9789147103751

Rolf Lidskog är professor i sociologi vid Örebro universitet. Han är medförfattare till läromedlet Exposé. Samhällskunskap 1 och 2. Han har även undervisningserfarenhet från lärarutbildningar.

Rolf Lidskog

Hur utvecklas vi till att bli självständiga personer? Hur förändras samhället? Vad menas med att samhället är globalt och urbant? Varför är demokratiska samhällen ändå ojämlika? Detta är några av frågorna som boken tar upp.

Sociologi handlar om samhället och människan som samhällsvarelse. Utgångspunkten är att människan och samhället hör ihop, de kan bara finnas tillsammans.

Utan människor finns inget samhälle, men utan samhälle finns heller inte några människor. För det är genom att leva tillsammans med andra som vi utvecklas till att bli självständiga personer.

Boken inleds med tre grundläggande kapitel: om människan, om samhället och om sociologi som vetenskap. Därefter följer tre kapitel om vårt nuvarande samhälles utformning: ett om globalisering och urbanisering, ett om samhällets skiktning (klass, kön och etnicitet) och ett om förändringar på tre centrala samhällsområden: familj, utbildning och arbete. Varje kapitel inleds med konkreta exempel och avslutas med diskussionsfrågor.

Sociologi

Sociologi

i g o l o i c o S Rolf Lidskog

Best.nr 47-10375-1 Tryck.nr 47-10375-1

47-10375-1_ot.indd 1

2012-12-03 09.11

ISBN: 978-91-47-10375-1

© Rolf Lidskog och Liber AB Redaktör: Magnus Andersson Formgivning och illustrationer: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

2

47-10375-1_inlaga.indd 2

Människan i samhället

2012-12-03 10.24

Bildförteckning s. 6 s. 9 s. 14 s. 16 s. 19 s. 20 s. 23 s. 26 s. 31 s. 34 s. 43 s. 46 (1) s. 46 (2) s. 48 s. 52 s. 54 s. 58 s. 61 s. 64 s. 69 s. 74 s. 76 s. 83 s. 88 s. 90 s. 93 s. 98 s. 101 s. 103 s. 105 s. 112 s. 118 s. 121 s. 125 s. 131 s. 133 s. 138 s. 141 s. 144 s. 147

47-10375-1_inlaga.indd 239

Jeppe Wikström/Johnér Images/Getty Images Sven Rosenhall/NordicRF/Nordicphotos Susanne Walström/Johnér Martin Ruetschi/Keystone/Scanpix Ludvig Thunman/KvP/Scanpix Mikael Andersson/Mira/Scanpix Sandra Henningsson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Siri Stafford/Taxi/Getty Images Nicklas Thegerström/DN/Scanpix Thomas Peter/Reuters/Scanpix Lars Lindqvist/Kontinent/Scanpix Malin Nuhma/IMS/Nordicphotos Ahmed Jadallah/Reuters/Scanpix Brett Gundlock/Reuters/Scanpix Gaetan Bally/Keystone/Scanpix Kyodo News/AP Photo/Scanpix Jurek Holzer/SvD/Scanpix Vovan/Shutterstock Guang Niu/Getty Images Jeppe Wikström/Johnér Kim Jae-Hwan/AFP Photo/Scanpix Karl Melander/Sydsvenskan/Scanpix Pascal Deloche/Photononstop/Getty Images Rolf Christensen/Scanpix Eddie Mulholland/Rex Features/IBL Bildbyrå Drago Prvulovic/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Elisabet Omsén/Scanpix Apelöga/Scanpix Susanne Walström/Johnér Camilla Cherry/Scanpix Spencer Platt/Getty Images Henrik Montgomery/Scanpix Lewis W. Hine/AKG-Images/Scanpix Timothy Fadek/Corbis/Scanpix Aly Song/Reuters/Scanpix Helena Bergengren/Tiofoto/Nordicphotos Jose Miguel Hernandez Leon/Shutterstock Bert Klassen/First Loight/Getty Images Jesper Aronsson/Scanpix

2012-12-03 10.25

s. 150 s. 153 s. 154 s. 157 s. 161 s. 165 s. 169 s. 171 s. 174 s. 178 s. 181 s. 185 s. 188 s. 191 s. 194 s. 200 s. 203 s. 206 s. 209 s. 214 s. 219 s. 220 s. 224 s. 228 s. 231 s. 233

