9789127410671

PIXEL 2B

Bjørnar Alseth

•

•

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

Pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

• L ÄRARBOK

Pixel

pixel m a t e m a t i k­

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har Pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6.

Pixel fĂśr ĂĽrskurs 2 bestĂĽr av:

Mona Røsseland

Bjørnar Alseth

•

Mona Røsseland

5= 137–2

pixel 1A •

• LÄRARBOK

LĂ„RARBOK

pixel 1A

pixel mAtemAtiK

mAtemAtiK

pixel

LĂ„RARBOK

1

mAtemAtiK

gRundBOK 2A

LĂ„RARBOK 2A

pixel

pixel

matematIK

1

mAtemAtiK

matematiK

Ă–VNINGSBOK

Ă–VNINGSBOK

ĂśvningsBOK 2

ĂśvNiNGsBOK 2

till pixel fK–3 fiNNs äveN eN päRm meD KOpieRiNGsUNDeRlAG.

läRARBOK 2B

tiLL pixel fK–3 finns Även en pÄRm med KOpieRingsundeRLAg.

LĂ„RARBOK

gRundBOK 2B

2A pixel

LĂ„RARBOK 2B

LĂ„RARBOK

GRUNDBOK

*4#/

*4#/

Bjørnar Alseth

•

Henrik Kirkegaard

•

Mona Røsseland

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

grundbok 2A

lärarbok 2A

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

• ÖVNINGSBOK

2A

1B

GRUNDBOK

L Ă„RARBOK

pixel 2

1B

1B

GRUNDBOK 2B

pixel

• ÖVNINGSBOK

pixel

1A

matematIK

pixel 1B

pixel 1B

läRARBOK 2A

pixel 1

• ÖVNINGSBOK

LĂ„RARBOK

GRUNDBOK 2A

pixel

pixel 1

1A

GRUNDBOK

mAtemAtiK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

pixel

1B

pixel

matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

matematiK

•

Henrik Kirkegaard

m pixel A tgereenm A t imeningsfull K och rolig väg genom engagerande,

• L ÄRARBOK

•

pixel 2A

Henrik Kirkegaard

• GRUNDBOK

•

xel pixpiel

pixel 2A

pixel

Bjørnar Alseth

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

pixel matematIK

137–2

5=

pixel 1A •

pixel

LĂ„RARBOK

mAtemAtiK

1A LĂ„RARBOK

pixel matematIK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

Bjørnar Alseth

Henrik Kirkegaard

1 2

pixel 1A

• LÄRARBOK

• LÄRARBOK

pixel 1A

Ă–VNINGSBOK

Ă–VNINGSBOK 2

1B

1B

GRUNDBOK

GruNdBOK 2B

LĂ„RARBOK

lärarBOK 2B

pixel

L Ă„RARBOK

matematIK

pixel 1B

pixel 1B

1

mAtemAtiK

gRundBOK 2A

LĂ„RARBOK 2A

pixel

pixel

*4#/

Ăśvningsbok 2

läRaRBOK 2B

till pixel fK–3 fiNNs äveN eN päRm meD KOpieRiNGsUNDeRlaG.

matematIK

ĂśvningsBOK 2

ĂśvNiNGsBOK 2

L Ă„RARBOK

pixel

Ă–VNINGSBOK

Ă–VNINGSBOK

1B

1B

GRUNDBOK

gRundBOK 2B

1B L Ă„RARBOK

LĂ„RARBOK 2B

2B

tiLL pixel fK–3 finns Även en pÄRm med KOpieRingsundeRLAg.

GRUNDBOK

*4#/

Ă–VNINGSBOK

1

mAtemAtiK

matematiK

• ÖVNINGSBOK

1A

2

tIll pixel fK–3 fINNS äVeN eN pärm med KOpIerINGSuNderlaG.

mAtemAtiK

pixel

pixel 1

• ÖVNINGSBOK

LĂ„RARBOK

pixel

pixel 1

1A läRaRBOK 2a

GRUNDBOK 2B

pixel

1

mAtemAtiK

mAtemAtiK

pixel

GRUNDBOK

Mona Røsseland

pixel

matematiK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

pixel

GRUNDBOK 2a

1B

•

lärarBOK 2a

pixel

matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

mAtemAtiK

matematiK

•

engagerande, mpixel a tgereenm a t imeningsfull K och rolig väg genom

pixel 1B

Mona Røsseland

• L ÄRARBOK

•

pixel 2B

Henrik Kirkegaard

• GRUNDBOK

•

pix

pixel 2B

pixel

Bjørnar Alseth

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

piel xel

GruNdBOK 2a

2B L Ă„RARBOK

*4#/

grundbok 2b

lärarbok 2b

Till pixel fk–3 finns även en pärm med kopieringsunderlag.

