9789140670618 by Smakprov Media AB

Pedagogiska trender och metoder

Inspiration och personlig utveckling Pedagogiska trender och metoder

Motivera mera

MOTIVERA MERA möjligheternas pedagogik Övningar för att stärka motivation, självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar

– möjligheternas pedagogik

Övningar för att stärka motivation, Lina Davidsson är gym nasielärare i historia och religion och har bedrivit studier i inter sektionalitet.

Lina Davidsson & David W. Flato

”Måste… pust… kämpa… vidare!” ”Skolkar tills jag orkar igen.” Så svarade några elever på vår fråga: ”Hur motiverar du dig själv när du känner dig skoltrött?” Vet du vad som motiverar dina elever? Vill du ha tips på hur du kan få dina elever mer studiemotiverade? Finns det enkla sätt att arbeta med motivation och värderingar? Motivera mera, möjligheternas pedagogik är en övningsoch inspirationsbok för lärare i åk 6–9 och i gymnasiet. Boken erbjuder en metod som ökar elevernas motivation för skolarbetet, får eleverna att se sina framtidsmöjligheter och ökar deras självkänsla. Alla lärare, oavsett ämne, kan använda sig av övningarna i sin ordinarie undervisning. Med hjälp av boken går det att skapa en varaktig studiemotivation hos eleverna.

Motivera mera självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar

David W. Flato är gym nasielärare i historia, mediapedagog och arbetar med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

LINA DAVIDSSON DAVID W FLATO

Innehållsförteckning Innehållsförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Övningsregister.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Varför ska vi arbeta med det här? Olika förutsättningar

8 10

Motivation som metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Samhörighetskänsla Intresseväckande Autonomi Verklighetsförankring Framtidsförankring Belöning/bestraffning Metodupplägg Värderingar och normer

14 15 15 16 17 18 19 20

Praktisk instruktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Exempelövning Medföljande cd [RESPEKT!] och regler Självreflektion

23 24 24 25

Samhörighetskänsla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Intresseväckande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Autonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Verklighetsförankring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Framtidsförankring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Belöning/bestraffning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Värderingar och normer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Elevblad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Notlista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

Innehållsförteckning

Övningsregister Motivations- och värderingsövningar inordnade i tillhörande kategorier. *De enklaste och snabbaste övningarna är markerade med en stjärna.

Samhörighetskänsla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Vem är vad?* Gängets cirkel* Hela havet gungar Skrik och bekräfta Galen intervju Gemensamma stolar Blindledning Klass-såpa Bolla intresset* Öde Ö* Skol/klassprojekt Framtidsbingo* Falskintervju* Klassmål

28 29 31 32 34 36 38 41 48 72 78 82 85 88

Intresseväckande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Bolla intresset* Klass-såpa Sälj ämnet* En utopidag* Vad intresserar eleverna? Individuella böcker Mänskliga uppslagsverk! Elevplanering Intressetest

48 41 49 51 52 53 54 63 94

Autonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Gör din egen skola Personliga prov Elevplanering Klass-såpa Skol/klassprojekt

Övningsregister

59 61 63 41 78

Verklighetsförankring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Gestalta ämnet* Öde Ö* Ämnen i vardagen Kunskap om drömyrket Skol/klassprojekt Skrik och bekräfta Mänskliga uppslagsverk! Gör din egen skola Heta linjen 4 hörn Möjlighetssteg

70 72 74 76 78 32 54 59 108 113 116

Framtidsförankring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Framtidsbingo* Framtidsbrev* Falskintervju* Klassmål Framtidsmål Anställningsintervju i framtiden Intressetest Vem är vad?* Galen intervju Mänskliga uppslagsverk! Gestalta ämnet* Kunskap om drömyrket Oavslutade meningar* Heta linjen 4 hörn Framtidens heta stol Möjlighetssteg

82 83 85 88 90 93 94 28 34 54 70 76 106 108 110 113 116

Belöning/bestraffning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Rött kort/grönt kort

Värderingsförändrande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Oavslutade meningar* Heta linjen 4 hörn Framtidens heta stol Möjlighetssteg Gissa studenten Fyrkanten Hierarkier

106 108 110 113 116 120 122 126

Övningsregister

Motivation som metod

Motivation är en metod. Genom att arbeta med att motivera eleverna på olika sätt ges eleverna större möjlighet att lyckas i och efter skolan. Tiden vi går i skolan är mycket lång och få elever kan motivera sig själva under hela skolgången. Motivation är det som framkallar aktivitet hos eleverna, det som håller igång aktiviteten och ger den mening och mål.22 Elever utvecklar självkänsla, rätten att lyckas och misslyckas och förståelse för andra. Nyttan och meningen med studierna kan bli tydligare och motivation leder till bättre studieresultat. Känslan av inflytande skapar både mening och förståelse för den egna utvecklingen. Vi vet att eleverna vill förstå den värld de lever i och behöver få kopplingar mellan studier, verklighet och framtid. Får eleverna arbeta med alla motivationskategorierna ökar möjligheten att uppnå de ovannämnda positiva effekterna. Alla elever motiveras på olika sätt och det är viktigt att du som lärare kan hjälpa eleverna att finna sin egen motivation. Vi har skapat en bok fylld med motivations- och värderingsövningar för att alla lärare enkelt ska kunna arbeta med detta. I skapandet av övningarna har vi utgått ifrån teorier kring motivation. Bokens metod bygger på att skapa motivation med hjälp av övningar utifrån sex olika motivationskategorier samt värderingsövningar. Det finns alltså flera olika former av motivation. Ni ska nu få kunskap om indelningen i inre, yttre och