47-10375-1_inlaga.indd 240

Andrew Holbrooke/Corbis/Scanpix Tor Johnsson/SvD/Scanpix Image Source/Getty Images Thomas Peter/Reuters/Scanpix Leonard Freed/Magnum Photos/IBL Bildbyrå Ryan Remiorz/Canadian Photo/Scanpix Jessica Gow/Scanpix Robin Lorentz-Allard/Aftonbladet/IBL Bildbyrå Julia Lindemalm/Sydsvenskan/Scanpix Bengt Nilsson/Scanpix Elin Berge/Moment/Scanpix Mats Andersson/Scanpix Johan Adelgren/Scanpix Memfis Film/The Kobal Collection/picture-desk.com Sara Danielsson/Etsabild AB/Johnér SuperStock/Getty Images Jörgen Hildebrandt/Expressen/Scanpix Torbjörn Carlson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Alex Segre/REX Features/IBL Bildbyrå Susanne Walström/Johnér Erland Vinberg/TT/Scanpix Daniel Karmann/DPA/Scanpix Alexander Crispin/Johnér Tomas Oneborg/SvD/Scanpix Chad Ehlers/Tiofoto/Nordicphotos Anders Good/IBL bildbyrå

2012-12-03 10.25

Innehåll: Kapitel 1

Kapitel 3

Människan i samhället 7

Vad är ett samhälle? 59

En vild unge 8

Ser du skogen? 60 Människan upptäckter samhället 62

Människan behöver samhället 10 Våra sammanhang påverkar oss 11 Vad denna bok handlar om 12

Bokens upplägg 13

Marx och kapitalismens utveckling 63 Durkheim och social sammanhållning 65 Weber och kristendomens etik 68 Viktiga sociologiska problem 71

Kapitel 2

Hur blir vi människor? 15 Vem är du? 16 Hur blir vi personer? 20

Att bli sig själv genom andra 21 Människan: en självmedveten varelse 23 Lek och spel 24 Att samspela med andra 27

Hur förändras samhället? 73 Vilken roll spelar individen? 78 Vad håller samman samhället? 79 Är sociologin allmängiltig? 81 Vad är forskningens syfte? 84 Avslutning 86

Att visa vem man är 29

Livet som teater 29 Att spela en roll 30 På scenen eller bakom den? 32 Gruppens betydelse 34

Individuell och social identitet 35 Sammanhang och tillhörighet 37 Gränsdragningar och stereotyper 37 Identitet och social praktik 40 Människan: en kulturvarelse 43

Kultur, religion och tradition 45 Religionens återkomst? 47 Moraliska förpliktelser – mot mig själv och andra 49 Hur förändras kulturer? 49 Kulturmöten och kulturblandning 51 Avslutning 56 3

47-10375-1_inlaga.indd 3

2012-12-03 10.24

Kapitel 4

Kapitel 5

Vad är sociologi? 89

Det globala och urbana samhället 119

Några centrala utgångspunkter 90

Människan är en samhällsvarelse 90 Människan finns alltid i sociala sammanhang 91 Samhället finns utanför människan 92 Samhället finns mellan människor 92 Samhället finns i människor 94 Samhället skiljer på människor 94 Människan påverkar samhället 95 Samhället och människan är fria och beroende 97 Samhället är en sammanflätad mångfald 99 Samhället är stabilt och föränderligt 100 Sociologi – att studera det självklara 102?

Att tränga bakom det välkända 102 Att se sig själv och sitt sammanhang 104 Sociologi som världsbild och vetenskap 107 Är sociologin en vetenskap? 108 Sociologisk metod 110 Varför behövs teorier? 113

Är världen mer global idag? 120 Den gränslösa och gränsfyllda världen 120

Statens makt 122 Migration 124

Människan har alltid flyttat 124 Migrationens konsekvenser 126 Sverige: ett invandrarland och utvandrarland 127 Ett globalt samhälle 199

Allt snabbare förändring 130 Urbanisering 133

Fler och större städer 134 Urbaniseringens orsaker 135 Urban ojämlikhet 136 Stadens sociala liv 138

Förintar eller framkallar staden ansvar? 139 Etniska stadsdelar och boendesegregation141 Rädslans murar och trygghetens öar 144 Avslutning148

Avslutning 116

4

47-10375-1_inlaga.indd 4

2012-12-03 10.24

Kapitel 7

Familj, utbildning och arbete 189 Förstår vi vad vi gör? 190 Vad är en familj? 194

Olika familjetyper 195 Familjeideal och familjekritik 196 Familjen förr och i framtiden 199 Familjens demokratisering 201 Familjepraktiker och den förhandlande familjen 202 Våld i nära relationer 204 Varför utbildar man sig? 206

En global utbildningsrevolution 206 Svensk utbildning 207 Varför går man i skola? 208 Att utbilda sig till arbetare 210 Att bli normal 212 Kapitel 6

Varför arbetar man? 215

Det skiktade samhället 151

Vad är arbete? 216 Vad arbetar vi med? 218 Hur är arbetet organiserat? 220 Vad gör arbetet med oss? 222 Att sälja känslor 223

Varför är samhället ojämlikt 152 Människans likhet 154

Människors olikhet 155 Samhällets ojämlikhet 159

Avslutning 226

Var finns ojämlikheten? 160

Klass 162 Genus 166 Etnicitet 172 Intersektionalitet 177 Välfärd och fattigdom 178

Vad är fattigdom? 178 Fattigdom är mer än att sakna pengar 180 Olika välfärdssystem 183 Avslutning 186

Kapitel 8

Samhället – en sammanflätad helhet 229 Människan och samhället 230

Använt material 234 Litteratur 235 Register 237 Bildförteckning 239

5

47-10375-1_inlaga.indd 5

2012-12-03 10.24

6

47-10375-1_inlaga.indd 6

M채nniskan i samh채llet

2012-12-03 10.24

Kapitel 1

Människan i samhället Den här boken handlar om sociologi, som betyder läran om det sociala.

