9789177411000

MICHIEL VAN LINT

SKAPANDE & ESTETISKA UTTRYCKSFORMER

Vad krävs för att locka fram den viktiga kreativa förmågan hos sexåringar? Hur kan pedagoger aktivt stimulera och utmana deras fantasi och nyfikenhet?

Detta är en bok som vill inspirera pedagoger i förskoleklass att undervisa i estetiska uttrycksformer med syfte att utveckla elevernas skapande förmågor utifrån barnets egen nivå. Författaren vill skapa förståelse för det pedagogiska arbetet med bild, musik, dans, drama och film.

Boken innehåller en rad konkreta lektionsförslag som är utformade för att passa i förskoleklassen. Innehållet grundar sig på forskning, skolans styrdokument och författarens egna erfarenheter.

Michiel van Lint är förskollärare och har arbetat med estetiska lärprocesser i både förskola och förskoleklass. Han har lång erfarenhet av teater där barn bjuds in både som åskådare och medspelare.

ISBN 978-91-7741-100-0

9

789177 411000

SKAPANDE

MICHIEL VAN LINT

&ESTETISKA

uttrycksformer

INSPIRATION TILL FÖRSKOLEKLASSEN

SKAPANDE

michiel van lint

&ESTETISKA

uttrycksformer

inspiration till fรถrskoleklassen

© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-100-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Stina Andersson Omslag och grafisk form: Helena Lunding Hultqvist Illustrationer: Hanna Granlund Första upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 2018 Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll FÖRORD .................. 6 INLEDNING: Hur boken kan användas .......................... 9 1. Varför skapande i förskoleklass? ................... 13 2. Kreativitet .................................................................. 19 3. Hur lockar vi fram skapande? ..................................... 25 4. Digitala verktyg som hjälpmedel .................................... 30 5. Samtalet i förskoleklassen ................................................. 34 6. Bild ...................................................................................... 40 7. Musik ................................................................................. 55 8. Dans .............................................................................. 72 9. Drama ..................................................................... 85 10. Film .............................................................. 102 11. Resultatet .......................................... 113 LITTERATURLISTA .................. 116

Förord DEN HÄR BOKEN HANDLAR OM HUR DU som arbetar i förskole­klassen

kan undervisa i estetiska uttrycksformer och locka fram elevernas skapande förmåga. Vi vill utmana alla elever på deras egen nivå och då räcker det inte att låta dem rita och dansa själva.

Kreativitet är en viktig förmåga – hur kan vi locka fram den?

Grundskolans läroplan nämner fem kunskapsområden som utformar det centrala innehållet i förskoleklassen. Det finns en hel del böcker om språk och matematik, det finns böcker i natur, teknik och samhällsrelaterade ämnen. Och nu finns det äntligen en bok om de estetiska ämnena.

Under arbetet med boken insåg jag att det finns många val man kan göra som förskoleklasspedagog. Det saknas en enhetlig syn på pedagogik i estetiska ämnen för yngre barn. Ska undervisningen vara förberedande för drama- och danskurser? Eller ska den stimulera uttryck och kreativitet som pelare i barnens allmänna utveckling? Skillnaderna mellan olika förskoleklasser är stora, liksom skillnaderna mellan olika sex­åringar.

Boken är skriven för att inspirera! Den innehåller konkreta lektionsförslag utformade för förskoleklassen samt bakgrund till varför och på vilket sätt vi kan stimulera skapande, kreativitet och uttryck i undervisningen.

När jag skrev den här boken sökte jag hjälp i teori och praktik. Eva Österlind, professor i drama med didaktisk inrikt­ning vid Stockholms universitet, har försett mig med information från forskarsidan. På Grämestaskolan i Lunde, Kramfors, har jag fått möjlighet att testa nya lektionsförslag. Gothia Fortbild6

ning får äran att vara det första bokförlaget som vågar satsa på en bok om estetiska uttrycksformer i förskoleklasser.