Motivation som metod

obefintlig motivation för att sedan dyka in i våra sex motivationskategorier. Motivation delas in i inre, yttre och obefintlig motivation. Inre motivation är en naturlig motivation där drivkraften till handling finns inne i människan.23 Det handlar om att en människa gör något för aktivitetens egen skull, vilken anses intressant, spännande eller rolig.24 Drivs eleven av inre motivation så blir kunskapen mer varaktig. Motsatsen till inre motivation är yttre motivation. När en människa drivs av yttre motivation upprätthåller hon/han en aktivitet eller lär sig någon kunskap av anledningen att hon/han hoppas få en belöning i framtiden exempelvis jobb, pengar eller studier.25 Yttre motivation kan även vara kopplat till belöningar i nuet exempelvis betyg, uppmuntran eller praktisk nytta. Aktiviteten är således ett medel mot ett annat mål.26 När en elev sliter med ett skolämne är målet alltför ofta inte att kunna ämnet bättre utan att få bra betyg, en guldstjärna i kanten eller muntligt beröm.27 Vissa elever har väldigt svårt att hitta motivation i skolan. I det obefintliga motivations tillståndet har eleverna helt gett upp och skyller allt som sker i skolan på andra faktorer än sig själva. Eleverna ser då inte längre ett samband mellan prestation och resultat.28 Yttre motivation är ett användbart verktyg för att arbeta med elever som har svårt att finna motivation eller har svårt att fungera i skolan. Det yttre motivationstillståndet är vanligast förekommande bland eleverna i skolan. Det mest önskvärda motivationstillståndet däremot är den inre motivationen. Att eleverna drivs av en inre motivation är något som lärarna bör eftersträva, lärarens uppgift bör även vara att försöka upprätthålla motivationen. Är undervisningen starkt fokuserad på betyg och andra yttre faktorer kan den inre motivationen undergrävas.29 Den yttre motivationen kan motivera elever, dock lär sig eleverna skolans kunskap bättre om de drivs av en inre motivation.

Motivation som metod

Utifrån denna kunskap har vi delat in motivation i sex olika kategorier. Kategorierna representerar de mest relevanta och de idag mest användbara motivationsteknikerna. Motivationskategorierna kan vi lärare enkelt arbeta med. Motivationskategorierna är: ■ samhörighetskänsla ■ intresseväckande ■ autonomi ■ verklighetsförankring ■ framtidsförankring ■ belöning/bestraffning. Nedan väljer vi att presentera varje motivationskategori.

Samhörighetskänsla Motivationskategorin samhörighetskänsla handlar om vår uppgift som lärare att skapa ett positivt klassrumsklimat. Ett positivt klassrumsklimat leder till att eleverna motiverar varandra och klarar av att samarbeta. Få klasser är från första stund sammansvetsade. Eleverna påverkas av den klass hon/han tillhör. De påverkas av gruppens sammanhållning, arbetsklimat och arbetsro, vilket kan leda till både positiva och negativa konsekvenser. I en grupp med mycket negativa energier påverkas elevernas inlärning och varje elevs personliga utveckling.30 Dåligt klassrumsklimat leder till fler hinder i undervisningen och fler hinder i elevernas personliga utveckling. En grupp som präglas av positiv energi är bättre på att samarbeta, motivera och stötta varandra vilket leder till fler motiverade elever.31 En väl fungerande grupp kan nå många högt uppsatta mål. Bland dessa elever utvecklas självkänsla, rätten att lyckas och misslyckas och förståelse för andra.32 Det är viktigt att vi som lärare tidigt, redan vid första mötet med

Motivation som metod

gruppen, arbetar med sammanhållningen. Samhörighetsövningarna ska hjälpa till att stärka en grupp och skapa en inkluderande och positiv känsla. Gruppen ska lära sig att samarbeta och stötta varandra mot de mål var och en av eleverna satt upp. För att kunna upprätthålla samma goda samhörighet i flera år krävs det att övningarna görs kontinuerligt. Det leder till att eleverna uppnår bättre självkänsla och studieresultat.

Intresseväckande Genom att väcka elevers intresse kan många elever motiveras och därmed uppnå bättre studieresultat. Intresse är en del av den inre motivationen. Har eleven inre motivation arbetar hon/han med en aktivitet på grund av dess innehåll. Utan intresse lägger elever ned mindre tid på ämnet och därmed påverkas elevernas studieresultat.33 För att elever ska lära sig något krävs det att de lägger ned tid på ämnet.34 Genom att finna elevens intresse kopplat till ämnet kan elevens kunskap bli mer varaktigt. En lärares uppgift är enligt oss att motivera sina elever och därmed borde hon/han försöka väcka intresse hos eleverna för de ämnen hon/ han undervisar i, då intresse är en viktig källa till motivation. För att lärare ska kunna väcka elevers intresse behöver de ta reda på vad som intresserar en klass och dess elever.