Man kan även beskriva sociologin som det ämne som studerar samhället och människan som samhällsvarelse. Vi blir personer med tankar, viljor och känslor genom att samspela och samtala med andra människor. Därför är människan otänkbar utan samhället, precis som samhället är otänkbart utan människor. »

47-10375-1_inlaga.indd 7

2012-12-03 10.24

En vild unge I Hannovers skogar år 1725 fann man en liten pojke som verkade ha vuxit upp utan kontakt med andra människor. Han hade inget språk, var naken, gick på alla fyra och verkade livnära sig på skogens växter. Han blev känd under namnet ”Vilde Peter” och blev föremål för allmänna debatter och vetenskapliga diskussioner. Vid denna tidpunkt – 1700-talets Europa – var frågan om människans natur mycket omdiskuterad: Vad är egentligen en människa, det vill säga en människa opåverkad av andra människor? Hur tänker och agerar en ”ociviliserad människa”, det vill säga en människa som är helt opåverkad av samhälle och kultur? Denna fråga var väldigt stark vid denna tid eftersom en vanlig tanke då var att samhället förstör människans ursprungliga natur: hon föds god, men hennes ständiga möte med samhället förändrar henne och fördärvar hennes godhet.

Vilde Peter togs till engelska hovet. Dels ville man undersöka människans ursprungliga natur, dels ville man uppfostra honom till att bli en civiliserad människa. Men trots att Vilde Peter levde sextio år lyckades de dock aldrig lära honom ett språk, ett gott bordsskick eller annat som ansågs vara typiskt för en civiliserad människa. Han vägrade att bära hatt, han förstod inte vad människor sa och lärde sig inga ord, utan gjorde bara ljud. Efter ett antal år så flyttades han från hovet till en bondgård, där han levde tills han dog. Hela livet var Vilde Peter en väldigt speciell människa som ingen riktigt förstod sig på.

Människans har alltid varit fascinerad av berättelser om personer som vuxit upp utanför samhällslivet. Många berättelser, böcker och filmer har skapats på detta tema. Två av de mest kända berättelserna är omkring hundra år gamla, berättelserna om Mowgli och Tarzan.

Mowgli är huvudpersonen i nobelpristagarens Rudyard Kiplings bok Djungelboken från 1894. Mowglis föräldrar dödas av en tiger, men en vargflocks ledare (Raksha) tar hand om honom och uppfostrar honom. När Mowgli är i tioårsåldern beslutar vargarna att han inte längre ska stanna i djungeln, eftersom den bedöms som farlig för en människa. Pantern Bagheera får i uppdrag att föra honom till människoby. På deras väg till byn 8

47-10375-1_inlaga.indd 8

Människan i samhället

2012-12-03 10.24

rymmer Mowgli. Han försöker gå med i en elefantpatrull, blir kidnappad av apor och träffar levnadskonstnären Baloo, en snäll men naiv björn.

Mowgli möter inte bara vänligt sinnade djur i djungeln, utan även djur som vill döda honom: pytonormen Kaa och tigern Shere Khan. Bagheera och Baloo lyckas dock rädda honom och till slut ta honom till byn, där han blir kär i en ung flicka. I Kiplings berättelse får vi följa Mowgli, hur djur runt tar hand om honom och lär honom hur man lever i djungeln: hur man samspelar med andra djur och undviker farliga situationer.

Tjugo år senare skrev Edgar Rice Burrough den första (av drygt tjugo) romanen om Tarzan. Tarzan, kommer från en förnäm familj. På en resa förliser deras skepp och föräldrarna och han blir strandsatta på den afrikanska kusten. De dör efter ett tag och den ettårige Tarzan blir räddad av en apa. Hon tar hand om honom som om det vore hennes eget barn.

Människan i samhället

47-10375-1_inlaga.indd 9

9

2012-12-03 10.24

Han växer upp i djungeln med aporna. Av en slump möter han en liten grupp människor som är ute i djungeln för att studera gorillor. Han blir kär i en kvinna i gruppen (Jane Porter) och inser att han är en människa och inte en apa. När hon reser tillbaka till Amerika saknar Tarzan henne så mycket att han följer efter henne. De gifter sig, bor ett tag i England, men Tarzan saknar djungeln så mycket att han senare återvänder dit.