Jag hoppas att boken ska bidra till förståelse om vad skapande och estetiska uttrycksformer kan vara i förskoleklassen och att du inspireras till givande lektioner. Jag ser fram emot att du hör av dig till mig och berättar hur du arbetar i ämnet, både med mina lektionsförslag och med egna lektions­upplägg.

härnösand, juni 2018

Michiel van Lint

författare och pedagog

7

8

inledning:

Hur boken kan användas för pedagoger i förskole­ klasser och fokuserar därför på hur man kan arbeta i praktiken. Bokens kärna, lektionsförslagen finns i kapitlen 6–10.

Det går bra att gå direkt till de praktiska kapitlen, men de teoretiska kapitlen ger en bättre förståelse för vad och hur vi gör. Att ha tydliga mål är en viktig utgångspunkt när man planerar lektioner. Vid utvecklingen av lektionsförslagen har jag utgått från egen erfarenhet, vad pedagogiska teoretiker påstår samt läroplanen för grundskolan. Ändå kan det hända att det som blir bra i min grupp fungerar sämre i din. Där­ för skriver jag: låt dig inspireras och ge gärna återkoppling om hur lektionerna blev i din klass! På min egen webbsida www.michielvanlint.se publicerar jag de bästa idéerna som jag får av er, så att vi hjälper varandra att utveckla vår skapande under­­­visning.

DEN HÄR BOKEN ÄR EN INSPIRATIONSBOK

UPPLÄGG FÖR SKAPANDE LEKTIONER Hur ska vi lägga upp våra skapande lektioner eller stunder så att vi utmanar elevernas kreativitet? Det är självklart ni pedagoger som väljer hur ni gör, tillsammans med er skolledare. Mycket beror på gruppen och startnivån så antagligen görs nya val varje 9

läsår, ingen grupp är ju den andra lik. Mina förslag kan användas som vägledning.

Lektioner i skapande kräver mycket koncentration, så planera gärna de estetiska ämnena till förmiddagar. Lektions­förslagen i den här boken är välfyllda, så att var och en kan välja ut vad som tilltalar er mest eller kan sprida materialet över flera lektioner. Du kommer antagligen att anpassa upplägget efter gruppen under lektionen, ibland kan och vill du göra mer, en annan gång räcker det med mindre. I en del grupper är det bra att börja på en lägre nivå. Om en del elever aldrig har hållit i ett musikinstrument, så tar bara det kanske första lektionen. Vissa lektioner kan gärna upprepas med lite variation och då är det en fördel att det finns lite mer beskrivet material.

I förskoleklasser där eleverna efter hand klarar att arbeta mer koncentrerat, kan vi ha flera lärande stunder på en dag under vårterminen. Det är en bra förberedelse inför första klass. Då kan man med fördel upprepa och utöka delar av lektionen senare på dagen, till exempel med några roliga moment som eleverna vill göra om. Det brukar ofta hända mig att de vill göra samma saker på fritids. Tyvärr kräver estetiska aktiviteter handledning, men se det som ett gott tecken och bestäm i samråd med eleverna vad som är möjligt!

UPPLÄGG UNDER LÄSÅRET Hur ofta arbetar vi med skapande? Läroplanen nämner fem kärnområden under centralt innehåll, varav ett är ”Skapande och estetiska uttrycksformer”. Således bör det finnas tid för skapande minst en gång per vecka. I praktiken vet jag att vissa veckor ägnas åt speciella aktiviteter och att planerade lektioner ibland får ge plats åt värdegrundsaktiviteter. Det blir kanske mellan 25 och 30 veckor per läsår där man följer veckoschemat.

Fördelade över bild, musik, dans, drama och andra estetiska ut10

trycksformer blir det uppskattningsvis fem till sex gånger per ämne.

Om det är möjligt, är det en fördel att dela gruppen vid skapande ämnen. Jag tycker att redan 15 elever är väldigt många i en dramaaktivitet eller tillsammans i en dans, 10 är idealiskt.

Det kan behövas en större sal, framförallt för drama och dans, eller ett visst rum där det går att göra musik utan att störa andra klasser. Den andra halvan av gruppen kan ha en skapande aktivitet som går att utföra i de egna lokalerna (exempelvis bild eller film). Eller så kan de ha uterast tills det är deras tur.

