9789144127651 by Smakprov Media AB

9 mm

Om normer Hur vet vi vad som är rätt och fel i en situation? Och hur avgör vi hur vi ska handla? Lagar är tydligt nedskrivna och det finns föreskrivna sanktioner om man bryter mot lagen. Men så tydligt är inte vårt samhälle. När vi är laglydiga utan att känna till lagen följer vi egentligen normer. Vårt handlande styrs sällan enbart av lagar och regler utan av dessa, oskrivna och osynliga, normer.

Matthias Baier Måns Svensson | Om normer

Matthias Baier och Måns Svensson är verksamma som lärare vid Rättssociologiska institutionen i Lund. Båda författarna är docenter i rättssociologi.

Om normer

Normer och rättsregler hänger ihop. I den här boken analyseras och diskuteras samhällets och rättssystemets normer. Författarna ger en övergripande bild av vad normer är, hur de definieras, deras tillkomst och uppbyggnad samt olika typer av normer. De reflekterar även över normers betydelse i samhället – vilka funktioner de har och varför vi följer normer. Om normer är en uppföljning och fördjupning av Om rättssociologi. Boken är särskild framtagen för grundutbildningen i rättssociologi, men kan med fördel användas även på utbildningar i juridik, sociologi, socialt arbete och kriminologi.

Art.nr 40020

Matthias Baier Måns Svensson

studentlitteratur.se

978-91-44-12765-1_01-cover.indd Alla sidor

2018-07-17 15:31

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40020 ISBN 978-91-44-12765-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2018

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 2

2018-07-17 15:27

INNEHÅLL

Förord 7

1 Introduktion 9 Bakgrund 9 Normmodellen inom samhällsvetenskapen 12 2 Varför normer? 15 Rättens speciella karaktär 15 Rättssociologins dilemma 18 Normer är imperativ 20 Normer kopplar rätten till samhälle 22 Ytterligare skäl 24 3 Definition av normer 27 I vardagsspråket 28 I rätten 28 I samhällsvetenskapen 30 Fördjupning om normers ontologi och epistemologi 35 Mot ett semiotiskt normbegrepp 45 I rättssociologi 49 En ontologisk analys av normbegreppet 50 Normens definition utifrån essenser och accidenser 52

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 3

2018-07-17 15:27

Innehåll

4 Normtyper 61 Rättsliga normer 62 Samhälleliga normer 68 5 Normers tillkomst 79 Normers intentionella tillkomst 81 Rättsliga normer 81 Samhälleliga normer 85 Normers spontana tillkomst 87 Normers materiella tillkomst 89 Diskussion 90 Normers ursprung i olika system 92 6 Normen och människan 97 Ursprung 98 Individen 99 Sociala fakta 100 Det materiella 100 Normalstrare 103 ”Normen” 110 Adressater 114 Normens handling, objekt och konsekvens 118 Sanktioner 122 7 Varför följs normer? 131 Rättsliga normer 132 Samhälleliga normer 134

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 4

2018-07-17 15:27

Innehåll

8 Normen i samhället 137 Introduktion 137 Social kontroll 138 Social sammanhållning 140 Sociala system 146 Normernas utbredning i samhället 147 9 Normens funktioner 151 Normer reducerar komplexitet 151 Normer koordinerar handlande 152 Normer distribuerar makt 153 Normer integrerar 154 Normer transformerar varat till börat 156 Referenser 157 Register 163

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 5

2018-07-17 15:27

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 6

2018-07-17 15:27

FÖRORD

Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet bedriver såväl grundutbildning som forskarutbildning i ämnet rättssociologi, något vi är ensamma om i Norden. Rättssociologisk forskning och utbildning har under de senaste 25 åren intresserat sig för normer. Det har funnits flera skäl för en formulering av ämnet rättssociologi i termer av normer och de 25 åren har visat att normbegreppet har kunnat samla mycket av vår forskning, samtidigt som ämnet har blivit tydligare. Under denna tid har Matthias Baier undersökt normbildningsprocessen inom ett infrastrukturprojekt och Bo Carlsson har skrivit om normer inom sport. Staffan Friberg har skrivit om normbildning inom brukarsamverkan, Minna Gillberg har studerat normbildning på miljöområdet och Helena Hallerström har studerat rektorers normer. Håkan Hydén har publicerat boken Normvetenskap, Måns Svensson har skrivit om normer på trafikområdet och Per Wickenberg om normstödjande strukturer i skolans värld. Flera utredningar har utförts med normen som fokus, på så skilda områden som Landskrona kommuns framtid och beredskapen för oljekatastrofer i Östersjön. Flera antologier har skrivits (Hydén och Wickenberg 2008, Baier 2013), flera kurser har hållits och 2012 hölls en internationell konferens i Lund om normer. Denna bok är ett bidrag till grundutbildningen inom rättssociologin, men används också inom juridik, kriminologi och socialt arbete. Boken försöker att ta ett helhetsgrepp på normer – något som knappt är möjligt. Forskningen och litteraturen om normer är mycket stor och ny forskning tillkommer i skrivande stund. Vår ambition är att introducera läsaren i ett område som är av stor betydelse för många samhällsvetenskapliga och juridiska ämnen. På det sättet fyller den ett tomrum eftersom någon introducerande lärobok om normer inte finns. Boken passar bäst på kurser i © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 7