Människan behöver samhället I dessa två berättelser kan vi se hur Mowgli och Tarzan utvecklas till att bli människor. Men de gör det inte av egen kraft. Medan Vilde Peter inte verkade ha haft något socialt sammanhang under sina år i skogen så hade istället Mowgli och Tarzan ett rikt liv, omgiven av varelser och delaktiga i grupper och sammanhang. Redan som små barn lärde sig Mowgli och Tarzan att fungera i en gemenskap, skillnaden är att i dessa påhittade berättelser bestod gemenskaperna av djur och inte människor. Varghonan Raksha tar en föräldraroll när Mowgli är ett litet barn. Senare får han pantern Bagheera och björnen Baloo som bästa vänner, och de lär honom mycket om livet djungeln. Han får även fiender, som tigern Shere Khan. Tarzan blir omhändertagen av en aphona och växer upp tillsammans med en grupp av apor. Genom sina möten med såväl de vänliga aporna som de hot som finns i djungeln utvecklas han som person och lär sig leva djungellivet.

Mowgli och Tarzan möter vänner och främlingar. Några lär de känna väldigt väl medan andra vet de vilka de är, men har ingen närmare relation till. De lär sig hur man ska undvika konflikter och inte i onödan reta upp andra, men också värdet av att stå på sig och kämpa för att få igenom det man vill. De slits mellan olika ideal och tvingas ta svåra beslut. Tarzan vistas en tid i civilisationen men väljer sedan att lämna den och återvända till djungeln. Mowgli däremot lämnar djungellivet, går till människobyn där en kvinna adopterar honom.

Man kan säga att berättelserna om Mowgli och Tarzan egentligen handlar om hur man blir människa. De lär sig kommunicera: lyssna, tala och tolka kroppsspråk. De tillägnar sig normer och förstår hur man skulle vara i olika situationer, de lär sig hur man ska undvika hotfulla situationer och vad man ska göra om man hamnar i en. De lär sig samspela med andra varelser och de får vänner. De får ideal och önskningar över vad 10

47-10375-1_inlaga.indd 10

Människan i samhället

2012-12-03 10.24

de vill i livet, och de får vilja och kraft att övervinna motgångar och även kraft att leva när tillvaron inte blir som de tänkt sig.

På det sättet kan man säga att Mowgli och Tarzan har ganska vanliga liv, genom sina uppväxter lär de sig vad det innebär att vara människa.

Den enda skillnaden är att deras omgivning inte består av människor utan av djur. Djuren tar människans plats i deras liv, de roller som djuren spelar är egentligen de roller som människor har i det riktiga livet.

Vilde Peter däremot hade troligtvis inga varelser som han kunde samspela med och som kunde hjälpa honom att utvecklas. För i verkligheten är det så att för att bli människa krävs att man lever bland andra människor. Med endast några få undantag – där Vilde Peter är ett, men det finns ett fyrtiotal liknande exempel på ”feral child” (förvildade barn) – växer vi upp i ständig kontakt med andra människor. Vi föds in i ett samhälle som redan finns, med etablerade normer och kulturella traditioner. Utan att vi själv förstår det utvecklas vi till att bli människor. Samtidigt som vi lär oss prata, lär vi oss fungera som människor.

Våra sammanhang påverkar oss I vår uppväxt tillägnar vi oss ett sätt att se på världen och bedöma och värdera olika saker vi möter i livet. Men vi får inte bara ett sätt att se på världen utan även ett sätt att se på oss själva: vem jag är och vill vara. Och det sammanhang jag lever i påverkar min självbild och identitet, mina värderingar och vanor, mina kunskaper och förmågor. För människan är alltid färgad av sina sammanhang. Dels de sammanhang hon en gång vuxit upp i och tillhört, dels de hon nu tillhör. Vi blir till i samspel med andra – och förändras i samspel med andra.

Dåtidens försök att få reda på hur människan egentligen var innan hon blivit påverkad av andra människor och samhället i stort var därför ett omöjligt projekt. Givetvis kunde det engelska hovet och brittiska vetenskapsmän iaktta vad Vilde Peter gjorde och hur han reagerade på olika saker. Men ville man verkligen förstå vad han tänkte, ville och kände måste man kunna kommunicera med honom. Vilde Peter behövde lära sig ett språk. Men om han lärt sig ett språk så var han ju inte längre opåverkad av samhället och kulturen utan istället en del av det.

Människan i samhället

47-10375-1_inlaga.indd 11

11

2012-12-03 10.24

Vad denna bok handlar om Den här boken handlar om sociologi, som betyder läran om det sociala.

Eller, lite enklare uttryckt, läran om samhället och människan som samhällsvarelse. Att bli människa handlar om att utvecklas till att bli en medveten person. Den nyfödda bebisen är inte en person, hon kan inte förstå vem hon är, vad andra är och hur man lever tillsammans med andra. Att utvecklas från bebis till att bli en vuxen person sker alltid tillsammans med andra men också i speciella sammanhang.