ÄMNENAS ORDNINGSFÖLJD Strukturen i boken (kapitel 6–10) är mitt förslag till ordnings­ följd. Om du alternerar – en musiklektion ena veckan, dans veckan efter och så vidare – innebär det att det dröjer flera veckor innan samma ämne återkommer och då kan det bli svårt att bygga upp känslan för ämnet. Däremot kan det fungera bra med en temavecka: om klassen spelar musik varje dag utvecklas kreativiteten rejält, samtidigt som färdigheterna i musik­ämnet får en bra impuls. Temaveckor ökar även entusias­men för ämnet, så glöm tanken att du sedan är färdig med musik!

Mitt förslag på ordningsföljd: 1. Bild. Fördelen med att börja med bild är att de flesta som har gått i förskolan redan känner sig bekväma med skapande i bild. De är vana att få ett vitt ark papper och tänka ut vad de ska göra med det. Dessutom är eleverna i nya grupper kanske blyga för varandra. Inom bild kan de pröva på att samarbeta i smågrupper och ändå ha en egen penna att rå om.

11

2. Musik. Vid musikstunder får eleverna ofta sitta på en stol medan de skapar, det ger trygghet. Musiken skapas i grupp och då kan vi undvika tävlingskänslor lite bätt­ re. Det blir lättare att leda klassen i ett känsloarbete där processen är viktigare än resultatet.

3. Dans. Vi är halvvägs på läsåret och nu börjar eleverna våga röra sig med varandra, framförallt om de även har haft idrottslektioner.

4. Drama. För drama är det viktigt att eleverna har fått grundläggande förståelse för hur en historia byggs upp.

Det brukar de få lära sig under språkstunderna, så på vårterminen kan de använda den kunskapen under sitt dramaskapande.

5. Film. Här gäller samma argument som för drama.

Dess­utom kräver film mer handledning av pedagogen, så det är ett plus om du som pedagog har koll på hur myck­et frihet var och en kan ges. Därför sparar jag gärna film­ skapandet till sist.

INSPIRATION OCH VAL Med lektionsförslagen har jag velat ge praktisk hjälp i arbetet i förskoleklasserna. Ändå är det inte meningen att alla ska genomföra alla lektioner exakt som de beskrivs här. Jag hoppas att många upptäcker grundtankarna i boken och får idéer för egna lektioner som passar just era elever. Undervisning behöver ju alltid anpassas till individen. En annan kliché kan inte heller förbli oskriven för att den är så viktig just för estetiska ämnen: processen är viktigare än resultatet!

12

1

Varför skapande i förskoleklass? och estetiska uttrycks­ former får vi ha klart för oss varför vi gör det. Jag vill backa ett extra steg och börja med frågan: vad är syftet med förskole­ klassen?

INNAN VI HÅLLER LEKTIONER I SKAPANDE

VARFÖR HAR VI FÖRSKOLEKLASSER? Det är kanske mest tack vare en rad Astrid Lindgren-gestalter som vi har bevarat bilden av skolan i det förflutna. Emil busar fortfarande när det är dags att gå till skolan. Kan han plötsligt sitta still i bänken och lyssna på fröken? Vi vet att Pippi inte kunde! Det är faktiskt många som börjar skolan som inte klarar av det på en gång.

13

Idag har det blivit ett accepterat koncept att barn behöver en övergång från lekperioden till lärsituationen, en bro mellan förskolan och grundskolan. I Sverige har vi haft denna övergång redan ett halvt sekel, som sedan 1998 heter förskole­klass. Även många andra länder har utvecklat en form av mellan­år för att mjuka upp övergången. Varför är det så viktigt?

I förskoleklassen i Sverige hanteras inga individuella läro­mål, eleverna behöver inte prestera någonting innan de börjar i första klass. Men de som har gått i en förskoleklass brukar prestera bättre än de få elever som inte har gjort det. Det händer alltså mycket i förskoleklassen! Jag vågar påstå att det allra viktigaste målet i förskoleklassen är att lära eleverna vara elever. Det innebär en social utveckling – att kunna samsas och hantera kon­ flikter, vänja sig vid skolans sedvanor och den kanske största utmaningen: att utveckla fokus.

