9789127414341

Impuls

s l u p Im

HISTORIA 2 Göran Körner Lars Lagheim

IMPULS Historia för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 börjar med den äldsta tiden och går till slutet av 1600-talet.

Grundbok 2 börjar med upplysningen och behandlar sedan de stora revolutionerna, industrialiseringen och nationsbyggandets tid.

HISTORIA 2

HISTORIA 2

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Tänk om Napoleon varit kvinna …

Läs mer om bilden på omslagets insida!

Grundbok 3 tar vid i brytningen mellan 1800- och 1900-talet och följer historien fram till vår tid.

I serien IMPULS Historia finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Som lärare kan du abonnera på tillhörande Lärarhandledning som du sedan själv kan ladda ner från Natur & Kulturs webbplats och skriva ut.

För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

2 ISBN 978-91-27-41434-1

9

Omsl fullf Historia 2.indd 1

789127 414341

1 0 0 0 0

Omslagsbilden: Napoleon I var Frankrikes kejsare i början av 1800-talet och Europas mäktigaste man. Men det är inte honom vi ser på bilden. Det är en kvinna som försöker se ut som Napoleon med den typiska hatten, handen halvt instucken innanför rocken och ett forskande, självsäkert uttryck i ansiktet. Vi vet inte hennes namn. Vi vet bara att hon var amerikanska och fotograferades i Chicago 1905. Fotot har sedan handkolorerats. Men vad ville kvinnan uttrycka med sin maskerad? Vid den här tiden kämpade många kvinnor i västvärlden för jämställdhet och kvinnlig rösträtt. Kanske ville hon ge den kampen ett ansikte?

Eller lekte hon bara med tanken vad som kunde hänt om Napoleon varit kvinna?

09-05-27 14.11.09

Till dig!

Utan minne skulle du vara tvungen att börja om från början varje dag, och att alltid upprepa samma misstag. Utan minne skulle det inte finnas någon kunskap, ingen utveckling och ingen framtid.

Historien är vårt gemensamma minne. Var rädd om det minnet och för det vidare. Målet är att skapa en friare, tryggare och mera mänsklig värld för oss som lever nu, och för alla dem som kommer efter oss.

Författarna

Impuls Historia 2.indb 3

09-05-27 21.05.59

Innehåll 1700-talet – upplysningen, kolonierna, världshandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Upplysningen – nyfikenhet, kunskap, nytta. . . . . . . . 8 Samtidigt i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Hållplats – ”Så trevligt och bra ni har det i skolan!”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Franska revolutionen och Napoleontiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Franska revolutionen 1789–99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Napoleontiden 1799–1815. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hållplats – Vi besöker Paris. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Hållplats – Kvinnorna i revolutionen . . . . . . . . . . . . . . 42 Samtidigt i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Europa förvandlas – den industriella revolutionen. . . . . . . . . . . . . . 48

Människor, mat och maskiner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kampen för frihet och rättvisa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 1800-talets slut – fred, produktion och upprustning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Hållplats – Industrialismen började med en idé. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Hållplats – Föräldralös i London . . . . . . 68 Hållplats – Barnen i gruvorna. . . . . . . . . 69 Hållplats – Miljöförstöring. . . . . . . . . . . . 70

Impuls Historia 2.indb 4

09-05-27 21.06.05

Nya stater och världsvälden . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Nationalismen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Imperialismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Hållplats – En studie i rött. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Hållplats – De sköna konsterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Sverige på Karl Johans tid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Bernadotte kommer till Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Livet på landet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Hållplats – Sveriges ödesstund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Hållplats – Kärlek, äktenskap och att bli med barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Det moderna Sveriges födelse. . . . . . . . . . . . . 108

I staden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Från jordbruk till industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 På väg mot demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Hållplats – Herrskap och tjänstefolk . . . . . . . . . . . . . 124 Hållplats – Arbete – från barn till vuxen . . . . . . . . . 127 Danmark Norge Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Skandinavismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Hållplats – En österrikare i dansk-tyska kriget 1864. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Hållplats – Nordiska upptäckare höll huvudet kallt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Impuls Historia 2.indb 5

09-05-27 21.06.14

1700-talet – upplysningen, kolonierna, världshandeln

P

rästerna sa: ”Vi har alla svar, för vi vet hur man ska tolka Bibeln.

Den som tvivlar han syndar!” Men kyrkan mörklade sanningen.

