9789152303887

Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt omfattar alla områden som normalt ingår i grundläggande juridiska kurser. Tyngdpunkten ligger på grundläggande principer inom civilrätt, straffrätt och processrätt för att ge läsaren översiktskunskaper. De olika kapitlen har grupperats i avdelningar, inom vilka det har eftersträvats att samla regler med sakligt samband; Juridik, Familj, Avtal, Näring, Fordran, Ersättning, Straff och Process.

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo RotherSchirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Per Jonas Nordell Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

En strävan utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler är att Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt även ska kunna ge en förståelse för vad juridik är. Boken innehåller därför förhållandevis omfattande avsnitt om rättskällor och juridisk metod samt återkommande rätts­ tillämpningsexempel. Till varje avdelning finns även ett stort antal övningsuppgifter med tillhörande lösningar för att ge djupare förståelse.

Civilrätt Straffrätt Processrätt Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo Rother-Schirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Per Jonas Nordell Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt är skriven av Konrad Lundberg, Johan Schüldt, Theddo Rother-Schirren, Anders Lagerstedt, Catharina Calleman, Per Jonas Nordell, Annina H Persson, Marcus Radetzki och Josef Zila. Författarna är verksamma vid universiteten i Stockholm, Örebro och Umeå.

ISBN 978-91-523-0388-7

BONNIERS (523-0388-7)

Författare Konrad Lundberg, Universitetslektor i handelsrätt vid Stockholms universitet. (1–3 kap. och 9–14 kap.)

Johan Schüldt, Advokat och universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (4, 7 och 8 kap.)

Theddo Rother-Schirren, Advokat och universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (5, 6 och 7 kap.)

Anders Lagerstedt, Universitetslektor i civilrätt vid Örebro universitet och Stockholms universitet med specialinriktning på associationsrätt. (15 kap.)

Catharina Calleman, Universitetslektor i civilrätt vid Umeå universitet och Örebro universitet med specialinriktning på arbetsrätt. (16 kap.)

Per Jonas Nordell, Professor i civilrätt vid Stockholms universitet med specialinriktning på marknadsrätt och immaterialrätt.

(17–18 kap.)

Annina H Persson, Professor i civilrätt vid Örebro universitet med specialinriktning på sakrätt och insolvensrätt. (19–21 kap.)

Marcus Radetzki, Professor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ersättningsrätt. (22–23 kap.)

Josef Zila, Professor i straffrätt vid Örebro universitet. (24–31 kap.)

Förord Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt är en bok avsedd för grundläggande kurser i juridik. Vår tanke har varit att samla alla de rättsområden som normalt ingår i juridiska grundkurser i en och samma bok.

För att i någon mån begränsa omfattningen av denna breda översiktsbok, har tyngdpunkterna lagts på grundläggande principer. Av pedagogiska skäl har de olika kapitlen grupperats i avdelningar, inom vilka har eftersträvats att samla regler med ett sakligt samband.

En ambition, utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler, är att boken även ska kunna ge en viss förståelse för vad juridik är. Därför innehåller den ett förhållandevis omfattande avsnitt om rättskällor och juridisk metod samt återkommande rättstillämpningsexempel. Sist i boken finns också ett stort antal frågor med fullständiga lösningar.

För värdefulla synpunkter under arbetets gång tackar vi kollegorna Catarina Bartholdson, Vladimir Bastidas, Isak Bergdahl, Rolf Höök, Ija Fink Lundgren och Maria Steinberg.

Stockholm i maj 2011 Författarna

7

25 26

Bokens systematik

28 29

Avdelningsrubrikerna är närmast avsedda som nyckelord, inte som någon exakt beskrivning av innehållet. Sålunda återfinns i vissa avdelningar avsnitt som inte alltid brukar räknas till det området (personrätt och successionsrätt har hänförts till ”Familj”, upphovsrätt behandlas under ”Näring”) och sakrättsliga frågor behandlas i anknytning till respektive avtalstyp under ”Avtal” samt förstås i avdelningen ”Fordran”. Å andra sidan behandlas långt ifrån alla avtalstyper under ”Avtal” – en del har hänförts till ”Näring” eller ”Fordran” eller annat. Denna sorteringsprincip har resulterat i följande indelning:

27

Bokens olika kapitel har grupperats i avdelningar, inom vilka har eftersträvats att samla regler med ett sakligt samband. Härvid har inte alla sakliga samband kunnat beaktas. Således återfinns till exempel reglerna om fast egendom utspridda över avsnitten om äganderättsförvärv, nyttjanderätter, säkerhetsrätter och exekution. De olika konsumentskyddslagarna finns kommenterade dels i anslutning till respektive avtalstyp, dels vad gäller det marknadsrättsliga skyddet i avdelningen med huvudinriktning på näringsverksamhet.

» JURIDIK behandlar allmänna frågor, som inte är specifika för något visst sakområde.

30

» FAMILJ tar upp personrätt, samlevnadsformer, barnrätt och successionsrätt » AVTAL behandlar allmän avtalsrätt och sådana särskilda avtal som inte hänförts till någon annan avdelning. I anslutning till äganderättsförvärv genom avtal behandlas också förvärv genom extinktiva eller originära fång, samt den speciella form av äganderätt som samägande är. Som nämnts behandlas sak-

31

9

8

rättsliga aspekter i anslutning till de obligationsrättsliga. Nyttjanderätt som avser boende har sammanförts till ett avsnitt.

7

» NÄRING är samlingsrubriken för associationsrätt (i anslutning vartill även stiftelser berörs), arbetsrätt, marknadsrätt och immaterialrätt. » FORDRAN täcker kreditavtal, säkerhetsrätter och insolvensrätt. » ERSÄTTNING omfattar skadestånd och försäkring.

6

» STRAFF och PROCESS talar för sig själva. Civil verkställighet behandlas dock inte här, utan i insolvensrätten.

5

Tyngdpunkterna har lagts på vad man skulle kunna kalla grundläggande principer. Köplagen behandlas sålunda förhållandevis ingående, medan framställningen av konsumentköplagen och fastighetsköpet huvudsakligen avser skillnaderna mot köplagen. På samma sätt får handelsbolag utgöra en grundmodell, mot vilken bakgrund kommanditbolag och enkla bolag relateras ganska korthugget. En del speciella områden som bedömts mindre intressanta för den breda allmänheten behandlas styvmoderligt (entreprenader, kommission) eller enbart omnämns.

2

3

4

En ambition utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler, är att boken även ska kunna ge en viss förståelse för vad juridik är. Därav de återkommande rättstillämpningsexemplen som återfinns sist i respektive avdelning. Som inlärningsstöd innehåller boken också ett antal övningsuppgifter huvudsakligen av problemlösningstyp med facit.