För många sexåringar är det en tuff uppgift att sitta stilla. Andra är livrädda att behöva säga något i klassen och en hel del har svårt för att lyssna. När de håller på att lära sig de här färdig­ heterna kan de inte samtidigt knäcka läskoden eller förstå mattetal. Förskoleklassens funktion är att låta eleverna vänja sig vid skolformen och att växa in i den roll som de förväntas spela. En roll? Ja: sitta tätt bredvid sina kompisar och ignorera dem en hel timme, det är vad elever förväntas göra! Det är en socialiserings­ process som alla barn världen över behöver gå igenom för att kunna ta del av undervisningen, liksom att börja anpassa sig till de sociala strukturerna i det samhälle de ska vara en del av.

Det finns stora skillnader mellan olika förskoleklasser som ofta beror på skolans kultur. En del förskoleklasser är som en förlängd förskola med bara korta undervisningsmoment och mest fri lek. Andra jobbar med arbetsböcker och kan upplevas som klass 0, medan många befinner sig någonstans där emellan.

Diskussionen om vad som är bäst får föras någon annanstans, men som grund för varför vi gör vad vi gör i en förskoleklass 14

sätter jag två olika strävansinriktningar mot varandra. Jag tror att många vill att förskoleklassen ska: zz Hålla fast vid förskole-element som att inte lägga presta­ tions­­mål på eleverna, ha många lekstunder samt att det pedagogiska innehållet ska vara roligt och lekfullt och ligga i nära anslutning till elevernas lek.

FÖRSKOLEKLASSENS FRAMTID

ÄMNESUNDERVISNING I FÖRSKOLEKLASS I förskoleklassen gäller inga individuella mål och en del elever har svårt att koncentrera sig på vad läraren berättar. Ändå upp­ manar läroplanen oss att hålla på med många olika ämnen. Vad ska vi då lära ut och vad får vi ha som mål för oss själva i de här undervisningsmomenten? Jag upplever att ämnen som ingår i det centrala innehållet i förskoleklassen har lite olika karaktär och att de estetiska ämnena intar en särställning.

15

1

i förskoleklass?

Medan jag skrev den här boken har ett politiskt beslut fattats att förskoleklassen ska vara obligatorisk. En sådan föränd­ring kan ge upphov till vidare förändring och då får vi hoppas att det goda bevaras. I en tid då alltmer fokus läggs på test­bara kunskaper kan färdigheter som ändå är viktiga i livet noncha­ leras. Drama och dans finns i Sverige inte med som ämne på låg­stadiet. Men i förskoleklassen kan vi ge våra elever en bra dos skapande med estetiska uttrycksformer.

Varför skapande

zz Introducera att det är obligatoriskt att vara med i under­ visning­s­momenten, att skoldagen har en fast struktur där lek och lärande alterneras och skapar medvetande hos eleverna om deras lärande, det vill säga förstå att skola = att lära sig.

Påbyggande ämnen Utvecklingen i vissa ämnen sätter igång av sig själv. Det är inte detsamma som att det går av sig självt, vi vet att väg­ledning av pedagoger gör stor skillnad. Barn lyssnar och pratar, så språkutveckling och språkstöd är viktigt från tidig barn­dom och alla förskolegrupper gör redan språkaktiviteter. Barn rör sig, så deras motoriska utveckling ska stöttas. Även mate­matik hör hemma i denna kategori, eftersom det berör allt ordningsskapande som barn behöver för att förstå världen. Jag kallar de här ämnena för ”påbyggande ämnen”, som ska undervisas regelbundet under hela skoltiden. Det är ingen fara när barn missar en del, för man behöver upprepa saker ofta. Däremot råder uppfattning­en att det inte är klokt att göra längre uppehåll, eftersom utvecklingen ska hållas igång.

