9789140663580

Praktisk Svenska ƒƒPraktisk

Svenska är en modern allt-i-ett-bok som utvecklar språkförmågan steg för steg. ƒƒEn lärobok per årskurs ger eleverna allsidig träning i svenska. ƒƒBaskunskaper varvas med omväxlande och roliga övningar i olika svårighetsgrad. ƒƒI Praktisk Svenska finns grundläggande språkträning – bland annat stavning, grammatik, skrivregler och läs- och skrivträning. ƒƒEleverna skriver direkt i boken och kan följa sin språkutveckling och repetera när de behöver. ƒƒLängre texter av olika slag uppmuntrar eleverna till att läsa och skriva och stärker läsförståelsen. ƒƒPraktisk Svenska innehåller texter och ämnen som stimulerar till etiska samtal i grupp eller helklass.

Ur innehållet: ƒƒLyssna

på varandra ƒƒLär känna en kompis ƒƒBokstäver från a–ö ƒƒSkriv och berätta ƒƒDu är smart – du kan!

säker på adjektiv ƒƒTidningar med olika innehåll ƒƒGoogle Sverige ƒƒOrdjakten ƒƒMina böcker

Plugga smartare!

, b i b a H t ö M Ali Baba, a n n a H & Elina koll PÅ

ordklasser & stavning

Lär känna d ina kompisa r

ƒƒBli

Till Praktisk svenska hör en matris som överskådligt visar materialets koppling till Lgr11.

Praktisk Svenska är ett läromedel i svenska för år 4–6.

Praktisk Svenska 1 Praktisk Ordkunskap 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Ordkunskap 2 Praktisk Svenska 3 Praktisk Ordkunskap 3

Praktisk Svenska Annika Bayard och Karin Sjöbeck

lgr11

1

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.

Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.

Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form.

Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.

Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Författare till detta läromedel är Annika Bayard och Karin Sjöbeck.

För alla värdefulla synpunkter och idéer vid detta läromedels tillkomst tackar vi Mattias Dahlberg, Västra skolan i Malmö, Ulrika Ericson, Blomsterbäckens skola i Malung och Cissi Olsson, Slottsvångsskolan i Helsingborg.

Hej!

a ditt språk på olika sätt. Du talar med I Praktisk Svenska lär du dig att använd t. in i djungeln av ord och surfar på näte kompisar, lyssnar, läser, skriver, ger dig ket. a texter där du får veta mer om språ Boken innehåller olika avsnitt med kort a gör ska du väljer själv i vilken ordning Du arbetar med olika uppgifter och itt är lyssna, Skriva och Stavning. Alla avsn olika moment, till exempel Tala och nd sedan avsnitt två, tre och så vidare. Ibla numrerade. Du gör först avsnitt ett, andra i klassen. När du är klar med ett jobbar du själv, ibland tillsammans med t teckningen. Då vet du precis hur lång avsnitt kryssar du i rutan i innehållsför du har kommit i varje moment. se hur du blir bättre och bättre. Du kan Du skriver direkt i boken och kan själv också repetera olika avsnitt när du vill. i svenska. Det är din egen speciella Praktisk Svenska är inte bara en lärobok pisar. sätt lär känna dig själv och dina kom bok där du genom språket på ett kul Lycka till!

För fattarna Annika och Karin

2

MIn bok I svenska Jag heter Jag bor Mitt telefonnummer är

Min e-post är Min skola heter Jag går i klass Jag gillar att

Mina favoritämnen är

I svenska gillar jag Plats för ditt foto

Jag vill lära mig mer om

3

Kryssa här när du är klar!

