9789147099177

P E R - H U G O S K ร R VA D

JAN OLSSON

Lรถsningar

Upplaga 14

Företagsekonomi 100 – Lösningar ISBN 978-91-47-09917-0 © 1998 och 2013 Författarna och Liber AB Omslag och typografi: Fredrik Elvander Redaktör: Ola Håkansson Upplaga 14:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: LundaText AB Typografi: ITC Garamond 10,5/12,5 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2013

KopieringsfÖRbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas m ­ ellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt ­upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt ­framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se

3

Förord

Detta häfte innehåller lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken till Företagsekonomi 100.

Synpunkter och idéer som kan förbättra lösningsförslagen är välkomna.

Skicka dina synpunkter till ola.hakansson@liber.se.

Lund och Stockholm i januari 2013 Per-Hugo Skärvad

Jan Olsson

3

4

Innehåll

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

Företagets produktion 5 Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 7 Resultatplanering 16 Kalkylering 36 Självkostnadskalkylering 42 Bidragskalkylering 58 Investeringskalkylering 68 Finansiering 80 Årsredovisning 92 Grundläggande räkenskapsanalys 100 Kassaflödesanalys 114 Utvidgad räkenskapsanalys 120 Ekonomistyrning – budgetering 123 Lösningar till bokföringsuppgifter i appendix 130

5

14 Företagets produktion Allmänt Vissa frågor är av diskussionsnatur. Betrakta de föreslagna svaren på dessa frågor som diskussionsinlägg.

1 Diskussionsfråga. Grundpoängen är att det är meningslöst att öka tidseffektiviteten på bekostnad av kvalitet.

2 A Stiger först och sjunker sedan till strax under ursprungsnivå.

Total kost- Antal opera- Kostnad per B

nad, Mkr tioner, st operation, kr 2000 194 10 000 19 400 2005 254 25 200 10 079 2010 191 33 000 5 788 C När kostnadsnivån är och måste vara den grundläggande restriktionen på grund av t ex resursbrist.

D Öppen och konstruktiv diskussion om vad som är styrande förutsättningar.

E Kan ”spränga finansiella ramar” som innebär att pengarna tar slut trots att produktiviteten är god.

3 A Möjliga orsaker är t ex Svårare och mer komplicerade brott.

Sämre organisation och sämre arbetsmetoder.

B Detta är en bland flera andra möjliga orsaker.

C Uppklarandefrekvens, dvs antalet brott som blir uppklarade.

Andelen aktiv tid, dvs den tid som direkt ägnas åt brottsbekämpning.

Antal polistimmar per brott.

Kostnad per brott.

Brottsutvecklingen – går den ner?

4

Poäng Antal ”Klassmitt” Återstående Genomsnittlig poäng kvarstående studietid (terminer) 160 p 1 st 160 0 0 120–159 p 31 st 139,5 20,5 1 80–119 p 20 st 99,5 60,5 3 40–79 p 10 st 59,5 100,5 5 1–39 p 9 st 20 140 7 0 p 2 st 0 160 8

6

14 . f ö r e tag e t s p r o d u k t i o n

A 1/73 = 1,4% B Se tabell.

C Bristande förkunskaper Dålig pedagogik Bristande motivation För höga krav D Genom analys klarlägga orsaker och därefter i samarbete mellan studenter, lärare och ledning vidta relevanta åtgärder.

E Produktivitet, kvalitet och tidseffektivitet måste gå hand i hand.

7

15 Kostnads- och intäkts­-

analysens grundbegrepp 1 A, B, C se tabell

A B C Intäkter 100 500 1000 Kostnader 50 400 800 Resultat 50 100 200 Resultat per intäktskrona 0,5 0,2 0,2 Arbetande kapital 80 300 400 Resultat per kapitalkrona 0,625 0,333 0,5 D C E A 2 A Utgift B Utbetalning C Kostnad D Utgift, utbetalning E Kostnad F Utbetalning G Utbetalning, kostnad (Eventuellt också utgift; en tolkningsfråga) 3 A Utgiften är 100 000 kr 20 000 driftstimmar totalt B = 5 års användning 4 000 driftstimmar per år 100 000 = 20 000 kr 5 Den årliga kostnaden är 20 000 kr.