Autonomi Autonomi är ett begrepp som inkluderar inflytande, självständighet och självbestämmanderätt. Elever som får större inflytande över skolan och undervisningen motiveras mer och deras studieresultat förbättras. Hur mycket självständighet eller självbestämmanderätt en

Motivation som metod

klass ska ges anpassas efter klassen och dess elever. Inflytande är en av de viktigaste aspekterna i autonomibegreppet. Autonomi handlar om att ge elever känslan av att vara delaktiga och kunna påverka. Detta ökar elevers motivation.35 Det egna ansvaret och det större inflytandet för elever ska ske successivt. Eleverna ska ges så pass mycket eget ansvar att deras självförtroende för varje gång ökar. En klass befinner sig på flera olika nivåer och lärare måste anpassa hur mycket autonomi elever får, dels efter klassen i helhet men även efter varje elev. När eleverna får känna sig delaktiga i de beslut kring undervisningen som berör dem ökar deras studiemotivation. Inflytandet ökar också förståelsen för varför och hur undervisningen bedrivs och synliggör därmed även deras egna läroprocesser (ökad metakognintion). Elever som själva förstår målen i skolan och de bedömningsgrunder som finns har mycket större möjlighet att uppnå bättre studieresultat och lättare att välja framtidsväg själva.

Verklighetsförankring Motivationskategorin verklighetsförankring handlar om att vi lärare ska ge eleverna insikt om vad de ska ha för nytta av kunskapen de lär sig i skolan. Många elever anser att de inte möter verkligheten utan att de lär sig om världen genom en språklig verksamhet. Skolan kan beskrivas som dekontextualiserad. Skolan har ofta ingen kontakt med vardagen där den kunskap eleverna lär sig ska användas.36 Detta är en av anledningarna till att elever är omotiverade. Många elever har svårt att förstå vad de ska ha för användning av den kunskap skolan förmedlar. Vi lärare måste bli bättre på att motivera den kunskap som lärs ut till elever och även koppla kunskapen till verkligheten, alltså det som har skett, sker eller kommer att ske utanför skolans väggar.

Motivation som metod

Det är viktigt att beskriva vad eleverna ska ha för nytta med kunskapen. I en rapport från Högskoleverket betonas verklighetsförankring i undervisningen.37 Arbetslivet bör införlivas i fler utbildningar, även de teoretiska då detta verkar vara till nytta för alla elever.38 Flera av våra övningar ger eleverna ökad verklighetsförankring och kan förtydliga nyttan och meningen med deras studier. Vi vet att eleverna motiveras av verkligheten. Vi vet att eleverna vill förstå den värld de lever i!

Framtidsförankring Eleverna ska motiveras genom att blicka framåt. Eleverna motiveras av framtiden, framtida studier och yrken. Läroplanen föreskriver skolpersonalen att lära eleverna att se framåt och ge kunskap om deras valmöjligheter. Eleverna ska även kunna bedöma vilka konsekvenser de olika valen kan leda till. För att nå detta mål måste skolpersonal informera och vägleda elever i sina val inför framtida studier och yrken.39 Vi vill visa att elevers möjligheter att tillägna sig kunskaper inom ett visst ämne ökar om lärare tar sig tid att koppla in ett framtidsperspektiv på undervisningen. Enligt kognitiva teorier är det framtiden som motiverar människor. Människans beteende är målorienterat och motiveras genom att sträva mot det mål som satts upp. Alla handlingar är medvetet kopplade mot målen.40 Elevers motivation påverkas av de mål dem sätter upp inför framtiden. För att kunna sätta upp sådana mål måste elever ha mycket kunskap om sina möjligheter efter skolan. Det är viktigt att lärare tydligt förmedlar varför elever ska lära sig och få eleverna att blicka längre fram i tiden.

Motivation som metod

Belöning/bestraffning Skolan består idag av ett stort belönings-/bestraffningssystem vilket är betygsystemet. Betygen fungerar som belöning för de starka eleverna men även som bestraffning för de svaga eleverna som inte når upp till de betyg de vill ha/behöver. Betyg som upplevs som informativa kan dock leda till ökad inre motivation. Men upplevs betygen ha ett kontrollerande syfte leder det till att elevens inre motivation minskar.41 Klassisk behaviorism är ett exempel på en teori som förordar belöning och bestraffning. Elever får vid belöning en behaglig känsla och det är denna känsla elever söker om och om igen.42 Belöningar leder till att handlingen inriktas på belöningen, det pris som ges efter en viss handling och inte på kunskapen som eleven får på vägen mot belöningen.43 Elever anpassar sitt handlande med syftet att få beröm, belöning eller undgå bestraffning. En tidigare vanlig form för att motivera elever via belöning/bestraffning var de ökända guldstjärnorna som gavs till elever efter prestation. Målet för många elever var att få så många guldstjärnor som möjligt istället för att få så mycket kunskap som möjligt. Visst kan belöningssystem vara funktionellt, speciellt med elever där det inte fungerat med andra metoder och framförallt om det används under en kort period. Vissa elever arbetar bättre om de ser belöningen som ett mål, men det är inte ett bra sätt att lära sig på i längden. Bestraffning leder till mer negativa konsekvenser än belöning. Bestraffning kan leda till att elever hämmas och begränsar sig själv med sämre självförtroende.44 Vi anser inte att belöning och bestraffning som metod fungerar bra på lång sikt för att motivera eleverna, speciellt inte om målet är ett långsiktigt lärande och fördjupad kunskap. Det är inte önskvärt att motivera elever genom belöning eller bestraffning och i den här boken finns det fem exempel på effektivare

Motivation som metod

motivationskategorier. Av den anledningen har vi endast skapat en övning i denna kategori i boken. Vårt syfte med att ta med denna kategori är att föra upp resonemanget på skolorna kring de negativa följder som belöning och bestraffning kan leda till.