Ett känt exempel är den italienske forskaren Galileo Galilei, som bevisade att jorden roterar runt solen. Men den katolska kyrkan hade en annan åsikt. Galilei anklagades för att ha begått ett svårt brott mot kyrkans lära och var nära att dömas till döden. För att rädda livet tvingades han ”erkänna” att han hade fel.

Under 1700-talet spreds kunskaper och nya idéer snabbt. Männi­ skorna började själva undersöka verkligheten och förstod att man inte kunde finna alla svar i Bibeln. Och kyrkan – både den katolska och den protestantiska – fick till slut ge med sig. Den hade inte längre ensamrätt på all sanning.

I Europa har 1700-talet fått namnet upplysningstiden, eller bara upplysningen. Då blev det modernt att vara nyfiken och att veta så mycket som möjligt om allting. Helst skulle kunskaperna dessutom vara nyttiga, t.ex. teknik för att göra maskiner, biologi för bättre skördar, medicin för att rädda liv, geografi för att erövra världen och politik för att förbättra samhället.

Men det här gällde bara folk som kunde läsa och hade tid att studera och diskutera vetenskapliga problem. De flesta, bönder och arbetare, fortsatte med sitt vanliga slit för att överleva.

Flera av envåldshärskarna i Europa var ”upplysta” och de moderniserade sina länder genom nya lagar, bättre jordbruksmetoder, religionsfrihet och skolundervisning. De hjälpte också begåvade forskare med pengar för att deras forskning skulle bli till nytta för landet. På 1700talet behövde alltså envälde inte vara något negativt.

Under hela 1700-talet tävlade England och Frankrike om makten på haven. Det fanns fortfarande stora områden som behövde utforskas.

Till det behövdes bättre kartor över hav och land, kuster och öar. Här gjorde den brittiske världsomseglaren James Cook en stor insats för sjöfarten och världshandeln.

6

Impuls Historia 2.indb 6

Historiens första luftballong seglar i väg med en tupp, ett får och en anka som passagerare. Året var 1783 och alla överlevde. Varmluftsballongen byggdes av de franska bröderna Montgolfier. Men eftersom inga ­ballonger går att styra utan följer med vinden fick uppfinningen ingen betydelse för kommunikationerna.

1700-TALET

09-05-27 21.06.16

Impuls Historia 2.indb 7

09-05-27 21.06.18

Upplysningen – nyfikenhet, kunskap, nytta Upplysningen startade i England. Redan på 1600-talet visade den engelske forskaren Isaac Newton att det finns naturlagar som styr allt i naturen. För att förstå naturen och ha nytta av den måste människan lära sig hur den fungerar. Det sägs att Newton ”upptäckte” jordens gravitation, dragningskraft, när han vilade under ett äppelträd och fick ett äpple i huvudet.

Det är t.ex. inte Gud som skapar regn eller torka. Vädret beror på naturlagarna som styr luftfuktighet, temperatur och vindar. Det tycker vi är självklart i dag, men det var inte lika självklart förr.

En annan engelsman, filosofen John Locke, menade att det också finns en naturrätt, att Gud har gett människan rätten till liv, frihet och egendom. Därför har människan rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egendom. Och det är kungens uppgift att skydda dessa naturliga rättigheter. Gör han inte det har folket rätt att avsätta honom.

Tankarna kommer från Europa …

Upplysningen slog igenom i Frankrike på 1700-talet med de tre filosoferna Voltaire, Rousseau och Montesquieu. De menade – liksom Locke – att människan är född med mänskliga rättigheter som ingen får bryta mot. Och de funderade mycket på hur en stat skulle styras på ett förnuftigt sätt. Hur skulle man t.ex. få bort sociala orättvisor och religiöst tvång?

Borgarna diskuterade de nya idéerna. De ansåg att samhället skulle förändras eftersom det skulle leda till att de fick mer makt. Men hur skulle själva förändringen ske? Man kan ju inte ”prata bort” kungar, adelsmän och präster.

Allt fler ansåg att det skulle krävas en revolution. Kanske till och med en våldsam revolution. Men borgarna själva var en liten grupp och måste därför få bönder och arbetare med sig för att lyckas. … men Amerika tar första steget mot demokrati År 1776 gjorde de nordamerikanska kolonierna revolution mot Storbritannien och bildade Amerikas förenta stater (USA).