Innehåll Prata med varandra – Tala och lyssna 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Lyssna på varandra – Tala och lyssna 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 En dag på stranden – Skriva 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bokstäver från a till ö – Alfabetet 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Läsa högt – Tala och lyssna 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Vokaler och konsonanter – Stavning 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Känn igen substantiv – Substantiv 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Du är smart – du kan – Studieteknik 1 Ord som beskriver – Adjektiv 1

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

22

Sagor från hela världen – Läsa och skriva 1

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24

Ord på rad – Läsa och skriva 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 En eller flera konsonanter? – Stavning 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hitta orden – Ordkunskap 1

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ordna dina tankar – Skriva 2

......................................................

36 41

Stor & liten – Skrivregler 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Plugga smartare! – Studieteknik 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Läs på olika sätt – sökläs – Studieteknik 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Hästfeber – Läsa och skriva 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Berätta en saga – Tala och lyssna 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 . ? ! – Skiljetecken – Skrivregler 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Tidningar med olika innehåll – Massmedia 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Ord som beskriver – Adjektiv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Känna igen verb – Verb 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

4

Ett eller två m? – Stavning 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Lär känna Habib – Läsa och skriva 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Lär känna en kompis – Tala och lyssna 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Substantiv – en eller flera – Substantiv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Ordjakten – ramsor – Läsa och skriva 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Verb finns i flera former – Verb 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Serier – bilder och texter berättar – Läsa och skriva 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Ett eller två n? – Stavning 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Skriv och berätta – Skriva 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Vad betyder orden? – Ordkunskap 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Presentera en författare – Läsa och skriva 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Nu och då – Verb 3

....................................................................

92

Namn från a till ö – Alfabetet 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Kan du stava svåra ord? – Stavning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Substantiv – minns du? – Substantiv 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Bli säker på adjektiv – Adjektiv 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

100

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

104

Förkortningar – Skrivregler 3 Koll på verben – Verb 4

Värsta monstren – Ordkunskap 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

106

Stor och liten – Skrivregler 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Google Sverige – Ordkunskap 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Mina böcker – Läsa och skriva 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

5

Tala och lyssna 1

Prata med varandra EXTRA ej på Vad heter h k? a ndra språ

vem är du? em 1 Ställ dig framför klassen och säg hej, ditt namn och tre saker som du gillar. Förbered dig genom att skriva stödord.

Prata tillsammans När du och dina kompisar pratar med varandra kan man också säga att ni samtalar. Ofta samtalar ni med varandra utan att ni tänker på det. Ibland, till exempel i skolan, är det viktigt att du tänker på ÅÅhur du ska säga en sak ÅÅnär det är din tur att prata ÅÅatt tala högt och tydligt så att alla hör ÅÅatt alla ska få tid att säga vad han eller hon tycker ÅÅatt ställa frågor efter att någon pratat färdigt.

EXTRA n as Vad me r l a a ä med ”T ga är , ti silver g uld”?

6

Berätta för varandra i mindre grupper om vad ni gjorde i går eftermiddag. Skriv några stödord på raderna så att du vet vad du ska berätta om när det blir din tur. Ställ frågor till dina kompisar när de talat färdigt.

2

3

a. Leta efter synonymer till tala, det vill säga ord som

betyder ungefär samma sak. Slå i en ordlista om du behöver.

b. Vilka av orden använder du? När använder du dem?

katten och musen Läs i par. Tänk på hur en katt och en mus låter.

4

Berätta ramsan med egna ord för varandra.

5

Vad vill katten? Musen?

Rita och måla en bild eller serieruta till ramsan om katten och musen.

6

Ett samtal – Lilla mus, lilla mus, var är ditt lilla hus? sa katten.

– Rakt under golvet ditt, där har jag boet mitt, sa musen.

– Lilla mus, lilla mus,får jag komma till ditt hus? sa katten.

– Jag tror du är för stor för huset där jag bor, sa musen.

– Lilla mus, lilla mus, kom ut ur ditt hus, sa katten.

– Jag tror nog att, tyvärr, det är för stor t besvär, sa musen.

7

Tala och lyssna 2

Lyssna på varandra A EXTR s mena å Vad l s ”att d e m rat dövö ? ” till

Hur vet du att någon lyssnar på vad du säger?