Metodupplägg Alla elever motiveras på olika sätt. Att finna elevernas motivation garanterar dock inte att de presterar bra men det är ett viktigt verktyg för att skapa en meningsfull skolgång. Det finns elever som brinner för ett skolämne men ändå presterar de inte bra när de ska examineras. Det är viktigt att se till varje individs behov och fundera ut hur jag som lärare kan tillmötesgå de behov som varje elev har. Vi anser att allt arbete med våra motivationskategorier leder till att elever tillägnar sig skolans kunskap mer kvalitativt och varaktigt. Det är viktigt att hitta sätt som just dina elever motiveras på. Det man kan börja med är att skapa samhörighet i klassen för att sedan gå vidare med att finna elevens individuella motivationer. Vi har lagt upp boken efter varje kategori. Det går att följa bokens ordning och ta en eller flera övningar från varje kategori för att bygga på elevernas motivation steg för steg. Samhörighetskänsla är den första motivationskategorin i boken eftersom den underlättar allt arbete i klassrummet. Sedan kommer intresseväckande för att få igång elevernas intresse och finna vilka ingångar som passar bäst. Efter det kommer autonomi där elevernas känsla av inflytande kan skapas. Efter att ha blivit tryggare genom samhörighetskänsla och fått upp intresset för skolan eller delar av arbetet på skolan så finns det bra förutsättningar att skapa delaktighet och inflytande. Därefter kommer verklighetsförankring där eleverna får lära sig kopplingen mellan skolan och världen utanför. När eleverna förstått syftet med

Motivation som metod

kunskapen kan de börja fokusera på framtiden. Framtidsförankring är den sista motivationskategorin vi förespråkar. Där får eleverna knyta ihop sina intressen, sitt engagemang och sin kunskapsförståelse till framtida möjligheter och mål. Alla kategorier passar inte alla elever och alla motiveras på olika sätt. Det är därmed viktigt att blanda motivationskategorierna efter de behov som finns hos eleverna. Bokens övningar behöver inte följas i ordning utan du som lärare kan med fördel leta upp de övningar som känns relevanta för dina elever. Motivation kan hjälpa elever att bryta givna sociala mönster och skapa nya möjligheter. Förutom de motivationskategorier vi har med i boken har vi dessutom skapat en kategori för att fördjupa oss i förändringsarbete. Eleven ska få kunskap om sina egna värderingar och samhällets normer. Med hjälp av värderingsförändrande arbete kan allt fler göra sina val utifrån annat än t.ex. klass, kön, etnicitet, funktionalitet, ålder, religion och sexualitet.

Värderingar och normer Vi har valt att arbeta med begreppet värderingar utifrån synen att det är de samlade föreställningar och tankar personer har kring en viss fråga, ämne eller en mer allmängiltig inställning gentemot något. Värderingar är föränderliga och ofta är elever/personer inte själva medvetna om sina värderingar eller varifrån de kommer. Att jobba med värderingar är starkt betonat i läroplanen. Våra värderingar och normer styr många av våra handlingar och förutsättningar. Samhället som vi lever i har en uppdelning mellan vilka som väljer att bli akademiskt utbildade och de som inte läser vidare på högre nivå. Det som är mest avgörande om en person väljer att studera vidare på högre nivå är föräldrarnas studievana. Andra

Motivation som metod

Intresseväckande

Genom att väcka elevers intresse kan många elever motiveras och därmed uppnå bättre studieresultat. Intresse är en del av den inre motivationen. Har eleven inre motivation arbetar hon/han med en aktivitet på grund av dess innehåll. Utan intresse lägger elever ned mindre tid på ämnet och därmed påverkas elevers studieresultat.48 För att elever ska lära sig något krävs det att de lägger ned tid på ämnet.49Genom att finna elevens intresse kopplat till ämnet kan elevens kunskap bli mer varaktigt. En lärares uppgift är enligt oss att motivera sina elever och därmed borde hon/han försöka väcka intresse hos eleverna för de ämnen hon/ han undervisar i, då intresse är en viktig källa till motivation. För att lärare ska kunna väcka elevers intresse behöver de ta reda på vad som intresserar en klass och dess elever.

Intresseväckande

9. Bolla intresset Intresseväckande och samhörighetskänsla Syfte: Eleverna ska snabbt och instinktivt dela med sig av sina intressen.

Läraren får under övningen kunskap om elevernas olika intressen.

Tid: 15-30 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet. Förberedelse: Skapa en fri yta i klassrummet och ta med en boll.