2B L Ă„RARBOK

*4#/

Pixel 2B OMSLAG Lb.indd 1

07-11-20 10.05.54

01Pixel2BLB.ORIG.indd III

08-03-12 08.06.23

Innehåll Pixel 2A Lärarbok Inledning Pixels uppbyggnad Mål för år 2 Grundläggande färdigheter Förslag till läsårsplanering 1 2 3 4 5 6 7 8

Statistik Flersiffriga tal Längd och vikt Tid Geometri Multiplikation Division Symmetri och vinklar

Kopieringsunderlag 1 Talkort 1 2 Talkort 2 3 Talkort 3 4 Historien om nollan 5 Den listige herden 6 Klocka

01Pixel2BLB.ORIG.indd III

Pixel 2B Lärarbok V VI IX X XI 2 16 40 60 76 90 106 120

9 10 11 12 13 14 15 16

Köpa och sälja Talens historia Vi räknar Geometri Bråk Multiplikation Vi räknar vidare Koordinatsystem

2 16 32 48 62 78 102 118

Kopieringsunderlag 1 Tallinje till 100 2 Prickark 3 Loppmarknad 4 Schackbräde

08-03-12 08.06.23

9 Köpa och sälja I det här kapitlet lär sig eleverna att använda pengar i samband med att köpa och sälja.

De utvecklar sin talförståelse, och tränar positionssystemet.

Vidare lär de sig addition och subtraktion med tresiffriga tal.

Eleverna ska använda sin talförståelse samt gruppera i tiotal och hundratal för att utveckla egna metoder för addition och subtraktion av tresiffriga tal. Eleverna ska också få mera erfarenhet av att växla mellan ental och tiotal och mellan tiotal och hundratal.

9

Köpa och sälja

Matematiskt innehåll Matematiskt innehåll Platsvärde ■ ■ ■ ■

Platsvärde Addition av flersiffriga tal Addition av flersiffriga tal

Materiel Materiel Eventuellt leksakspengar ■ ■

(Kopieringsunderlagen Eventuellt leksakspengar 59–62 och 3.9 i (Kopieringsunderlagen Kopieringspärm 59–62 och 3.9 iFk–3) Kopieringspärm Fk–3)

Gör så här ▲

Sidan 2 Samtalsbild Tala med eleverna om priserna på bilden. Fokusera på hur talen är hopfogade av olika siffror och på att siffrorna har sitt värde efter vilken plats i talet de har, alltså om de står på entalsplats, tiotalsplats eller hundratalsplats: ■ Hur mycket kostar hockeyklubban?

(125 kronor.)

■ Om man ska köpa den, hur många hundralappar, tiokronor och enkronor måste man betala med?

(1 hundralapp, 2 tiokronor och 5 enkronor.)

2

Det är bra om man kan visa med leksakspengar.

■ Kan man få ihop 125 kronor med andra pengar? (Till exempel med 2 femtiolappar, 1 tjugokronorssedel och 1 femkrona.)

■ Öva på att räkna med flera i taget, som till exempel 5, 10, 20, 50 och 100.

■ Här har jag lite pengar (till exempel fem femtiolappar), hur mycket är det sammanlagt? Man räknar i kör: 50– 100–150–200–250. (Peka samtidigt på femtiolapparna en i taget. Om du inte har tillgång till leksakspengar kan du rita pengarna på tavlan.)

Gör gärna räkneuppgifter med addition och subtraktion med anknytning till affären.

■

■

■

■

■

■

Vad kostar två par sockor sammanlagt? (98 kronor.)

Hur tänkte ni? (49 är nästan 50, och 50 plus 50 är 100, och så måste man minska med 2.)

Jag köper en luva och betalar med en hundralapp, vad får jag tillbaka då? (31 kronor.)

Hur tänkte du för att komma fram till svaret? (Till exempel att man kan räkna uppåt; att det är 1 krona upp till 70 och sedan 30 till upp till 100.)

Vad kostar tumvantarna och en luva sammanlagt? (119 kronor.)

Hur kom du fram till det? (Till exempel genom att räkna 69–79–89– 99–109–119 eller genom att se att 6 och 5 tiotal blir 11 tiotal sammanlagt, och sedan är det 9 ental.)

2

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:2

08-03-12 08.06.23

Mina anteckningar Hur mycket kostar det?

@G

@G

!

@G

+& !

*/

//

kr

*)& !

,/

*//

kr

Flera aktiviteter

'(+ !

()&

kr 3

Priserna stür pü sidan 2. Addera och skriv svar. Rita gärna pengarna.

â–˛

Sidan 3 Räkna ut summan Räkna ut vad de tvü sakerna kostar med hjälp av bilden pü sidan 2. Addera. Om eleverna vill, kan de rita pengarna.

)++

räkneaktiviteter (att räkna med 5, 10, 50 och 100 i taget) och genom att hitta rätt mängd pengar fÜr olika priser.

Utmana FÜrenkla Lüt eleverna rita pengarna och se om de klarar att lÜsa uppgifterna pü det sättet. Om det ändü är fÜr besvärligt, kan de använda leksakspengar. Efter en stund kan man uppmana dem att rita pengarna i stället.

Nügra elever kan slippa räkna med de dyraste varorna. FÜr dem är det särskilt viktigt att utvidga det talomrüde de behärskar genom

Lüt eleverna hitta pü egna, hÜgre priser pü varorna, sü att det blir svürare additioner. Eleverna müste dü fÜrst skriva priserna som de vill använda intill varorna i den vänstra kolumnen. Eventuellt kan man använda varukataloger (kläder, hemelektronik och liknande) och gÜra räkneuppgifter med bilder ur katalogerna.

JämfÜra priser De stora sportaffärskedjorna skickar ständigt ut reklambroschyrer.

