ofta betraktas John Locke (1632–1704) som liberalis- John Locke. mens grundare. Den ekonomiska liberalismen anses utgå från Adam Smith (1723–1790). Adam Smith hävdade i ”Nationernas välstånd” från 1776, att staten inte ska lägga sig i näringslivets angelägenheter. Om man undviker statlig inblandning uppstår en naturlig arbetsfördelning och alla leds av ”en osynlig hand” att göra det som passar dem bäst – något som både individen och landet tjänar på. Den ekonomiska liberalismen betonade näringsfrihet, fri konkurrens och frihandel. Anhängare av liberalismen krävde frihet att få bilda politiska partier, yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet. Den tidiga liberalismen var samtida med den tidiga industrialismen, och liberalerna eftersträvade total ekonomisk frihet. Staten liknades vid en nattvakt som med händerna på ryggen skulle låta människorna sköta sig själva och bara ingripa i undantagsfall. Denna klassiska liberalism kallas ibland även Manchesterliberalism eller laissez-faire-liberalism. Vid mitten av 1800-talet började många liberaler reagera mot den passiva nattväktarstaten som inte tog sitt samhällsansvar för de svaga. Staten borde engagera sig mer och hjälpa denna grupp. Den nya inriktningen kom att kallas socialliberalism och engelsmannen John Stuart Mill (1806–1873) blev dess främste företrädare.

Socialliberalism och nyliberalism Socialliberaler betonar att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste och de som har det sämst ställt. Staten måste gripa in och även tillåta vissa begränsningar i den fria marknaden. 62

Nyliberalism är ingen ny form av liberalism utan en anpassning av den klassiska liberalismen till dagens samhälle. Nyliberalerna betonar marknadens suveränitet. De vill minska den offentliga sektorn, sänka skatterna så att tillväxten i ekonomin stimuleras och våra levnadsförhållanden blir bättre.

Socialism Under 1800-talet krävde allt fler att arbetarna skulle få det bättre och att fabrikerna borde ägas kollektivt av de anställda eller av staten. Dessa tankar kom att kal�las socialism (lat. socius = kamrat), och blev snart en ideologi med många anhängare, socialister. Kring sekelskiftet splittrades socialisterna eftersom man inte kunde enas om vilken väg man skulle ta för att nå det klasslösa socialistiska samhället. Revisionisterna ville gå mjukt fram och successivt, via reformer, förändra samhället. Motståndarna, som senare antog namnet kommunisterna, hävdade att den proletära revolutionen var nödvändig för att uppnå ett klasslöst samhälle.

Kommunism Kommunismens förgrundsfigurer framför andra är tyskarna Karl Marx (1818–1883) och Friedrich Engels (1820–1895). I ”Kommunistiska manifestet” som utkom 1848 beskrev Marx och Engels vad det var för fel på samhället och hur man skulle rätta till det. Grundläggande för marxismen är tanken om klasserna och klasskampen. I alla tider har olika klasser stått mot varandra som utsugare och utsugna, menade författarna till manifestet. Under Marx egen tid, som han betecknade som det kapitalistiska samhällets epok, var det kapitalägarna som sög ut de egendomslösa arbetarna, proletärerna. Marx menade att klyftan mellan kapitalägare och proletärer skulle bli större och större. Till sist, när proletärerna inte stod ut längre, skulle orättvisorna leda till den kommunistiska revolutionen. Genom den skulle hela det borgerliga samhället kastas över ända. I stället skulle det klasslösa samhället


FÖRDJUPNING – Demokrati och politisk ideologi Ideologier

ling via reformer. Denna typ av successivt genomförd socialism kallas revisionism. Eduard Bernstein blev med tiden socialdemokrat och var i olika omgångar medlem av den tyska riksdagen. Han var kritisk mot många av Marx teorier och förordade en verklighetsanpassad reformpolitik. Genom i första hand Hjalmar Branting kom Bernstein att få ett stort inflytande på den svenska socialdemokratin.

Icke-demokratiska rörelser

Marx och Engels på tidningen ”la Nouvelle Gazettes” redaktion.

växa fram, produktionsmedlen skulle ägas gemensamt – det verkligt jämlika samhället skulle skapas.

Revisionism — rättvisa genom reformer På andra håll i Europa gick det inte riktigt som Marx tänkt sig. Under slutet av förra seklet utsattes hans lära för kritik av framför allt den tyske politikern Eduard Bernstein (1850–1932). Bernstein ansåg att man skulle föra en förnuftig socialistisk politik. Marx tes att medelklassen måste försvinna för att klyftorna ska bli tydligare visade sig vid sekelskiftet inte stämma. Eftersom medelklassen växte och arbetarklassen fick det allt bättre försvann förutsättningarna för den kommunistiska revolutionen. I stället såg Bernstein en möjlighet till politisk utveck-

Både den italienska fascismen och den tyska nazismen startade som proteströrelser mot de politiska och ekonomiska följderna av första världskriget och Versaillesfreden. Utan den sociala oro som rådde i Italien på 1920-talet och vid nazismens intåg i tysk politik på 1930-talet, skulle dessa rörelser sannolikt inte ha rönt någon framgång. Båda rörelserna präglas av en avvisande hållning inför förnuftsbetonad kritik och analys av samhällsproblem. Gemensamt för fascism och nazism är att de underkänner demokratin som statsskick. Förespråkarna menar att en stark statsmakt under diktatorisk ledning skulle lösa de problem som många länder i Europa brottas med.

Nazism Nationalism kan enligt Hitler inte uppnås i den liberala statsformen. Demokratin resulterar i en splittring av nationen i olika grupper. Dessa styrs av egenintresse, utan hänsyn till de högre nationella intressena. Känslan av nationell enhet försvinner genom strider mellan konkurrerande partier. Kritikens grund är tron på den nationella enhetens absoluta värde. Hitler kritiserar såväl liberalismen som socialismen. Genom att betona de materiella intressena får klassmotsättningarna en större betydelse än de nationella motsättningarna. Nationalsocialismen avvisar sålunda liberalism och socialism, individualism och internationalism, jämlikhet och demokrati. 63


Ideologier Demokrati och politisk ideologi – FÖRDJUPNING

Fascism

Fundamentalism och islamism

Mussolini ansåg att fasciststaten var ”den renaste formen av demokrati”, eftersom den överlägsna statsledningen i ledarens gestalt (diktatorn) förkroppsligade den sanna folkviljan. Nationen står i centrum för fascismen som en historisk enhet. Precis som inom den konservativa ideologin betraktas nationen som en organism. Organismer kämpar mot andra organismer. Man anser att krig och våld är en form av naturlag och en del av nationen. För en livsduglig stat är det enligt fascisterna naturligt att expandera på andra staters bekostnad. Krigets och våldets värde anses ligga i att ”det stimulerar den mänskliga energin till en högsta anspänning och adlar dem som har mod att möta det, ansikte mot ansikte med sig själva, inför alternativet liv eller död” enligt Mussolini. Inre styrka och nationell sammanhållning krävs för framgång.