10

9

Innehållsöversikt 10

1 Rättsordningen 2 Rättskällorna 3 Rättstillämpning

Familj

4 5 6 7 8

Avtal

31 39 57

9 10 11 12 13 14

Introduktion till avtalsrätten Allmän avtalsrätt Köprätt Andra äganderättsförvärv Nyttjanderätt Tjänster

135 139 171 221 235 253

Näring

15 16 17 18

Associationsrätt Arbetsrätt Immaterialrätt Marknadsrätt

269 321 357 373

Fordran

19 Fordringsrätt 20 Säkerhetsrätter 21 Insolvensrätt

401 427 439

Ersättning 22 Skadeståndsrätt 23 Försäkringsrätt 24 25 26 27 28

Introduktion till straffrätten Straffrättsliga grundprinciper Straffansvarsgrunder De straffrättsliga påföljderna Brottsbalkens brottskatalog

Process

29 Introduktion till processrätten 30 Civilprocess 31 Syftet och de grundläggande principerna

471 493 507 515 521 535 539

14

Straff

13

71 73 93 97 107

12

Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt

11

Juridik

549 555 565

15

11

16

9

Innehållsförteckning juridik

13 14

71 73 73 73

15

4 Personrätt 5 Äktenskapsrätt 5.1 Äktenskapsrätt 5.2 Äktenskapets ingående och upplösning

31 31 31 31 32 33 34 34 35 36 37 38 39 39 39 41 44 45 47 48 48 49 49 50 52 54 57 57 57 57 58 59 61 63 63 63 64 66

12

familj

25

11

1 Rättsordningen 1.1 Allmänna drag 1.1.1 Samspel med andra normer 1.1.2 Nationell begränsning 1.1.3 Rättsordningens utveckling 1.1.4 Sanktionssystem 1.2 Rättsreglerna 1.2.1 innebörd 1.2.2 Rättigheter och skyldigheter 1.2.3 Rättsstat 1.2.4 Rättsområden 1.2.5 Dispositiva och indispositiva regler 2 Rättskällorna 2.1 Inhemska rättskällor 2.1.1 Författningar 2.1.2 Lagsamlingar 2.1.3 Förarbeten 2.1.4 Prejudikat 2.1.5 Doktrin 2.1.6 Sedvana 2.1.7 Annat material 2.2 EU-rätten 2.2.1 Avtal mellan stater 2.2.2 EU-rättens källor 2.2.3 Verkan i Sverige 2.2.4 Europakonventionen 3 Rättstillämpning 3.1 Inledning 3.2 Tillämpning av författningstext 3.2.1 Hur bindande är författningstexten?

3.2.2 Vad betyder författningstexten?

3.2.3 Lagtolkningsmetoder 3.2.4 Utfyllnad av luckor i lagen 3.3 Rättsfallstolkning 3.3.1 Prejudikatvärde 3.3.2 Den processuella ramen 3.3.3 Prejudikatens bindande verkan 3.4 Rättskällornas förhållande gentemot varandra

10

Förkortningar

13

16

24 23 22 21 20 19 18

5.3 Egendomsordningen 5.3.1 Grundläggande principer 5.3.2 Underhållsbidrag till make 5.3.3 Giftorättsgods och enskild egendom 5.3.4 Personlig egendom 5.3.5 Särskild egendom 5.3.6 Bodelning under bestående äktenskap 5.4 Bodelning efter äktenskapsskillnad 5.4.1 Allmänt 5.4.2 Vad ingår i bodelningen?

5.4.3 Andelsberäkning 5.4.4 Lottläggning 5.4.5 Särskilda situationer 5.4.6 Bodelningsförrättare 6 Samborätt 6.1 Samboförhållandets ingående och upplösning 6.2 Samboegendom, samboavtal 6.3 Bodelning efter upplösning av samboförhållande 6.4 Övertagande av bostad i vissa fall 7 Barnrätt 7.1 Inledning 7.2 Faderskap/föräldraskap 7.2.1 Fastställelse av föräldraskap 7.2.2 Faderskap då barnets mor är gift med en man 7.2.3 Faderskap då barnets mor är ogift eller gift/sambo med en kvinna 7.2.4 Insemination m.m.

7.3 Adoption 7.4 Vårdnad 1 7.4.1 Allmänt 7.4.2 Barns boende 7.4.3 Umgängesrätt 7.4.4 Medling, avtal, verkställighet 7.5 Underhåll till barn 7.5.1 Underhållsbidrag till barn 7.5.2 Underhållsstöd 7.6 Omyndigs rättshandlingsförmåga 7.7 Regler om förmyndare, god man och förvaltare 8 Arvs- och testamentsrätt 8.1 Inledning 8.2 Arvsrätt 8.2.1 Allmänt 8.2.2 Den legala arvsordningen 8.2.3 Allmänna arvsfonden 8.2.4 Makes arvsrätt 8.2.5 Bodelning vid dödsfall 8.2.6 Förskott på arv 8.2.7 Laglott 8.3 Testamentsrätt 8.3.1 Allmänt

17

14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

75 75 77 78 79 80 80 81 81 82 83 85 90 91 93 93 93 94 95 97 97 97 97 98 98 99 99 00 100 101 101 101 102 102 103 103 104 107 107 107 107 108 109 110 114 116 117 117 117

25

135 135 136 139 139 129 140 141 142 143 145 146 148 148 149 150 150 151 152 155 157 157 158 159 161 162 164 164 165 166 167 168 168 169 170

28 29 30

9 Introduktion till avtalsrätten 9.1 Grundprinciper 9.2 Besittning 10 Allmän avtalsrätt 10.1 Avtalsslut 10.1.1 Allmänt 10.1.2 Bindande anbud 10.1.3 Acceptfrist 10.1.4 Svar på anbud 10.1.5 Passivitetsbindning 10.1.6 Anbud eller utbud?

10.1.7 Andra former för avtalsslut 10.1.8 Standardavtal 10.1.9 Preliminärer 10.1.10 Bekräftelser och fakturor 10.2 Fullmakt 10.2.1 Allmänt om fullmakt 10.2.2 Fullmaktstyper 10.2.3 Behörighet och befogenhet 10.2.4 Särskilda frågor 10.3 Ogiltighet 10.3.1 Inledning 10.3.2 Bristande avtalskompetens 10.3.3 Oriktig utformning 10.3.4 Brister i motiven 10.3.5 Otillåtet avtalsinnehåll 10.4 Avtalstolkning 10.4.1 Inledning 10.4.2 Gemensam partsvilja 10.4.3 ”Dolus-regeln” 10.4.4 Tydning 10.4.5 Generella tolkningsprinciper 10.4.6 Relevant tidpunkt 10.4.7 Utfyllnad 10.4.8 Sammanfattning