4 A Utgift, 29/12 19X1 = 800 kr





3 B Kostnad, för första kvartalet 19X2 = 400 kr · 800

6 C Utbetalning, 30/12 19X1 = 800 kr D Inkomst, 25/12 = 800 kr 4 E Intäkt, första tertialet = 533 kr · 800

6 F Inbetalning, troligen första veckan i januari 19X2 = 800 kr





8

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

5

Utgift

Utbetalning

A Kontantinköp av våg X X X B Betalning av på kredit

inköpt barnmat C Amortering på banklån X D Kalkylmässig avskrivning

för januari månad E Löner för januari X X F Materialförbrukning i januari 6 A Inkomster 10 Mkr Utgifter 5 + 2 = 7 Mkr 10 Mkr 10 B Intäkter Kostnader: Material 5 – 1 = 4

Övrigt 2 –6 Resultat 4 C Inbetalningar 10 – 1,5 = 8,5 Utbetalningar 5 – 0,5 + 2 = 6,5 Kassaförändring 2 (ökning) 7 Intäkter Försäljning 2 400

Räntor 20 2 420 Kostnader Varor 1 800 – 200 1 600 Löner 260 Hyror 120 Räntekostnad 96

600 Avskrivning 120 –2 196

5 Resultat 224 8 A Intäkter från försäljning 1 300 Kostnader Råmaterial (500 – 50) 450 Div. omkostnader 300 Räntekostnad 60

480 Avskrivning 60 –870

8 Resultat 430 B Ingående likvida medel Inbetalningar Ägarens insättning 200 Banklån 400 Försäljning 1 300 Utbetalningar Inköp av maskiner 480 Inköp av råmaterial 500 Div. omkostnader 300 Ränta 60 Ägaruttag 240 Likvida medel vid årets slut

0

1 900

–1 580 320

Kostnad

X X X

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

9 Utgiften uppstår (ur bokföringsmässig synvinkel) den 3 augusti år 20X0 och uppgår till 340 kkr (Ur civilrättslig synvinkel uppstår utgiften redan den 2 augusti.)

Utbetalningar uppstår dels den 1 september med 34 kkr, dels den 15 september med 306 kkr.

Kostnaden uppgår år 20X0 till 306 kkr och år 20X1 till 34 kkr.

10 Period: Januari–Februari

A Köpta cyklar under perioden: 30 stycken Inköpspris per cykel: 8 000 Periodens utgift för köpta cyklar 30 · 8 000 = 240 000 kr

B Sålda cyklar under perioden: 34 stycken Varukostnad för sålda cyklar 34 · 8 000 = 272 000 kr

C Periodens intäkter 476 000 (34 · 14 000) Varukostnad för sålda cyklar 272 000 Periodens bruttoresultat 204 000 (476 000 – 272 000)

D Totala intäkter 476 000 Bruttoresultat 204 000 Bruttovinstmarginal 0,43 (204 000 / 476 000)

43% 11 A Varulager vid periodens början 250 Inköp under perioden 750 Varulager vid periodens slut 300 Sålda enheter (250 + 750 – 300) 700 B Tillämpa FIFO-principen, First in First Out. Varor säljs i samma ordning som de köps in 250 · 1 800 450 000 450 · 1 900 855 000 kostnad sålda varor 1 305 000 (450 000 + 855 000) 12 Försäljningsintäkter

Kostnad för sålda varor

Bruttoresultat

1 842 000 –1 305 000 537 000

13 Bruttoresultat

Övriga kostnader

Nettoresultat

537 000 –150 000 387 000

14 Nettoresultat

Försäljningsintäkter

Nettovinstmarginal

387 000 1 842 000 0,21 (387 000 / 1 842 000) 21 %

15 A Volym (styck) Totala kostnader Kostnad per styck

2 000 136 000 68

8 000 184 000 23 Förändring totalt 6 000 48 000 Förändring per styck (= RK/styck) 8 Svar: Den rörliga kostnaden per styck är 8 kr B

C

2 000 · 8 + FK = 136 000 FK = 136 000 – 16 000 FK = 120 000 Svar: De fasta kostnaderna uppgår till 120 000 kr Svar: Kostnaderna per styck är 68 kr respektive 23 kr (se tabell).