Ordet fundamentalism användes första gången i början av detta sekel för att beteckna de konservativa protestanter i USA som var kända för sin bokstavstrogna tolkning av Bibeln. Det vi i dagligt tal numera förknippar med begreppet fundamentalism är den religiösa, i synnerhet islamiska fundamentalismen, s.k. islamism. Gemensamt för islamisterna är viljan att införa ett islamiskt samhälle och tillämpa den islamiska lagen, sharia. Att man kritiserar västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet har många orsaker, bl.a. vill man återupprätta självkänslan efter kolonialtidens förödmjukelser. Trots visst stöd från f.d. Sovjetunionen och Östeuropa eller USA och Västeuropa ledde det inte till några större förbättringar i levnadsvillkoren för befolkningen, vilket ytterligare ökat kritiken mot väst. Men det är viktigt att skilja islam som religion från enskilda aktivisters handlingar.

Vissa anser sig vara bättre än andra! Antisemitism är fientlighet mot judar och judendom överhuvudtaget. Bakom nazismens systematiska försök att förinta den judiska befolkningen ligger bl.a. en teori om en judisk världskonspiration. Teorin har sedan förra seklets början spritts i form av ett förfalskat dokument från tsartidens Ryssland, ”Sions vises protokoll”. Rasism kan beskrivas som en vanföreställning om den egna rasens överlägsenhet och idén om att det finns en biologisk skillnad mellan olika raser. Rasisten förbehåller sig också rätten att förtrycka, utnyttja och kontrollera ”de lägre raserna”.

64

Främlingsfientlighet betecknar en ovilja mot främlingar. Oviljan kan vara av varierande styrka; i begreppet ryms allt från hat till rädsla för främmande grupper. Etnisk diskriminering innebär att en person eller en grupp missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av rastillhörighet, hudfärg, nationalitet, språk, kultur, religionstillhörighet, ursprung etc. Etnisk rensning innebär att man på olika sätt gör ett område/land ”etniskt homogent”. Det kan ske genom tvångsförflyttningar, trakasserier eller till och med genom ett systematisk mördande av en grupp p.g.a. rastillhörighet, religionstillhörighet eller hudfärg.


FÖRDJUPNING – Demokrati och politisk ideologi Ideologier

Nyckelord Folkstyre, folkmakt  Rösträtt  Yttrande- och organisations­frihet  FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna  Diktatur Pluralism Monarki Oligarki Aristokrati  ”Idealstaten” ”Den bästa staten” Författning Konsul  Senat Folkförsamling Feodala systemet Maktdelning  Jämlikhetsprincipen ”Den allmänna viljan” Ideologi  Konservatism Organismtanken Liberalism  ”En osynlig hand”  Manchesterliberalism  Laissez-faire  Nattväktarstaten Socialliberalism Revisionister  Klasskamp Mervärde Anarkism Blandideologi  Antiintellektualism Rasbiologi Antisemitism  Fundamentalism Islamism

Fördjupningsuppgifter Fördjupningsuppgifterna till detta avsnitt är integrerade med uppgifterna i ”Sveriges författning, partier och statsskick”.

Engelsk ordlista demokrati democracy diktatur dictatorship rösträtt right to vote yttrandefrihet freedom of speech pluralism pluralism författning constitution maktfördelning distribution of power statsvetenskap political science ideologi ideology klasskamp class struggle maktmissbruk abuse of power revisionism revisionism anarkism anarchism raslära theory of race, racial theories

65


Sveriges väg till demokrati Sveriges författning? – FÖRDJUPNING

Sveriges väg till demokrati En fransman får tronen och makten delas Under 1800-talet händer fyra viktiga saker i svensk politik: 1. En ny grundlag, 1809 års regeringsform (RF) 2. En ny dynasti intar den svenska tronen. 3. Ståndsriksdagen upplöses. 4. Införandet av en tvåkammarriksdag. Gustav IV Adolf avsattes i mars 1809 bl.a. för att få slut på kungligt envälde. Ett förslag till ny regeringsform utarbetades på några veckor och antogs i juni samma år. Huvuddragen i denna författning fungerade ända fram till 1974 då vi fick en ny regeringsform. Hertig Karl, den avsatte kungens farbror, utsågs till ny regent. Hertig Karl saknade arvingar. Frågan löstes genom att en av Napoleons marskalkar, Jean-Baptiste Bernadotte, utsågs till svensk tronföljare.

Ständerna går i graven Ståndsriksdagen var ineffektiv och det politiska inflytandet var ojämnt fördelat. Vid 1800-talets mitt utgjorde adeln 0,3 procent, och prästerskapet 0,4 procent av den svenska befolkningen, men de hade hälften av platserna i riksdagen. Det uppstod nya maktgrup-

per med krav på inflytande. År 1866 fick Sverige en ny riksdagsordning (RO) som avskaffade ståndsriksdagen och inrättade en tvåkammarriksdag. Den första kammaren reserverades för ”bildningens och förmögenhetens företrädare”. Den andra kammaren var för ”vanligt” folk. Det dröjde ända till 1971 innan tvåkammarriksdagen formellt och i praktiken avskaffades.

Utvecklingen under 1900-talet En viktig reform rörde den graderade rösträttens avskaffande (mellan 1 och 40 röster beroende på förmögenhet, Första kammaren). Den andra reformen gällde hälften av Sveriges befolkning, nämligen kvinnorna. 1921 års rösträttsreform gav kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det är från och med detta år som vi kan tala om en verklig folkrepresentation och ett genombrott för demokratin i Sverige. År 1971 ersattes den gamla tvåkammarriksdagen med den nuvarande enkammarriksdagen med 350 ledamöter. Efter en mängd problem med jämna resultat vid omröstningar ändrades antalet platser år 1976 till 349.

1809 års regeringsform (RF) 1809 års regeringsform är en grundlag som till stora delar bygger på Montesquieus principer om maktdelning. Den styrande makten Kungen hade ensam den styrande makten, sedan han rådgjort med de statsråd som han själv utsett. Regeringsärendena beslutades i konselj (sammanträde mellan kungen och statsråd).

66

Kungen: — bestämde över utrikes­ politiken — var chef för krigsmakten — var kyrkans överhuvud — hade benådningsrätt — kunde upplösa riksdagen — utnämnde ämbetsmän och statsministerkandidat. Den lagstiftande makten Lagstiftningen delades mellan kung och riksdag. Båda hade absolut veto mot varandra, vilket innebar att de kunde blockera varandras förslag.

Den dömande makten Utövades av självständiga ­domstolar. Beskattningsmakten Kungen skulle lägga fram förslag till inkomster och utgifter i statsverkspropositionen. Där skulle också statens ekonomiska hälsotillstånd beskrivas, d.v.s. utgifter, inkomster, tillgångar, fordringar och skulder. Riksdagen skulle sedan besluta om statens inkomster och utgifter (”… svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta …”).