Om man gör tankeexperimentet att ett nyfött barn med syskon och föräldrar förflyttas i tiden till medeltiden, så förstår vi att även om hon skulle växa upp med samma syskon och föräldrar skulle hon få en helt annan uppväxt, helt andra värderingar och ett helt annat liv.

Om man gör ett liknande tankeexperiment och förflyttar samma barn med familj till Kina, USA, Brasilien eller Kongo så skulle hon också få en helt annan uppväxt, få andra intressen och värderingar än om hon skulle växa upp i Sverige. Hon skulle inte vara samma person som den hon blir om hon växer upp i dagens Sverige.

De här tankeexperimenten visar på att det inte bara är vilka personer vi växer upp med som är viktiga, utan även i vilka sammanhang vi lever i. För samhället består inte bara av människor utan även av kulturer, normer, regler, organisationer och grupper. Hur samhället ser ut och i vilka sammanhang en person är med i påverkar henne väldigt mycket. Det är därför sociologin hävdar att ska vi förstå en människa måste man alltid förstå i vilka sammanhang hon vuxit upp och i vilka sammanhang hon lever i just nu.

I den här boken ska vi diskutera hur man utvecklas till att bli en människa med en personlig identitet. Vi ska även diskutera samhället och hur det utvecklats. Här betonar vi att samhället är skiktat. Vi har vuxit upp i och lever nu i olika sammanhang som ger oss olika villkor. För några är det självklart att efter gymnasiet fortsätta på universitet, medan andra ser det som ett stort steg och kanske inte ens vill det. Några har höga mål och får mycket stöd av familj och vänner i att nå dessa mål. Andra har höga mål, men inga som egentligen stöder dem. Eller de kanske till och med blir motarbetade. Människor i samma land har väldigt olika möjligheter eftersom de tillhör olika sammanhang.

12

47-10375-1_inlaga.indd 12

Människan i samhället

2012-12-03 10.24

Bokens upplägg Efter detta inledande kapitel om vad sociologi är, så följer nu tre grundläggande kapitel.

Det andra kapitel ställer frågan hur vi utvecklas till att bli självständiga personer. Kapitlet beskriver gruppens betydelse för oss och hur alla människor tillhör kulturer.

Det tredje kapitlet ställer frågan vad ett samhälle är och hur det utvecklas. Vi redogör här även för några centrala sociologiska diskussionspunkter. I det fjärde kapitlet vänder vi intresset till sociologin som ämne.

Vi beskriver här tio centrala utgångspunkter för sociologin och diskuterar även på vilket sätt är sociologin en vetenskap.

Efter dessa tre mer allmänna kapitel kommer tre kapitel som handlar om olika samhällsområden idag. Det femte kapitlet handlar om globalisering och urbanisering: att samhället blir alltmer globalt och alltfler av jordens invånare bor i städer. Det sjätte kapitlet handlar om att samhället är skiktat: människor lever under väldigt olika villkor, inte bara mellan länder utan även inom ett och samma land. Klass, kön/genus och etnicitet/identitet är faktorer som ger personer väldigt olika möjligheter att utforma sina liv. Det sjunde kapitlet handlar om tre centrala samhällsområden: familj, utbildning och arbete. Inte minst diskuteras de förändringar som skett inom dessa områden.

I det åttonde kapitlet sammanfattar vi bokens huvudbudskap: människan lever alltid i ett samhälle som påverkar henne och som samtidigt hon påverkar genom sitt sätt att leva.

Människan i samhället

47-10375-1_inlaga.indd 13

13

2012-12-03 10.24

14

47-10375-1_inlaga.indd 14

Hur blir vi m채nniskor?

2012-12-03 10.24

Kapitel 2

Hur blir vi människor?

I detta kapitel beskriver vi först hur man som nyfödd gradvis utvecklas till att bli en självmedveten människa, en person som reflekterar över vem hon själv är. Denna utveckling sker genom att barnet samspelar med andra. Därefter diskuterar vi gruppens betydelse. Det är genom att vara en del av sociala sammanhang som vi utvecklas till att bli personer. Slutligen tar kapitlet upp kulturens betydelse, att det är genom kulturen som vi förstår och tolkar våra sammanhang och oss själva. »

47-10375-1_inlaga.indd 15

2012-12-03 10.24

Vem är du?

I tidningar och böcker kan vi läsa om kändisar som berättar om sin barndom och ungdom. Det handlar ofta om skådespelare, idrottare, musiker och författare. Många gånger berättar de om hur de kommit från ganska svåra förhållanden och sedan lyckats ta sig fram och bli de kändisar de är idag. Två exempel på detta är författaren JK Rowling och fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović.

J K Rowling var en ensamstående mamma som jobbade deltid och hade dålig ekonomi. Hon satt på caféer och medan dottern sov skrev hon boken Harry Potter och dem vises sten. Förlaget som gav ut boken rekommenderade henne att inte skriva ut sitt förnamn (Joanne) eftersom de misstänkte att en kvinnlig fantasy-författare skulle sälja mindre än en manlig. År 1999 utkom den första boken om Harry Potter, som genast blev en enorm succé. Åtta år senare utkom den sjunde och sista boken.