9

10

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

16 A Fasta kostnader: garagehyra, skatt, försäkring (halvfast) och värdeminskning (årsmodellen) B De fasta kostnaderna per mil sjunker.

De rörliga kostnaderna per mil är oförändrade (med reservation för reparationer).

C De totala fasta kostnaderna är oförändrade (med reservation för reparationer).

De totala rörliga kostnaderna ökar.

17 A Ställ upp ekvation 20 000 + 80x = 100 000 + 40x 40x = 80 000 x = 2 000 st

B 0

Hantverksmetoden FK 20 000 RK 0 TK 20 000

Halvmekaniserad metod

FK RK TK TK (kr) 450 000

100 000 0 100 000

Volym 2 000

5 000

20 000 160 000 180 000

20 000 400 000 420 000

100 000 80 000 180 000

100 000 200 000 300 000

400 000 Hantverks metoden

350 000 300 000

Halvmekaniserad metod

250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

0

1 000

2 000

3 000

4 000

Volym (st) 5 000

C Den halvmekaniserade tillverkningsmetoden kräver en volym på 2 000 styck för att den ska vara mer kostnadseffektiv än hantverksmetoden.

18 TK = m · RK/st + FK 300 000 = 2 000 · RK/st + FK 360 000 = 3 000 · RK/st + FK

Om man löser detta ekvationssystem (genom att sätta minustecken framför alla termer i första ekvationen och därefter lägga samman ekvationerna) får man

60 000 = 1 000 · RK/st

RK/st = 60 kr

Om detta värde på RK/st sätts in i t ex första ekvationen får man

300 000 = 60 · 2 000 + FK

FK = 180 000 kr

Man kan också resonera fram lösningen:

Eftersom de fasta kostnaderna är helt fasta beror kostnadsökningen på 60 000 kr

60 000 på att vi tillverkat 1 000 enheter fler som då har dragit = 60 kr per styck 1 000

i rörlig kostnad.Av totalt 300 000 kr är då 2 000 · 60, dvs 120 000 kr, rörliga kostnader och följaktligen 180 000 fasta. Se också uppställningen på nästa sida.

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

Mängd Mängd Förändring 2 000 st 3 000 st Totalt Per st

Totala

kostnader

300 000

360 000

60 000

60

TK = TFK + TRK 360 000 = TFK + 60 · 3 000 360 000 = TFK + 180 000 TFK = 180 000 kr

19 A B C D

Halvfast kostnad Proportionellt rörlig kostnad Degressivt rörlig kostnad Driftsbetingad fast kostnad

20 A Volym

Rörliga kostnader

Totalt

0 0 2 000 360 000 4 000 720 000 6 000 1 080 000 8 000 1 440 000 10 000 1 800 000

Per styck 0 180 180 180 180 180

Fasta kostnader Totalt

Per styck

1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000

– 700 350 233 175 140

Totala kostnader Totalt 1 400 000 1 760 000 2 120 000 2 480 000 2 840 000 3 200 000

Per styck – 880 530 413 355 320

B Kostnadsökning (kr) 1 080 000

” (%) 50,9% Volymökning (st) 6 000

” (%) 150% C Kostnaderna ökar bara med 50,9% när volymen ökar med 150%. Stordriftens fördelar visar sig i dessa tal.

D De fasta kostnaderna slås ut på en större volym och blir därigenom lägre per termometer.

21 A Värdetabell

Antal besök

1 10 50 A B

C

Total kostnad Med terminskort

Utan terminskort

600 30 600 300 600 1500

Se graf på nästa sida.

X · 30 = 600 X = 20 Svar: 20 ggr Om man vet att man kommer att gympa 20 ggr eller mer är det fördelaktigt att köpa terminskort.

Fördelen med terminskort är den låga kostnaden per gång vid hög besöks­fre­ kvens.