Amerikanerna hämtade många idéer från upplysningsfilosoferna.

Den amerikanska självständighetsförklaringen inleds med följande viktiga punkter:

8

Impuls Historia 2.indb 8

Robinson – en överlevare Daniel Defoes bok Robinson Crusoe, som kom ut i början av 1700-talet, är typisk för upplysningstiden. Boken bygger på en verklig händel­ se och Robinson har allt det som utmärkte upp­ lysningsmänniskan: kunskaper, vilja, nyfikenhet, förnuft, fantasi, företagsamhet och respekt för människovärdet.

Allt detta ­behöver vi – alltid – för att överleva, inte bara på en obebodd ö!

Upplysningsfilosoferna Voltaire (1694 –1778) var en häftig motståndare till den katolska kyrkan, som: ”förtrycker folket genom att sprida vidskepelse och dumhet.

Krossa henne!”. Han har också sagt: ”Jag gillar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att ha dem.”

Montesquieu (1689 –1755) skrev om den tredelade makten: Riksdagen ska besluta, regeringen ska verkställa och oberoende domstolar ska tolka lagarna och döma.

USA använde Montesquieus modell till sina grundlagar 1789.

Rousseau (1712–78) ville ha ett samhälle där alla var fria och jämlika: ”All makt kommer från folket och folkets vilja står över kungens.”

1700-TALET

09-05-27 21.06.18

• Alla människor är skapade jämlika.

• Gud har gett dem vissa rättigheter som rätten till liv, frihet och ­strävan efter lycka.

• All makt ska utgå från folket.

• Alla lagar ska godkännas av folkets representanter.

Det var vackra ord, som tyvärr inte gällde alla – kvinnor, svarta slavar och indianer fick inga rättigheter. Ännu var det långt till vad vi menar med demokrati.

Men den amerikanska revolutionen tände en gnista av hopp i Europa.

Nästa steg mot frihet, förnuft och rättvisa togs i Frankrike 1789.

Ett uppslagsverk i upplysningens tjänst ”Hur ska vi göra för att samla all kunskap och sprida den till så många som möjligt?” frågade sig fransmannen Diderot i mitten av 1700-talet. Han lyckades övertala Frankrikes främsta filosofer, författare och vetenskapsmän att skriva artiklar om olika ämnen i Encyklopedin. Det blev ett uppslagsverk på sammanlagt 35 tjocka band (böcker).

Encyklopedin innehöll allt som kunde vara nyttigt att veta, t.ex. hur man skyddade jordbruket från skadeinsekter. Men det räckte inte att skriva om dem, man ville också visa dem, in i minsta detalj.

Det finns tusentals artiklar i olika ämnen i Encyklopedin. I varje artikel finns hänvisningar till bilder och i varje bild finns numrerade detaljer. Artikeln om kirurgiska instrument har inte mindre än tolv sådana detaljer.

1700-TALET

Impuls Historia 2.indb 9

9

09-05-27 21.06.22

Läsarna fick den tidens vetande i både bild och text! Här blev de ”upplysta” om hur man förbättrar jordbruket, hur man löser tekniska problem, vilka växter som botar sjukdomar osv. Men här fanns ­också artiklar om religion, filosofi, geografi, historia, ­samhällskunskap ­m.m.

Encyklopedin blev en stor succé och spreds snabbt i tusentals exemplar över Europa. Att den var skriven på franska var inget problem. De flesta bildade européer kunde franska på den tiden. Jämför med engelskan i dag!

Upplysta envåldshärskare De enväldiga härskarna på 1700-talet var intres­serade av konst och vetenskap och sa själva att de regerade med tanke på vad som var nyttigt för folket. Men det var aldrig fråga om att lämna mak­ten ifrån sig – tvärtom. De hade hemliga poliser som ständigt spione­rade på misstänkta motståndare. Den svenske kungen Gustav III är ett exempel på en av 1700-talets upplysta envåldshärskare, andra exempel är Katarina den stora och Fredrik II.

Katarina II regerade i Ryssland 1762–96. Hon var mycket ­bildad, men fåfäng och äre­ girig. Här ses Katarina II tillsammans med den svenske kungen Gustav III, som var hennes kusin.

Fredrik II, kung 1740–86, gjorde Preussen till en militär stormakt. ”Preussen är inte ett land med en armé, det är en armé med ett land”, sa någon. Fredrik II, till vänster, ses här i sällskap med filosofen Voltaire, s. 8.