27

avtal

118 120 120 120 121 122 123 123 123 124 125 127

26

8.3.2 Upprättande av testamente, formkrav 8.3.3 Återkallelse av testamente, tillägg 8.3.4 Nödfallstestamente 8.3.5 Tolkning av testamente 8.3.6 Delgivning, klander och ogiltighet av testamente 8.4 Några speciella frågor 8.5 Boutredning 8.5.1 Definitioner 8.5.2 Förvaltning av dödsboet 8.5.3 Bouppteckning 8.5.4 Arvskifte RÄTTSTILLÄMPNING – Tolkning av testamente

31

15

8 7 6 5 4

11 Köprätt 11.1 Köp av lös egendom, allmänna regler 11.1.1 Köplagens tillämpningsområde 11.1.2 Parternas åtaganden 11.1.3 Säljarens dröjsmål 11.1.4 Fel i varan 11.1.5 Betalningsdröjsmål 11.1.6 Lojalitetsplikt 11.1.7 Sakrättsliga frågor vid köp 11.1.8 Allmänt om sakrätt 11.1.9 Äganderättens övergång 11.2 Konsumentköp 11.2.1 Inledning 11.2.2 Konsumentköplagen 11.2.3 Distansavtalslagen 11.3 Köp av fast egendom 11.3.1 Inledning 11.3.2 Vad är fast egendom?

11.3.3 Fastighetsregistret 11.3.4 Formkravet 11.3.5 Äganderättens övergång 11.3.6 Avtalsförpliktelserna 11.3.7 Konsumentköp av fast egendom 12 Andra äganderättsförvärv 12.1 Byte 12.2 Gåva 12.2.1 Lös egendom 12.2.2 Fast egendom 12.3 Derivativa, originära och extinktiva fång 12.3.1 Inledning 12.3.2 Godtrosförvärv 12.3.3 Hävd 12.3.4 Herrelösa ting 12.3.5 Andra fall 12.4 Samägande

171 171 171 173 176 180 186 187 188 192 193 195 195 195 199 202 202 203 207 208 213 215 219 221 221 222 222 224 225 225 227 229 230 231 232

13.1 Hyra av lös egendom 13.2 Boenderätt 13.2.1 Inledning 13.2.2 Hyra 13.2.3 Arrende 13.2.4 Bostadsrätt 13.2.5 Tomträtt 13.2.6 Tidsdelat boende 13.3 Andra nyttjanderätter m.m.

13.3.1 Saklån 13.3.2 Begränsade sakrätter till fast egendom 13.4 Sakrättsliga frågor 14 Tjänster 14.1 Sysslomän

235 236 236 237 242 243 245 246 247 247 248 251 253 253

2

3

13 Nyttjanderätt

16

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

235

14.2 Samverkan inom handel 14.3 Konsumenttjänster 14.4 Andra materiella tjänster 14.5 Immateriella tjänster RÄTTSTILLÄMPNING – fråga om förlikningsavtal ingåtts

254 257 259 261 263

näring

15 Associationsrätt 269 15.1 Inledning 269 15.2 Handelsbolag 270 15.2.1 Bolagets bildande 270 15.2.2 Bolagets förvaltning 271 15.2.3 Bolagets ställföreträdare 272 15.2.4 Handelsbolagets och bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 274 15.2.5 Vinst- och förlustfördelning 275 15.2.6 Uppsägning av bolagsavtalet, bolagsmans död/konkurs 276 15.2.7 Likvidation av handelsbolaget 277 15.2.8 Undantag från likvidationsplikten 278 15.3 Kommanditbolag 278 15.3.1 Bolagets bildande 278 15.3.2 Bolagets förvaltning 279 15.3.3 Bolagets ställföreträdare 279 15.3.4 Kommanditbolagets och bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 280 15.3.5 Vinst- och förlustfördelning 281 15.3.6 Upplösning av kommanditbolaget 281 15.4 Enkla bolag 282 15.4.1 Bolagets bildande 282 15.4.2 Bolagets förvaltning 283 15.4.3 Bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 283 15.4.4 Vinst- och förlustfördelning 284 15.4.5 Upplösning av det enkla bolaget 284 15.5 Aktiebolag 285 15.5.1 Allmänt 285 15.5.2 Bolagets bildande 286 15.5.3 Aktier och aktiekapital 287 15.5.4 Bolagets organisation 290 15.5.5 Kapitalanskaffning och kapitalskydd 298 15.5.6 Vinstutdelning och kapitalskydd 300 15.5.7 Bolagets upphörande 303 15.6 Ekonomiska föreningar 303 15.6.1 Allmänt 303 15.6.2 Föreningens bildande 304 15.6.3 Medlemmarna 305 15.6.4 Föreningens organisation 305 15.6.5 Föreningens upphörande 309 15.7 Ideella föreningar 310 15.7.1 Allmänt 310 15.7.2 Föreningens bildande 310

17

15.7.3 Föreningens medlemmar 15.7.4 Föreningens organisation 15.7.5 Föreningens upphörande 15.8 Stiftelser 15.8.1 Allmänt 15.8.2 Stiftelsens bildande 15.8.3 Stiftelsens förvaltning 15.8.4 Stiftelsens upphörande 16 Arbetsrätt 16.1 Inledning 16.1.1 Allmänt 16.1.2 Arbetsrättens syften 16.1.3 Arbetsrättens källor 16.1.4 Internationalisering 16.1.5 Arbetstagarbegreppet och personkretsen 16.2 Anställningsavtalets ingående 16.2.1 Allmänt 16.2.2 Förbudet mot diskriminering 16.2.3 Anställningsformer 16.3 Anställningsförhållandets rättigheter och skyldigheter 16.3.1 Allmänt 16.3.2 Lön 16.3.3 Arbetsuppgifter 16.3.4 Arbetsmiljö 16.3.5 Arbetstider 16.3.6 Ledighet 16.3.7 Rättigheter och skyldigheter vid övergång av verksamhet 16.4 Avslutande av anställningen 16.4.1 Allmänt 16.4.2 Uppsägning av personliga skäl och avsked 16.4.3 Uppsägning på grund av arbetsbrist 16.4.4 Rätt till återanställning 16.5 Facklig arbetsrätt 16.5.1 Allmänt 16.5.2 Föreningsrätten 16.5.3 Den allmänna förhandlingsrätten 16.5.4 Kollektivavtalet 16.5.5 Stridsåtgärder 16.6 Särskilda rättigheter för kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer 16.6.1 Allmänt 16.6.2 Fackliga förtroendemäns rättigheter 16.6.3 Rätt till förhandling före beslut – samverkansförhandling 16.6.4 Övriga former för information och inflytande 17 Immaterialrätt 17.1 Inledning 17.2 Upphovsrätt 17.3 Patenträtt 17.3.1 Allmänt 17.3.2 Företagshemligheter