1

Fråga dina föräldrar eller syskon hur de vet att du lyssnar.

2

Tänk på!

Det är viktigt att du får säga det du vill. Det är lika viktigt att du lyssnar på andra när de säger något. Visa att du lyssnar genom att ƒÅtitta på den som talar ƒÅnicka för att visa att du förstår ƒÅinte avbryta den som talar ƒÅlåta den som talar tala färdigt.

8

Gissa vad jag tänker på Gissa 3 Jobba i grupper. Var och en tänker på en sak utan att berätta för de andra. Skriv minst tre meningar om saken du valt. Du kan till exempel skriva ÅÅhur saken ser ut ÅÅvad den kan användas till ÅÅhur den känns att ta på.

N

Stryk under några viktiga ord i varje mening. Träna på att berätta om din sak med hjälp av dina understrukna ord. Presentera för kompisarna och låt dem gissa vad du tänker på.

4

berätta en rolig historia berätta 5 Vilka roliga historier kan du? Välj ut din bästa och berätta för klassen. Tänk lite extra på att få till slutknorren, det vill säga det du tycker är kul med historien. Skriv ner några stödord.

Hovmästaren, det finns ju inte en svamp i den här svampsoppan! Än sen, finns det sjömän i sjömansbiff, kanske?

jag n a Nu kNär jag pratar ska jag tänka på att

Två idrott sin ungdoma tresserade r såg den olympiska elden på tv.

Var för ska den brinn a? undrade d en ene.

Det begri per du vä l att de må ste elda n är de avverk ar så mån g a grenar.

Det var en rö dhårig och en gråhå rig som satt och små reta med varandra des . Är det kul att ha eld i håret? fråga de den gråhårige.

Det borde vä l du veta, svarade den rödhårige, du som bara har askan kvar.

åt dig – Jag sa ju lle titta att du sku soppa n koefter när kade över. e jag – Det gjord kokade också. Den tio minuöver exa kt e. ter över tr

Jag blir en bra lyssnare genom att

9

Skriva 1

En dag på stranden 1

Titta på bilderna. Diskutera med en eller flera kompisar.

Vad ser ni på bilderna? i Vilka personer ser ni? i Var är de? i Vad gör de? i

Skriv stödord.

Fantisera kring någon av bilderna och berätta mer om personerna.

2

Vad heter de?

Hur gamla är de?

Hur ser de ut?

Hur känner de sig?

Varför är de på stranden?

Hur ser det ut på stranden?

Hur är vädret?

Hur luktar det Hur låter det?

3

10

Skriv meningar. Använd stödorden och skriv några meningar om bilden.

en dag p책 stranden

11

Alfabetet 1

Bokstäver från a till ö bokstäver fattas ? lka i V

Monsterfrossa 1 Placera de här orden i rätt alfabetisk ordning efter den första bokstaven.

drake fena

ord

12

Midgårdsormen

käft

orch zombie vampyr häxa Gollum cyklop

Pomperipossa tänder

Förklaring

a b _ _ e F _ H _ J _ L _ n o _ Q _ s _ _ v _ X Y _ Å _ _

Hur ska du förklara orden?

Leta svar i en ordlista, en uppslagsbok eller på internet. Skriv en kort förklaring på raderna till höger om orden i uppgift 1.

2

ordning på rubriker o ordning 3 Tänk dig att du arbetar på en ungdomstidning. Du ska göra en lista med rubriker som ska läggas ut på internet. Ordna rubrikerna i listan i alfabetisk ordning.

Tävla SpEl NyHETEr läNkar prENumErEra arTiklar koNTakTa oSS rEglEr CHaTT FrågElådaN

13

Tala och lyssna 3

Läsa högt D

å och då läser ni högt i klassen. När du ska läsa högt är det viktigt att du får tid att förbereda dig. Då känner du dig säkrare och läser texten på ett bättre sätt. Det blir också mycket roligare för dina kompisar att lyssna.