10

Impuls Historia 2.indb 10

1700-TALET

09-05-27 21.06.32

Polen delas Det kan vara förnuftigt att försvara sig, men är det förnuftigt att börja krig och sluka andra länder? ”Ja, om det är bra för mitt land”, skulle de upplysta envåldshärskarna ha svarat.

I Polen hade adeln all makt. Men adelsmännen var splittrade och landet saknade ledning. När den ryska kejsarinnan Katarina den stora lyckades göra en av sina vänner till Polens kung, misstänkte därför grannarna, Preussen och Österrike, att Ryssland snart skulle ta hela landet.

Fredrik II i Preussen kom på lösningen: ”Vi tar en bit var av Polen.”

Preussiska, ryska och österrikiska soldater marscherade in i landet från var sitt håll. Detta kallas Polens första delning och gav Preussen ett sammanhängande landområde vid Östersjön, 1772. Året efter roffade de tre erövrarstaterna åt sig ytterligare en bit var, Polens andra delning. Efter den tredje delningen, 1795, hade Preussen, Ryssland och Österrike ockuperat hela Polen.

1 Förklara följande ord och begrepp: naturlagar, naturrätt, mänskliga rättigheter, religiöst tvång.

2 Vilka nya tankar om naturen och människan kom fram under ­upplysningstiden?

3 Nämn några av upplysningstidens viktigaste filosofer.

4 Varför kritiserade upplysningsfilosoferna kungar och präster?

5 Hur resonerade de upplysta härskarna?

6 Vad var Encyklopedin och varför var den så viktig? Vilka motsvarig­ heter finns det i dag? Diskutera.

?

Kolonierna och världshandeln Handeln över haven växte och gav allt större vinster, både för ­köpmän och stater. Därför byggdes det handels- och krigsfartyg som ­a ldrig förr. År 1707 förenades England och Skottland till en union, med gemensam kung och gemensamt parlament. Unionen kallas sedan dess Storbritannien och befolkningen britter.

Ute i världen stred Storbritannien och Frankrike om världshandeln och kolonierna. På 1760-talet körde britterna i väg fransmännen från Indien och övertog deras kolonier där. De franska kolonierna i Nordamerika, områdena runt floden Mississippi och hela Canada, förlorades till britterna 1763.

1700-TALET

Impuls Historia 2.indb 11

11

09-05-27 21.06.32

NORGE

S V E R I G E

DANM ARK –

Sankt Petersburg

STORBRITANNIEN

R Y S S L A N D

NEDERLÄNDERNA

London

Berlin

ÖSTERRIKISKA NEDERLÄNDERNA

PREUSSEN POLEN Warszawa

SACHSEN Paris BAYERN

FRANKRIKE

Wien SCHWEIZ

Ö S T E R R I K E

V

E

L GA RTU PO

Madrid SPANIEN

Belgrad

IG

N E D KYRKOSTATEN

MONTENEGRO

SAVOYEN Rom

Konstantinopel

NEAPEL

O S M A N S K A

R I K E T

Preussen Tyska småstater Tyska rikets gräns

Europas stormakter i slutet av 1700-talet Storbritannien (10 milj. inv.) var en rik stormakt tack vare sin handel och sin flotta. Kolonierna i Nordamerika och Indien gav stora inkomster. Här var det främst regeringen och parlamentet som bestämde. Men i kolonierna i Nordamerika hade människorna just gjort revolution (1776) och bildat Förenta staterna.

Tyskland var splittrat i småstater. Den största hette Preussen (6 milj. inv.) och var en stormakt genom sin starka armé.

Det österrikiska väldet (27 milj. inv.) var mycket större och mäktigare än i dag, och var utspritt på många landområden, däribland kungarikena Ungern och Böhmen, och invånarna bestod av flera folkslag.

12

Impuls Historia 2.indb 12

Ryssland (ca 30 milj. inv.) var, som i dag, det stora landet i öster. Vid den här tiden blev det ännu större genom att lägga under sig drygt halva Polen, som var försvagat genom inre maktkamper. Den andra halvan delades mellan Preussen och Österrike.

Frankrike (28 milj. inv.) var en stormakt som höll på att tappa greppet. Den franska statskassan var tom och ekonomin i kaos. Man hade förlorat kolonier i Indien och Nordamerika till Storbritannien. Det var under denna kris som Franska revolutionen utbröt.