18

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

311 311 313 313 313 313 314 315 321 321 321 322 323 324 326 327 327 329 331 334 334 334 335 336 338 339 340 341 341 341 343 345 346 346 347 348 349 350 352 352 352 353 355 357 357 360 362 362 364

17.4 Mönsterskydd 17.5 Känneteckensrätt 17.5.1 Allmänt 17.5.2 Varumärkesrätt 17.6 Handel med immaterialrättigheter 17.7 Sanktion och process 18 Marknadsrätt 18.1 Inledning 18.2 Konkurrensrätt 18.2.1 Syfte och begränsningar 18.2.2 Konkurrensbegränsande samarbete 18.2.3 Missbruk av dominerande ställning 18.2.4 Företagskoncentration 18.2.5 Offentlig upphandling 18.2.6 Tillämpningsområde och gränser 18.3 Marknadsföringsrätt 18.3.1 Syfte 18.3.2 Marknadsföringslagen 18.3.3 Informationskrav 18.3.4 Alkohol- och tobaksreklam 18.3.5 Radio- och tv-reklam 18.3.6 Oskäliga avtalsvillkor 18.3.7 Namn och bild i marknadsföring 18.3.8 Tillämpningsområde och gränser 18.4 Process och sanktion RÄTTSTILLÄMPNING – Tolkningen av EU:s konkurrensregler enligt Europafördraget

fordran

19 Fordringsrätt 19.1 Allmänt om fordringars uppkomst 19.2 Allmängiltiga fordringsrättsliga bestämmelser 19.2.1 Skuldebrevslagen 19.2.2 Kvittning 19.2.3 Ränta 19.2.4 Lagen om nedsättning av pengar hos myndighet 19.2.5 Preskription 19.3 Om skuldebrev 19.3.1 Allmänt om skuldebrev 19.3.2 Löpande skuldebrev 19.3.3 Enkla skuldebrev 19.4 Speciella fordringstyper 19.4.1 Konsumentkreditlagen 19.4.2 Avbetalningsköp mellan kommersiella parter 19.4.3 Factoring 19.4.4 Betal- och kreditkort 19.4.5 Växel och check 19.4.6 Finansiella instrument

365 366 366 367 368 370 373 373 374 374 376 377 377 378 379 380 380 380 383 385 385 386 386 387 388 391

401 401 402 402 405 405 406 407 409 409 409 413 415 415 420 422 423 425 425

19

20 Säkerhetsrätter 20.1 Allmänt 20.2 Panträtt i lös egendom 20.3 Panträtt i fast egendom 20.4 Företagshypotek 20.5 Legal panträtt och retentionsrätt 20.6 Återtagandeförbehåll 20.7 Säkerhetsöverlåtelse 20.8 Borgen 20.9 Rätt till redovisningsmedel 20.10 Avtal som kan användas såsom en säkerhetsrätt 21 Insolvensrätt 21.1 Inledning 21.2 Utmätning 21.2.1 Inledning 21.2.2 Förutsättningar för utmätning 21.2.3 Gäldenärens beneficium 21.2.4 Exekutiv försäljning av fast egendom 21.3 Konkurs 21.3.1 Inledning 21.3.2 Förfarandets inledande 21.3.3 Konkursförvaltarens roll 21.3.4 Konkursansökan och konkursbeslut 21.3.5 Förvaltningen av konkursboet 21.3.6 I vilken ordning ska borgenärerna få betalt?

21.3.7 Återvinning 21.3.8 Konkursförfarandets avslutande 21.4 Företagsrekonstruktion 21.4.1 Inledning 21.4.2 Ansökan 21.4.3 Gäldenärens roll under förfarandet 21.4.4 Offentligt ackord 21.4.5 Förfarandets avslutande 21.5 Skuldsanering 21.5.1 Syfte med institutet 21.5.2 Förfarandet 21.5.3 Förutsättningar för att bevilja någon skuldsanering 21.5.4 Utredningen hos KFM 21.5.5 Omprövning av skuldsanering RÄTTSTILLÄMPNING – Hur rätten förändras genom rättspraxis

ersättning

427 427 428 429 430 431 432 434 434 436 437 439 439 440 440 441 443 444 448 448 449 451 451 453 454 456 457 457 457 458 458 459 460 461 461 461 462 463 463 465

22 Skadeståndsrätt 471 22.1 Skadestånd – innebörd och syfte 471 22.2 Skadestånd i och utanför kontraktsförhållanden 471 22.3 Lagstiftning om skadestånd 472 22.4 Ansvarsförutsättningar 473 22.4.1 Skada 473 22.4.2 Aktiv handling alternativt ansvarsgrundande passivitet 474 22.4.3 Icke-förekomst av objektiv ansvarsfrihetsgrund 475

20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

22.4.4 Adekvat kausalitet 22.4.5 Uppsåt, oaktsamhet eller brott 22.4.6 Rent strikt skadeståndsansvar 22.4.7 Ansvar för annans vållande 22.5 Skadeståndsberäkning 22.5.1 Allmänt 22.5.2 Personskada 22.5.3 Sakskada 22.5.4 Ren förmögenhetsskada 22.5.5 Kränkning 22.5.6 Några begränsningsregler 22.6 Jämkning av skadestånd 23 Försäkringsrätt 23.1 Försäkring i stället för skadestånd 23.1.1 Allmänt 23.1.2 Trafikförsäkring 23.1.3 Patientförsäkring 23.1.4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 23.1.5 Läkemedelsförsäkring 23.2 Den rättsliga regleringen av försäkringsavtal 23.2.1 Parterna 23.2.2 Olika typer av försäkringar 23.2.3 Försäkringsavtalslagen RÄTTSTILLÄMPNING – Lagtolkning inom försäkringsrätten

straff

24 Introduktion till straffrätten 24.1 Straffrättens tillkomst och ideologiska bakgrund 24.2 Straffrätten i rättssystemet 24.3 Straffrättens källor 25 Straffrättsliga grundprinciper 25.1 Bakgrund 25.2 En ultima ratio-lösning 25.3 Legalitetsprincipen 25.4 Skuldprincipen 25.5 Proportionalitetsprincipen 25.6 Humanitetsprincipen 26 Straffansvarsgrunder 26.1 Brottsbegreppet 26.2 Personlig skuld 26.3 Ansvarsfrihetsgrunder 26.4 De osjälvständiga brottsformerna 26.4.1 Allmänt 26.4.2 Försök till brott 26.4.3 Förberedelse till brott 26.4.4 Stämpling till brott 26.4.5 Medverkan till brott 27 De straffrättsliga påföljderna 27.1 Allmänt om brottsbalkens påföljdsavdelning 27.2 Det straffrättsliga påföljdssystemet

477 478 480 481 483 483 484 485 486 487 487 489 493 493 493 493 495 495 496 496 496 497 497 501 507 507 509 511 515 515 516 516 518 519 519 521 521 522 524 528 528 529 530 531 532 535 535 536