Kontrollmakten Riksdagen skulle kontrollera statsrådet/regeringen och dess förvaltning. Övriga grundlagar — 1810 års Riksdagsordning (RO) stadgade att ståndsriksdagen skulle behållas om än i modifierad form. — 1810 års Successionsordning (SO) reglerade tronföljden inom ätten Bernadotte. — 1810 års Tryckfrihetsförordning (TF).


FÖRDJUPNING – Sveriges författning? Sveriges väg till demokrati

Viktiga politiska frågor och händelser under 1900-talet och början av 2000-talet 1905 Unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1914 Första världskrigets utbrott. Borggårdskrisen Konservativa försvarsvänner anordnade en demonstration, det s.k. bondetåget, som tågade till borggården på Stockholms slott. Inför de församlade bönderna höll Gustaf V ett fosterländskt tal som tog avstånd från regeringens politik och förespråkade ett starkare försvar. Den liberale statsministern Staaff avgick i protest.

Kungens avståndstagande från den förda politiken orsakade regeringskris.

1917 Regeringskoalition mellan liberaler och socialdemokrater, vilket i praktiken innebar att demokratin slutgiltigt segrat i Sverige. Folkpensionen infördes. 1918 Freden efter första världskriget 1921 Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Riksdagsval. Socialdemokraterna blev det största partiet i båda kamrarna. De konservativa blev näst största parti följt av olika liberala grupperingar. Valdeltagandet var 54,3 procent. 1922 Folkomröstning om förbud mot rusdrycksförsäljning. Förbudsvännerna förlorade. Valdeltagandet var 55,1 procent. 1928 Riksdagen antog en lag om kollektivavtal. Sverige fick en arbetsdomstol. 1929 Börskrasch på Wall Street i New York. 1930 Börskraschen i New York påverkade inte bara USA. Den stora depressionen drabbade även Europa och Sverige. De borgerliga partierna förespråkade sträng sparsamhet. Socialdemokraterna däremot, ville i Keynes anda använda statsbudgeten som ett konjunkturpolitiskt medel. 1939—1945 Andra världskriget startar 1939. ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” blev den gemensamma parollen för våra riksdagspartier. Statsminister Per-Albin Hansson upplöste den tidigare koalitionsregeringen mellan socialdemokrater och bondeförbundet och inrättade istället en samlingsregering. Den leddes av P-A Hansson och bestod av socialdemokrater, bondeförbundet, folkpartiet och högern. Samlingsregeringen upplöstes först efter krigsslutet 1945.

1952 En obligatorisk kommunsammanslagning genomfördes. Antalet kommuner minskade från 2281 till 816. Anledningen till sammanslagningen var ökade krav på förbättrad och likvärdig samhällsservice. För att klara av kostnaderna för ett utökat samhällsansvar krävdes ett större kommunalt skatteunderlag. 1955 En folkomröstning om övergång till högertrafik genomfördes. Svenska folket, drygt 82 procent, röstade nej. Valdeltagandet var 53 procent. 1957 Allmänna tilläggspensionen (ATP) infördes efter en folkomröstning. Den hade dock föregåtts av en het och inflammerad debatt i riksdagen. Valdeltagandet var dryga 72 procent. 1960—1970 Tillväxten i svensk ekonomi var mycket hög under 1960-talet. Ökningstakten var rekordstor och BNP steg med 5,5 procent per år de första fem åren, därefter med c:a fyra procent fram till 1970. 1970-talet 1970-talet var ”arbetsrättens decennium”. Då tillkom en mängd lagar som skulle öka inflytandet för arbetstagarna. Av dessa lagar var MBL — medbestämmandelagen — den viktigaste. Andra lagar skulle förbättra anställningsskyddet (LAS) och arbetsmiljön (AML). 1971 Ett förslag till en omfattande författningsreform lades. Förslaget hade utarbetats under större delen av 60-talet och innehöll några mycket viktiga förändringar: ett enkammarsystem med 350 ledamöter (senare 349), möjlighet att avge misstroendeförklaring mot regeringen, sänkt rösträttsålder till 18 år, gemensam valdag för de olika valen (riksdag, kommun och landsting), mandatperiod tre år. 1974 Riksdagen beslutade om författningsreformen, 1974 års regeringsform, för andra gången. 1975 Den nya författningen trädde i kraft i januari. Då fastslog riksdagen att Regeringsformen (RF), Successionsordningen (SO) och Tryckfrihetsförordningen (TF) skulle vara Sveriges grundlagar. 1984 Yttrandefrihetsutredningen presenterade ett förslag om en Yttrandefrihetsgrundlag (YGL). 1985 Maktutredningen tillsattes (se rutan sid. 257). 1986 Sveriges stadsminister, Olof Palme, mördades på öppen gata i centrala Stockholm. 1992 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft. 1994 Mandatperioden förlängdes till fyra år. Svenska folket sa ”Ja” i en folkomröstning om EU-medlemskap. 1995 Sverige blev medlem i EU. 1998 Personval i hela landet. 2003 Folkomröstning om införande av Euro som svensk valuta. Svaret blev ”Nej!”. 2011 Tillägg till regeringsformen. Bl.a. ny valdag: andra söndagen i 67 september.


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Sveriges statsskick Val och valsystem

Valsystemet

Den andra söndagen i september (fr.o.m. 2014) vart fjärde år är det val i Sverige. Vi röstar till riksdag, kommunfullmäktige och landsting, allt på samma gång. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt och är valbara. För att få använda sin rösträtt måste man vara upptagen i den allmänna röstlängden. Det är många som inte infinner sig till vallokalen personligen men som ändå röstar. Man kan rösta genom ombud (t.ex. äkta make). Det går också bra att förtidsrösta på ett bibliotek, i en livsmedelsbutik eller hos en svensk myndighet utomlands. Den preliminära röstsammanräkningen sköts av valnämnden i varje kommun, den slutgiltiga sker hos länsstyrelsen.

Sedan 1971 har vi en enkammarriksdag i Sverige och till den väljer vi 349 representanter till de 349 riksdagsplatserna i kammaren. Av det totala antalet mandat är 310 fasta och 39 utjämningsmandat. Antalet mandat i en valkrets varierar. Ju fler röstberättigade, desto fler mandat. Valsystemet är proportionellt, vilket innebär att vi i Sverige strävar efter att fördelningen av mandaten (= platserna i riksdagen) så långt det är möjligt återspeglar hur svenskarna röstat. En viss spärr finns dock för att förhindra en alltför stor partisplittring: För att få vara med om mandatfördelningen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna i hela riket. Ett lokalt starkt parti som fått minst 12 procent av rösterna i en valkrets men inte når upp till fyra procent i

Mandatfördelning i en valkrets Röstetal = det sammanlagda antalet röster ett parti har fått i en valkrets. Delningstal = en ”jämkad” uddatalsserie 1,4 — 3 — 5 — 7 — 9 — 11 o.s.v. Jämförelsetal = När partiernas röstetal dividerats med det första delningstalet (1,4) får man fram det första jämförelsetalet. Det svenska proportionella valsystemet har som mål att fördela mandaten enligt röstutfallet i landet. För att fördelningen ska bli så rättvis som möjligt tillämpas den så kallade jämkade uddatalsmetoden. Alla partierna tävlar mot varandra i en valkrets. Först delas det sammanlagda antalet röster ett parti har fått i sin valkrets med första delningstalet 1,4 från den jämkade uddatalsserien. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet vinner det första mandatet. Röstetalet från det parti som vinner ett mandat divideras därefter med nästa tal i uddatalsserien och tävlar med de andra partierna om mandat två.