2018-07-17 15:27

Förord

rättssociologi och många exempel kommer därifrån. Ofta görs jämförelser mellan rättsliga normer och sociala normer. Men rättssociologi är ett ämne som läses av jurister, kriminologer, statsvetare, sociologer och pedagoger för att nämna de största grupperna, och vi tror att boken också kommer att tillföra mycket till dessa ämnen. Lund i januari 2018 Matthias Baier Måns Svensson matthias.baier@soclaw.lu.se mans.svensson@soclaw.lu.se

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 8

2018-07-17 15:27

KAPITEL 1

Introduktion

Denna bok handlar om normer. Avsikten är att ge en övergripande bild av vad normer är, hur normer ser ut, hur de uppstår och hur de kan fungera för individen och i samhället. Vi ska också kort gå igenom hur normen kan användas som undersökningsmetod, som instrument för att beskriva, analysera och påverka samhällsförhållanden, särskilt i ett rättssociologiskt perspektiv. Boken är tänkt att kunna fungera som en del av introduktionen till ämnen som rättssociologi, kriminologi och sociologi. Ambitionen är att skapa en första elementär text om normer, ett begrepp som på senare tid genom den pågående forskningen på Rättssociologiska institutionen i Lund har blivit mycket aktuellt, men inte bara där utan även inom andra vetenskapliga fält.

Bakgrund Kan ett samhälle existera utan normer? Nej, det förefaller inte möjligt. Normer är en grundläggande byggsten i ett samhälle. Inte alla samhällsforskare betraktar samhället utifrån ett normperspektiv, men det är få som skulle säga att normer är ointressanta eller irrelevanta. Kan man förstå ett samhälle genom att förstå dess normer? Ja, normer anger för samhällets medlemmar vilka handlingar som är önskvärda och vika som inte är det. Därmed utgör normerna en sorts instruktion för hur vi ska leva i ett visst samhälle vid en viss tid. Genom normerna är det också möjligt att rekonstruera samhällets idé om livet på en mer generell nivå. Vilka normer råder i ett samhälle som Sverige? Bortsett från de rättsliga normerna är det inte så vanligt att det görs sammanställningar över ett samhälles normer. På särskilda områden vet vi dock mer och exempelvis © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 9

