Elevh채lsa
som fr채mjar l채rande Om professionellt samarbete i retorik och praktik
Ingrid Hylander Gunilla Guv책
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39080 ISBN 978-91-44-11012-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Fransisco Ortega Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2017
INNEHÅLL
Förord 7
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling 9 Elevhälsa i en skola som främjar lärande och hälsa 10 Med fokus på eleven 12 Elevhälsoprojektet 12 Bokens upplägg 13 2 Elevhälsans nya utgångspunkter 15 Elevhälsan i den nya skollagen 15 Forskning om elevhälsa 18 Sammanfattande kommentar 30 3 Elevhälsans tre spår 31 Elevhälsans framväxt 32 Elevhälsans tre spår 33 Sammanfattande kommentar 47 4 Den pedagogiska arenan – elevhälsans bas 49 Pedagogiken som lärarnas professionella domän 49 Läraren som elevhälsans nyckelperson 51 Samarbete mellan lärare och elevhälsa 54 Att förena olika världar 59 Sammanfattande kommentar 63 © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
3
Innehåll
5 Elevhälsans ledning och organisering 65 Rektor som elevhälsans ledare 66 Ledning och organisering på lokal nivå 69 Ledning och organisering på central nivå 72 Modeller för elevhälsans ledning och organisering 78 Sammanfattande kommentar 82 6 Professionernas olika perspektiv och bidrag till elevhälsan 83 Gemensam och mångprofessionell kunskapsdomän 83 Professionsteoretiskt perspektiv 85 Elevhälsans professionella domäner 90 Överlappning och integrering 103 Sammanfattande kommentar 109 7 Samarbete i elevhälsoteamet 111 Social identitet i elevhälsoteamet 111 Mångprofessionella team 114 Samarbete i elevhälsoteamet 118 Sammanfattande kommentar 124 8 Elevhälsomötet som interprofessionell samarbetsarena 125 Mångfunktionella elevhälsomöten 125 Elevhälsomötets olika funktioner 128 Elevhälsomötets dynamik 137 Att leda elevhälsomötet 138 Utveckling av elevhälsomötet 140 Sammanfattande kommentar 143
4
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Innehåll
9 Glapp mellan vision och verklighet 145 Utredningar i retorik och praktik 146 Ärendehantering långt från klassrummet 150 Åtgärdsprogram som döda dokument 154 Sammanfattande kommentar 159 10 Kartor som vägleder 161 Elevhälsa på fyra ben 162 Individ i grupp 172 Individ i organisation 175 Elevhälsans indirekta metoder 181 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 186 Sammanfattande kommentar 190 11 Utredning och analys av hinder och främjande faktorer 191 Nya riktlinjer för utredning och dokumentation 192 Förändrad utredningspraktik utifrån ny retorik 195 Hinder- och främjandeanalys som grund för extra anpassningar 199 Att utreda elevers behov av särskilt stöd 204 Sammanfattande kommentar 217 12 Elevhälsans samlade insatser 219 Reaktiva och proaktiva insatser 220 Elevhälsans främjande, förebyggande och åtgärdande insatser 221 Elevhälsans främjande insatser 222 Elevhälsans förebyggande insatser 231 Elevhälsans åtgärdande insatser 238 Sammanfattande kommentar 246
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
5
Innehåll
13 Elevhälsans roll i en skola som främjar lärande 247 Mellan vision och verklighet 247 En synvända 248 Rektors avgörande roll 249 Gemensam karta och kompass 250 Det beror inte bara på profession 253 Att utveckla elevhälsa som ny kunskapsdomän 254 Men eleverna då … 255 Till sist 256 Referenser 257 Sakregister 269
6
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
KAPITEL 1
Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
Den nya skollagen har gett skolans elevhälsa en ny bas för att utveckla ett arbetssätt som kan bidra till en skola som främjar hälsa, lärande och utveckling för alla elever. Hälsa och lärande ska, enligt intentionerna i lagen och lagens förarbete, gå hand i hand och detta synsätt ska utgöra grunden för elevhälsans arbetssätt och genomsyra hela skolans verksamhet. Det betyder att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete ska understödja elevernas lärande och utveckling mot läroplanens mål. För att skolans elevhälsa ska utvecklas enligt dessa riktlinjer förutsätts ett samarbete mellan lärare och elevhälsans professioner samt att rektorer ansvarar för att ett sådant samarbete kommer till stånd. Detta synsätt är också utgångspunkten för denna bok. Boken vänder sig till alla som arbetar i skolan och kan ingå som kurslitteratur i den allmänna lärarutbildningen, inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, inom rektorsutbildning, psykologutbildning, socionomutbildning, specialistutbildning för barnsjuksköterskor, skolsköterskor och distriktssköterskor samt i ST-utbildningen till barnläkare och allmänläkare. Vi som har skrivit boken har båda erfarenhet av att arbeta som psykologer och av att bedriva forskning inom skola och förskola. Särskilt kommer vi i den här boken att hänvisa till ett forskningsprojekt som bedrivits med medel från Vetenskapsrådet (Hylander, 2011c), här kallat ”Elevhälsoprojektet”. Data och exempel är främst hämtade från grundskolan, men boken kan även vara av intresse för gymnasiets elevhälsa, lärare och rektorer. Förutom elevhälsoprojektet baseras boken på annan svensk och internationell forskning och praktiskt arbete i skolans värld. Vi använder forskning och beprövad erfarenhet men tar oss också friheten att utveckla egna tankar om hur en elevhälsa skulle kunna utformas inom ramen för den nya skollagen. Vi hoppas förstås att boken ska vara till hjälp för skolan och elevhälsan i © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
9
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
arbetet med att utveckla en lärmiljö som gagnar alla elever, framförallt elever som befinner sig i riskzon. Alla elever, men särskilt dessa är i behov av en skola som bidrar med skyddsfaktorer och inte ytterligare riskfaktorer.