Exempel Valkretsen i Slöhyttan har fyra mandat att fördela: Resultatet efter sammanräkningen blir att: parti A får 0 mandat parti B får 1 mandat parti C får 1 mandat parti D får 2 mandat Om valkretsen i vårt exempel haft ett femte mandat, hade parti C fått det mandatet. När 310 fasta mandat är fördelade på landets 29 valkretsar återstår 39 utjämningsmandat. När dessa ska fördelas gör man om hela proceduren och betraktar Sverige som en enda valkrets. Detta ger partier som C-partiet i vårt exempel ytterligare en chans att vinna ett mandat.

Slöhyttan Man. 1 Man. 2 Man. 3 Man. 4 Parti Röstetal 1:a 1:a 2:a 2:a 2:a 3:e 2:a 4:e 3:e deltal jfrtal deltal jfrtal deltal jfrtal deltal jfrtal deltal A 100 /1,4 71 71 71 71 B 200 /1,4 143 143 143 200/3 67 C 300 /1,4 214 214 300/3 100 100 D 400 /1,4 286 400/3 133 133 133 400/5 68


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

hela landet får delta i fördelningen av de fasta mandaten. De får däremot inte vara med i fördelningen av de 39 utjämningsmandaten. För landstingsvalen är spärren mot småpartier tre procent, medan kommunvalen saknar spärregler. (Se ruta om mandatfördelning.)

Valkretsindelningen Sverige är från och med valet 1994 indelat i 29 valkretsar som i stort följer länsindelningen. Städerna/ kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö utgör egna valkretsar. Valkretsarna är i sin tur indelade i olika valdistrikt. (Se grundkurs.) Antalet röstberättigade i ett valdistrikt kan variera mellan några tiotal personer till flera tusen. Sverige har flermansvalkretsar vilket innebär att två eller flera personer kan röstas fram ur en enda valkrets. Valmyndigheten avgör inför varje val hur många fasta mandat varje valkrets ska få. Grunden för dessa beräkningar bygger på antalet röstberättigade i varje valkrets. Förändringarna i mandatfördelningen mellan landets valkretsar är inte särskilt stora, men om tillräckligt många människor flyttar från ett område till ett annat, händer det att en valkrets vinner och en annan förlorar ett mandat. Den största valkretsen är Stockholms län med 36 fasta mandat. Gotlands län är den minsta och har två fasta mandat.

Kritiken av vårt valsystem Vårt valsystem ger en god överensstämmelse mellan avlagda röster och fördelningen av mandaten. Det gynnar ett flerpartisystem, men vi får sällan eller aldrig starka regeringar. Den nu gällande fyraprocentsspärren anses vara för låg. Om man höjde spärren skulle de stora partierna få en fördel, vilket i sin tur skulle kunna stärka regeringsmakten. Nackdelen är att färre partier skulle komma in i riksdagen.

Riksdagen Regeringsformen fastslår att riksdagen är det viktigaste statsorganet (övriga är statschefen och regeringen). Man kan sammanfatta riksdagens uppgifter och maktbefogenheter på följande sätt: – att utse en regeringsbildare (statsminister). – att besluta om statens finanser, hur mycket svenska folket ska betala i skatt och vad pengarna ska användas till, s.k. finansmakt. – att stifta lagar och förordningar som myndigheter ska tillämpa och domstolar ska döma efter: s.k. lagstiftningsmakt. – att granska och kontrollera regeringen och dess förvaltning, s.k. kontrollmakt. (Se grundkurs).

Personval Personval infördes1998. 30 procent av väljarna uttyttjade möjligheten. (Se grundkurs).

Nyval Regeringen får i speciella fall utlysa extra val till riksdagen mellan ordinarie val. En särskild form av extra val eller ”nyval” ska hållas om riksdagen fyra gånger, i samband med en regeringskris, förkastat talmannens förslag till regeringsbildare/ statsminister.

Hur fördelar Valmyndigheten de 310 fasta mandaten över landets 29 valkretsar? Inför 2006 års riksdagsval fanns det 6 892 009 röstberättigade i Sverige. — Antalet röstberättigade divideras med de 310 fasta mandaten. 6 892 009 / 310 = 22 232,3 (kvot för hela riket) Man får fram antalet fasta mandat i en enskild valkrets genom att dividera antalet röstberättigade i valkretsen med kvoten för hela riket. — Stockholms län: 804 300 / 22 232,3 = 36,17 d.v.s. 36 mandat. — Gotlands län: 45 205 / 22 232,3 = 2,03 d.v.s. 2 mandat. 69


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Riksdagsåret Enligt grundlagsändringen hösten 1994 pågår riksdagsarbetet året om. Sommaruppehållet från juni till september som fanns tidigare är formellt sett borttaget, även om mycket av riksdagsarbetet ligger nere under sommaren. Kungen förklarar, den första tisdagen i oktober, riksmötet för öppnat. Statsministern avger därefter en regeringsförklaring som i stora drag beskriver regeringens uppfattning om Sveriges allmänna politiska och ekonomiska situation, vad som bör göras samt en beskrivning av vårt engagemang i omvärlden. Val inträffar andra söndagen i september. Några veckor efter valet ska riksdagen utse en statsminister som i sin tur ska bilda regering. Riksdagsgrupperna, d.v.s. partierna, håller utskottsval, vilket innebär att de utser ledamöter till fackutskotten för de närmaste fyra åren. Senast den 20 september (vid valår den 15 november) presenterar regeringens finansminister sin budgetproposition. Riksdagen har nu 15 dagar på sig att komma med egna eller kompletterande förslag, därefter går den allmänna motionstiden ut. I mitten av oktober håller riksdagen en allmänpolitisk debatt, vanligtvis en stor händelse i våra massmedier. Vid detta tillfälle står partiledarna i fokus och ger sin syn på svensk inrikespolitik och de stora internationella händelserna. Den 15 april går tiden ut för kompletterande regeringsförslag till statsbudgeten, eller den ”ekonomiska vårpropositionen” som den också kallas. På detta sätt blir budgetfrågor det viktigaste under hösten, medan större lagstiftningsfrågor behandlas under våren.

70

I Bostadsutskottet fattas beslut som påverkar bostadsbyggandet i Sverige.

Utskotten Riksdagens utskott är specialiserade på vissa frågor enligt den så kallade fackutskottsprincipen. I dag finns det 15 fasta utskott. Varje utskott har för närvarande 17 ledamöter. Utskottsplatserna fördelas i proportion till antalet mandat som respektive parti har i riksdagen. Om ett parti har 20 procent av platserna i kammaren så bör de således få 20 procent av utskottsplatserna. Sammanlagt 255 personer är ordinarie utskottsledamöter plus 17 ledamöter i EU-nämnden. Det råder ett beredningstvång, vilket innebär att alla frågor som riksdagen ska fatta beslut i måste beredas (behandlas) av minst ett utskott. Utskotten avger betänkanden som riksdagen sedan ska ta ställning till genom omröstning.