Som jämförelse: Sverige 2 milj. inv., Finland 1 milj. inv., Danmark 0,9 milj. inv., Norge 0,9 milj. inv.

1700-TALET

09-05-27 21.06.32

Tyger, vap en e

tc

Triangelhandeln Indianerna i Västindien slet ihjäl sig i spanjorernas Europa bak o t gruvor och på deras storgods, om de inte dog av nöd , Nordamerika ke r soc ll, u eller sjukdomar. Men britter och fransmän levererade m Bo båtlaster med svarta slavar till både Västindien och Amerika, slavar som de köpt billigt i Afrika.

Slav Afrika ar Låt oss följa ett engelskt fartyg: Det lastas i Liver­ pool med bomullstyger och vapen och seglar sedan Sydamerika till Västafrika. Där säljs lasten och man köper slavar. Slavarna levereras i Amerika, fartyget fylls med Triangelhandeln hade tre hörn: Europa, Afrika och Amerika. socker, tobak och bomull och man seglar tillbaka till Liverpool. Sedan börjar ett nytt varv – man lastar bomullstyger och vapen osv.

Triangelhandel pågick under hela 1700-talet och var mycket lönsam för köpmännen. Den gav dessutom stora inkomster till både den brittiska och den franska staten, som beskattade vinsterna.

Upplysningsfilosoferna fördömde slavhandeln. Den stred mot de mänskliga rättigheterna. Men regeringarna och affärsmännen såg inte de svarta slavarna som ”riktiga människor”. Vissa människor ansågs alltså mindre värda. Pengar gick före mänskliga rättigheter.

De ostindiska kompanierna Många fartyg gick till Fjärran Östern. Ända sedan början av 1600-talet hade alla de större länderna i Västeuropa var sitt ostindiskt kompani­ sällskap, som specialiserat sig på handelsresor till Indien, Ostindien – nuvarande Indonesien – och Kina.

Slavarna köptes på Afrikas västkust, där de märktes med glödande järn och stuvades in i skeppen, så tätt som möjligt. Resan till Amerika kunde ta 6 –7 veckor. Många dog i trängseln, en del begick självmord.

Teckning från början av 1800-talet.

1700-TALET

Impuls Historia 2.indb 13

13

09-05-27 21.06.35

Ett kompani ägdes av några rika köpmän, som satsade pengarna och delade på vinsterna. Kompaniets stora fartyg var både last- och krigsfartyg, och kompaniet hade – i sitt eget land – monopol, det vill säga ensamrätt på handeln med kryddor, te, siden och porslin. Dessa dyra lyxvaror såldes till rika européer och gav enorma vinster.

Det svenska Ostindiska kompaniet grundades 1731 och upphörde 1813.

Hemma­hamnen var Göteborg. Kom­ pa­niet handlade mest med Kanton, den enda kinesiska hamn som var öppen för européer. Japan var helt stängt. Vägen till Kanton gick över Cadiz i Spanien, där man sålde sin last av järn och koppar. Som betalning fick svenskarna spanska silvermynt.

I Kanton lastade man sedan te, siden och porslin och betalade med silvret.

Stora risker – höga vinster Resorna var äventyrliga. Fartygen kunde gå under i stormar, bli kapade av pirater eller beskjutna med kanoner från andra kompaniers fartyg.

Och maten var usel. Många sjömän dog av sjukdomen skörbjugg – brist på C-vitamin.

En resa, ut och hem, tog nästan två år. I hemmahamnen såldes varorna på auktion till köpmän som i sin tur sålde dem vidare – dyrt!

– till kunder vid t.ex. de kungliga hoven. Liksom i triangelhandeln tog de olika staterna in stora skattepengar på handeln, vilket gjorde varorna ännu dyrare.

1 Förklara följande ord och begrepp: monopol, skörbjugg.

2 Vilka av Europas stormakter tävlade om att behärska världshandeln och kolonierna? Vilka var vinnarna och vilka var förlorarna?

3 Hur fungerade triangelhandeln? Ge exempel.

4 Vad var ett ostindiskt kompani?

14

Impuls Historia 2.indb 14

En europeisk upp­köpare beställer te av kinesisk handelsmän. I bakgrunden ser vi hur teet stampas ihop i tebalar.

?