Elevhälsa i en skola som främjar lärande och hälsa Det finns övertygande forskning i dag som visar att skolor där elever lär, utvecklas och mår bra också har lärare som trivs och drar åt samma håll med stöd av en tydlig ledning och uttalade visioner (Grosin, 2003; Hattie, 2008). En elevhälsa som främjar elevers lärande och utveckling måste därför även främja lärare och rektorer i deras yrkesroll och ledarskap på ett sätt som underlättar för alla i skolan att utföra sitt uppdrag. Elevhälsa i den form som nu föreslås är en ny verksamhet och som sådan i behov av utveckling. I en stressad skolvardag, där många pockar på omedelbara åtgärder, ligger det nära till hands att använda traditionella metoder, även när dessa inte är de mest framgångsrika och även om dessa inte rimmar med de nya riktlinjerna. Då kan det vara svårt att ta sig tid att diskutera frågor som ”Hur skapar vi en skola som främjar lärande, hälsa och utveckling för alla elever”. Men skolans elevhälsoarbete kan bara utvecklas i samarbete mellan elevhälsans professioner, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, utifrån sådana diskussioner och utifrån ett prövande i praktiken av vad som faktiskt främjar elevers lärande och utveckling. I och med den nya skollagen (SFS 2010:800) ska varje skola ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och person med specialpedagogisk kompetens. Varje yrkesgrupp finns med för att de har en specifik kompetens att bidra med till elevhälsan och det gäller att integrera och balansera dessa olika perspektiv i skolans vardag. Det finns alltid en risk att en sådan balansakt i stället för att utmynna i ett gemensamt utvecklingsarbete, stannar i en gemensam retorik utan en plan för hur retoriken ska omsättas i praktiken. För att undvika detta behöver yrkesgrupperna var för sig reflektera över sina konkreta insatser och teoretiska grundvalar. Därefter måste de tillsammans med de andra professionerna i elevhälsan samt med lärare och rektorer diskutera hur en gemensam elevhälsa ska utformas som uppnår de nya målen. Redan innan den nya skollagen hade vunnit laga kraft visade intervjustudier i Elevhälsoprojektet (Guvå, 2009; Guvå & Hylander, 2012b; Hylander, 10
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
2011c) att elevhälsans olika professioner var överens om inriktningen av den nya elevhälsan. Man menade att elevhälsan i första hand ska satsa på generella åtgärder, som gör skolmiljön såväl lärofrämjande som utvecklings- och hälsofrämjande för alla barn. Men samtidigt var alla professioner i studien överens om att det generellt hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte alls hanns med (Guvå & Hylander, 2012b) eftersom utredande insatser och insatser för enskilda elever tog så mycket tid i anspråk. Det framkom också att skolsköterskor ville något mer än att plåstra om skadade elever och psykologer ville inte enbart förknippas med testningar. Skolläkare ville påverka mer än elevernas sneda ryggar och specialpedagoger och speciallärare ville inte enbart arbeta med enskilda elever. Även lärare ville ha en annan inriktning av elevhälsans insatser och framför allt en närmare kontakt med elevhälsans professioner. Det här betyder att det finns både vilja och lagstöd för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan, men det finns också många hinder i det arbetet. I den här boken kommer vi att diskutera några av dessa hinder och dilemman samt strategier för att komma förbi dessa så att elevhälsans professionskunskap utnyttjas till att skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling och framför allt för de elever som riskerar att inte uppnå skolans mål. Många av skolans huvudmän har redan börjat med ambitiösa satsningar på elevhälsa för att den samlade kompetensen verkligen ska komma elever och lärare till godo på bästa möjliga sätt. Exempel från sådana satsningar finns också