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

Talmannen Talmannen leder arbetet i kammaren. Det finns en ordinarie och tre vice talmän. Efter partiledaröverläggningar väljs de på fyra år genom omröstning i riksdagen. Talmannen får inte yttra sig i politiska sakfrågor eller delta i debatter och omröstningar. Talmännen har, liksom de ministrar som är riksdagsledamöter, varsin ersättare i kammaren. Talmannens uppgifter är: – Att efter överläggningar med partiledarna föreslå statsministerkandidat i samband med regeringsskiften. – Att entlediga/avskeda regeringsledamöter vid en fällande misstroendeomröstning. – Att vikariera som statschef om denne är utomlands eller om kungahuset dör ut och det inte finns någon arvtagare. – Att vara ordförande i krigsdelegationen som består av 50 riksdagsledamöter plus ordföranden. Tanken är att krigsdelegationen ska ersätta riksdagen om landet råkar i krig.

Partierna i riksdagen Alla riksdagsledamöter från ett och samma parti bildar en riksdagsgrupp. De samlas regelbundet och diskute-

rar aktuella riksdagsfrågor och utskottsärenden. Inom riksdagsgruppen väljs en gruppordförande, oftast partiledaren, och en gruppledare. Tillsammans med ytterligare någon/några personer utgör dessa det så kallade presidiet. Riksdagsgruppens arbete leds av ett förtroenderåd. Förtroenderådet förbereder viktiga frågor och presenterar dem för riksdagsgruppen. Riksdagsgruppernas möten är inte offentliga.

Riksdagens kontrollmakt En av riksdagens uppgifter är, som tidigare nämnts kontrollen av regeringen och dess förvaltningsapparat. Den sker på fem olika sätt: 1. Debatter, frågor och interpellationer. 2. Konstitutionsutskottet KU kan kalla in medlemmar av regeringen och chefstjänstemän m.fl. för utfrågning och information. KU granskar även protokollen från regeringens sammanträden för att se om allt har gått rätt till. KU:s granskning redovisas och debatteras senare i kammaren. 3. Misstroendeförklaring av t.ex. enskilt statsråd eller hela regeringen. 4. Riksrevisionen granskar den statliga förvaltningen. 5. Justitieombudsmän (JO, 4 st) hjälper enskilda personer som blivit förfördelade av staten.

Det statliga partistödet 2012

Liten ordlista

miljoner kronor Socialdemokraterna 40,3 Moderaterna 33,9 Centern 8,6 Folkpartiet liberalerna 8,6 Kristdemokraterna 7,3 Vänsterpartiet 6,9 Miljöpartiet de gröna 7,3 Sverigedemokraterna 4,0

Bordläggning av ärende. Beslut i ett ärende uppskjuts till ett senare tillfälle för att berörda riksdagsmän ska hinna ”läsa på läxan”.

antal mandat 112 107 23 24 19 19 25 20

Utredning. En grupp experter (eller en ensam utredare) kartlägger ärendet. Vad ska ändras? Varför bör man ändra? Vad händer om man ändrar? Vad blir bättre och vad blir sämre? Vad kostar det att ändra? Remiss. Den färdiga utredningen (på detta stadium en SOU) sänds ut till olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av en eventuell förändring. Man vill helt enkelt ha synpunkter på utredningsförslaget. Proposition. Regeringsförslag. Följdmotioner. Kompletterande förslag från riksdagen som har att göra med regeringens lagförslag. 71


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Justitiekanslern — regeringens kontrollmakt

Folkomröstningar

Justitiekanslern (JK) är, regeringens egen kontrollant, och har till uppgift att övervaka den statliga förvaltningen. Det ska vara en jurist med domarerfarenhet. JK:s uppgifter är bl.a. att: – kontrollera domare och andra tjänstemän i deras arbete – vaka över tryckfriheten och väcka åtal om så behövs – bevaka statens intressen vid tvister.

I vissa frågor som medför stora förändringar i samhället vill politikerna veta vad svenska folket tycker. Vid sådana tillfällen anordnas en folkomröstning. Det finns två typer av folkomröstningar: I det ena fallet vill man bara veta vad medborgarna anser, konsultativ (rådgivande) folkomröstning. I det andra fallet blir ”folkets vilja landets lag”, så kallad decisiv (beslutande) folkomröstning.

Nationella folkomröstningar i Sverige Folkomröstning

År

Utslag

Införandet av allmänt rusdrycksförbud

1922

ja nej

49,0 % 55,1 % 51,0 %

Nej

Övergång till högertrafik

1955

ja nej

15,5 % 53,2 % 82,9 %

Ja

Tilläggspension, senare kallad ATP 3 alternativ: 1 (s och vpk) Obligatoriskt/kollektivt sparande, penningvärdet garanteras av staten 2 (Bondeförbundet/c) Frivilligt sparande, penningvärdet garanteras av staten 3 (Högern/m och fp) Frivillig överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, utan statlig garanti

1957

Valdeltagande Beslut

72,4 %

45,8 %

Alt 1

15,0 % 35,3 %

Kärnkraft som energikälla 1980 3 alternativ/”linjer”: 1 (m och delar av näringslivet) Ja till 12 reaktorer, ingen ytterligare utbyggnad. 2 (s, fp och LO) Ja till 12 reaktorer, ingen ytterligare utbyggnad. Ett förslag om avvecklingsplan och ett nytt energiprogram. 3 (c, vpk och olika miljörörelser) Befintliga sex reaktorer avvecklas inom 10 år, nej till fortsatt utbyggnad.

72

75,7 %

18,9 %

39,1 %

Linje 2

38,7 %

Medlemskap i den europeiska unionen EU

1994

ja nej

Införande av Euro som valuta i Sverige

2003

ja 42,0 % 82,6 % nej 55,9 % blank   2,1 %

52,3 % 46,8 %

82 %

Ja

Nej


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

Reformerad grundlag – tillägg till Regeringsformen (2011) Allmänt Från och med år 2014 flyttas valdagen till den andra söndagen i september. Anledningen till detta är att ge en ny regering bättre möjligheter att hinna påverka sitt första budgetförslag. Från och med valet 2014 sänks spärren för personval till riksdagen till fem procent. Därmed är spärreglerna lika för samtliga val, riksdag, kommun, landsting och val till EU-parlamentet. Riksdagen En obligatorisk omröstning om statsministern ska fortsättningsvis hållas efter varje val. Man vill från början klargöra regeringens stöd i kammaren/riksdagen, d.v.s. vilka är för och vilka är emot i den nyvalda riksdagen. När det gäller riksdagens kontrollmakt ska Konstitutionsutskottet (KU) få större möjligheter att ta del av handlingar och information för att underlätta sitt granskningsarbete.