Intresseämnen En hel del av det som vi berättar om i förskoleklasserna behöver eleverna inte komma ihåg. Målet är mest att väcka deras intresse och stärka känslan att det är roligt att lära sig saker. Som exempel: läroplanen nämner många element i naturen, från djur till kemiska processer, men det spelar ingen roll vad man lär ut exakt. Den ena klassen är intresserad av lodjur, medan den and­ ra vill veta allt om fåglar. Det viktiga är att lotsa eleverna i den fas där de börjar ställa frågor. För fråga betyder att vilja veta!

Under dessa ”intresseämnen” kan allt räknas in som läroplanen benämner som ”Natur, teknik och samhälle” (det som senare kallas NO och SO).

Estetiska ämnen Precis som språket utvecklas uttrycksförmågorna tidigt och med god hjälp kan eleverna fortsätta att utveckla sin förmåga att uttrycka sig. Det märks på förskolor med en så kallad pedagog­ ista (en pedagogisk ledare som är vanlig inom Reggio Emilia­ 16

1

i förskoleklass?

17

Varför skapande

pedagogiken) att i synnerhet nivån av bildkonst ligger högre än genom­snittet.

Enligt Eva Österlind, professor i drama med didaktisk inrikt­ ning vid Stockholms universitet, skulle eleverna även bli bättre på att uttrycka sig med drama, dans eller musik om de fick god pedagogisk handledning. Tyvärr är andra uttrycks­former än att skriva och prata i underläge i vår kultur. Elevernas färdighet att uttrycka sig utvecklas genom att de får öva i flera uttrycksformer.

I läroplanen formuleras det så här: ”Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.”

Precis som med intresseämnen kan man säga att det är viktigt att väcka intresse för konstformer och uttryckssätt. Lika viktigt är det att låta barn uppleva det roliga med dem. Estetiska ämnen gynnar dessutom utvecklingen av andra viktiga förmågor. De påverkar självkänslan på ett speciellt sätt: att våga sjunga eller dansa i en grupp kan kom­pensera mycket för den som har svårt för att prata på sam­lingen. Den australiensiska forskaren Anne Bamford (2009) har upptäckt att länder som har mer estetiska ämnen i grundskoleutbildningen presterar bättre i PISA-under­ sökningen. Det pekar på att utveckling i matematik och språk främjas av de estetiska ämnena.

Och så finns det ytterligare en speciell egenskap som gör de estetiska ämnena viktiga: kreativitet. Är det kanske det som behövs för att prestera bättre i alla skolämnen? I kapitel 2 skriver jag utförligt om kreativitetens betydelse.

1. RYTMLEKTION Uppvärmning Ställ upp stolar så att klassen och du sitter i en ring. Det kan behövas lite utrymme mellan stolarna.

Bestäm om du delar ut instrument eller om eleverna själva får välja. Efter ett tag kan de få byta instrument, till exempel genom att alla ger sitt instrument till grannen till vänster. Du som pedagog ska gärna ta en trumma eller conga, något som både låter och syns. Låt eleverna bekanta sig med instrumentet, alltså spela fritt i en halv minut.

Börja med att slå en takt tillsammans, ett enkelt 1-2-3-4 med lite betoning på ettan. Du får ha överseende med att vissa gör lite fel, men tillåt dem inte spela precis som de vill än.

När det går någorlunda bra gör du ibland en improvisation själv.

Till exempel: zz slå dubbelt så snabbt zz slå dubbelslag på första (11-2-3-4) zz betona ett eller flera slag (1-2-3-4, eller 1-2-3-4) zz gör en trumvirvel.

Du ska se att eleverna härmar dig och det får vara en lek ett tag.

Avbryt spelandet (tyst-signal) och berätta att ni nu har varierat på en rytm.

Det går att göra detsamma med en tretakt. På det viset får eleverna uppleva att det finns olika sorters rytm.

Från variera till improvisera Förklara reglerna först. Idén är att eleverna turas om att göra en variation.

60

Nu ska vi skapa musik!