21

27.3 Om straffmätning och påföljdsval 28 De enskilda brotten (brottskatalogen) 28.1 Struktur och systematik 28.2 Brottsbalkens brottskatalog RÄTTSTILLÄMPNING – Nödvärn

process

29 Introduktion till processrätten 29.1 Processrättens uppgift 29.2 Olika typer av rättsförfarande och processrättens källor 29.2.1 Allmänt om rättsförfarandena 29.2.2 Allmän processrätt 29.2.3 Specialprocess och specialdomstolar 30 Civilprocess 30.1 Syftet och vissa grundprinciper 30.2 Part i civilprocess 30.3 Förfarandet i tvistemål 30.3.1 Grafik 30.3.2 Stämningsansökan 30.3.3 Svaromål 30.3.4 Förberedelse 30.3.5 Huvudförhandling 30.3.6 Domen 30.3.7 Överklagande 30.4 Summarisk process 30.5 Rättegångskostnader 31 Straffprocess 31.1 Syftet och de grundläggande principerna 31.1.1 Allmänt 31.1.2 Legalitetsprincipen 31.1.3 Oskuldspresumtionen 31.1.4 Ne bis in idem 31.1.5 Officialprincipen 31.1.6 Offentlighetsprincipen 31.1.7 Omedelbarhetsprincipen 31.1.8 Ackusatorisk och kontradiktorisk princip 31.1.9 Fri bevisprövning 31.1.10 Appelationsprincipen 31.1.11 Allmänhetens deltagande i rättsskipningen 31.1.12 Objektivitetsprincipen 31.1.13 Rätten till försvar 31.2 Straffprocessrättsliga subjekt 31.3 Straffprocessens stadier 31.3.1 Översikt 31.3.2 Förundersökning 31.3.3 Rättegången 31.3.4 Överklagande och förfarande i högre instans 31.4 Straffprocessuella tvångsmedel 31.5 Summariskt förfarande i brottmål RÄTTSTILLÄMPNING – Hantering av s.k. bevisprovokation

22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

537 539 539 539 543 549 549 550 550 550 552 555 555 557 558 558 558 559 559 560 561 562 563 563 565 565 565 566 566 566 567 567 567 567 568 568 569 569 569 570 571 571 573 574 575 576 577 579

รถvningsuppgifter och lรถsningar ร vningsuppgifter Lรถsningar

585 623

Lagregister Litteratur Sรถkordsregister

641 645 649

23

Förkortningar ABL AD AD, ADD AlkL AML ARN ATL AvKöpL AVLK AVLN AvtL BB BL BrB ChL DAL DL DS EEIG EFL EKMR EPC EPO FAL FB FBL FHL FLL FM FML FRL GATT GFL GåvoL HaL HB HD HitteGL HM HovR HRL ICC ILO JB JP

aktiebolagslag (2005:551) Arbetsdomstolen Arbetsdomstolens domar alkohollag (2010:1622) arbetsmiljölag (1977:1160) Allmänna reklamationsnämnden arbetstidslag (1982:673) avbetalningsköplag (1978:599) lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens byggningabalk (1736:0123 1) lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen) brottsbalk (1962:700) checklag (1932:131) lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslagen) diskrimineringslag (2008:567) departementsskrivelse europeisk ekonomisk intressegruppering lag (1987:667) om ekonomiska föreningar Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna European Patent Convention European Patent Organisation försäkringsavtalslag (2005:104) föräldrabalk (1949:381) fastighetsbildningslag (1970:988) lag (2008:990) om företagshypotek föräldraledighetslag (1995:584) fullmäktig lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen förmånsrättslag (1970:979) General Agreement on Tariffs and Trade (Världshandelsavtalet) lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (godtrosförvärvslagen) lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (gåvolagen) lag (1991:351) om handelsagentur handelsbalk (1736:0123 2) Högsta domstolen lag (1938:121) om hittegods (hittegodslagen) huvudman Hovrätt handelsregisterlag (1974:157) International Chamber of Commerce (Internationella handelskammaren) International Labour Organization jordabalk (1970:994) lag (1970:995) om införande av nya jordabalken

25

KFM KkrL KKV KKöpL KL KommL KonkL KOV KTjL KöpL LAS LFR LKL LOA LOU LUF MB MBL MD MFL MIA ML NJA OECD OHIM PAL PBL PBR PIL PL PreskL prop.

PSL RB RF RH RO RÅ RÅ RänteL SamboL SamägL SB SE-bolag SemL SFS SkbrL SKL

26

kronofogdemyndigheten konsumentkreditlag (2010:1846) Konkurrensverket konsumentköplag (1990:932) konkurrenslag (2008:579) kommissionslag (2009:865) konkurslag (1987:672) Konsumentverket konsumenttjänstlag (1985:716) köplag (1990:931) lag (1982:80) om anställningsskydd lag (1996:764) om företagsrekonstruktion (företagsrekonstruktionslagen) lag (1845:50 s.1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (lösöreköpslagen) lag (1994:260) om offentlig anställning lag (2007:1091) om offentlig upphandling lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster miljöbalk (1998:808) lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) Marknadsdomstolen marknadsföringslag (2008:486) Myndigheten för internationella adoptionsfrågor mönsterskyddslag (1970:485) Nytt juridiskt arkiv Organisation for Economic Co-operation and Development Office for Harmonization in the Internal Market – Trade Marks and Designs produktansvarslag (1992:18) plan- och byggnadslag (2010:900) Patentbesvärsrätten prisinformationslag (2004:347) patentlag (1967:837) preskriptionslag (1981:130) proposition patientskadelag (1996:799) rättegångsbalk (1942:740) regeringsform (1974:152) Rättsfall från hovrätterna Reklamombudsmannen Regeringsrättens årsbok riksåklagaren räntelag (1975:635) sambolag (2003:376) lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (samäganderättslagen) socialförsäkringsbalk (2010:110) Societas Europaea-bolag (europabolag) semesterlag (1977:480) Svensk författningssamling lag (1936:81) om skuldebrev (skuldebrevslagen) skadeståndslag (1972:207)

FÖRKORTNINGAR

SksanL SO SOU StudlL Swedma TF TM TR TSL UB UNCTAD URL WIPO VmL VPML WTO VxL YGL ÅRL ÄB ÄgofrL ÄktB

skuldsaneringslag (2006:548) successionsordning (1810:0926) Statens offentliga utredningar lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen) Swedish Direct Marketing Association tryckfrihetsförordning (1949:105) tredje man Tingsrätt trafikskadelag (1975:1410) utsökningsbalk (1981:774) United Nations Conference on Trade and Development (FN:s specialorgan för handels- och utvecklingsfrågor) lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk World Intellectual Property Organization varumärkeslag (2010:1877) lag (2007:528) om värdepappersmarknaden World Trade Organization (Världshandelsorganisationen ) växellag (1932:130) yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) årsredovisningslag (1995:1554) ärvdabalk (1958:637) lag (1933:269) om ägofred (ägofredslagen) äktenskapsbalk (1987:230)