▶ Be eleverna ställa sig i en stor ring. ▶ Förklara uppgiften för eleverna: Ni ska kasta bollen mellan varandra. Du som får bollen ska snabbt säga något du tycker om eller är intresserad av inom det ämne som jag sagt. Du ska alltså säga det första du kommer på kopplat till ämnet och kastar sedan bollen vidare. Jag kommer säga frys, och byta ämnen under övningens gång. Tänk på att ni kastar bollen så att alla i ringen får den några gånger. ▶ Läraren presenterar ett ämne. Börja med ett övergripande ämne t.ex. roligt i livet. Roligaste skolämnet. Godaste maten. Bästa idrotten. Kul fritidsnöje. Bästa filmen. ▶ När eleverna värmts upp kan du som lärare styra in ämnena efter vad du vill få kunskap om, förslagsvis ämnen som anknyter till ditt eget skolämne. Exempelvis inom Geografi: Roligast med Geografi, Roligaste namnet på en stad, Favoritlandet, Snyggaste stenen, Finaste naturupplevelsen, Miljötips, En världsdel, Huvudstäder, Favoritklimat, En förnybar produkt. Elever har olika intressen och här har de på ett roligt sätt fått uttrycka dem. Med denna övning kan du som lärare få kunskap om vad som intresserar dina elever och försöka väcka elevernas inre motivation. 48

Intresseväckande

10. Sälj ämnet Intresseväckande Syfte: Eleverna ska väcka sitt eget och andra elevers intresse för ett skolämne. Läraren får även kunskap om hur eleverna uppfattar olika skolämnen och vad som intresserar dem. Tid: 30-45 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet. Förberedelse: Klipp till små lappar som läraren eller eleverna skriver ned skolans ämnen på.

▶ Dela in klassen i mindre grupper, 4-5 elever i varje grupp. ▶ En elev i varje grupp får uppgiften att börja, och hon/han väljer en lapp med ett skolämne. ▶ Eleven läser lappen och får några sekunders förberedelsetid. Elevens uppgift är att övertyga de andra eleverna om hur värdefullt ämnet är. ▶ Med hjälp av ord och rörelser ska eleven förmedla till de andra vad det är som är kul, nyttigt och intressant med ämnet. Elevens mål är att sälja in ämnet hos de andra eleverna. ▶ Efter att eleven har försökt sälja in ämnet, får de övriga i gruppen framföra sina åsikter om ämnet. Eleverna i gruppen får chans att argumentera för eller emot det eleven har sagt när han/hon försökte sälja in ämnet till gruppen. Det blir därmed en diskussion kring varför de ska läsa skolämnet. ▶ Låt alla elever göra övningen en gång var. ▶ Övningen avslutas med en helklassdiskussion kring elevernas intressen och skolämnens syfte.

Intresseväckande

▶▶▶

Exempel på diskussionsfrågor: ■ Hittade ni en anledning till varför man ska läsa de olika skolämnena? ■ Var det något ämne alla i gruppen tyckte var intressant? Vad var det med ämnet som gjorde det intressant? ■ Vilket ämne är minst intressant? Varför tror ni att man ska läsa det ämnet? ■ Finns det något ämne i skolan som ni anser man inte har någon användning av utanför skolans värld? ■ Vilket skolämne har man mest användning av i vardagen? Är det ämnet det mest intressanta? ■ Hur ska jag som lärare göra för att ni ska tycka alla skolämnen är intressanta? Eleverna kommer troligtvis ha svårt att hitta vad som är intressant eller meningsfullt med många skolämnen. Det är även viktigt att elevernas negativa tankar kring ämnet kommer fram i övningen. Genom att lyssna på elevernas negativa tankar kring ämnet får vi som lärare kunskap om hur vi kan förbättra och anpassa ämnets innehåll för att fånga våra elevers intresse. Att alla elever ska tycka ämnet är intressant är svårt men det ska vara lärarens mål. Genom övningen får du som lärare kunskap om vad eleverna finner intressant. Intresse väcker elevernas inre motivation vilket är viktigt för att bra resultat ska kunna uppnås. Alla skolämnen har ett syfte. Detta syfte är mycket viktigt att vi lärare förmedlar till våra elever om och om igen. Vi måste även lyssna noggrant på våra elever och fånga upp vad som intresserar dem.

Intresseväckande

Verklighetsförankring

Motivationskategorin verklighetsförankring handlar om att vi lärare ska ge eleverna insikt om vad de ska ha för nytta av kunskapen de lär sig i skolan utanför skolans värld. I skolan anser många elever att de inte möter verkligheten utan att de lär sig om världen genom en språklig verksamhet. Skolan kan beskrivas som dekontextualiserad. Skolan har ofta ingen kontakt med vardagen där den kunskap eleverna lär sig ska användas.51 Detta är en av anledningarna till att elever är omotiverade. Många elever har svårt att förstå vad de ska ha för användning av den kunskap skolan förmedlar. Vi lärare måste bli bättre på att motivera den kunskap som lärs ut till elever och även koppla kunskapen till verkligheten, alltså det som har skett, sker eller kommer att ske utanför skolans väggar. Det är viktigt att beskriva vad eleverna ska ha för nytta med kunskapen. I en rapport från Högskoleverket betonas verklighetsförankring i undervisningen.52 Arbetslivet bör införlivas i fler utbildningar, även de teoretiska då detta verkar vara till nytta för alla elever.53 Flera av våra övningar ger eleverna ökad verklighetsförankring och kan förtydliga nyttan och meningen med deras studier. Vi vet att eleverna motiveras av verkligheten. Vi vet att eleverna vill förstå den värld de lever i! Ett tips för att motivera en elev via verklighetsförankring är att genom övningarna i kategorin intresseväckande ta reda på vad som intresserar eleverna utanför skolans värld. Kunskapen om elevernas intresse kan hjälpa läraren att finna vad han/hon kan använda som förklaring av syftet med ämnet och peka på kopplingen mellan ämnet och elevens intresse. Verklighetsförankring