Nackdelen med terminskort är att kostnaden är ”bunden” (på engelska s k ”committed” cost)

11

12

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

22 Fast kostnad per år 10 000 000 kr Tillgänglig kapacitet 1 miljon styck Utnyttjad kapacitet 0,6 miljon styck A 10 000 000/1 000 000 = 10 kr/st B 10 000 000/600 000 = 16,67 kr/st C 6,67 kr/st D Mycket viktigt särskilt för verksamheter som är kapitalintensiva 23 Kostnader

600 000 st

800 000 st

Förändring

Material

Personal

Lokal

Kontor

Värdeminskning

Räntor

Summa

1 200 000 450 000 500 000 300 000 300 000 200 000 _________ 2 950 000

1 600 000 600 000 500 000 300 000 300 000 200 000 _________ 3 500 000

400 000 RK 150 000 RK 0 FK 0 FK 0 FK 0 FK

A Lokalkostnader, kontorskostnader, värdeminskning och räntor.

B Materialkostnader och personalkostnader.

C–E

Volym Volym Volym

600 000 800 000 1 000 000

1 Totala intäkter

2 Material

3 Personal

Lokal

Kontor

Värdeminskning

Räntor

Resultat 1 pris/boll = 28 2 dM/st = 2 3 dL/st = 0,75

16 800 000 22 400 000 28 000 000 1 200 000 1 600 000 2 000 000 450 000 600 000 750 000 500 000 500 000 500 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 200 000 200 000 200 000 __________ __________ __________ 13 850 000 18 900 000 23 950 000

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

Lösningsalternativ 2 RK/st 550 000 / 200 000 = 2,75 TFK = 1 300 000

TI TRK 1 650 000 TFK 1 300 000 Resultat

600 000 1 680 000 2 200 000 1 300 000 13 850 000

Volym 800 000 22 400 000 2 750 000 1 300 000 18 900 000

1 000 000 28 000 000

23 950 000

24 A Kostnader vid tillverkningsvolymen 30 000 st

(Kr) Löner inkl arbetsgivaravgifter 1 505 600 Material 1 220 400 Förbrukningsmaterial 127 000 Värdeminskning på maskiner 112 000 Ränta på lånat kapital 35 600 Förpackningsmaterial 56 800 Försäkringspremier 36 400 Diverse fasta kostnader 51 200 Totala kostnader 3 145 000 TK/st 104,83 B Löner (enligt förutsättningarna) 1 505 600 Värdeminskning på maskiner 112 000 Ränta på lånat kapital 35 600 Försäkringspremier 36 400 Diverse fasta kostnader 51 200 Totala fasta kostnader 1 740 800 Fasta kostnader/st 58,03 C Material 1 220 400 Förbrukningsmaterial 127 000 Förpackningsmaterial 56 800 Totala rörliga kostnader 1 404 200 D 1 404 200 / 30 000 = 46,81 kr E TRK 46,81 · 36 000 1 685 160 TFK 1 740 800 (< 25% kapacitetsökning) TK 3 425 960 kr TK/st 95,17 F 30 000 st 36 000 st TK/st 104,83 95,17 FK/st 58,03 48,83 RK/st 46,81 46,81 De fasta kostnaderna per styck blir lägre när tillverkningsvolymen ökar.

25 Direkta kostnader • Ackordslöner – om lönekorten specificerar de produkter arbetarna arbetar med • Material till spisen Munter Övriga kostnader är antagligen indirekta om företaget tillverkar mer än en produkt.

13

14

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

26 Direkta Indirekta

kostnader kostnader Avskrivningar X Arbetslön X Kontorskostnader X Hyreskostnader X Material X Verkmästare X Kommentar: • Arbetarlöner – om lönekorten specificerar de produkter arbetarna jobbar med.

• Material – om materialrekvisitionerna specificerar den produkt som materialet är avsett för • Verkmästarlönen – om verkmästaren endast sysslar med lampfoten. Övriga kostnader är antagligen indirekta om företaget tillverkar mer än en pro- dukt.

27

Volym (st) Pris (kr) Rörliga särkostnader Fasta särkostnader Totala särkostnader Totala särintäkter Täckningsbidrag

A Totala särkostnader är 520 000 kr B Ja, eftersom särintäkterna är > särkostnaderna.Täckningsbidraget är positivt.