27

Juridik

Kapitel 1–3: Rättsordningen, rättskällorna & rättstillämpning

1 Rättsordningen 1.1 Allmänna drag 1.1.1 Samspel med andra normer Ingen människa är en ö, sägs det. Med detta åsyftas att vi ständigt samverkar och konfronteras med andra. Ska det kunna ske utan ständiga konflikter, behövs regler som åtminstone i huvudsak accepteras av majoriteten av den större eller mindre grupp som berörs. Sådana regler kan vara av olika karaktär, till exempel sedvanliga, moraliska eller rättsliga. Med en kraftig förenkling skulle man kunna säga, att sedvanor handlar om vad vi brukar göra (fira midsommar), moral om vad vi bör göra (hälsa på bekanta) och rätten om vad vi ska göra (hålla avtal).

Uppenbarligen kan samma norm återfinnas i flera av dessa regelsystem: det är även vanligt att man håller sina avtal, och de flesta tycker att man bör göra det – regeln är med andra ord inte bara rättslig (och som sådan för övrigt inte undantagslös). De olika normsystemen påverkar givetvis varandra, så att ett straffstadgande mot att köra bil berusad rimligen gör folk mindre benägna att göra det, och troligen på sikt även bygger upp en föreställning om att det är moraliskt förkastligt. Om däremot ett visst beteende blir allt vanligare, som exempelvis familjebildning utanför äktenskapet i form av samboende, kommer acceptansen av beteendet att successivt öka och rättsordningen så småningom att anpassas till den nya situationen (sambolagen 1988).

För att rättsregler ska uppfattas som legitima – rimliga, rättvisa och befogade – får de inte hamna på alltför radikal kollisionskurs med gängse värderingar i samhället, allmänt rättsmedvetande. Sker det, kommer folk att försöka kringgå eller trotsa dem, och deras upprätthållande kräver i så fall en omfattande samhällskontroll.

1.1.2 Nationell begränsning Nationell rätts­ ordning

Rättsordningen är nationell, vilket betyder att svensk rätt gäller i Sverige, norsk rätt i Norge, saudisk rätt i Saudi-Arabien och så vidare. I federala stater av typ usa varierar dock i någon mån rättsordningarna delstaterna emellan.

1 Rättsordningen

31

Internationell processrätt

Internationell privaträtt

Att rättsordningen är nationell innebär att så fort ett juridiskt problem berör flera länder, uppkommer ett antal val- eller konkurrensfrågor. Säg att en svensk importör anser att det är fel på varan, och därför vill ha skadestånd av den thailändske exportören. Kan tvisten tas upp i svensk eller thailändsk domstol, ska svensk eller thailändsk köplag tillämpas, kan en svensk dom verkställas i Thailand?

Om svensk domstol är behörig att ta upp tvisten avgörs av svensk rätt. Reglerna om detta kallas något missvisande för internationell processrätt, och förutsätter normalt någon anknytning till Sverige, som att svarandeparten finns här eller har egendom här.

Om svensk domstol är behörig, betyder det inte nödvändigtvis att tvisten löses med användning av den svenska köplagen: lagvalet görs enligt de svenska reglerna om internationell privaträtt. De internationella privat- och processrättsliga reglerna tillåter vanligen parterna på förmögenhetsrättens område, och särskilt i kommersiella sammanhang, att avtala om vilket lands domstol som ska döma vid en tvist och/eller vilken lag som ska tillämpas. I exemplet ovan kan det alltså leda till att svensk domstol är behörig men dömer enligt thailändsk lag.

På motsvarande sätt kan i Thailand det landets regler leda till att thailändsk domstol dömer enligt svensk lag. Möjligheten för parterna att välja domstol och lag kan begränsas av bland annat hänsyn till skydd för den som vanligen är att betrakta som svagare part (till exempel konsument eller anställd) eller i familjerättsliga tvister, där det också kan finnas anledning att begränsa valfriheten.

Om sedan en dom från endera landet kan verkställas i det andra, beror på om de berörda staterna gjort ett avtal om den saken, antingen med varandra, bilateralt, eller genom att båda anslutit sig till en konvention om sådant samarbete mellan flera stater, samt numera särskilt på det Eu-rättsliga samarbetet.

1.1.3 Rättsordningens utveckling Den rättsordning, det juridiska regelsystem, vi har i Sverige i dag, har en lång historisk utveckling bakom sig, där bland annat de medeltida landskapslagarna och den för riket gemensamma 1734 års lag är viktiga steg. Utvecklingen har inte skett i någon total isolering, utan under återkommande inflytande från kontinenten.

Sålunda kan fortfarande, inte bara terminologiskt, spåras visst in-

32

JURIDIK

flytande från den mer än tvåtusenåriga romerska rätten. Inflytande från Tyskland har periodvis varit påtagligt, som under Hansans blomstringstid. Kristendomens införande medförde en kraftig influens från den katolska kyrkans system, den kanoniska rätten.

Numera påverkas den svenska nationella rätten framför allt av vårt medlemskap i Europeiska Unionen, Eu. Föränderlig rätts­ ordning

Rättsordningen är alltså och givetvis föränderlig över tid, och återspeglar mer eller mindre väl hur samhället faktiskt fungerar vid en given tidpunkt – eller åtminstone hur lagstiftaren önskar att det ska fungera. Ibland släpar rättsordningen efter samhällsutvecklingen, som ovan beskrevs beträffande samboförhållanden. Men lagstiftning är också verktyget för att genomföra politiskt önskade förändringar, som arbetsrättsreformen på 1970-talet, varvid rättsordningen i stället för att anpassas till redan ändrade förhållanden avser att ändra på de rådande förhållandena. Förändringstakten är olika hög inom olika rättsområden. För relationer som ingås för avsevärd tid, som äktenskap, är det inte lämpligt att spelreglerna ändras alltför ofta, annat än i detaljer, medan exempelvis skattesystemet är utsatt för frekventa justeringar.

1.1.4 Sanktionssystem

Sanktionerad rätts­ ordning

Karakteristiskt för rättsordningen är, att den är sanktionerad, eller snarare i sig innehåller ett sanktionssystem. Bryter man mot de grundläggande handlingsnormerna, riskerar man att drabbas av någon rättslig påföljd: den som stjäl kan dömas till fängelse, den som bryter ett avtal kan tvingas betala skadestånd. Andra sanktioner är vitesåläggande, förverkande, körkortsindragning, straffavgift, näringsförbud med mera.