beskrivna i den här boken, liksom den forskning som är relevant för elevhälsans olika insatser. Framför allt hoppas vi att de modeller och sammanställningar som presenteras här ska kunna användas som underlag för de gemensamma diskussioner om elevhälsans upplägg som är nödvändiga för att en främjande elevhälsa ska utvecklas. När vi fortsättningsvis använder ordet ”främjande”, kommer vi att inbegripa såväl det som främjar hälsa som lärande och utveckling. I kapitel 2 beskriver vi närmare den teoretiska bakgrunden för ”främjande” som begrepp. Lärande och utveckling är två begrepp som överlappar och inter agerar med varandra. Här gör vi inte en tydlig distinktion mellan dessa utan det viktiga är att elevhälsans insatser på ett positivt sätt påverkar elevernas allsidiga utveckling mot skolans mål.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
11
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
Med fokus på eleven Det kan tyckas paradoxalt att en elevhälsa som är till för att gynna elevers lärande och utveckling i så stor utsträckning kommer att handla om samarbete mellan vuxna som den här boken gör. Vi ska göra vårt bästa för att beskriva hur de förebyggande och främjande processer som kommer att behandlas kan förbättra för enskilda elever. Det handlar om hur kompetens kan överföras och bli tillgänglig för alla som dagligen har kontakt med skolans elever. Det handlar om hur förändring av skolan som lärandemiljö, interaktioner mellan lärare och elever samt gruppklimat kan gynna de mest utsatta eleverna. De är de elever som har svårast att koncentrera sig som har mest att vinna på att det skapas ett bra arbetsklimat i klassrummet och en trygg och stimulerande lärmiljö i skolan. Elevhälsans individinriktade insatser kommer naturligtvis inte att försvinna. Men dessa kan i högre utsträckning utgå från ett främjande utvecklingsperspektiv i motsats till ett mer kliniskt diagnosticerande perspektiv som hör hemma inom sjukvården.
Elevhälsoprojektet En ytterligare utgångspunkt i den här boken är Elevhälsoprojektet som vi båda deltagit i och närmare presenterar i kapitel 2. Elevhälsoprojektet fokuserade på olika professioners kollektiva föreställningar (sociala representationer) om elevhälsa. Utgångspunkten var ett antagande om att professionernas föreställningar om vad elevhälsa innebär skulle få betydelse för hur den nya elevhälsan gestaltades oavsett intentionerna i förarbetet till skollagen. När studien påbörjades hade den nya skollagen inte trätt i kraft. Däremot fanns det kännedom i skolorna om lagens förarbete när det gällde elevhälsa. Utredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) där huvuddragen i den nya elevhälsan drogs upp var cirka 10 år gammal när lagen trädde i kraft. Av den anledningen såg vi tidpunkten för studien som en brytningstid mellan det gamla och det nya, vilket gav oss ett ypperligt tillfälle att belysa professionernas kollektiva föreställningar om den nya elevhälsan innan den sjösattes. Enligt teorier om sociala representationer (Moscovici, 1988) uppstår ett brott när något händer som inte kan förklaras eller förstås utifrån gängse sociala föreställningar. Ett sådant brott kan leda till att nya sociala före12
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
ställningar utvecklas. Förslaget om en ny elevhälsa skulle kunna tänkas utgöra ett sådant brott, som möjliggjorde en utveckling av nya gemensamma representationer. Reflektioner över innebörden av elevhälsa som begrepp och verksamhet skulle då kunna öppna upp för utveckling av nya metoder och förhållningssätt. Därigenom skulle tidigare elevvårds- och skolhälso vårdsverksamheter kunna förändras i enlighet med den nya skollagens intentioner. Men det fanns också en risk att elevhälsa enbart skulle tolkas i enlighet med rådande föreställningar om elevvård och skolhälsovård med risk för att allt skulle förbli vid det gamla.