Dessa kan vara utgüngspunkt fÜr en hel del matematisk verksamhet, man kan till exempel gÜra prisjämfÜrelser. Eleverna arbetar i grupper, och varje grupp tar hand om ett varuslag, som vinterjackor, skidor, tefat/stjärtlappar, skidglasÜgon eller nügot annat. Grupperna gür igenom broschyrerna och gÜr en Üversikt Üver de alternativ som finns, ordnade efter pris.

Skriva tal eller hitta pengar Materiel: Leksakspengar, hundralappar, tiokronor och enkronor.

Den här aktiviteten är bra fÜr elever som behÜver Üva mera fÜr att fÜrstü positionssystemet bättre.

Eleverna kan arbeta i par. FÜrst kan de ge varandra en slumpmässig mängd pengar, och sü ska kamraten skriva talet fÜr penningsumman.

FÜr varje korrekt resultat für de en poäng. De kan kontrollera resultatet med varandra. Sedan kan den ena skriva ett tresiffrigt tal och den andra leta fram motsvarande summa pengar.

3

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:3

08-03-12 08.06.25

Matematiskt innehĂĽll â–

Hur mycket kostar det?

Addition av flersiffriga tal @G

@G

)+ !

)-+

*'&

kr

+(& !

'+&

,-&

kr

,+ !

*/

''*

kr

*)& !

()&

,,&

kr

@G

@G

@G

GÜr sü här ▲

Sidan 4 Addera Eleverna adderar priserna.

Som hjälp für de gärna rita pengarna som hÜr till varje vara.

Fokusera pü hur eleverna tänker när de lÜser uppgifterna. FÜrsÜk att lägga märke till elever som använder annorlunda metoder under sitt arbete. Lüt de eleverna presentera sina metoder sü att andra kan ta del av dem. ■Hur mycket kostar tefatet?

(35 kronor) â– Hur mycket kostar skidskorna?

(375 kronor) â– Hur mycket blir det sammanlagt?

(410 kronor) ■Hur räknade du ut det? ■Det kostar 410 kronor, och jag betalar med en 500-lapp. Vad für jag tillbaka dü? (90 kronor)

â–˛

Sidan 5 Addera Räkna ut hur mycket de tre sakerna kostar sammanlagt.

Addera GÜr en enkel teckning av tre saker frün sidan 2 och räkna sedan ut hur mycket de kostar sammanlagt.

@G

@G

@G 4

9 • KÜpa och sälja Addera och skriv svar. Rita gärna pengarna.

FĂśrenkla

Flera aktiviteter

Lüt eleverna rita pengarna och se om de klarar att lÜsa uppgifterna pü det sättet. Om det ändü är besvärligt, kan de använda leksakspengar.

Efter en stund kan de uppmanas att i stället rita pengarna.

Pü sidan 5 kan man stryka den dyraste saken, sü att uppgiften blir att räkna ut hur mycket de tvü andra sakerna kostar sammanlagt.

Leka affär Det är bra om eleverna für mycket Üvning pü att räkna i praktiska situationer. Om det inte finns lagringsutrymme fÜr sü münga saker i klassrummet, kan ett alternativ vara att alla eleverna tar med sig nügra smüsaker hemifrün, eller att de klipper ut fÜremül i varu- eller leksakskataloger och klistrar upp dem pü pappersark. Det müste inte nÜdvändigtvis vara varor frün en bestämd sorts affär (som sportaffär).

Eleverna kan sätta pris pü varorna, men läraren kan avgÜra inom vilket talomrüde priserna ska ligga. Kopierade pengar finns i Kopieringspärm Fk–3, Kopieringsunderlag 59–62, 3.9.

Utmana Lüt eleverna leta upp priser pü motsvarande varor i en reklambroschyr, och sedan räkna ut vad de kostar sammanlagt. Man kan gott uppmana dem att leta efter dyra saker, sü att det blir addition med stora tal.

4

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:4

08-03-12 08.06.26

Mina anteckningar Hur mycket kostar det?

@G

@G

@G

*)& ! ! ('&

*/

,./

kr

)-+ ! ! +(&

+&

/*+

kr

@G

@G

@G

@G

@G @G

()& ! ! ,+ '(+

*(& kr

Välj själv.

! !

Addera och skriv svar. Rita gärna pengarna.

Välj egna varor. Addera och skriv svar.

kr 5

kÜpa och sedan räknar ut hur mycket det kommer att kosta. De skriver ner additionerna i skrivboken. Tala med eleverna om lättfattliga sätt att ställa upp uträkningarna. De bÜr ställas upp sü att nügon annan lätt kan se vad svaret blev och fÜrstü hur uträkningen gjordes.

Man kan ocksü gÜra affärsleken mindre omfattande genom att eleverna väljer ut nügra varor de vill

Spel: KÜplopp Materiel: Spelbräde och snurra (Kopieringsunderlag 2.35–2.36 i Kopieringspärm Fk–3), en spelmark till varje spelare.

Spelet gĂĽr ut pĂĽ att gĂśra av med 1000 kronor sĂĽ snabbt som mĂśjligt.

Alla startar i startrutan. Sedan flyttar man framüt i tur och ordning sü münga rutor som anges av münaden man är fÜdd i. Om en elev till exem-

pel är fÜdd i juli ska han flytta fram sju rutor.