Ni kommer till en punkt där eleverna har fattat poängen och då kan ni börja göra musik tillsammans. Det är viktigt att hålla fast vid en struktur, annars kan det bli kaos. Det finns olika sätt, beroende på hur mycket struktur dina elever behöver. fylla i luckorna: Du spelar en hel fyrtakt (1-2-3-4) och är sedan 61

7

Musik

Börja med att slå en takt tillsammans tills klassen kan hålla fast takten själv. När det går bra, pekar du då och då ut individuella elever som får improvisera ett litet tag. Du och klassen fortsätter under tiden med grundrytmen. Efter ett tag visar du ”stopp” och då pekar du på någon annan. Ett alternativ är att gå ringen runt: den som sitter bredvid dig börjar och sedan nästa och så vidare. De ska visa med en nick att nästa är på tur.

Alla ska få göra något och det kan behövas en maximumtid. Det tar lite tid att upptäcka hur många olika möjligheter det finns att variera på en rytm. När eleverna har förstått, brukar de tycka att det är kul och ni kan gå vidare.

För nästa övning ska de kunna spela och gå samtidigt. Försök styra upp att de som har svårt att göra flera saker samtidigt får ett lätt instrument (maracas, ägg). Alla sitter i ringen som förut och har ett instrument, men nu ska de inte spela tillsammans. I stället börjar du slå en rytm ensam och går mot en elev medan du spelar. När du kommer fram till eleven ska hen börja spela (något eget), medan du slutar och ställer dig bakom elevens stol.

Därefter går eleven spelande mot en kompis som sedan tar över.

De får bara gå mot sittande elever, på det viset får alla sin tur.

Ett alternativ är att eleverna får sitta ner, men håll då koll på att alla får sin tur. En annan regel brukar vara att alla ska spela annorlunda än de som spelat tidigare, men det ska inte kom­ men­teras. Många rytmer liknar varandra och när någon börjar ropa: ”Men det har jag redan gjort!” hämmas den kreativa processen.

tyst en hel fyrtakt (räkna de första par gångerna”1-2-3-4”). I de tysta luckorna får eleverna spela en valfri rytmimprovisation.

Nu blir det spännande: Är det ingen som vågar? Är det två samtidigt? Allt är tillåtet så länge det ryms inom en lucka. slingslingan: Pedagogen börjar med en rytmslinga, ger en nick till eleven bredvid som ska göra en egen rytmgrej och så vidare.

När man lyckas byta tur snabbt utan hål emellan, blir det till ett musikverk. gruppimprovisation: Detta är den svåraste utmaningen! Pedagogen är dirigent, eleverna är musikerna och sitter i en halvmåneform omkring dig. Du visar några gester som musikerna indi­ viduellt måste följa – till exempel gest för att börja, sluta, lägre, högre. Du står framför orkestern och gör börja-gesten till någon.

Du kan låta eleverna spela en i taget, sedan kanske några samtidigt och till sist alla samtidigt. Du bestämmer om de slutar en och en eller tillsammans. För eleverna är det nu fritt fram att improvisera på instrumenten, så länge de är på tur.

Lektionen avslutas med ett samtal om vad ni har gjort. Hur musiken blev är inte så viktigt som hur det kändes att göra den.

Kanske en del vill reflektera över hur det är att spela på instrument.

2. SÅNGLEKTION Uppvärmning De här övningarna använder professionella sångare för att värma upp rösten. De är både bra och roliga. De medför dess­utom att eleverna upptäcker att en röst kan mer än sjunga låtar. Observera att det inte är nödvändigt att göra alla beskrivna övningar. zz Humma en valfri ton på konsonanten M – alltså med stängd mun. Känn var tonen ligger i munnen: bak i 62

halsen, uppe i hjärnan eller framme mot läpparna? Går det att förflytta den uppåt, bakåt, framåt? zz Humma en ton och glid ner med rösten mot den lägsta ton du når, sedan upp mot den högsta du når och gärna några gånger fram och tillbaka. zz Pedagogen tar en ton (som ligger bra för alla barn, till exempel A-et som stämgaffeln ger). Börja med M och öppna munnen så att det blir ett O: MMMMOOOOOOO. zz Gör samma sak igen, men gå nu från M till O och vidare till Å till A: MMM-OOO-ÅÅÅ-AAA. Detta går att variera även med andra vokaler. zz Gör likadant som i föregående övning, men försök hålla i tonen så länge som möjligt.

zz Samma på jo: Jo-jo-jo-jo-jo, men gör nu varje jo svagare, till det mjukaste man kan. zz Öva vokaler på olika toner, till exempel: Ma-NoMa-No-Ma-No, där ”Ma” och ”No” har var sin ton.