18 A. Gestalta ämnet Verklighetsförankring och framtidsförankring Syfte: Övningen ska få eleverna att motivera skolämnen för sig själva och för varandra. Motivationen ska få eleverna att se ämnet i ett större perspektiv. Tid: 30-45 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet. Förberedelser: Ta med tomma papperslappar.

▶ Ge alla elever en papperslapp på vilken de ska skriva ett valfritt skolämne, yrke eller intresse. Be dem vika ihop lapparna och lägg dem i en skål/påse. ▶ Be eleverna att ställa sig i ringar med 8-10 elever i varje ring. ▶ Läraren ger en elev i varje ring en lapp med ett ämne. Lärarens uppgift är även att starta i gång eleverna och stoppa dem efter 30 sekunder. ▶ Elevens uppgift är att under 30 sekunder sälja in ämnet till de övriga eleverna i ringen. Eleven ska övertyga de andra eleverna i ringen om att skolämnet är mycket viktigt. ▶ Efter att varje elev har gjort övningen ska de i ringen diskutera om eleven lyckades övertyga dem och andra sätt att sälja in ämnet på. ▶ När diskussionerna har pågått i 2-3 minuter ger läraren nästa elev i varje ring ett ämne. Låt övningen pågå tills alla elever gjort övningen. ▶ Avsluta övningen med en kort diskussion i helklass.

Verklighetsförankring

Exempel på diskussionsfrågor: • • • • •

Var det lätt att sälja in ämnet? Vilka ämnen var lättare/svårare att sälja in och varför? Vad var lätt och vad var svårt? Vilka argument fungerade bäst på dig? Finns det något gemensamt med de ämnen eller argument som fungerade bäst för dig? • Kan alla ämnen vara intressanta?

Verklighetsförankring

18 B. Gestalta ämnet Verklighetsförankring och framtidsförankring Syfte: Övningen ska få eleverna att motivera skolämnen för sig själva och för varandra. Motivationen ska få eleverna att se ämnet i ett större perspektiv. Tid: 30-45 minuter. Årskurs: 6-9. Förberedelser: Ta med tomma papperslappar.

▶ Ge alla elever en papperslapp på vilken de ska skriva ett valfritt skolämne. Be dem vika ihop lapparna och lägg dem i en skål/ påse. ▶ Be eleverna att ställa sig i ringar med 8-10 elever i varje ring. ▶ Läraren ger en elev i varje ring en lapp med ett skolämne. ▶ Elevens uppgift är att berätta vilket ämne hon/han har och ett syfte med ämnet. Samtidigt gör eleven passande rörelser kopplat till det ämne han/hon fått. De resterande eleverna i ringen ska upprepa skolämnet och härma rörelserna. Exempel: ”Matte. För att jag vill kunna räkna ut hur mycket koldioxid min flygresa till Spanien släpper ut”. Eleven låtsas samtidigt räkna ut ett tal med hjälp av en miniräknare. Resten av gruppen svara då: ”Matte!” och härmar rörelsen. ”Spanska. För att kunna beställa mat i spansktalande länder”. Eleven låtsas samtidigt beställa mat. Resten av klassen svarar då: ”Spanska!” och härmar rörelsen. ▶ Låt alla elever göra övningen en gång var. ▶ Övningen avslutas med en diskussion i ringarna kring skolämnens syfte. 70

Verklighetsförankring

Exempel på diskussionsfrågor: ■ ■ ■ ■

Hittade ni något syfte med alla skolämnen? Om inte, varför? Har vi nytta av alla skolämnen? Vilka skolämnen anser du är viktigast? Finns det något man borde lära sig i skolan som man inte gör idag? ■ Är det viktigaste ämnet det roligaste ämnet? ■ Vilket ämne skulle du vilja fortsätta läsa på högskolan/universitetet? ■ Vilket skolämne tror du att du kommer ha mest nytta av efter att du har slutat skolan? ▶ Glöm inte att knyta ihop elevernas diskussion. Ett förslag är att be varje grupp kort sammanfatta vad de kom fram till i sina diskussioner. Efter det kan du som lärare berätta vad du anser är syftet med de ämnen du undervisar i. Låt eleverna avslutningsvis kommentera det du berättat.

Verklighetsförankring

19. Öde ö Verklighetsförankring och samhörighetskänsla Eleverna ska lära sig att samarbeta och förstå vikten av olika slags kunskaper. Syfte:

Tid: 60 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet.