Böckerna om Harry Potter har översatts till 65 språk och har sålt i över 400 miljoner exemplar. Idag är Rowling miljardär och en av de rikaste personerna i världen.

Vem drömmer du om att vara? Alla människor har drömmar om vad de skulle vilja bli.

16

47-10375-1_inlaga.indd 16

Hur blir vi människor?

2012-12-03 10.24

»Hur mycket skulle man själv förändras om man blir internationellt känd och oerhört rik?« Zlatan Ibrahimović växte upp i stadsdelen Rosengård i Malmö. I boken Zlatan Ibrahimović: min historia berättar han om en tuff uppväxt. Om en splittrad familj med ekonomiska svårigheter, om problem i skolan och om att växa upp i en segregerad stadsdel. Han började dock tidigt spela fotboll och när han var tretton år gammal värvades han till Malmö FF. Tjugo år gammal blev han proffs i holländska laget Ajax och sedan dess har han spelat i flera av de bästa fotbollslagen i världen. Många ser honom idag som den bästa svenska fotbollsspelaren genom tiderna och han har haft 100 miljoner kronor i årslön.

När man läser om deras liv och hur det förändrats, från att leva under väldigt svåra omständigheter till att bli världsstjärnor och mångmiljonärer, kan man fundera på hur mycket de även förändrats som personer.

Hur mycket skulle man själv förändras om man blir internationellt känd och oerhört rik? Skulle ens föräldrar, syskon, släkt och vänner tycka att man förändrats och säga att ”hon är inte alls samma person som när jag lärde känna henne?”. Eller skulle de säga ”Framgången har inte ändrat henne speciellt mycket, hon är samma person som hon var innan hon blev rik och känd”?

Livet förändras inte bara för de som blir kända och rika. Alla människor utvecklas och förändras, inte minst när de går från att vara barn till att bli vuxna. När du ser tillbaka på din egen barndom ser du hur mycket du har förändrats. Då hade du andra intressen, troligtvis andra kompisar och kanske är det till och med så att du tycker att du då var lite konstigt eller i varje fall var på ett sätt som du inte är nu.

Kanske behöver du inte se så långt tillbaka i tiden för att upptäcka att du förändrats? Att börja gymnasiet, komma i en ny klass och få nya intressen har gjort att du nu är i ett annat sammanhang än tidigare. Du kan utvecklas i en delvis ny riktning jämfört med när du gick på högstadiet. När du senare möter en barndomskamrat kanske ni inte längre känner igen varandra. Ni har båda förändrats, fått mängder med nya Hur blir vi människor?

47-10375-1_inlaga.indd 17

17

2012-12-03 10.24

erfarenheter, nya tankar om livet och delvis andra värderingar. Det kanske till och med är så att när du idag möter en person som var en nära vän på högstadiet så hittar ni inte riktigt varandra, du tycker att hon förändrats och hon tycker att du förändrats. Det blir tyst och ni får ingen kontakt.

Men det är inte bara när man går från att vara barn till att bli vuxen som man förändras. Man förändras genom hela livet. Om tio år kanske du är med på en återträff med din gymnasieklass och upptäcker då hur mycket gymnasiekompisarna förändrats. En del av dem verkar ha förändrats väldigt mycket, du känner kanske inte igen dem. Och de kanske inte känner igen dig. Men allt har inte förändrats. Om ni sitter och pratar en stund kanske ni börjar känna igen varandra: ni delar minnen från skoltiden, du upptäcker att en person faktiskt har precis samma kroppsrörelser och tonfall som för tio år sedan och en annan är precis samma spontana person som du minns henne på gymnasiet. Det är inte bara hennes utseende utan även hennes personlighet som du känner igen.

» Du kan ta killen från ghetto men aldrig ghettot från killen.« De här exemplen handlar om identitet, om hur den skapas och förändras.

Att leva innebär alltid förändring. Vi möter nya sammanhang och personer, vi får nya erfarenheter och perspektiv som gör att vi inte bara förändrar vår syn på samhället, utan även på oss själva. Något som är tydligt i exemplen om Zlatan Ibrahimović och JK Rowling.

Men ingen människa förändras helt och blir någon helt annan än den man en gång varit. Den uppväxt man haft och de erfarenheter man där fått påverkar en och följer en genom hela livet. Zlatan har pekat på detta och sagt ”Du kan ta killen från ghetto men aldrig ghettot från killen”.

Att Zlatan rustade upp den grusplan i Rosengård som han själv spelade fotboll på som barn är ett exempel på att han inte glömt sin bakgrund. ”Det känns grymt bra att få ge något tillbaka till Rosengård som betytt så mycket för mig”, sa han i ett pressmeddelande.

På ett liknande sätt har JK Rowling engagerat sig i en mängd välgörenhetsarbete. Hon är bland annat engagerad i en organisation som stöttar 18

47-10375-1_inlaga.indd 18

Hur blir vi människor?