Efter att en spelare har landat pü en ruta, använder han/hon snurran och ser vad som ska gÜras med det pris som rutan visar. Exempel: En spelare är fÜdd i maj och hamnar därigenom pü rutan med Guinness rekordbok, som kostar 128 kronor.

Snurran stannar pü �halva priset�.

DĂĽ skriver eleven 64 pĂĽ sitt papper.

Hur münga rutor en spelare ska flytta fram i nästa drag avgÜrs av entalssiffran i spelarens totala summa. Till exempel skulle eleven som hade 64 flytta fram 4 rutor.

Varje güng en spelare passerar start, kÜper han/hon en present fÜr 25 kronor, som ocksü läggs till det totala beloppet.

5

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:5

08-03-12 08.06.27

Matematiskt innehĂĽll â–

Att hitta rätt penningsumma

â–

Positionssystemet

â–

Addition och subtraktion av flersiffriga tal

â–

Multiplikationstabellen upp till 6

Hur kan du betala?

Rita mynt och sedlar.

@G

'(+ 3

'&& ! (& ! +

Materiel â–

Tärningar, spelmarker

'&& ! (& '(+ 3 '&& ! '& ! '& ! +

Hur kan du betala?

Rita mynt och sedlar.

'(+ 3

! '! '! '! '! '

@G

GÜr sü här ▲

Sidan 6 Rita penningsummorna Ta fram mynt och sedlar som sammanlagt är 125 kronor. GÜr tre olika fÜrslag. Eleverna ska rita pengarna.

Rita penningsummorna Rita mynt och sedlar som sammanlagt är 430 kronor. GÜr fyra olika fÜrslag.

Ge gärna fler südana uppgifter muntligt. Fokusera pü positionssystemet: ■Vilken siffra stür pü tiotalsplatsen i 234 kronor? (3) ■Om du bara har hundralappar, tiokronor och enkronor, hur ska du fü ihop 513 kronor? ■Rita 839 kronor med sü fü mynt och sedlar som du kan.

(500 + 100 + 100 + 100 + 20 + + 10 + 5 + 1 + 1 + 1 + 1).

â–˛

Sidan 7 Spel Alla elever placerar en spelmark pü startrutan. De kan spela i var sin bok, men det är kanske roligast att vara tvü eller tre tillsammans. I sü fall gÜr det ingenting om flera spelmarker hamnar pü samma ruta.

Eleverna slür en tärning i tur och ordning och flyttar sin spelmark sü lüngt fram som antalet prickar pü tärningen visar. Hamnar de pü ett

'&& ! '&& ! '&& *)& 3 ! '&& ! (& ! '&

'&& ! '&& ! '&& ! '&& *)& 3 ! '& ! '& ! '&

'&& ! '&& ! '&&

'&& ! '&& ! '&& ! +& ! +& ! + ! + *)& 3 ! '&& ! (& ! + ! + *)& 3 ! + ! + ! + ! + 6

9 • KÜpa och sälja / Rita och skriv hur du kan betala 125 kr och 430 kr genom att använda olika kombinationer av mynt och sedlar.

grÜnt fält, ska antalet prickar pü tärningen multipliceras med talet i rutan och svaret adderas till den summa eleven redan har. Hamnar man pü ett rÜtt fält gÜr man likadant, men svaret ska nu subtraheras frün den summa eleven redan har.

Det kan vara praktiskt att eleverna skriver ned hur münga poäng de har vid varje tillfälle.

FÜrst i mül für ytterligare 50 kronor, nummer tvü für 20 kronor, medan trean für 10 kronor. Den som därefter har mest pengar vinner.

FÜrenkla Talen i spelet kan gÜras lättare genom att alla tiorna gÜrs om till ettor. Dü kan deltagarna starta med 100 kronor i stället fÜr 500.

Lüt eleverna använda leksakspengar. De müste kunna växla, sü att de alltid har rätt summa pengar.

Eleverna bÜr ocksü uppmanas att skriva ned hur mycket de har efter varje uträkning.

Elever som är vana vid det kan ha nytta av att hoppa pü en tallinje.

Det gür alldeles utmärkt. De skriver dü ner sü mycket som de behÜver fÜr att kunna utfÜra beräkningarna.

6

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:6

08-03-12 08.06.28

Mina anteckningar

@G

@G

@G

tills kortleken är slut. Den som fütt flest stick eller buntar har vunnit.

SPELREGLER BĂśrja med 500 kr.

Slü en tärning och flytta spelmarken lika münga rutor som tärningen visar.

Multiplicera antal prickar med talet i rutan och addera till dina pengar.

Multiplicera antal prickar med talet i rutan och subtrahera lika mycket frĂĽn dina pengar.

Ettan i mül für 50 kr, tvüan für 20 kr och trean für 10 kr. Den som har mest pengar när spelet är slut vinner.

7

Utmana Müla flera rutor rÜda och grÜna, gärna sü att alla är färglagda. Skriv sedan in lämpliga tal i varje ruta, till exempel 7, 8 och 9. Det gür ocksü bra att slü med tvü tärningar, en �vanlig� tärning som bestämmer hur lüngt brickan ska flyttas och en tärning med tio sidor som används till multiplikationen. Om man dü slür 3 och 8, ska man flytta 3 steg framüt och multiplicera talet i den rutan med 8. Är rutan grÜn, adderas svaret, är den rÜd, subtraheras det.