Kommentar: Begreppet täckningsbidrag är skillnaden mellan särintäkter och särkostnader. Mer om detta begrepp i följande kapitel.

500 1 200 320 000 200 000 520 000 600 000 80 000

(640 · 500)

(500 · 1 200)

28 A B

C

3 · 150 = 450 kr Fast särkostnad 100 000 Rörlig särkostnad 7 500 Total särkostnad 107 500 kr Särkostnaden för 20 tillkommande flighter 20 · 107 500 = 2 150 000 kr

29 A

B C

Artikelkostnad 10 000 · 5 Produktsärkostnad Total särkostnad Artikelsärkostnad 10 000 · 5 Produktgruppssärkostnad Produktsärkostnad Artikelsärkostnad Total särkostnad

50 000 25 000 75 000 kr 50 000 kr 170 000 25 000 50 000 245 000 kr

30 A Tre dagars hyra: 3 · 450 kr 1 350 Extra km-avgift: 2,50 (130 + 130 + 100 + 280 – 300) 850 Bensin: 64 · 8,00 512 Totalt 2 712 kr B Kostnader som skulle försvinna (dvs särkostnader för beslutet att stryka Kalmar): 1 dygns hyra 450 (280 + 100 – 200 –100) · 2,50 200 bensin (28 + 10 – 20) · 8,00 144

794 kr

15 . ko s t n a d s - o c h i n tä k t s a n a ly s e n s g r u n d b e g r e p p

31 A Regionkontor 350' + 400' Försäljningsdistrikt 4 (80' + 100')

B Regionkontor (350' + 100') Försäljningsdistrikt (80' + 100')

C Regionkontor (350' + 300') Försäljningskontor 3 (80') + 2,5 (100')

750' 720' 1 470' kr 450' 180' 630' kr 650' 490' 1 140' kr

32 A Detta påstående är korrekt. Uteblivna intäkter från Fnatte-Ådern är i detta fall en alternativkostnad för beslutet att utvinna malm ur Knatte-Ådern.

B Detta påstående är felaktigt. Att något annat företag har fördelaktigare villkor utgör ingen alternativkostnad för Malmutvinning AB.

C Detta påstående är korrekt. Intäkten bör ha utgjort en särintäkt och transportkostnaden en särkostnad för beslutskalkylen.

D Detta påstående är korrekt. Särintäkt 450 kkr – särkostnad 40 kkr – alternativkostnad 420 kkr (man går miste om alternativa intäkter om 1 000 ton · ordinarie tonpris 420 kr = 420 kkr) = –10 kkr (operationell förlust).

33

F-pris

Särkostnad

Intäktsöverskott

Särkostnad

Alternativkostnad A och B Operationell kostnad C Operationellt resultat D Det ger direkt information om hur bra bästa tillgängliga beslutsalternativ.

A B 120 90 75 54 45 36 75 54 36 45 111 99 9 –9 beslutsalternativet är i förhållande till

34 K H A Försäljningspris 50 40

Särkostnader 30 24

TB 20 16

Alternativkostnad 16 20 Operationellt resultat 4 –4 B Totalintäkter 50 40 Särkostnader 30 24 Alternativkostnad 16 20

Operationell kostnad 46 44 Operationellt resultat 4 –4 35 A Nej. Den enda beslutsrelevanta informationen är i detta fall inköpspriset.

Offertkostnaden är en Sunk Cost; den kan inte påverkas i beslutssituationen.

Transportkostnaderna och inköpskostnaderna är inte beslutsrelevanta eftersom de inte skiljer sig åt mellan alternativen.

B Befintlig Knaijser Franer Inköpspris 2 500 000 2 460 000 2 540 000 Summa 2 500 000 2 460 000 2 540 000

C Målilla Båt bör anlita Knaijser, då detta företag erbjuder leverans av faner till lägst kostnad.

15

Lösningar

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.

De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning, • att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, d v s moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik.

Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för Ekonomisk forskning vid Lunds Universitet samt inom BSI & Partners.

Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.

Best.nr 47-09917-7

Tryck.nr 47-09917-7-00