Tips för högläsning ƒÅLäs

först igenom hela texten så att du vet vad den handlar om. Vilken känsla får du? Är det en sorglig, glad eller rolig text? ƒÅLäs sedan texten högt och tänk på hur du läser, det vill säga vilken känsla du vill att lyssnarna ska få. ƒÅTräna extra på ord som är svåra att läsa eller uttala. ƒÅFundera på vilka ord du ska betona. ƒÅVar ska du göra pauser? Det är bra att göra pauser vid punkt, frågetecken och utropstecken och vid nytt stycke. ƒÅLäs lagom fort. Oftast läser man för fort när man ska läsa för andra. ƒÅNär det finns dialog – försök tänka dig in i hur olika människor eller djur talar, tänker och känner. Läs deras repliker så som du tror att de låter. ƒÅTitta upp från texten ibland och kolla så att du har lyssnarna med dig.

Välj någon av texterna i den här boken (se s. 24, 26, 50, 68 m.fl.) och träna att läsa den högt. Ringa in ord som du tycker är viktiga att betona och rita snedstreck där du ska göra pauser. Lev dig in i hur människorna och djuren talar om texten innehåller dialoger.

1

14

betona på olika sätt betona 2 Läs de här meningarna och betona det ord som är understruket. Vilka olika betydelser får meningen när du betonar olika ord? ÅÅIgår vann jag en miljon. ÅÅIgår vann jag en miljon. ÅÅIgår vann jag en miljon. ÅÅIgår vann jag en miljon. ÅÅIgår vann jag en miljon.

Jobba med en kompis. Testa att betona olika ord i de här två meningarna.

Jag gillar dig! Gillar du mig?

3

Hitta känslan 4 a. Jobba med en kompis. Skapa stämning genom att läsa meningarna på olika sätt. ÅÅJag hatar att gå upp på morgnarna. ÅÅJag önskar mig en ny dator i julklapp. ÅÅJag vet vad meningen med livet är. ÅÅJag blir så himla arg när någon talar bakom min rygg. ÅÅVi ska åka till Gröna Lund i eftermiddag. b. Skriv egna meningar och prova att läsa på olika sätt.

jag n a Nu kNär jag ska läsa högt är det viktigt att jag

SpElA upp Hur låter: ƒÅen upprörd tonåring? ƒÅen tuff kille? ƒÅen tuff tjej? ƒÅen blyg kille? ƒÅen fnittrig tjej? ƒÅen fräck tjuv? ƒÅen reseledare? ƒÅen försäljare? ƒÅen gammal dam?

15

Stavning 1

Vokaler och konsonanter D

e flesta svenska ord stavas faktiskt precis som de låter om du säger ordet långsamt och tydligt så att varje ljud hörs.

Men det finns några regler som är bra att känna till så att det blir lättare att stava. lång eller kort vokal Det svenska alfabetet har 28 bokstäver (29 med W). I alfabetet finns 9 vokaler och 19 konsonanter.

Vokalerna är: A O U Å E I YÄ Ö Vokalerna kan uttalas långt eller kort. När du uttalar vokalerna som i alfabetet är de långa.

Uttala orden och lyssna på hur vokalerna låter.

I orden med flera vokaler är det den första vokalen du ska lyssna extra noga på.

1

lång vokal vas ros vet svin ny grön

2

kort vokal vass rost vett vink nystan grönska

Hur många konsonanter kommer efter vokalerna?

Efter lång vokal kommer Efter kort vokal kommer minst

16

konsonant. konsonanter.

Skriv orden med kort vokal.

3

lång vokal

kort vokal

lång vokal

mat

matt

bar

van

sil

hög

tak

gran

nys

tal

häl

väg

fet

kort vokal

Är vokalen lång eller kort?