Detta är samtidigt träning på att hålla isär närliggande konsonanter och att växla mellan olika toner. zz Pedagogen gör ett djurläte eller ljud som går att höra hemma eller ute: borr, telefon, bil, vind och så vidare.

Alla härmar ljudet.

Med nej-övningen blir det mycket volym! Alla barn behöver skrika lite i början. Låt dem göra det, det är ett sätt att lära sig behärska ljudvolymen.

63

7

Musik

zz Korta toner: Nej-nej-nej-nej-nej. Varje nej med högre volym, till det starkaste möjliga.

Skicka runt ljud Klassen ska gärna stå i en ring. Du som pedagog börjar med ett ljud, sedan går ni medsols runt och alla gör ljudet en efter en.

Ljudförslag kan hämtas från uppvärmningen, men låt eleverna gärna hitta på sina egna ljud. zz Pedagogen gör ett ljud, alla härmar ljudet när det är deras tur. Sedan gör eleven till vänster om pedagogen ett nytt ljud, som alla härmar och så vidare. zz Nu utan att härma: ni går medurs och alla gör ett eget ljud. zz Kombination: Pedagogen gör ett ljud, nästa i ringen härmar ljudet och låter det gå över i ett nytt ljud (”Kaka – Moooooo!”). Eleven bredvid härmar kompisen och låter det gå över i ett nytt ljud (”Mooooo-Ieja!”) och så vidare. zz Gör likadant som i övningen innan, men nu med toner.

Tänk konsonant+vokal på en ton: till exempel ”Moo” eller ”Paa”. Variera tonhöjden. zz Stickning: Pedagogen gör en ton, slår långsamt ut med armen till eleven bredvid. Denne gör en annan ton medan hen långsamt slår ut med armen till eleven bredvid och så vidare. Om det lyckas blir det till exempel: Mo-ha-ny-toki (på olika toner), vilket nästan är en låt!

Nu ska vi skapa musik! pianisten: Eleverna kan gärna sitta i en halvmåneform runt pe­ da­gogen, deras ben ska sticka ut så att pedagogen har alla fötter omkring sig. Först får alla elever tänka ut var sitt ljud (men de låter inte än). Sedan börjar pedagogen spela: hen trycker på en elevs fot och den eleven gör sitt ljud, sedan trycker pedagogen på nästa fot och så vidare. Elevernas fötter blir som tangenterna på 64

Musik

7

65

MICHIEL VAN LINT

SKAPANDE & ESTETISKA UTTRYCKSFORMER

Vad krävs för att locka fram den viktiga kreativa förmågan hos sexåringar? Hur kan pedagoger aktivt stimulera och utmana deras fantasi och nyfikenhet?

Detta är en bok som vill inspirera pedagoger i förskoleklass att undervisa i estetiska uttrycksformer med syfte att utveckla elevernas skapande förmågor utifrån barnets egen nivå. Författaren vill skapa förståelse för det pedagogiska arbetet med bild, musik, dans, drama och film.

Boken innehåller en rad konkreta lektionsförslag som är utformade för att passa i förskoleklassen. Innehållet grundar sig på forskning, skolans styrdokument och författarens egna erfarenheter.

Michiel van Lint är förskollärare och har arbetat med estetiska lärprocesser i både förskola och förskoleklass. Han har lång erfarenhet av teater där barn bjuds in både som åskådare och medspelare.

ISBN 978-91-7741-100-0

9

789177 411000

SKAPANDE

MICHIEL VAN LINT

&ESTETISKA

uttrycksformer

INSPIRATION TILL FÖRSKOLEKLASSEN