Sanktionssystemet upprätthålls av en mängd myndigheter: polisen griper, åklagaren åtalar, domstolen dömer, kriminalvården ”vårdar”, kronofogden driver in betalning etc. Typiskt för moderna samhällen är att rättsordningens upprätthållande med tvångsmedel i stort sett är ett statligt monopol. Som enskilda medborgare får vi endast i mycket begränsad omfattning själva ta oss rätt. Ett av få undantag är rätten att ”å färsk gärning” ta tillbaka vad man fråntagits, ett annat är fiskerättsinnehavares rätt att frånta tjuvfiskare fångst och redskap.

1 Rättsordningen

33

1.2 Rättsreglerna 1.2.1 Innebörd Rättsordningen består av en mängd rättsregler. En logiskt oangriplig definition av detta begrepp är inte helt enkel att göra. Ett genomgående drag är deras generella natur: att tjuven Andersson döms till fängelse beror inte på att regeln är riktad mot just Andersson, den gäller för alla. Typiskt är också som nyss sagts att reglerna är sanktionerade, men det är inte undantagslöst så; i den av riksdagen antagna äktenskapsbalken (ÄktB) står att ”makar ska visa varandra trohet och hänsyn”, 1:2 ÄktB, men någon (rättslig) sanktion finns inte föreskriven, lex imperfecta (ofullständig lag). Vidare kan typiska exempel anges: regeln finns i lagtext eller har faktiskt tillämpats av domstolar/myndigheter.

Det senare exemplet kan tas som utgångspunkt för en praktisk definition: en regel är en rättsregel, om den tillämpas av domstol eller myndighet för dess beslutsfattande. Noga taget sträcker sig en sådan definition något för långt, då den kommer att innefatta även rena arbetsrutiner, och blir inte heller heltäckande: en ny lag är tveklöst rättsregler, redan innan någon hunnit tillämpa den.

Rättsfaktum Rättsföljd

En typisk rättsregel är en generell handlingsnorm, uppbyggd av två tankeled: rättsfaktum och rättsföljd. Den som stjäl ska dömas till fängelse, den som köper ska betala. Stöld är det rättsfaktum, som utlöser rättsföljden fängelsedom, köpeavtalet utöser betalningsskyldighet.

Betyder det att fenomenet fängelsedom alltså i sig är en rättsföljd?

Nej, det beror på vilken regel den ingår i. Historien slutar ju inte i och med fängelsedomen: den som dömts till fängelse, ska intas i kriminalvårdsanstalt. I verkställighetsregeln är tydligen fängelsedomen det rättsfaktum, som utlöser rättsföljden anstaltsintagning (som i sin tur är ett faktum som utlöser vissa regler om hur den intagne ska behandlas). Rättsreglerna kommer tydligen på detta sätt att bilda långa kedjor, eller snarare ett nätverk, där innebörden av en viss regel är beroende av innehållet i ett antal andra regler.

Rättshandling

34

Ett annat exempel: i avtalslagen (AvtL) stadgas huvudregeln, att anbud är bindande, 1 § AvtL. Anbud är tydligen en rättshandling, en av rättsordningen tillåten åtgärd med rättsliga konsekvenser. Denna rättshandling är det rättsfaktum eller den förutsättning eller det rekvisit som har rättsföljden bundenhet som konsekvens. BundenJURIDIK

het vid vad? Givetvis vid anbudets uttryckliga innehåll, men dessutom vid vad som enligt lag hör till den ifrågavarande avtalstypen.

Om anbudet till exempel avser ett köp, binder det utöver sin lydelse anbudsgivaren vid en mängd regler i köplagen (KöpL) eller konsumentköplagen (KKöpL).

Legaldefinitioner

Kopplingsbegrepp

Att en rättsregels innebörd inte kan fullt förstås, utan att den ses i samband med anknytande regler, är särskilt tydligt när det gäller legaldefinitioner – i författningstext gjorda begreppsbestämningar.

I äktenskapsbalken stadgas: ”De två som ingår äktenskap med varandra blir makar”, 1:1 p. 2 ÄktB. Regeln säger i sig ingenting om vad det innebär att vara en make, utan det framgår av de följande reglerna om makars rättigheter och skyldigheter. Den säger heller inte någonting om hur man ingår äktenskap, utan även det regleras längre fram i balken. Make-begreppet fungerar alltså som ett mellanled mellan reglerna om hur äktenskap ingås och reglerna om vilka rättigheter/skyldigheter det medför; man kan tala om ett ”kopplingsbegrepp”. Sådana förenklar kraftigt utformningen av lagtext: i stället för att i varje enskild bestämmelse i äktenskapsbalken beskriva hela vigselproceduren, för att definiera vem som avses, används helt enkelt ordet ”make”.

1.2.2 Rättigheter och skyldigheter På ett likartat sätt fungerar begreppen rättighet och skyldighet. Äganderätt kan på ett sätt beskrivas genom hur den uppkommer (arv, köp, gåva m.m.), på ett annat definieras som vad rättsordningen tillåter den som kallas ägare att göra (använda, förbruka, sälja etc.) och förbjuder andra att göra (straff för skadegörelse och stöld m.m.) Det första utgår från de rättsfakta som skapar fenomenet (jfr att vigsel skapar makar), det andra från de rättsföljder som inträder (jfr att makar är underhållsskyldiga mot varandra). Äganderätt är ur en praktisk juridisk synvinkel helt enkelt det handlingsutrymme som rättsordningen tillerkänner den, som betecknas som ägare.

Om detta utrymme bör vara större (”Avskaffa fastighetsskatten!”) eller mindre (”Egendom är stöld!”) är primärt politiska frågor.

Om en rättslig relation beskrivs som en rättighet för någon eller en skyldighet för någon annan är strängt taget en fråga om ordval. Att hitta ett sammanfattande ord för att beskriva äganderätt i form av omgivningens skyldigheter låter sig visserligen inte enkelt göras, 1 Rättsordningen

35

på grund av fenomenets komplexitet, men i andra fall är ”spegelförhållandet” uppenbart. Att den som fått ett banklån är återbetalningsskyldig innebär att banken har rätt att få betalt, den enes skuld är den andres fordran.

Ord som rättighet och skyldighet är starkt värdeladdade. Att de i juridiska resonemang kan användas som tekniskt-logiska verktyg, i sig värderingsfria, betyder inte att rättsordningen (eller jurister) saknar värderingar. Rättsordningen bygger på, återspeglar och respekterar gängse värderingar i samhället, något som inte sällan framgår direkt av lagtexten, genom hänvisningar till skälighet, rimlighet, god sed med mera. Att resultatet ändå blir ”orättvist” i enskilda fall kan inte undvikas. Skulle låntagare slippa betala så fort de påstod sig redan ha betalt, skulle kreditväsendet braka samman, men konsekvensen kan förstås bli dubbelbetalning för den som tappat bort sitt kvitto. Skulle vi döma till fängelse utan bevis om brott, skulle vi få ett ytterst obehagligt samhälle – för att undvika det accepterar vi att vissa brottslingar faktiskt går fria.