Möjlighet till kommunalt extra val införs. Om två tredjedelar av ledamöterna i kommun- eller landstingsfullmäktige stödjer ett förslag till extraval. Förvaltningsnytt Lagrådets förhandskontroll förstärks bl.a. när det gäller hur nya lagar passar in i det nuvarande regelsystemet. Rekryteringen av högre domare förändras. Samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd. Övrigt En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete i FN och Europarådet. Förenkla språket, göra innehållet mera lättillgängligt och göra texten i regeringsformen könsneutral.

Nyheter för kommuner och landsting Förstärkt medborgarinflytande: Rådgivande folkomröstningar ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det och att förslaget stöds av 1/3 av fullmäktige.

Hittills har rådgivande folkomröstningar varit vanligast i Sverige, men i frågan om ett svenskt EU-medlemskap och Eurosamarbetet beslutade riksdagen att följa resultatet av folkomröstningen. År 1980 infördes möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar. För detta krävs att minst 10 procent av kammaren begär det, och att en tredjedel av kammaren stöder förslaget. Folkomröstningen får endast handla om: – att ändra grundlagen – att godkänna internationella avtal som medför en grundlagsändring – att överlåta nationell beslutanderätt till en internationell organisation. Eftersom det gäller grundlagsändringar i samtliga fall, ska beslutet fattas av två riksdagar med ett mellanliggande val. När riksdagen har beslutat en första gång kan folkomröstning ordnas i samband med nästa riksdagsval. Folket kan då säga ja eller nej till riks­dagens ståndpunkt. Utslaget i folkomröstningen är bara bindande om en majoritet av de röstande säger nej till förslaget. Om en majoritet röstar ja är det riksdagen som avgör frågan.

Lagar och förordningar Ett lands lagar och förordningar är dess författning eller konstitution. Kärnan i vår författning är grundlagarna. Där regleras hur vårt land ska styras samt vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Grundlagarna skiljer sig från andra lagar genom att de är svårare att ändra. Det krävs två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val för att ändra dem. Anledningen är att en riksdag inte ensam ska kunna ändra på vårt statsskick eller våra demokratiska fri- och rättigheter. Grundlagar och övrig lagstiftning beslutas av riksdagen. Svensk Författningssamling (SFS), är det samlande namnet på de lagar som riksdagen stiftar. Med en ny lag följer ofta olika förordningar, d.v.s. regler som regeringen själv beslutar om. Dessa förordningar är avsedda för myndigheter och verk och beskriver hur den nya lagen ska tillämpas. Lagstiftning är en ständig process där normer och regler ändras i takt med samhällsutvecklingen. Ett bra exempel är EU-medlemskapet. Mängder av lagar som omfattar de flesta områden i vårt samhälle har ändrats och anpassats till europeisk lagstiftning. 73


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Hur lagar blir till Det är riksdagen som beslutar om en lags tillkomst och regeringen som verkställer den. Vägen från förslag till beslut kan vara lång och knagglig och ta många år i anspråk. De inblandade parterna är riks­ dagen, utskotten, regeringen, departement, experter och olika remissinstanser. Fallet med den rödgröna cykelhjälmen Grannen till en riksdagsledamot har ett barn som är ute och cyklar. Barnet faller omkull och slår sig så illa att grannen måste ta sitt barn till sjukhuset. Där får också grannen höra hur många och svåra ­skallskador det inträffar bland cyklister.

Riksdagen Utskott

När grannen kommer hem söker han upp riksdagsledamoten och berättar vad han fått höra på sjukhuset. Riksdagsledamoten för­fat­ tar samma kväll en motion som föreslår en lag om cykelhjälm på alla cyklister. Dagen därpå motionerar han i riksdagen, d.v.s. lämnar sitt förslag. 1. Förslaget går direkt till ett utskott, där man finner att frågan är så intressant att den bör utredas. Därför skriver de just det i sitt betänkande till riksdagen. 2. Riksdagen begär skriftligen att regering­en tillsätter en utredning i ärendet.

Regeringen / Regeringskansliet

4. När utredarna har formulerat sina frågor, räkneexempel och förslag till lösning går utredningen ut på remiss till myndig­heter och organisationer som får ge synpunkter på förslaget.

Remissinstanser

5. När remisstiden gått ut sammanställer utredarna de svar de fått in och av­ lägger en rapport till regeringen. Rege­ ringen författar nu en proposition med utredningens rapport som underlag. Den anser att en hjälmlag är nödvändig samt att hjälmen ska vara röd för att cyklisterna ska synas bättre i trafiken.

Kammaren

Motion och bordläggning 1. Beredning och betänkande

6. Regeringsförslaget presenteras för ­riks­dagen som i sin tur skickar förslaget till det berörda utskottet.

2. Begäran att ­regeringen tillsätter en utredning 3. Beredning och utredning 4. Remiss

5. Proposition

7. Innan utskottet fattar sitt beslut hinner socialdemokraterna (som är i regeringsställning, men i minoritet) göra upp med centern och miljöpartiet. I utskottets slutbetänkande till riksdagen bifaller de regeringens förslag, med en reservation — hjälmen ska vara rödgrön. 8. Riksdagen går till votering och röstar enligt utskottets betänkande. Vi har fått en ny lag.

6. Regeringsförslag och bordläggning

9. Lagen skrivs in i Svensk författningssamling, SFS.

7. Beredning och slutbetänkande

10. Det är slutligen regeringen som via sin förvaltning ska se till att lagen verkställs och efterlevs.

8. Votering

9. Lag i SFS

10. Verkställande

74

3. Regeringen utser en utredningsgrupp, som består av experter, tjänstemän och några politiker. Utredningsgruppen ska ta reda på vad det kostar samhället varje år i form av ambulanstransporter, operationer av skallskador, invalidvård, färdtjänst m.m. i samband med cykel­ olyckor. Hur mycket skulle man spara om alla cyk­lister hade hjälm? Hur ska den se ut? Ska det bli böter om man struntar i lagen? Vad blir samhällskostnaden om alla poliser börjar jaga cyk­ lister utan hjälm?

Fotnot: Detta är en påhittad historia från 1990-­talet. Den 1 januari 2005 blev det en lag på riktigt.


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

Departementen utarbetar direktiv När regeringen har fått riksdagens uppdrag att tillsätta en utredning utarbetas direktiv inom det departement som blir ansvarigt för frågan/utredningen. Direktiven innehåller riktlinjer för hur utredningen ska arbeta. Departementet beslutar också om vilka personer som ska ingå i utredningsgruppen: ordförande, ledamöter, sakkunniga, experter och sekreterare.

Två olika åsikter om euron: Birgitta Ohlsson (fp) och Gustav F ­ ridolin (mp).

Hur en lag blir till Tre typer av instanser är inblandade i lagstiftningsprocessen: – Riksdagens beredningsarbete sker i utskotten och avgörande omröstning äger rum i kammaren. – Regeringen leder utredningsarbetet och författar propositionen. – Remissinstanserna, d.v.s. myndigheter och organisationer, uttalar sig om utredningens förslag till förändring. När utredningen befinner sig på detta stadium – ungefär halvvägs i processen, kallas den Statens offentliga utredning (SOU).