Säg orden högt för dig själv och skriv in dem i rätt spalt.

4

kull

skott

höst

lång vokal

mest

stel

ful

skägg

kort vokal

hyss ost stil smal hot vinst

lång vokal

byn het ser

kort vokal

17

Substantiv 1

Känn igen substantiv SUBSTANTIV är ord för saker, människor, djur och växter.

Du kan oftast testa om ett ord är substantiv genom att sätta en eller ett framför det. ett dataspel en tjej en apa en tulpan 1

saker cykel mobil skola

Fyll på med egna exempel på substantiv på raderna.

människor kille kvinna bror italienare

djur

växter

hund tiger isbjörn

tall blåsippa lingon

Leta substantiv i kryptot och ringa in dem. Det finns 14 stycken.

2

A K B S

T R Ö M V

C R D M Ä G V M I H O M Å N S T N X K P

I

K

S

K

L

T

E N T W X P

P Ä M T R O L

I

A Ö R A K

L

Z E A Å E

E

F

L

Ä R O T

K

L M P

R Y M S

F O T

S

T D O Y

18

K

S U

Y D A

L

X

P Å R

S

T G X

L T

F U

L U G S

K B E R G T

P

L M Y G

De flesta substantiv kan du ta på, till exempel sko, fotboll och tröja. Men allt du kan se är också substantiv, till exempel sol, himmel, stjärnor och moln.

Tänk dig att du är i en affär. Skriv ner åtta substantiv som du ser runt omkring dig.

Titta ut genom fönstret eller gå en sväng på skolgården och skriv ner åtta substantiv som du kan se men inte ta på.

4

Skriv en substantivkedja. Ordet efter det första ska börja på det föregående ordets sista bokstav. Skriv minst 12 ord i din kedja.

5

bord – drake –e kor re – ek – katt

3

19

Studieteknik 1

Du är smart – du kan Vilken är positiv och vilken är negativ?

Vilka andra positiva symboler känner du till?

”J

ag bara misslyckas”, ”jag är värdelös”, ”jag kan inte” och andra negativa tankar far runt i huvudet. Men glöm det – du bestämmer själv över dina tankar.

Börja i stället att inom dig säga positiva saker till dig själv, till exempel ”jag är smart”, jag duger”, ”jag kan”. Efter ett tag känner du dig gladare och nöjdare och får massor med ny kraft. Du blir säkrare och känner att du duger precis som du är. Då klarar du av Vad dig att göra olika saker mycket bättre. Allt blir gör d? mycket roligare. gla

Vad tycker du att du är bra på?

Fundera en stund och skriv minst tre saker – gärna fem.

Jag är bra på att 1

Skriv gärna positiva ord om dig själv på post-it-lappar och klistra in dem i din almanacka, vid datorskärmen eller något annat ställe där du ofta ser dem.

samla samla positiva ord amla positiva Positiva ord är ord som talar om att du och andra är bra, till exempel duktig, fantastisk, glad och rolig. Du kan visa att du uppskattar andra och berömma dem genom att använda positiva ord. Testa och se vad som händer! Tänk också på att berömma dig själv.

20

2

a. Vilka positiva och uppskattande ord kommer du på?

Tre positiva saker som hänt mig i dag.

b. Vilka positiva och uppskattande ord

brukar andra säga till dig?

Tre positiva saker som har hänt i skolan den senaste veckan.

kan du säga till andra?

kan du säga till dig själv?

suPertIPset!

En fantastisk grej med positiva tankar är att du kan ha nytta av dem på lektionerna i skolan och när du pluggar. Du lär dig mer mycket snabbare och bättre om du tänker tankar som är positiva. Då hjälper du din hjärna att komma ihåg det du arbetar med i olika ämnen. Tänk aldrig – jag kan inte.

Tänk alltid – jag kan. Du kan lära dig om du tror på dig själv och bestämmer dig för att det ska gå.

Positiva tankar ger kraft.