På sidan 135 och på cd:n finns övningen klar att kopiera till eleverna. Förberedelse:

▶ Innan du läser berättelsen för eleverna, förklara ordet kunskapsbrev. Kunskapsbrev = brev som beskriver en kunskap exempelvis räkna, läsa, simma, bygga koja, kompostera, etc. Kunskapsbreven ska inte bestå av känslor och medfödda överlevnadsdrifter. ▶ Läs berättelsen för eleverna. (Du får gärna smycka ut eller anpassa historien efter klassen.) Berättelse:

Ni sitter och halvsover på ett plan på väg till Australien. Plötsligt vaknar ni av att syrgasmaskerna åker ned, varningssignalen börjar tjuta och piloten ber er att inta säkerhetsställning. På planet befinner sig du och dina fyra medforskare. Ni har haft uppgiften att samla in och bevara gamla och nutida kunskaper. Kunskaperna är alla skrivna på enskilda brev som förvaras i metallcylindrar ombord på planet, s.k. kunskapsbrev. Du känner en våldsam krasch. Kunskapsbreven flyger runt i planet och det enda du hör är dina kollegors skrik. Planet har landat i vattnet utanför en liten ö någonstans mellan Europa och Australien. Ni är alla välbehållna men planet håller sakta på att sjunka. Det enda du och dina kollegor hinner ta med er är två kunskapsbrev var.

Verklighetsförankring

Vilka två kunskaper väljer du att bevara för eftervärlden? ▶ Eleverna ska var och en för sig själva lista fem kunskapsbrev som hon/han tycker är viktiga, kunskapsbreven ska rangordnas mellan 1-5, där det första kunskapsbrevet på listan är det viktigaste. Eleverna ska även förbereda sig på att kunna motivera sina val. De får 10 minuter på sig. ▶ Dela in klassen i mindre grupper, 4-5 elever i varje grupp. Gruppens uppgift blir nu att enas om 10 kunskapsbrev. Eleverna ska först motivera sina egna val för de andra gruppmedlemmarna. Sedan ska de diskutera fram vilka kunskapsbrev de ska ha med sig till en öde ö och rangordna dem 1-10. ▶ Varje grupp ska kort presentera sina tio kunskapsbrev för resten av klassen och motivera sina val. Dela in tavlan i lika många kolumner som grupper och låt eleverna skriva upp sina kunskapsbrev, vilket underlättar vid en jämförelse av gruppernas val. ▶ Övningen avslutas med en helklassdiskussion. Exempel på diskussionsfrågor: ■ Varför blev svaren så lika alternativt olika? ■ Var lär vi oss de kunskaper som kunskapsbreven tar upp? ■ Vilka av dessa kunskaper lär man sig i skolan? ■ Finns det någon kunskap man borde lära sig i skolan som man idag inte gör? ■ Tror ni att ni fått fram samma svar om ni levt på 1600-talet eller 2400-talet? Varför inte? ▶ Glöm inte att knyta ihop diskussionen. Förslagsvis kan du berätta att vilka kunskaper som är viktiga förändras över tid och plats. Vilka kunskaper man lär sig i skolan påverkas starkt av detta men finns det några kunskaper som alltid kommer att vara viktiga?

Verklighetsförankring

32. Heta linjen Värderingar och normer, verklighetsförankring och framtidsförankring Eleverna får öva på att ta ställning och motivera sina åsikter. Elevernas värderingar utsätts för diskussion och kan ge upphov till nya insikter. Syfte:

Tid: 15-45 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet.

Plats i klassrummet för att skapa en ”het linje”. Lägg gärna ut en linje med hjälp av snöre/rep eller dylikt. Läraren skapar egna påståenden och frågor som eleverna ska ta ställning till efter lärarens egna syfte med övningen eller använder sig av våra exempel. Förberedelse:

▶ Läraren skapar en ”het linje” och ger eleverna påståenden eller frågor i enlighet med exempel A, B eller C (exemplen är kopplade till skola och framtid). ▶ Eleverna ska ställa sig på den del av heta linjen som motsvarar deras åsikt. ▶ Eleverna ska sedan motivera sitt ställningstagande för de elever som står dem närmst på linjen. ▶ Läraren ber sedan några elever att redovisa och motivera sitt ställningstagande och ger dem följdfrågor. ▶ Avslutningsvis ges eleverna chans att byta plats på linjen om de bytt åsikt, innan nästa påstående eller fråga ges.

108

VÄrDErIngAr Och nOrMEr

Exempel: A. Ge eleverna två olika påståenden. Exempelvis:

Jag älskar skolan ____________________________ Jag hatar skolan Jag har framtidsplaner ______________ Jag har inga framtidsplaner Jag vill studera vidare ________________ Jag vill aldrig mer plugga Betyg är viktigast _______________________ Kunskap är viktigast Lön är viktigast _____________________ Roligt arbete är viktigast Jag pluggar i sista stund __________________ Jag pluggar i god tid B. Ge eleverna en fråga och vid ändarna av heta linjen finns två olika motsatta svar.

Ska du studera vidare efter gymnasiet? Vet du vad du vill studera efter gymnasiet? Tycker du att skolan ger dig nyttig kunskap inför framtida arbete? Är det viktigt för dig att tjäna mycket pengar? Kommer du att flytta hemifrån efter skolan? Vill du arbeta med människor? JA ________________________________________________ NEJ Ge eleverna ett påstående, linjen ändrar graden av hur mycket eleven håller med påståendet. C.