Flera aktiviteter Spel: Tre kort blir 16 Materiel: En kortlek till tvĂĽ elever.

Eleverna spelar mot varandra, tvĂĽ

Räkna frün 285 till 305 Tvü spelare ska i tur och ordning skriva och räkna upp talen frün 285 till 305. De kan säga ett eller tvü tal varje güng och für inte hoppa Üver nügot tal. Den spelare som für skriva och säga 305 vinner.

Exempel: Spelare A skriver och säger fÜrst 285 och 286, sedan skriver och säger spelare B 287, spelare A 288 osv. Här blir det spelare B som für skriva 305 och därmed vinna.

och tvü. Kortleken blandas och placeras mittemellan eleverna. De drar ett kort i taget varsin güng och lägger korten rättvända framfÜr sig.

Den som fĂśrst fĂĽr tre kort som sammanlagt ger 16, fĂĽr ett stick.

Om ingen kan skapa talet 16 efter att alla har dragit tre kort var, fortsätter man att dra varsin güng tills nügon kan üstadkomma 16 med tre av sina kort. En spelare für alltsü inte använda den andras kort fÜr att fü rätt summa. Sticket kan visas genom att eleven samlar ihop sina och motspelarens kort i en bunt framfÜr sig. Sedan bÜrjar eleverna pü nytt att dra kort varsin güng.

Den som fÜrlorade fÜregüende stick für starta nästa runda. Eleverna spelar en bestämd tid eller

7

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:7

08-03-12 08.06.29

Matematiskt innehĂĽll â–

Att räkna med pengar

â–

Subtraktion med tresiffriga tal

Hur mycket har du kvar?

Du har:

Du kĂśper:

@G

Ă&#x;

Materiel â–

Eventuellt leksakspengar (Kopieringsunderlagen 59–62 och 3.9 i Kopieringspärm Fk–3)

kr

Du har:

Du kĂśper:

@G

*&& Ă&#x; ()&

'-& kr

+&& Ă&#x; ('&

(/& kr

(&& Ă&#x; ,+

')+ kr

Du har:

GÜr sü här ▲

Sidan 8 Hur mycket har du kvar?

Räkna ut hur mycket pengar som blir Üver när man har den angivna penningsumman och kÜper varan pü bilden. Eleverna für gärna rita pengar som hjälp. I den fÜrsta uppgiften kan de till exempel rita den ena hundralappen som en femtiolapp och fem tior. När de sedan ska ta bort 230 kronor, kan de korsa Üver det beloppet.

Det är emellertid viktigt att eleverna für lÜsa uppgifterna sü som de själva vill. Om nügra lÜser dem enbart med siffror, sü är det som det ska vara. Gü runt lite och fÜrsÜk lägga märke till hur eleverna kommer fram till svaren. I en sammanfattning är det utmärkt bra om man kan lüta elever komma fram och presentera olika metoder fÜr varandra. ■Hur tänkte du fÜr att räkna ut svaret? ■FÜrstod ni hur hon gjorde? ■Tycker ni att det var en knepig metod eller var den enkel?

â–˛

Sidan 9 Räkna ut skillnaden Eleverna ska räkna ut hur mycket de har kvar efter att de tvü varorna har betalats. Det enklaste är antagligen att fÜrst addera varornas pris och sedan subtrahera

Du kĂśper:

@G

Du har:

Du kĂśper:

@G

8

9 • KÜpa och sälja Subtrahera priset frün det aktuella beloppet. Rita gärna pengarna.

summan frün pengarna. I den fÜrsta uppgiften blir subtraktionen dü 800 – 730. Återigen är det viktigt att fokusera pü elevernas metoder. Lüt dem fÜrklara sina metoder fÜr varandra, gärna parvis. Men nügra bÜr ocksü fÜrklara fÜr hela klassen.

FÜrenkla Lüt eleverna använda leksakspengar.

Ett alternativ är att de skriver pü ett kladdpapper, sü att de für bättre plats att rita. Pü sidan 9 kan den ena varan strykas, sü att eleverna bara ska betala fÜr en vara.

Utmana Räkna ut skillnaden Eleverna bestämmer själva vilka varor de vill kÜpa, gärna frün sidan 2. De kan hitta pü varor och priser själva, men man müste dü poängtera att varorna ska kosta mellan 50 och 500 kronor. Eleverna bÜr nÜja sig med att kÜpa tvü eller tre varor. Sedan ska de räkna ut hur mycket de har kvar efter att varorna har betalats.

Säg till eleverna att de till alla uppgifter pü sidan 8 och 9 ska se om de har rüd att kÜpa en sak till av det som är avbildat pü sidan 2. I sü fall ska de kÜpa den sak som gÜr att de har sü lite pengar som mÜjligt kvar efter kÜpet. I den fÜrsta uppgiften pü sidan 8 har de kvar 170 kronor efter att ha kÜpt skridskorna. De kan dü kÜpa skidstavar fÜr 150 kronor, sü att de bara har 20 kronor kvar.

8

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:8

08-03-12 08.06.30

Mina anteckningar Hur mycket har du kvar?