Vad ska utredningen innehålla? Utredningen ska innehålla krav- och konsekvensanalyser. Rationaliserings-, kostnads- och effektivitetsbedömningar ska redovisas utförligt i varje proposition. SOU:n måste med andra ord tala om vad som ska ändras och varför, vad som händer om man ändrar och vad det kostar att ändra. Lagens förarbeten Direktiven som regeringen ger i inledningsskedet av en utredning är värdefulla av flera skäl, men först och främst är de nödvändiga för att avgränsa utredningsarbetet. Ett annat skäl till direktiven har att göra med den färdiga lagen. Människor som arbetar inom rättsväsendet och olika myndigheter ska kunna gå tillbaka till lagens förarbeten för att kunna se vilka tankegångar som ligger bakom lagens tillkomst, och på så sätt lättare förstå hur den bör tillämpas. Lagrådet En särskild typ av remissinstans är lagrådet. Lagrådet granskar ett lagförslag ur en särskild aspekt. Om lagförslaget kan tänkas kollidera med eller avvika från grundlagens tankegångar är det lagrådets uppgift att informera regeringen. Därefter är det regeringens uppgift att föreslå riksdagen hur man ska lösa problemet.

75


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Regeringen beslutar

Fredrik Reinfeldt fick i uppgift av dåvarande talman Björn von Sydow att bilda regering år 2006.

Regeringen När riksdagen har utsett en statsminister ska han eller hon utse övriga statsråd. Själva regeringsskiftet äger rum vid en särskild konselj inför statschefen och talmannen.

Regeringen styr och verkställer Ytterst är det regeringen som styr Sverige och verkställer fattade beslut. Regeringen: – är högsta organ för statsförvaltningen – är chefsinstans för försvarsmakten – kan ge strafflindring, amnesti – kan utlysa extraval till riksdagen – avger propositioner/förslag till nya lagar och budgetar – verkställer riksdagens beslut – svarar för utrikespolitiken tillsammans med riksdagen.

I Sverige fattas förhållandevis få beslut av enskilda ministrar. Regeln är att regeringsärenden avgörs vid regeringssammanträden. Man skiljer på sammanträden då det officiella beslutet fattas och informella överläggningar – allmänna eller lunch­ beredningar – där de reella avgörandena sker. Ett ��rendes gång kan se ut på följande sätt:

1. Frågan kommer till regeringskansliet och diarieförs. Man gör en notering om att en fråga inkommit från en enskild person, myndighet, organisation eller liknande. 2. Ärendet översänds till det departement som ska handlägga ärendet. Efter utredning av olika tjänstemän eller experter presenteras förslaget för departementschefen. 3. Om ärendet är så omfattande att det berör flera departement ska frågan behandlas i samråd mellan departementen i en gemensam beredning. 4. De flesta regeringsärenden beslutas i realiteten vid veckoberedningar där förslag till åtgärd presenteras för departementschefen (se punkt 2).

Regeringsbildningar Regeringsbildningar Enpartiregering Koalitionsregering Samlingsregering Expeditionsministär 76

Stöd i kammaren minoritet/majoritet minoritet/majoritet majoritet varken minoritet e­ ller majoritet


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

5. Verkligt viktiga frågor, t.ex. propositioner, diskuteras vid en allmän beredning då statsråden överlägger med statsministern som också är ordförande vid mötet. 6. Det finns även en något mer avspänd beredningsvariant som kallas lunchberedning där ministrar träffas över en bit mat och samtidigt avgör ärenden. 7. Ska man fatta ett officiellt beslut sker det i ett regeringssammanträde. Minst fem statsråd måste vara närvarande och statsministern är ordförande.

Blir konsten lidande om de kulturella institutionerna själva måste skaffa pengar genom sponsring? ”Teatergrillen” av konstnären Per Lindqvist. (Dramatiska teatern i Stockholm)

Statsförvaltningen Regeringen styr riket genom att presentera förslag för riksdagen. Riksdagen fattar beslut och sedan är det regeringens uppgift att via departementen, ämbetsverken, länsstyrelser och lokal förvaltning se till att besluten genomförs.

Departement och ämbetsverk I Sverige lyder ämbetsverken under regeringen men sorterar under departementen. Det innebär att den svenska statliga förvaltningen är mer självständig i förhållande till sina departement än dess utländska motsvarigheter. Den svenska modellen syftar till att riksdagens beslut, så långt det är möjligt, ska styra förvaltningens verksamhet. En enskild departementschef eller minister ska inte kunna ändra eller påverka riksdagens beslut. I många andra länder har departementschefen betydligt mer att säga till om inom sitt område, s.k. ministerstyre.

Budgetprocessen Förberedelser i departementen Regeringen lämnar en budgetproposition, ett förslag till statsbudget, varje år. Budgetpropositionen omfattar all statlig verksamhet, så det gäller för departementen att kalkylera sina kostnader för alla samhällssektorer, d.v.s. beräkna statens utgifter. Dessutom gäller det att finna vägar att få in dessa pengar, d.v.s. att beräkna statens inkomster. I förberedelserna ingår med andra ord att se över vad ämbetsverk, länsförvaltningar och lokala statliga verksamheter kommer att kosta följande budgetår. Därefter vidtar förhandlingar mellan å ena sidan finansdepartementet, och å andra sidan de övriga fackdepartementen.

77


Sveriges statsskick Sveriges författning – FÖRDJUPNING

Utgiftstak I vårpropositionen 1996 presenterades ett regeringsförslag som innebar en betydlig skärpning vad gäller kontrollen av statens utgifter. Målet var att sätta ett utgiftstak, i kronor och ören, för samtliga departement de närmaste tre åren. Undantaget är kostnaderna för räntor på statsskulden. Anledningen till denna förändring var att det tidigare systemet tillät utgifterna att öka tämligen okontrollerat. Regeringen angav då s.k. förslagsanslag i budgetpropositionen. Det innebar att man föreslog ett visst belopp för en myndighet, och om den verkliga utgiften sedan blev större betalades pengarna ut varpå underskottet i budgeten sakta men säkert ökade. Med det nya förslaget ville man få en bättre kontroll över alla statens utgifter genom att i förväg bestämma hur stort anslag varje enskilt område (27 st.) ska få disponera. Att man inte överskrider anslagen ska kontrolleras varje kvartal och redovisas för riksdagen två gånger om året, bl.a. i samband med vårpropositionen.

Om en myndighet upptäcker att det fastställda anslaget inte räcker ett år är tanken att man antingen gör besparingar under löpande budgetår eller lånar mellan fem och sju procent av sitt eget anslag för det kommande budgetåret. Ett eventuellt överskott får myndigheten spara till följande år. Regeringens ambition är att sätta ett utgiftstak för all offentlig verksamhet, vilket också inbegriper kommunerna.