1.2.3 Rättsstat Med det nyss sagda närmar vi oss begreppet rättsstat. Den grundläggande definitionen på en sådan, är att staten och dess organ själva faktiskt följer den gällande rättens regler, rule of law, ”rätten regerar”. I denna begränsade mening kan även en diktatur vara en rättsstat – även om där gäller dödsstraff för felparkering.

Kvalitet

36

Normalt läggs dock vanligen också i begreppet, att rättsordningen är av viss kvalitet. Det ska vara möjligt att hålla sig informerad om rättsläget, de rättsliga konsekvenserna av ens handlande ska vara förutsebara, reglerna ska tillämpas konsekvent och inte godtyckligt, rättsordningen bör ansluta sig till gängse värderingar i samhället, det ska finnas faktiska möjligheter att utöva rättigheterna även gentemot statsmakten (reell tillgång till oberoende domstolar), angrepp på person och egendom måste i rimlig omfattning förhindras och om angrepp ändå sker måste man kunna få rättelse etc. På så sätt använt blir begreppet närmast ett värdeomdöme, ett hedersbetyg på hur väl ett samhälle fungerar i rättsligt avseende.

En del skulle även vilja väga in hur väl samhället fungerar i ekonomiskt avseende, som i fördelningen av välfärd.

JURIDIK

1.2.4 Rättsområden Civilrätt

Offentlig rätt

När det gäller det sakliga innehållet i rättsreglerna görs en traditionell indelning i civilrätt (även kallad privaträtt) och offentlig rätt (i vid mening). Civilrättsliga regler riktar sig i första hand till oss som enskilda medborgare, och styr hur vi ska bete oss gentemot varandra: vad kan vi avtala om och hur går det till, hur kan vi samverka i föreningar och bolag, vad gäller inom familjen; makar och sambor emellan och mellan föräldrar och barn, vad händer med vår egendom när vi dör? Civilrätten kan i sin tur uppdelas i två delar: familjerätt och förmögenhetsrätt. Familjerätten består så betraktat av reglerna om äktenskap och samboende, om föräldrars relation till sina barn samt om arv och testamente. Förmögenhetsrätten handlar väsentligen om rättigheter av ekonomiskt värde, som äganderätt, panträtt, nyttjanderätt, fordringar med mera – vad innebär de, hur uppkommer de (ofta genom avtal, varför avtalsrätt är en betydande del av förmögenhetsrätten), hur kan de utövas gemensamt i bolagsform etc.

Offentlig rätt behandlar ”det allmänna”, stat och kommuner av olika slag, dess organisation, verksamhet och förhållande inbördes och till medborgarna. Hit hör statsrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, processrätt och straffrätt samt även folkrätt (reglerna om staters förhållanden till varandra). I mer inskränkt mening avses emellanåt med offentlig rätt endast statsrätt, folkrätt och förvaltningsrätt.

En grundläggande skillnad mellan rättsområdena kan beskrivas som att civilrättens regler är ”horisontella” – de handlar om samspelet mellan de (rättsligt) jämställda samhällsmedlemmarna – och de offentligrättsliga är ”vertikala” – de handlar om statens maktutövning över samhällsmedlemmarna. Distinktionen bygger på vem reglerna riktar sig till, vem som språkligt är adressaten. Exempelvis riktar sig stöldparagrafen till domstolen, och ålägger den att döma tjuven till fängelse; regeln är alltså offentligrättslig i den här använda vida meningen. Den underliggande innebörden är ju ändå förstås, att det är förbjudet för de enskilda individerna att stjäla. På motsvarande sätt riktar sig köplagen till säljare och köpare, men i förlängningen åligger det förstås domstolen att tillämpa lagen vid en tvist mellan parterna.

Andra beteckningar på olika rättsområden än de ovan angivna används i stor utsträckning, och då inbegrips ofta inte bara de civil-

1 Rättsordningen

37

rättsliga utan även de offentligrättsliga reglerna inom det aktuella sakområdet, till exempel när man talar om konsumenträtt, fastighetsrätt eller bankrätt. Det är i modern lagstiftning inte heller ovanligt, att en lag har regler av olika slag. Sålunda återfinns i konsumentkreditlagen (KKrL) såväl civilrättsliga, marknadsrättsliga som processrättsliga regler.

1.2.5 Dispositiva och indispositiva regler

Indispositiv

Inom civilrätten, särskilt inom förmögenhetsrätten, råder avtalsfrihet som en grundläggande princip: där rättsordningen inte direkt förbjuder det, får vi avtala med vem som helst om vad som helst, så länge vi är överens. I konsekvens med detta är åtskillig lagstiftning inom detta område dispositiv (tillåtande) – de berörda får själva avgöra om de ska följa lagens spelregler eller hitta på egna, som kanske passar dem bättre. Ett typiskt exempel på sådan lagstiftning är köplagen – den ska inte tillämpas, om annat följer av avtalet (eller av partsbruk eller sedvänja), 3 § KöpL. Lagtexten fungerar alltså närmast som ett lagstiftarens förslag på normallösning av uppkommande frågor, och de parter som föredrar andra lösningar har full frihet att skapa sådana. Lagen träder då endast i funktion på sådana punkter, som inte reglerats i avtalet, den fungerar utfyllande. Konsumentköplagen är däremot i stor omfattning tvingande till konsumentens fördel –indispositiv.

38

JURIDIK

Dispositiv

Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt omfattar alla områden som normalt ingår i grundläggande juridiska kurser. Tyngdpunkten ligger på grundläggande principer inom civilrätt, straffrätt och processrätt för att ge läsaren översiktskunskaper. De olika kapitlen har grupperats i avdelningar, inom vilka det har eftersträvats att samla regler med sakligt samband; Juridik, Familj, Avtal, Näring, Fordran, Ersättning, Straff och Process.

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo RotherSchirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Per Jonas Nordell Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

En strävan utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler är att Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt även ska kunna ge en förståelse för vad juridik är. Boken innehåller därför förhållandevis omfattande avsnitt om rättskällor och juridisk metod samt återkommande rätts­ tillämpningsexempel. Till varje avdelning finns även ett stort antal övningsuppgifter med tillhörande lösningar för att ge djupare förståelse.

Civilrätt Straffrätt Processrätt Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo Rother-Schirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Per Jonas Nordell Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt är skriven av Konrad Lundberg, Johan Schüldt, Theddo Rother-Schirren, Anders Lagerstedt, Catharina Calleman, Per Jonas Nordell, Annina H Persson, Marcus Radetzki och Josef Zila. Författarna är verksamma vid universiteten i Stockholm, Örebro och Umeå.

ISBN 978-91-523-0388-7

BONNIERS (523-0388-7)