Mitt mål med skolan är att få bra betyg. Mitt mål är att få ett jobb där jag blir rik. Jag hade lagt ned mer tid på studierna om jag fått pengar för betygen. Det viktigaste är för mig är att få mycket cred. Jag tycker det viktigaste är att få kunskap, inte att få bra betyg. Jag hade lagt ned mer tid på skolan om det garanterade ett jobb efter studierna. Håller med ________________________________ Håller inte med

Värderingar och normer

109

33. 4 hörn Värderingar och normer, verklighetsförankring och framtidsförankring Syfte: Eleverna får öva på att ta ställning och motivera sina svar, ett

enkelt sätt att diskutera svåra ämnen. Elevernas värderingar utsätts för diskussion och kan ge upphov till nya insikter. Tid: 15-45 minuter. Årskurs: 6-9 och gymnasiet. Förberedelse: Plats i rummet för att kunna gå till 4 olika hörn. Lära-

ren skapar egna påståenden och frågor som eleverna ska ta ställning till eller använda sig av exemplen i A, B och C (exemplen är kopplade till skola och framtid). ▶ Beskriv reglerna för eleverna: Eleverna ska ta ställning till olika påståenden eller frågor genom att ställa sig i något av rummets 4 hörn. Eleverna ska kunna motivera varför de ställt sig i ett visst hörn. Det finns inga rätt eller fel. Eleverna ska lyssna på varandra. ▶ Läraren ställer en fråga eller ett påstående till eleverna. Sedan beskriver läraren 4 alternativ för eleverna som de får ta ställning till genom att ställa sig i det hörn som bäst passar in med deras egen åsikt. Det ska alltid finnas med ett hörn där eleverna kan välja ett annat svar, s.k. eget alternativ. ▶ När eleverna valt hörn får de först motivera sitt sällningstagande för de andra i samma hörn. Läraren ber sedan någon elev i varje hörn motivera sitt svar medan de andra eleverna lyssnar och ihop med läraren ställer följdfrågor. ▶ När varje hörn har framfört sina åsikter får eleverna chans att byta hörn om de bytt åsikt, innan nästa påstående eller fråga ges.

110

VÄrDErIngAr Och nOrMEr

Exempel på övningar:

Läraren säger ett påstående till eleverna med fasta hörnsvar och ber eleverna att välja det hörn som stämmer bäst överens med deras åsikt. A)

Exempel på påståenden; ”Jag trivs i skolan.” ”Mitt mål med skolan är att få mitt drömjobb.” ”Betyg motiverar mig i mina studier.” ”Alla som studerar vidare efter gymnasiet är akademikerbarn”. ”Jag tycker att män inte ska jobba på förskolor”, ”Kvinnor passar bättre som sekreterare än män” ”Nya svenskar blir sämre chefer än de som har svenskfödda föräldrar”, ”Sverige borde införa dödstraff ”. Exempel på fasta hörn: Hörn 1: Håller med Hörn 2: Höll med tidigare Hörn 3: Håller inte med Hörn 4: Eget alternativ B) Läraren ställer en fråga till eleverna med rörliga svar och ber elev-

erna att ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med elevens egna åsikter.

Exempel på frågor och lämpligt hörn: ”Vilket yrke har mest makt över invånarna i landet.”. Hörn 1: Lärare Hörn 2: Politiker Hörn 3: Advokat Hörn 4: Eget alternativ

Värderingar och normer

▶▶▶

111

”Vad ska du göra efter gymnasiet”. Hörn 1: Studera vidare Hörn 2: Börja arbeta Hörn 3: Resa Hörn 4: Eget alternativ C) Läraren berättar för eleverna ett längre case som de får ta ställning

till genom att placera sig i ett av hörnen med olika svarsalternativ.

”Under sommarlovet har Erik till sin förvåning fått reda på att han har kommit in på den utbildningen på högskolan han har sökt. Erik har ganska bra betyg och han har nu chansen att utbilda sig till det han vill arbeta som. Samtidigt har Erik under sommarlovet fått ett arbete där han blivit erbjuden en heltidstjänst. Arbetet är enligt Erik inte särskilt roligt men han tjänar pengar och kan då få möjligheten att åka iväg på en resa en längre tid, vilket han länge drömt om.” Vad ska Erik göra? Hörn 1: Ta jobbet. Det viktigaste är att tjäna pengar, Erik får möjligheten att spara ihop pengar till resan. Plugga kan Erik göra senare. Hörn 2: Börja på universitetet. Det kommer i slutändan att leda till det jobb som han alltid velat ha. Sen när Erik är utbildad kan han resa iväg. Hörn 3: Ta jobbet och jobba ett år och sen hoppas på att komma in på universitetet nästa gång också. Hörn 4: Öppet hörn/eget förslag.

112

Värderingar och normer

Pedagogiska trender och metoder

Inspiration och personlig utveckling Pedagogiska trender och metoder

Motivera mera

MOTIVERA MERA möjligheternas pedagogik Övningar för att stärka motivation, självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar

– möjligheternas pedagogik

Övningar för att stärka motivation, Lina Davidsson är gym nasielärare i historia och religion och har bedrivit studier i inter sektionalitet.

Lina Davidsson & David W. Flato

Motivera mera självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar

David W. Flato är gym nasielärare i historia, mediapedagog och arbetar med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

LINA DAVIDSSON DAVID W FLATO