Regeringens budgetproposition När finansdepartementet och övriga departement slutfört sina förhandlingar presenteras resultatet för riksdagen i budgetpropositionen. Detta sker den 20 september eller senast den 15 november om det är ett valår. Förslaget går tillsammans med följdmotioner på remiss till fackutskotten, där oppositionen får en möjlighet att påverka och justera innehållet.

Några av statens 27 utgiftsområden Samhällsekonomin och finansförvaltningen (statsskuldens förvaltning, Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån m.m.) behandlas av Finansutskottet. Hälsovården, sjukvården och den sociala omsorgen (bidrag till landstingen för bl.a. sjukvård, smittskydd, äldreomsorg, handikappade, missbruksvård, Socialstyrelsen m.m.) behandlas av Socialutskottet.

Rättsväsendet (polisen, domstolarna, kriminalvården, kronofogdarna, rättshjälpen m.m.) behandlas av Justitieutskottet. Totalförsvaret (försvarsmakten, fredsbevarande verksamhet, kustbevakningen, civilförsvaret m.m.) behandlas av Försvarsutskottet. Avgiften till EU (tullavgift, jordbruks- och sockeravgift, avgift baserad på mervärdesskatten och en avgift baserad på bruttonationalinkomsten, BNI) behandlas av Finansutskottet

Allmän motionstid Oppositionen lägger fram sina budgetar.

Steg 1 – Rambeslut Fackutskotten yttrar sig till finansutskottet om de ekonomiska ramar regeringen lagt fram.

Finansministern lämnar budgetpropositionen till riksdagen.

78

September

Oktober

Steg 2 – Detaljbeslut Fackutskotten fördelar pengarna över de 27 utgiftsområdena.

Debatt och beslut

November

Beslut om Riksdagen totalbudgeten beslutar (fastställer) om budgeten

December

Budgeten träder i kraft

Januari

Vårbudgeten/kompletteringsproposition

Budgetarbetet steg för steg


FÖRDJUPNING – Sveriges författning Sveriges statsskick

Budgetarbetet i riksdagen Budgetarbetet i riksdagen sker i två steg enligt den s.k. rambeslutsmodellen. Det första steget innebär att finansutskottet efter förslag från de olika fackutskotten presenterar en kostnadsram för statens olika verksamheter. Riksdagen tar sedan ställning till finansutskottets förslag. Förslaget omfattar statens totala utgifter, inkomster och eventuella lånebehov. Ramarna kan ändras, men bara genom förslag från finansutskottet. Det andra steget innebär att fackutskotten fortsätter att arbeta med detaljerna inom sina respektive områden, men nu är man bunden av de fastställda ramarna. Budgetarbetet avslutas med att finansutskottet gör en sammanställning av de olika dellösningarna. Riksdagen överlämnar senast i december den färdiga statsbudgeten till regeringen. Riksdagen tar med andra ord först ställning till helheten i regeringens budgetförslag, därefter får fackutskotten anpassa detaljerna. Det betyder att oppositionens möjlighet att göra större förändringar i budgeten nästan helt försvunnit. När man väl fastställt de yttre ramarna kan man bara ändra inom dem. Dessutom måste en majoritet av de berörda utskottsledamöterna vara eniga om att minska ett visst anslag för att kunna höja ett annat, annars faller förslaget. Rambeslutsmodellen innebär således att regeringsmaktens inflytande över budgetarbetet har ökat på oppositionens bekostnad. Oppositionen kan dock fortfarande förkasta den yttre ramen om en majoritet av riksdagen enas om att göra detta. Dessutom måste en majoritet vara överens om ett alternativ. Den nya budgeten börjar gälla den 1 januari och varar fram till den 31 december. Denna nya budgetordning började gälla 1997 enligt den grundlagsändring som genomfördes hösten 1994.

Nyckelord Socialistiskt block  Borgerligt block  Väljarstöd  Korporatism  Maktgrupper Lobbying Massmedier Valmanskåren  Proportionellt valsystem Fasta mandat Utjämningsmandat  Valkretsar Jämkad uddatalsmetod Riksdag Talman  Utskott Kontrollmakt Riksdagsgrupp Partistöd  Folkomröstning Lagstiftning Lagråd Regeringsbildningar  Regeringsärende Direktiv Förarbeten Förvaltning  Byråkrati Ministerstyre Budgetprocess Utgiftstak  Rambeslut

Fördjupningsuppgifter 1a. Redogör för maktförskjutningen från kung till riksdag i Sverige. 1b. Försök att koppla denna förändring till utvecklingen av de klassiska ideologierna. 1c. Vilka samband finner du mellan maktförskjutningen, den ideologiska utvecklingen och samhällsförändringen från feodalism till industrisamhälle? Är det fråga om parallella utvecklingsvägar eller är någon del orsak och de övriga konsekvenser? 2. Är den svenska demokratin och författningen ett resultat av ideologiernas framväxt eller av Sveriges folkrörelser och organisationer? 3. Studera maktutredningens uppdrag och resultat (SOU 1990:44). Vilka slutsatser kommer du fram till när det gäller de stora frågorna: — Har Sverige närmat sig det demokratiska idealet? — Har våra möjligheter att påverka förbättrats? (Du kan ha olika tidsperspektiv 1809, 1921, 1974 …) 4. Hur påverkar vårt medlemskap i EU frågeställningarna i fråga 3 nu och i framtiden? 5. Hur ser de svenska partiernas väljarstöd ut? Beskriv geografisk spridning och försök förklara varför den ser ut som den gör.

Engelsk ordlista regeringsform grundlagstiftning väljare val mandat riksdag regering folkomröstning rösträtt blockpolitik maktutredning utskott statsråd motion

form of government; constitution constitutional legislation voters election seat parliament government referendum franchise bloc politics government commission into use of power committee government minister resolution

79


2165-16979-Vāks

Millennium

Millennium

SamhällSkunSkap

SamhällSkunSkap

Den nya upplagan av Millennium är omarbetad för att möta kraven i de nya ämnesplanerna i samhällskunskap för gymnasiet, Gy 2011, men också för att svara upp mot kraven på ett mer flexibelt läromedel som möjliggör större variation i undervisningen.

C h r i S t e r pa l m qv i S t

Millennium börjar med ett avsnitt som visar exempel på samhällsvetenskapliga frågeställningar och samhälls­ vetenskaplig metod. Efter det inledande metodavsnittet följer fyra block som bland annat behandlar makt, demokrati, ekonomi, jämställdhet, miljö, hållbar utveckling, internationella relationer och mänskliga rättigheter.

h a n S k r i S t i a n W i d b e rg

Vi har valt att kalla dessa block för:

v e m b e S tä m m e r arbete oCh pengar S a m h ä l l e o C h e ko n o m i o m vä r l d e n

vem b eS tä m m er

a r b et e o C h pe n ga r

Millennium

SamhällSkunSkap

C h r i S t e r pa l m qv i S t

h a n S k r i S t i a n W i d b e rg

Sa m hä llet S ekon om i

o m vä rl d e n

ISBN 978-91-523-1581-1

(523-1581-1)

2165-16979-018255_SanomaUtb_Millenium-Vaks.indd 1

7/19/12 11:49 AM


9789152315811