2012-12-03 10.24

Känner du igen leendet? Det gör nog alla som går igenom denna gångtunnel i Rosengård. Det är nämligen Zlatans (konstverket är gjort av Björn Carnemalm).

ensamstående föräldrar. Hennes egen erfarenhet av vad det innebär att vara ensamstående förälder med dålig ekonomi är säkerligen ett viktigt skäl till att hon engagerat sig för dessa människor.

Det handlar om identitet, det vill säga om vem jag är, har varit och vill vara. Identitet betyder egentligen självbild eller självmedvetande, alltså att man vet vem man är. Detta kapitel diskuterar vad det innebär att bli en person med en egen identitet, hur vi formas och utvecklas av de personer vi samspelar med och de sammanhang vi ingår i. Sociologin har alltsedan dess uppkomst på 1800-talet varit intresserad av just detta område. Ibland benämns detta område mikrosociologi och ibland socialpsykologi. Det handlar om att förstå och förklara individen utifrån hennes sociala sammanhang, såväl de hon vuxit upp i och de hon nu deltar i. Utgångspunkten är att människan är en social varelse och för att förstå henne måste man förstå vilka sammanhang hon ingått i och ingår i.

Hur blir vi människor?

47-10375-1_inlaga.indd 19

19

2012-12-03 10.24

Hur blir vi personer?

Identitet är idag ett omdiskuterat begrepp. Ett av skälen till att det blivit så omdiskuterat är att samhället förändras väldigt snabbt och att invanda tankemönster, normer och synsätt då skakas om. Ett annat skäl är att vi idag har ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle, ett samhälle som är befolkat av många människor med olika kulturer och livsstilar. Denna mångfald skapar utmaningar, oavsett om man tillhör en majoritet eller minoritet. Frågor väcks om vem man är, vem man vill vara och hur man vill leva sitt liv. Av det skälet är det viktigt att förstå hur identiteter skapas, varför grupptillhörigheter är viktiga och vad kulturer är för något.

Identitet betyder samma eller densamme. Begreppet visar att en person inte fullständigt förändras från sammanhang till sammanhang eller från

Varför leker vi? Genom att vara med andra personer lär vi inte bara känna dem, utan även oss själva och vad det innebär att vara människa.

20

47-10375-1_inlaga.indd 20

Hur blir vi människor?

2012-12-03 10.24

en tid till en annan, utan det finns något som inte lika lätt förändras. Även om du är på olika sätt när du är hemma, i klassen eller med kompisar på fritiden så är du inte helt olika personer. För även om du uppträder på olika sätt i dessa sammanhang kan både du själv och andra se att du inte är helt olika personer. Det finns något stabilt, som andra som inte mött dig på flera år eller som ser dig i ett nytt sammanhang ändå känner igen.

Samtidigt är identitet är inte bara något stabilt, utan även något som förändras. Det kan låta som en motsägelse, men om du tänker på dig själv och den du idag är, så ser du säkert att du förändrats väldigt mycket. Du är inte samma person som du var som barn, men du är samtidigt inte en helt annan person.

Man kan säga att identitet handlar om kontinuitet och förändring. Vi förändras, men vi gör det inte helt godtyckligt och vi startar inte om på nytt varje gång vi kommer in i ett nytt socialt sammanhang. Om vi flyttar, byter skola, börjar ett nytt arbete så blir vi omgivna av nya människor.

Men det betyder inte att vi är nollställda och kan uppfinna en helt ny identitet åt oss själva. Istället är det så att vi har med oss en massa som vi kanske delvis och gradvis lämnar när vi får nya vänner och kommer in i nya sammanhang. Vi förändras långsamt till att bli något delvis annorlunda än vi har varit. Men vi har samtidigt kvar en del av det vi varit. Därför kan man säga att identitet är något stabilt och något föränderligt, något som finns men samtidigt något som hela tiden förändras.

Att bli sig själv genom andra Man blir en person i samspel med andra. Så enkelt och samtidigt komplicerat kan man sammanfatta vad det är att bli människa. Eftersom vi föds utan självmedvetande, utan att förstå att jag är en person bland andra personer, så är något av de viktigaste i vår tidiga barndom att bli självmedvetna. Det kan vi endast bli i samspel med andra människor. Ett samspel som börjar redan vid födseln.

Det nyfödda barnet lever i början i symbios med sin mamma. Barnet ser inte sig själv som en egen person, utan mamman och hon utgör en enhet. Allt hon ser och uppfattar ser hon som en del av sig själv. Det finns inget mellanrum mellan barnets medvetande och hennes omgivning utan allt är för henne en helhet. Gradvis börjar dock barnet utveckla en Hur blir vi människor?

47-10375-1_inlaga.indd 21

21

2012-12-03 10.24

medvetenhet om att hon är en egen person. Det gör hon genom att hon urskiljer en omvärld. En omvärld fylld med personer och saker som hon gradvis upptäcker och lär känna.

