kap. 1 inledning
17
en särskild konsumentskyddslag från 1977. I Sverige har ett förslag till ny konsumentköplag, SOU 1984:25, lagts till grund för en proposition 1989/90:89 Ny konsumentköplag. Denna har behandlats av lagutskottet i betänkandet 1989/90:35 och därefter antagits av riksdagen. Även den nya konsumentköplagen trädde i kraft den 1 januari 1991 (SFS 1990:932). År 1999 antog EG ett direktiv (1999/44) om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier. Detta har föranlett flera ändringar i konsumentköplagen, vilka trätt i kraft den 1 juli 2002. Förarbetena finns i proposition 2001/02:134. I samband med antagandet av köplagen och konsumentköplagen har riksdagen gjort vissa ändringar i jordabalken rörande fastighetsköp. Den viktigaste nyheten är att reglerna, med en viss modifikation, gjorts tvingande när en näringsidkare säljer en fastighet till en konsument för dennes enskilda bruk (småhus). Samtidigt har bestämts att jordabalkens regler, och inte den nya köplagens, skall vara tillämpliga beträffande riskens övergång och fel vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk, d.v.s. byggnad på annans grund (proposition 1989/90:77 och lagutskot tets betänkande 1989/90:36). Den nya köprätten har även föranlett vissa följdändringar i konsu menttjänstlagen. Ibland är det svårt att skilja ett köp från en tjänst, och av denna anledning är det angeläget att t.ex. skadeståndsreglerna överensstämmer i konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. Men även konsumentskyddet vid husinnehav har beaktats på så sätt att konsumenttjänstlagen gjorts tillämplig också på uppförande av byggnader, d.v.s. på alla entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsumenter (proposition 1989/ 90:77 och 89 samt lagutskottets betänkande 1989/90:35). Den följande framställningen behandlar den nya köprätten, som den framgår av 1990 års köplag och konsumentköplag med därefter gjorda ändringar. På vissa punkter kommer emellertid regler i 1905 års köplag (den äldre köplagen) att uppmärksammas. En anledning till detta är att jag tror att de nya reglerna bättre kan förstås, om de ses mot bakgrund av den äldre rätten. För att kunna begripa äldre köprättsliga prejudikat måste läsaren också behärska den äldre köprätten. Dessutom är det så att den gamla köplagen varit av utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av vad man brukar kalla allmänna kontraktsrättsliga principer, och det är tills vidare ovisst i vilken utsträckning dessa kommer att påverkas av den nya köplagen. Slutligen kan påpekas att många standardavtal är skrivna mot bakgrund av den äldre köprätten, vilket bör beaktas vid tolkningen av standardavtalen.
09-52 Iustus Håstad 10 aug.indd 17
09-08-10 11.01.24