2018-07-17 15:27

1 Introduktion

genusforskare har en god bild av hur normer om genus och kön ser ut och fungerar. Normerna i ett samhälle tas i stor utsträckning för givna och det är oftast när vi bryter mot normer eller när vi är oense om dem som de aktualiseras. Denna bok vill ge en allmän bild av normer, men den har också ett särskilt intresse för samhällets normer i relation till de rättsliga normerna. Vad vet vi då om denna relation? En viktig utgångspunkt är att Sverige − och de övriga nordiska länderna − är utpräglade välfärdsstater. Många andra länder i den så kallade västvärlden är också det på olika sätt och i olika grad, men Sverige har trots allt varit ett föregångsland i detta avseende och kan i dag fortfarande beskrivas som en välfärdsstat. Den svenska välfärdsmodellen innebar också att rätten och dess institutioner ordnades på ett speciellt sätt och gavs ett speciellt uppdrag i samhället (Baier 2013). Som ett politiskt instrument intervenerade rätten i stora delar av samhällslivet och det ansågs att det skedde i för stor utsträckning och på ett för genomgripande sätt. Detta fick bland annat som konsekvens att människor förlitade sig på statens interventioner och därmed gradvis tappade sina förmågor att själva ordna sina liv via det civila samhället. En studie som jämfört Sverige med Colombia ger dock en annan bild av människor i Sverige i dag (Serrano och Baier 2015). Av denna studie framgår det att människor litar på och har förtroende för såväl andra människor som för myndigheter. Det finns därför anledning att i det här sammanhanget tala om människor som medborgare, bland vilka det finns normer som utgör en gemensam grund för samvaro. Vad är då normer i människors ögon? På frågan hur människor uppfattar orden ”norm” och ”regel” svarar två tredjedelar att de associeras med positiva känslor. 27 procent är indifferenta till orden och 8,5 procent får negativa känslor. Normer är vid första påseende något positivt. I stort sett alla anser att de i huvudsak handlar i enlighet med lagen, som är en särskild typ av normer. En stor majoritet anser också att det i huvudsak är lätt att handla i enlighet med lagen. En mycket stor majoritet anser också att det är i huvudsak lätt att agera i enlighet med sitt samvete. En mycket stor majoritet anser slutligen att lagarna i huvudsak överensstämmer med samvetet och i huvudsak överensstämmer med vad som är brukligt. Eftersom normer kan förknippas med tvång och begränsningar, är det tydligt att generellt sett uppfattas normer som något oproblematiskt. Normerna i samhället är i huvudsak i samklang med varandra, med människors moral och vad 10

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 10

2018-07-17 15:28

1 Introduktion

som är brukligt. Till vardags uppstår normalt sett inte några problem i det här avseendet. Hur fungerar då normer? Från enkäten ska vi ge några exempel. Om en person är skyldig dig pengar men inte betalar tillbaka är det inte accepterat att kontakta polis eller andra myndigheter. I stället är normen (75 procent) att påtala saken för den som är skyldig pengar även om den personen reagerar negativt. De flesta förväntas dock reagera positivt på en sådan anmärkning. Samma utfall blir det på frågan vad vi gör om någon inte betalar oss för utfört arbete. Det betyder att även om det finns stöd i lag för att betala det man är skyldig, så finns det en social norm med samma innehåll och det är den sociala normen som människor åberopar. Människor vänder sig inte till rättsvårdande myndigheter i dessa fall utan litar på att den sociala normen fungerar. Vad gäller mindre allvarliga situationer så är frågan om situationens art av betydelse. När andra tränger sig före i en kö uppger 75 procent att de skulle påtala saken. Normen att ställa sig i en kö om det finns någon reproducerar vi genom att påtala överträdelse av normen. Något fler än 60 procent skulle också påtala att någon annan är sen till ett möte. För dessa situationer skulle i princip alla människor också acceptera att bli tillsagda av någon annan. Att stå i kö och komma i tid är inte reglerat i lag. Däremot skulle knappt 40 procent påtala att någon annan skräpar ned på gatan, vilket därmed kan anses vara mindre allvarligt. Cirka 25 procent skulle påpeka att någon annan köper piratkopierade varor och knappt någon skulle säga till om någon annan går över gatan på fel ställe. Dessa sista exempel är än mindre allvarliga eller föranleder i alla fall inte någon reaktion. För dessa exempel är acceptansen för att bli tillsagd också lägre. För mer allvarliga situationer, exempelvis att se en person slå den man lever med eller om en förälder slår sina barn, är det nästan lika många som anser att man ska kalla på polis som att agera själv. Här är situationen så allvarlig att polis tillkallas. Normer anger således olika reaktioner beroende på hur allvarlig den situation som normen avser är. Det är vanligt att förknippa normer med korrekt beteende av olika slag − vad man ska göra eller inte göra i olika situationer. Men normer är också verksamma vid samarbete av olika slag. En mycket stor majoritet av människor i Sverige (90 procent) tror att avtal och överenskommelser hålls. Vi förväntar oss således en hög uppslutning kring normen att man håller © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 11