Du har:

Du kĂśper:

@G

@G

.&& Ă&#x; -)&

-&

kr

+&& Ă&#x; *.&

(&

kr

Du har:

Du kĂśper:

@G

@G Du har:

Du kĂśper:

@G

,&& Ă&#x; **&

@G

',& kr

Välj själv.

Du har:

Du kĂśper:

'&&& Ă&#x;

kr

Addera priserna och subtrahera summan frün det aktuella beloppet. Skriv svar. Rita gärna pengarna.

Välj egna varor. Subtrahera priset frün det aktuella beloppet och skriv svar.

Flera aktiviteter

500 20

9

Materiel: Tre tärningar i olika färger, leksakspengar och en teckning av en sparbÜssa.

Varje spelare ritar en stor sparbÜssa pü ett papper. I sparbÜssan lägger de en femhundralapp, fyra hundralappar, en femtiolapp, en tjugokronorssedel, tre tiokronor, en femkrona och tre enkronor (använd Kopieringsunderlagen 59–62 i Kopieringspärm Fk–3).

Spelet gür ut pü att deltagarna ska fÜrsÜka tÜmma den andras sparbÜssa. De slür tre tärningar var sin güng. Pü fÜrhand har deltagarna bestämt vilken färg pü tärningarna som representerar hundratal, tiotal och ental. Spelaren som slür sätter ihop talen frün tärningarna till ett tresiffrigt tal, och det beloppet ska

han fü av den andra spelaren, som hämtar pengarna ur sin sparbÜssa.

Den som blir av med alla sina pengar har fÜrlorat. Det gür ocksü bra att spela under en viss, i fÜrväg, bestämd tid. När tiden är ute, är det den med mest pengar som vinner.

9

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:9

08-03-12 08.06.31

#6< 7D G?6G =6 G

Matematiskt innehåll ■

Addition och subtraktion av tresiffriga tal

Dra streck på teckningen från svar till svar.

Gör så här ▲

Sidan 10 Addera och rita streck Lös additionerna och dra streck från prick till prick efter vad svaren på uppgifterna blir.

▲

Sidan 11 Räkna ut Lös uppgifterna. I en sammanfattning är det särskilt viktigt att påpeka för eleverna att siffrornas värde beror på vilken position de har.

■ Hur många ental är det sammanlagt i den första uppgiften? (9) ■ Hur många tiotal är det sammanlagt? (9) ■ Och hur många hundratal är det sammanlagt? (4 + 3 = 7)

Förenkla ▲

Sidan 10 I uppgiften 119 + 501 kan eleverna tänka 120 + 500.

▲

Sidan 11 De elever som behöver kan dela upp talen i hundratal, tiotal och ental.

457 + 342 400 + 300 = 700 50 + 40 = 90 7+2 = 9 799

10

'(+ ! ),& 3 *.+

*+& ! ++& 3 '&&&

(+' ! *(- 3 ,-.

-+( ! (), 3

/..

)'( ! +() 3 .)+

*,' ! )(- 3

-..

'') ! )-( 3 *.+

(,* ! +)* 3

-/.

''/ ! +&' 3 ,(&

'&, ! ./) 3

///

,'( ! ),- 3 /-/

(-+ ! )&+ 3

+.& 9 • Köpa och sälja

Svaren i uppgifterna visar ordningsföljden på talen i streckteckningen. Följ pilarna!

Utmana Spel: Vem får högst summa?

Materiel: Kortlek med korten från ess till sju.

Eleverna ska skapa två eller tre tresiffriga tal med korten och därefter addera dem. De kan också skapa fyrsiffriga tal. De ska dra korten ett och ett var sin gång från en gemensam korthög. De ska göra det så många gånger som det är siffror i de tal de ska skapa. Till exempel måste de dra sex gånger om de ska addera två tresiffriga tal.

Varje kort de drar ska de lägga på antingen (tusen-,) hundra-, tioeller entalsplats. Varje gång är målet att få högst summa. Eleverna kan lämpligen spela så att den som når högsta summan i en runda får en

poäng. De spelar några omgångar och adderar slutligen sina poäng. hundratal

tiotal

ental

En annan variant av samma spel är att den vars summa är närmast 1000 vinner. Det är inte tillåtet att få över 1000, det vill säga den som kommer över 1000 har förlorat. Då måste eleverna ta mera hänsyn till tiotalsövergångar, så att summan till slut inte blir högre än 1000.

10

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:10

08-03-12 08.06.32

Mina anteckningar Räkna.

*+- ! )*( 3 -//

(,. ! ))' 3 +//

,(* ! '-+ 3 -//

)&/ ! -& 3 )-/

(,& ! ()& 3 */&

)*& ! '+& 3 */&

()& ! *+& 3 ,.&

),& ! ()& 3 +/&

.,* ½ ''' 3 -+)

+/& ½ )'& 3 (.&

*+& ½ )(& 3 ')&

)*+ ½ )) 3 )'(

11

Räkna och skriv svar.

Flera aktiviteter Spel: Först till 100 Materiel: Två tärningar per elevgrupp.