Barnet rör sig, skriker och gnyr vilket föräldrar och andra kring barnet reagerar på. De tolkar signalerna och försöker på olika sätt besvara dem för att barnet ska bli tillfredsställt. Barnet uppfattar det och förstår att hennes eget agerande väcker reaktioner hos den andre. Ett samspel börjar mellan barnet och de vuxna och i detta växelspel börjar barnet utveckla ett medvetande om att hon är en egen person. Fler viktiga personer kommer in i barnets liv med tiden. Till att börja med syskon, släkt och föräldrarnas vänner. Senare blir det egna vänner, till exempel klasskompisar och de man träffar på fritiden.

Att utvecklas gör man inte bara från barn till att man blir vuxen, utan även som vuxen fortsätter man utvecklas. Man möter nya människor, situationer och förhållanden som gör att man förändras. Kanske inte lika mycket som när man går från barn till ungdom och från ungdom till vuxen. Men att utbilda sig, få ett nytt arbete och ny arbetsplats, flytta, gifta sig eller bli sambo och bli föräldrar är händelser som påverkar oss och gör att vi förändras som personer.

Socialisation kallas den process där vi utvecklas till att bli personer.

Primär socialisation kallas fasen under barnets första år. Det är under denna period hon lär sig ett språk, utvecklar grundläggande normer, får tillit, lär sig ta ansvar och vågar ta ställning och framföra krav. Familjen är barnets omgivning och utgör därmed det viktigaste sociala sammanhanget.

Sekundär socialisation är den fas där vi utvecklas som unga och vuxna.

Här lär vi oss till exempel vilka normer och regler som gäller inom olika områden som vi vistas i. Det kan till exempel röra sig om utbildningar, yrken och organisationer som fungerar på olika sätt och som vi måste förstå för att fungera i dem. Här är det i första hand inte föräldrar eller syskon som är de viktiga socialisationsagenterna, utan det kan vara lärare, arbetskollegor, idrottsledare eller kompisar. I den primära socialisationen är socialisationsagenterna konkreta personer och inte utbytbara (föräldrar, syskon, släkt) medan i den sekundära socialisationen är de mer utbytbara (arbetskollegor, klasskompisar, träningskompisar).

22

47-10375-1_inlaga.indd 22

Hur blir vi människor?

2012-12-03 10.24

Människan: en självmedveten varelse Den amerikanske socialpsykologen George Herbert Mead (1863–1931) har mer i detalj visat hur människan utvecklas till att bli en självmedveten varelse. Utgångspunkten för hans teori, som kallas symbolisk interaktionism, är att människan utvecklas i samspel med andra. I denna teori utvecklade han en mängd begrepp för att förstå hur vi som omedvetna nyfödda utvecklas till att bli självmedvetna personer.

Två av hans centrala begrepp är I (jag) och me (mig). Jaget är barnets egen impuls, det hon spontant vill. Miget är när jag ser på mig själv som objekt, när jag tittar på mig själv utifrån och förstår hur andra bedömer mig och mina handlingar. Tillsammans utgör jaget och miget mitt självmedvetande. Inne i barnet pågår en ständig dialog mellan jag-mig, där hon resonerar med sig själv.

Vet bebisen om att hon är en människa? Genom att möta andra människor blir barnet gradvis medvetet om att hon är en egen person.

Hur blir vi människor?

47-10375-1_inlaga.indd 23

23

2012-12-03 10.24

Rolf Lidskog är professor i sociologi vid Örebro universitet. Han är medförfattare till läromedlet Exposé. Samhällskunskap 1 och 2. Han har även undervisningserfarenhet från lärarutbildningar.

Rolf Lidskog

Hur utvecklas vi till att bli självständiga personer? Hur förändras samhället? Vad menas med att samhället är globalt och urbant? Varför är demokratiska samhällen ändå ojämlika? Detta är några av frågorna som boken tar upp.

Sociologi handlar om samhället och människan som samhällsvarelse. Utgångspunkten är att människan och samhället hör ihop, de kan bara finnas tillsammans.

Utan människor finns inget samhälle, men utan samhälle finns heller inte några människor. För det är genom att leva tillsammans med andra som vi utvecklas till att bli självständiga personer.

Boken inleds med tre grundläggande kapitel: om människan, om samhället och om sociologi som vetenskap. Därefter följer tre kapitel om vårt nuvarande samhälles utformning: ett om globalisering och urbanisering, ett om samhällets skiktning (klass, kön och etnicitet) och ett om förändringar på tre centrala samhällsområden: familj, utbildning och arbete. Varje kapitel inleds med konkreta exempel och avslutas med diskussionsfrågor.

Sociologi

Sociologi

i g o l o i c o S Rolf Lidskog

Best.nr 47-10375-1 Tryck.nr 47-10375-1

47-10375-1_ot.indd 1

2012-12-03 09.11