2018-07-17 15:28

1 Introduktion

ingångna avtal, ’pacta sunt servanda’ kallas det i juridisk terminologi. Om vi måste bryta ett avtal eller en överenskommelse försöker vi i mycket hög grad (86 procent) förklara varför detta skedde. Vi försöker också i mycket hög grad (79 procent) lösa det uppkomna problemet eller kompensera den andre. Det betyder att även om det uppstår problem i en avtalsrelation försöker vi vårda normen. Det är också mycket vanligt att vi känner skuld (77 procent) och skam (69 procent) om vi inte kan hålla avtalet eller överenskommelsen. Skuld och skam är två direkta tecken på att vi brutit mot en norm som vi anser gäller inte bara av rationella utan också av moraliska skäl. När det gäller samarbete är det mindre vanligt att vi räknar med rättsliga sanktioner, endast 33 procent uppger att de avser att vidta rättsliga sanktioner vid normbrott. Den studie som det refererats till här, och som använts för att ge konkreta exempel, visar klart att människor i Sverige är ”kompetenta” när det handlar om att förhålla sig normativt i vardagen. Lagar och rättsliga myndigheter använder vi oss av enbart i undantagsfall. Det betyder att vi som medborgare förstår ganska väl vad som förväntas av oss, och också bidrar till att normerna reproduceras. Det är till och med så att en ganska stor andel, omkring 50 procent, anser att de kan bryta mot lagen om det gäller något viktigt. Det betyder inte att vi inte bryr oss om lagen. Det betyder i stället att vi förstår hur lagen kom till och vad den står för, men också att den är beroende av att medborgarna förstår och kan acceptera den. Inte minst är det viktigt att lagen är i linje med de normer som redan finns i samhället. Att människor i Sverige i mycket hög grad litar på varandra och har högt förtroende för myndigheter spelar också stor roll för den nyanserade bild vi har av normer och regler.

Normmodellen inom samhällsvetenskapen Det övergripande rättssociologiska kunskapsintresset är inriktat mot frågor som rör samspelet mellan rättsliga regler och beslut å ena sidan och övriga samhällsstrukturer å den andra (Aubert 1972, s. 13; Mathiesen 1973, s. 10; Hydén 1978, s. 26; Stjernquist och Widerberg 1989, s. 7). Emellertid varierar synen på rätten och samhället mellan olika rättssociologer. Thomas Mathiesen, professor i rättssociologi vid universitetet i Oslo, pekar på tre dominerande samhällsvetenskapliga modeller (eller perspektiv) vilka haft en 12

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 12

2018-07-17 15:28

1 Introduktion

betydande påverkan på vardera en central inriktning inom rättssociologin (1973, ss. 9−14). För det första tvångsmodellen, som utgår från att beteendet och därmed samhällsstrukturen är en produkt av den makt som människor utövar mot varandra; en modell som har sina rötter i marxistisk teori. För det andra upplevelsemodellen, vilken utgår från att beteendet och därigenom samhällsstrukturen är en produkt av människors speciella förståelse för varandra. Modellen intresserar sig för de subtila nyanserna inom mänsklig kommunikation och interaktion. Den har sina rötter i framför allt fenomenologisk filosofi.1 För det tredje pekar Mathiesen på normmodellen inom samhällsvetenskapen, ett perspektiv som lägger sitt fokus på de gemensamt bestämda förväntningar vi har på varandras beteende. Förväntningar utgör, i det att de påverkar människors beteenden, styrande krafter i samhället. Inriktningen har sina rötter i Émile Durkheims positivistiska skola och innebär att man ser rätten och andra normer som bestämmande krafter i samhället, vilka är bärare av förmåga att skapa samhällelig förändring. De teoretiska utgångspunkter som presenteras i den här boken ansluter i hög utsträckning till den skola som Mathiesen benämner normmodellen inom samhällsvetenskapen. Hydén har drivit utvecklandet av rättssociologin som en normvetenskap och i dag involverar inriktningen ett nätverk av rättssociologer.

1 Mathiesen pekar på tre huvudtraditioner inom det som han benämner upplevelsemodellen. (I) Fenomenologisk filosofi med ledande företrädare i form av Edmund Husserl, Alfred Schütz, Harold Garfinkel, Erving Goffman, Aaron Cicourel, David Sudnow m.fl. (II) Handlingsteorier utvecklade av Wilhelm Dilthey, Heinrich Rickert, Max Weber, Talcott Parsons m.fl. (III) Den interaktionistiska socialpsykologin med utgångspunkt i George Herbert Meads arbeten.

40020_Baier-Svensson_OmNormer.indd 13

2018-07-17 15:28

9 mm

Matthias Baier Måns Svensson | Om normer

Matthias Baier och Måns Svensson är verksamma som lärare vid Rättssociologiska institutionen i Lund. Båda författarna är docenter i rättssociologi.

Om normer

Art.nr 40020

Matthias Baier Måns Svensson

studentlitteratur.se

978-91-44-12765-1_01-cover.indd Alla sidor

2018-07-17 15:31