Eleverna spelar ihop i grupper på 2 till 4. Alla spelarna startar med 0 poäng, och det går ut på att först få 100 (eller mer). Eleverna slår två tärningar i tur och ordning och samlar poäng efter följande regler: ■ I varje omgång får spelaren slå de två tärningarna så många gånger han/hon vill. Antalet prickar på tärningarna adderas. Spelaren kan när som helst avbryta, och den summan han/hon då har läggs till spelarens tidigare summa.

■ Men om man slår en etta med en av tärningarna innan man har avbrutit, får man 0 poäng i den om-

■

gången. Och sedan är det nästa spelares tur. Ännu värre är det om man får två ettor! Då förlorar man alla sina poäng och måste börja om med 0 poäng.

Variant: Samma regler som ovan, men nu gör deltagarna ett tvåsiffrigt tal av de två tärningarna.

Exempel: Tärningarna visar 4 och 2, och då får spelaren 42 eller 24.

Nu går det ut på att först komma till 500.

11

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:11

08-03-12 08.06.34

Diagnos

Matematiskt innehĂĽll â&#x2013;

Pengar i samband med att kÜpa och sälja

â&#x2013;

Positionssystemet

â&#x2013;

Addition och subtraktion av flersiffriga tal

Hur mycket kostar det?

@G

@G

()& ! *)&

,,& kr

@G

@G

@G

+&

! ! '(+ ('&

).+ kr

Hur mycket har du kvar?

Du har:

GĂśr sĂĽ här â&#x2013;˛

Sidan 12 Diagnos Addera Räkna ut hur mycket varorna kostar sammanlagt. Eleverna kan rita pengar om de vill.

Subtrahera Räkna ut hur mycket du har kvar när varan är betald.

Du kĂśper:

@G

,&& Ă&#x; +(&

.& kr

*&& Ă&#x; )-+

(+ kr

Du har:

Du kĂśper:

@G

â&#x2013;˛

Sidan 13 Ă&#x2013;va 1 Rita beloppet Rita mynt och sedlar som sammanlagt är 230 kronor. Rita tre olika fĂśrslag.

Addera Addera varornas pris och räkna ut vad varorna kostar sammanlagt. Eleverna für gärna rita pengar.

FÜrenkla Elever som har det jobbigt med de här sidorna bÜr fü mera erfarenhet av hur flersiffriga tal sätts ihop av ental, tiotal och hundratal. De für gärna gÜra detta med leksakspengar, men de bÜr efterhand uppmuntras att i stÜrre utsträckning använda teckningar och siffror.

GĂĽ sedan vidare till uppgifterna i Ă&#x2013;vningsboken.

12

9 â&#x20AC;˘ KĂśpa och sälja

Utmana

Flera aktiviteter

Lüt eleverna hitta sü münga mÜjligheter att skapa 230 kronor som de kan. Antalet är mycket stort, sü fÜr att begränsa jakten kan uppgiften formuleras som att de inte ska använda fler än totalt 10 mynt eller sedlar i varje fÜrslag. Därigenom blir det inte tillütet med till exempel 1 hundralapp och 13 tiokronor, eftersom antalet blir 14 mynt och sedlar.

Rita pengar till varorna LĂĽt eleverna klippa ut varor med priser ur tidningar eller reklamblad och klistra upp dem pĂĽ ett A4-papper. Under varje sak ska de rita pengarna som motsvarar vad varan kostar.

GÜr egna spel Eleverna kan skapa egna varianter av spelet KÜplopp som beskrivs pü sidan 5. De kan rita och gÜra ett spelbräde pü ett A3-papper och gÜra egna snurror som säger vad de ska gÜra med beloppen.

12

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:12

08-03-12 08.06.34

Ă&#x2013;va 1 Hur kan du betala?

Rita mynt och sedlar.

Mina anteckningar

@G

'&& ! '&& ! '& ()& 3 '&& ! '&& ! (& ! '&

()& 3 ! '& ! '&

'&& ! +& ! +&

'&& ! '&& ! (& ()& 3 ! + ! +

()& 3

! (& ! '&

Hur mycket kostar det?

@G @G

+&

!

*/

//

kr

@G

@G

@G

'+& ! ! ('& ()&

+/& kr

Ă&#x2013;VNINGSBOK s. 58â&#x20AC;&#x201C;64 Rita och skriv hur du kan betala 230 kr genom att använda olika kombinationer av mynt och sedlar. och skriv utsagorna.

Addera priserna

13

13

01Pixel2BLB.ORIG.indd Avs1:13

08-03-13 10.50.51

PIXEL 2B

Bjørnar Alseth

â&#x20AC;˘

â&#x20AC;˘

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

Pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

â&#x20AC;˘ L Ă&#x201E;RARBOK

Pixel

pixel m a t e m a t i k­

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har Pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6.

Pixel fĂśr ĂĽrskurs 2 bestĂĽr av:

Mona Røsseland

Bjørnar Alseth

â&#x20AC;˘

Mona Røsseland

5= 137â&#x20AC;&#x201C;2

pixel 1A â&#x20AC;˘

â&#x20AC;˘ LĂ&#x201E;RARBOK

LĂ&#x201E;RARBOK

pixel 1A

pixel mAtemAtiK

mAtemAtiK

pixel

LĂ&#x201E;RARBOK

1

mAtemAtiK

gRundBOK 2A

LĂ&#x201E;RARBOK 2A

pixel

pixel

matematIK

1

mAtemAtiK

matematiK

Ă&#x2013;VNINGSBOK

Ă&#x2013;VNINGSBOK

ĂśvningsBOK 2

ĂśvNiNGsBOK 2

till pixel fKâ&#x20AC;&#x201C;3 fiNNs äveN eN päRm meD KOpieRiNGsUNDeRlAG.

läRARBOK 2B

tiLL pixel fKâ&#x20AC;&#x201C;3 finns Ă&#x201E;ven en pĂ&#x201E;Rm med KOpieRingsundeRLAg.