Bokens upplägg Boken består av en introducerande del (kapitel 1 till 3), en del om elevhälsans förhållande till skolan, lärarna och lärmiljön (kapitel 4 till 5), en del om professionerna samarbete inom elevhälsan (kapitel 6 till 8), en del om elevhälsans insatser (kapitel 9 till 12) samt ett avslutande kapitel. Kapitel 2 belyser de nya utgångspunkter som ligger till grund för introduktionen av elevhälsa utifrån skollagens skrivning. Skillnaderna mellan förebyggande och hälsofrämjande insatser diskuteras. Vidare presenteras forskning om samband mellan hälsa och lärande samt dess konsekvenser när det gäller lärande och interaktion i klassrum och skolmiljö. Här presenteras också det salutogena utvecklingsperspektiv som fokuserar på friskfaktorer som främjande för psykisk och fysisk hälsa samt det patogena perspektiv som i stället fokuserar på riskfaktorer för ohälsa. Det salutogena perspektivet kommer att gå som en röd tråd genom boken. Det är grunden för pedagogiska insatser i skolan till skillnad från ett kliniskt perspektiv, som är grund för kliniska åtgärder och behandling inom sjukvård och psykiatri. Kapitel 3 ger en historik som fokuserar på elevhälsans utveckling från elevvård, skolhälsovård och specialpedagogik som tre separata spår till en samlad verksamhet – en integrerad elevhälsa. I kapitel 4 beskrivs den nödvändiga grunden, det vill säga det för elevhälsan nödvändiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa. I kapitel 5 diskuteras elevhälsans ledning och organisering, som i dag är uppbyggd på mycket varierande sätt i olika skolor och hos olika huvudmän. Vi sammanfattar dessa olika typer av organisering i fyra olika modeller och beskriver deras för- och nackdelar. Där beskrivs också hur elevhälsans organisering påverkar rektorns roll som ansvarig för © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
13
1 Elevhälsa som främjar lärande, hälsa och utveckling
skolans elevhälsoarbete och elevhälsans möjlighet till mångprofessionellt samarbete. Kapitel 6 behandlar de olika professionernas kompetensområden och vad varje yrkeskategori uppfattar att de kan bidra med till den samlade elevhälsan samt vad olika yrkeskategorier förväntar sig av andra professioner i elevhälsan. Här belyses också specialist- och generalistperspektiven, som båda är nödvändiga för att uppnå en elevhälsa som upplevs som meningsfull och framgångsrik av alla berörda i skolan och samtidigt är baserad på forskning och beprövad erfarenhet. I kapitel 7 behandlas samarbetet i elevhälsan och forskning om team i skolan. Kapitel 8 fokuserar på elevhälsomöten och deras olika funktioner samt den typ av samarbete som krävs för att utveckla mångfunktionella team som kan hantera uppgifter på olika nivåer och av olika komplexitet. I kapitel 9 diskuteras glappet mellan retorik och praktik när det gäller hur individuella ärenden hanteras i skolan och hur institutionaliserade rutiner kan utgöra hinder för utvecklandet av en främjande och förebyggande elevhälsa. Utifrån resultat från Elevhälsoprojektet presenteras en institutionaliserad ärendegång som kan leda till att problem, som lärare måste hantera varje dag, behandlas av andra personer i elevhälsan långt från klassrummet. Kapitel 10 beskriver nya kartor för hur insatser på både individuell och generell nivå kan integreras med insatser utifrån dels en förebyggande och dels en främjande inriktning. I kapitel 11 beskrivs vikten av att utreda och analysera främjande faktorer och hinder för elevers lärande vid bedömning av elevers behov av stöd i sin kunskapsutveckling. Där diskuteras också behovet av att utveckla en ny praktik för bedömning av extra anpassningar och särskilt stöd. I kapitel 12 beskrivs elevhälsans metoder och rutiner för hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer i skolorganisationen. Slutligen ger vi en sammanfattande kommentar i kapitel 13.
14
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Ingrid Hylander är psykolog, docent i pedagogik och har lett forskningsprojekt om elevhälsa och professionssamarbete. Hon har arbetat som psykolog i skola och förskola och har undervisat och handlett elevhälsans olika professioner. Gunilla Guvå är psykolog och fil. dr i psykologi. Hon har arbetat som psykolog i förskola och skola och undervisat och handlett psykologer i skola och förskola.
Elevhälsa som främjar lärande
Om professionellt samarbete i retorik och praktik Elevhälsans professioner är eniga om att de ska arbeta förebygg ande och främjande, men fastnar i praktiken lätt i gamla hjulspår. Istället för att främja elevers lärande och hälsa problematiseras enskilda elever. Det behövs teorier, modeller och rutiner för ett främjande elevhälsoarbete. Syftet med den här boken är att ge idéer om hur elevhälsan kan utveckla sitt arbete för att möta skollagens krav på främjande och förebyggande arbete. Den nya elevhälsan innebär att kunskaper inom psykologi, medicin, omvårdnad, socialt arbete och specialpedagogik ska översättas till skolans vardagsarbete. Syftet är att underlätta för lärare och hjälpa elever att uppnå skolans mål. Detta ställer nya krav på rektors ledarskap och på att elevhälsoteamet fungerar som ett team i samarbete med lärarna. Elevhälsa som främjar lärande fokuserar, utifrån forskning och praktisk erfarenhet, på detta samarbete och på hur en gemensam syn på elevhälsa kan utvecklas inom teamet och i skolan. Boken vänder sig till alla som arbetar i skolan och kan användas inom utbildningen till specialpedagog/lärare, psykolog, socionom, läkare och sjuksköterska samt inom respektive professions specialistutbildning till arbete inom pedagogiska verksamheter.
Art.nr 39080
studentlitteratur.se