1700-TALET

09-05-27 21.06.36

Samtidigt i Norden I Sverige på 1700-talet Efter Karl XII:s plötsliga död avskaffades enväldet i Sverige. Nu började den period i svensk historia som kallas frihetstiden, 1719–72. Makten låg hos riksdagen och rikets råd, det vill säga regeringen, och kungen fick allt mindre makt. Till slut ersattes hans namnteckning med en stämpel.

Sverige var fortfarande ett fattigt bondeland med en liten befolkning som lidit hårt av krig, sjukdomar och missväxt. I många byar saknades männen. De hade stupat i krigen eller var krigsfångar i Ryssland.

Krigsänkorna måste själva klara allt arbete hemma på gården.

Under 1700-talet ökade befolkningen i Sverige-Finland till ca tre miljoner invånare. Det fanns flera orsaker till folkökningen, bl.a. bättre jordbruksmetoder, färre sjukdomar och, inte minst, inga långa krig. År 1772 tog kungen, Gustav III, makten i Sverige genom en statskupp. Frihetstiden var slut och ett nytt envälde började.

Vad levde folk på?

Nästan hela befolkningen var bönder eller lantarbetare. I Sverige ägde många bönder själva sin gård – de var självägande bönder. Arrende­ bönderna hyrde sina gårdar av adeln eller av staten.

De som inte hade någon egen gård att leva på blev lantarbetare eller pigor och drängar som flyttade runt och tog jobb där det fanns. Kanske kunde de få arbete på järnbruken. I Bergslagen fanns det över 300 järnbruk som framställde tusentals ton järn om året. En tredjedel av världens järnproduktion kom från Sverige.

Andra arbetade åt tygfabrikerna i Stockholm, Alingsås och Norr­ köping. Fabrikerna skickade ut ull till tusentals kvinnor på landet som spann ylletråd på sina egna spinnrockar. Sedan skickades den färdiga tråden till fabriken i stan där den vävdes till tyg. Vävmaskinerna sköttes mest av kvinnor som arbetade 12 timmar om dagen för svältlöner.

Nybyggare och samer Befolkningen växte snabbt. I södra Sverige fanns det knappast någon out­nyttjad jord kvar. För att försörja sig ”utvandrade” många till Norr­­­­ land och blev nybyggare. De odlade upp mer och mer av ­­vild­marken.

Nybyggarna kom i konflikt med samerna som protesterade mot att svenskarna tog deras jakt- och renbetesmarker och deras heliga platser.

Förgäves gick samerna till domstol för att få rättvisa. De var maktlösa 1700-TALET

Impuls Historia 2.indb 15

15

09-05-27 21.06.36

Impuls

s l u p Im

HISTORIA 2 Göran Körner Lars Lagheim

IMPULS Historia för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 börjar med den äldsta tiden och går till slutet av 1600-talet.

Grundbok 2 börjar med upplysningen och behandlar sedan de stora revolutionerna, industrialiseringen och nationsbyggandets tid.

HISTORIA 2

HISTORIA 2

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Tänk om Napoleon varit kvinna …

Läs mer om bilden på omslagets insida!

Grundbok 3 tar vid i brytningen mellan 1800- och 1900-talet och följer historien fram till vår tid.

I serien IMPULS Historia finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Som lärare kan du abonnera på tillhörande Lärarhandledning som du sedan själv kan ladda ner från Natur & Kulturs webbplats och skriva ut.

För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

2 ISBN 978-91-27-41434-1

9

Omsl fullf Historia 2.indd 1

789127 414341

1 0 0 0 0

Omslagsbilden: Napoleon I var Frankrikes kejsare i början av 1800-talet och Europas mäktigaste man. Men det är inte honom vi ser på bilden. Det är en kvinna som försöker se ut som Napoleon med den typiska hatten, handen halvt instucken innanför rocken och ett forskande, självsäkert uttryck i ansiktet. Vi vet inte hennes namn. Vi vet bara att hon var amerikanska och fotograferades i Chicago 1905. Fotot har sedan handkolorerats. Men vad ville kvinnan uttrycka med sin maskerad? Vid den här tiden kämpade många kvinnor i västvärlden för jämställdhet och kvinnlig rösträtt. Kanske ville hon ge den kampen ett ansikte?

Eller lekte hon bara med tanken vad som kunde hänt om Napoleon varit kvinna?

09-05-27 14.11.09