LĂ&#x201E;RARBOK

gRundBOK 2B

2A pixel

LĂ&#x201E;RARBOK 2B

LĂ&#x201E;RARBOK

GRUNDBOK

*4#/

*4#/

Bjørnar Alseth

â&#x20AC;˘

Henrik Kirkegaard

â&#x20AC;˘

Mona Røsseland

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

grundbok 2A

lärarbok 2A

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;VNINGSBOK

2A

1B

GRUNDBOK

L Ă&#x201E;RARBOK

pixel 2

1B

1B

GRUNDBOK 2B

pixel

â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;VNINGSBOK

pixel

1A

matematIK

pixel 1B

pixel 1B

läRARBOK 2A

pixel 1

â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;VNINGSBOK

LĂ&#x201E;RARBOK

GRUNDBOK 2A

pixel

pixel 1

1A

GRUNDBOK

mAtemAtiK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

pixel

1B

pixel

matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

matematiK

â&#x20AC;˘

Henrik Kirkegaard

m pixel A tgereenm A t imeningsfull K och rolig väg genom engagerande,

â&#x20AC;˘ L Ă&#x201E;RARBOK

â&#x20AC;˘

pixel 2A

Henrik Kirkegaard

â&#x20AC;˘ GRUNDBOK

â&#x20AC;˘

xel pixpiel

pixel 2A

pixel

Bjørnar Alseth

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

pixel matematIK

137â&#x20AC;&#x201C;2

5=

pixel 1A â&#x20AC;˘

pixel

LĂ&#x201E;RARBOK

mAtemAtiK

1A LĂ&#x201E;RARBOK

pixel matematIK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

Bjørnar Alseth

Henrik Kirkegaard

1 2

pixel 1A

â&#x20AC;˘ LĂ&#x201E;RARBOK

â&#x20AC;˘ LĂ&#x201E;RARBOK

pixel 1A

Ă&#x2013;VNINGSBOK

Ă&#x2013;VNINGSBOK 2

1B

1B

GRUNDBOK

GruNdBOK 2B

LĂ&#x201E;RARBOK

lärarBOK 2B

pixel

L Ă&#x201E;RARBOK

matematIK

pixel 1B

pixel 1B

1

mAtemAtiK

gRundBOK 2A

LĂ&#x201E;RARBOK 2A

pixel

pixel

*4#/

Ăśvningsbok 2

läRaRBOK 2B

till pixel fKâ&#x20AC;&#x201C;3 fiNNs äveN eN päRm meD KOpieRiNGsUNDeRlaG.

matematIK

ĂśvningsBOK 2

ĂśvNiNGsBOK 2

L Ă&#x201E;RARBOK

pixel

Ă&#x2013;VNINGSBOK

Ă&#x2013;VNINGSBOK

1B

1B

GRUNDBOK

gRundBOK 2B

1B L Ă&#x201E;RARBOK

LĂ&#x201E;RARBOK 2B

2B

tiLL pixel fKâ&#x20AC;&#x201C;3 finns Ă&#x201E;ven en pĂ&#x201E;Rm med KOpieRingsundeRLAg.

GRUNDBOK

*4#/

Ă&#x2013;VNINGSBOK

1

mAtemAtiK

matematiK

â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;VNINGSBOK

1A

2

tIll pixel fKâ&#x20AC;&#x201C;3 fINNS äVeN eN pärm med KOpIerINGSuNderlaG.

mAtemAtiK

pixel

pixel 1

â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;VNINGSBOK

LĂ&#x201E;RARBOK

pixel

pixel 1

1A läRaRBOK 2a

GRUNDBOK 2B

pixel

1

mAtemAtiK

mAtemAtiK

pixel

GRUNDBOK

Mona Røsseland

pixel

matematiK

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 2 bestür av:

pixel

GRUNDBOK 2a

1B

â&#x20AC;˘

lärarBOK 2a

pixel

matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

mAtemAtiK

matematiK

â&#x20AC;˘

engagerande, mpixel a tgereenm a t imeningsfull K och rolig väg genom

pixel 1B

Mona Røsseland

â&#x20AC;˘ L Ă&#x201E;RARBOK

â&#x20AC;˘

pixel 2B

Henrik Kirkegaard

â&#x20AC;˘ GRUNDBOK

â&#x20AC;˘

pix

pixel 2B

pixel

Bjørnar Alseth

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

piel xel

GruNdBOK 2a

2B L Ă&#x201E;RARBOK

*4#/

grundbok 2b

lärarbok 2b

Till pixel fkâ&#x20AC;&#x201C;3 finns även en pärm med kopieringsunderlag.

2B L Ă&#x201E;RARBOK

*4#/

Pixel 2B OMSLAG Lb.indd 1

07-11-20 10.05.54