Du kanske inte lyckas med en gång.

Men ge inte upp. Fortsätt att tänka positivt.

Till slut kommer du att lyckas.

Positiva tankar om plugget Positiva 3 Fyll på ord – ett ord är okej men skriv gärna två till.

I skolan är jag bra på att

1.

2.

3.

Jag gillar ämnet/ämnena

1.

2.

3.

Lära sig saker är

1.

2.

3.

Plugga är

1.

2.

3.

Jag tycker att läxor är

1.

2.

3.

Jag kan

1.

2.

3.

21

Adjektiv 1

Ord som beskriver ADJEKTIV är ord som beskriver människor, djur och saker. De talar om hur någon eller något är eller ser ut. en snygg kille en glad tjej dyra jeans rosa brillor

Skriv alla adjektiv som du kommer att tänka på när du tittar på bilden.

1

22

Adjektiven berättar något om substantiven. Med adjektiven kan du till exempel skapa spänning, berätta vad du tycker om något och hur någon är.

Stryk under adjektiven i de här meningarna.

Skriv andra förslag på adjektiv på raderna.

2

a. Den svarta hästen galopperade på den mörka stigen.

b. Tove hade sin nya tröja på sig. Den var randig.

c. Habib köper tuffa fotbollsskor.

3

Vem är du?

Beskriv dig själv med hjälp av några adjektiv.

Skriv adjektiv till de här substantiven.

En tiger kan vara

En kompis ska vara

En bil kan vara

En tävling kan vara

23

Läsa och skriva 1

Sagor från hela världen Vad betyder orden?

Ringa in rätt förklaring. säter ƒÅlada med hö ƒÅplats där djuren betar på sommaren ƒÅskog strid ƒÅlugn ƒÅlivlig ƒÅspegelblank räfsa ƒÅlövkratta ƒÅborste ƒÅspade grov i målet ƒÅskrovlig i rösten ƒÅmild i rösten ƒÅmed skratt i rösten ben och märg ƒÅhela kroppen ƒÅhuvudet ƒÅryggen

24

FoLksaGor I alla tider har människor berättat sagor för varandra för att roa och underhålla. Så småningom började man skriva ner sagorna. De sagor som inte har någon författare kallas för folksagor. Här ska ni få läsa en norsk folksaga om bockarna Bruse. Ni behöver fem uppläsare: en berättare, tre bockar och ett troll. Hur låter trollet? De tre bockarna?

”

dE TrE BoCkarNa BruSE

Det var en gång tre bockar, som skulle gå till säternm och bli feta, och alla tre hette de Bruse. På vägen var det en bro över en stridm fors, som de måste gå över, och under den bron bodde ett otäckt troll med ögon som tallrikar och näsa så lång som ett räfseskaftm.

Först kom den yngsta bocken Bruse och skulle över bron.

– Tripp, trapp, tripp, trapp! Lät det i bron.

– Vem är det som trippar på min bro? skrek trollet.

– Åh, det är den minsta bocken Bruse, sa bocken. Jag ska till sätern och bli fet.

Och han lät så fin i rösten.

– Nu kommer jag och tar dej! sa trollet.

– Åh nej, ta inte mej, för jag är så liten, så liten! Vänta bara litet, så kommer den mellersta bocken Bruse. Han är mycket större.

– Låt gå för det! sa trollet.

Om en liten stund kom den mellersta bocken Bruse och skulle över bron.

– TRIPP, TRAPP, TRIPP, TRAPP, lät det i bron.

– Vem är det som trampar på min bro? skrek trollet.

– ÅH, DET ÄR BARA DEN MELLERSTA BOCKEN BRUSE, SOM SKA TILL SÄTERN OCH BLI FET, sa bocken.

Han var inte så fin i rösten, han.

– Nu kommer jag och tar dej! skrek trollet.

– ÅH NEJ, TA INTE MEJ! VÄNTA LITE, SÅ KOMMER DEN STORA BOCKEN BRUSE. HAN ÄR MYCKET STÖRRE! – Låt gå för det då! sa trollet.

Rätt som det var, kom den stora bocken Bruse.

– TRIPP, TRAPP TRIPP, TRAPP, lät det.

Den bocken var så tung, att det knakade och brakade i bron.

– Vem är det som klampar på min bro? skrek trollet.

– DET ÄR DEN STORA BOCKEN BRUSE, sa bocken. Han var rysligt grov i måletm.

– Nu kommer jag och tar dej! skrek trollet.

– JA, KOM DU BARA! JAG HAR TVÅ STORA SPJUT, MED DEM SKA JAG STINGA DINA STORA ÖGON UT! JAG HAR TVÅ KLIPPBLOCK AV GRANIT, MED DEM SKA JAG KROSSA DEJ BIT FÖR BIT! sa bocken.

Och så störtade han på trollet, stack ut ögonen på honom, krossade både ben och märgm och stångade ut honom i forsen.

Och så gick han till sätern.

Där blev bockarna så feta, så feta, att de knappast orkade gå hem igen. Och har inte fettet gått av dem, så är de väl feta än.

Och snipp, snapp, snut! Så var sagan slut!

”

Vilka aV V sagorna känner du ill?

Till?

PPRödluvan och vargen PPTummeliten PPAskungen PPHans och Greta PPTörnrosa PPPrins hatt under jorden PPRiddar Blåskägg PPMästerkatten i stövlar PPDen lilla sjöjungfrun Vilka är dina favoritsagor?

Sammanfatta sagan om bockarna Bruse med dina egna ord. Skriv stödord och berätta den sedan på ditt sätt för en kompis.

1

Ringa in tio adjektiv i sagan. Byt sedan ut de adjektiven mot några andra. Skriv meningar med dina adjektiv här.

2

25

Läs FLera saGor

Folksagorna samlades in, skrevs ner och gavs ut i sagosamlingar. Du känner säkert till sagosamlingar som Gåsmors sagor och Bröderna Grimms sagor. En av världens äldsta sagosamlingar är Tusen och en natt. Därifrån är sagan om Ali Baba och de fyrtio rövarna hämtad.

Ali Baba och de fyrtio rövarna handlar om två bröder, den rike Kassim och den fattige Ali Baba. Kassim är elak och snål och vill inte hjälpa sin fattige bror.

En dag när Ali Baba är ute i skogen och samlar ved ser han fyrtio rövare. Med hjälp av lösenordet Sesam, öppna dig! går de in i en grotta full av skatter. När rövarna försvunnit använder Ali Baba lösenordet och går in i grottan och tar med sig några guldsäckar.

Kassim kommer på Ali Babas hemlighet men blir dödad av rövarna då han försöker ta alla skatter. Han har nämligen glömt lösenordet och blivit kvar i grottan.

Rövarna vill hämnas och kommer så småningom på att det är Ali Baba som har skatterna. En av rövarna klär ut sig till oljehandlare. De andra rövarna kryper ner i varsin oljesäck som sedan placeras på gårdsplanen i huset där Ali Baba nu bor. Men rövarna vet inte att det i huset finns en tjänarinna som heter Morgiana.

Hon gör allt för sin husbonde.

”

ali BaBa oCH dE FyrTio rövarNa

Den godhjärtade Ali Baba kände inte igen rövaranföranden i hans förklädnad. Han hälsade främlingen välkommen som sin gäst, upplät sitt stall åt mulåsnorna och sin gård att ställa in oljesäckarna på. Sedan förde han in oljehandlaren i sitt hus, förplägade honom väl och sällskapade med honom ända till sängdags.

Men innan rövaren begav sig till sitt sovrum, gick han ner i stallet för att, som han sade, se till sina mulåsnor. När han återvände, tog han vägen över gården, där oljesäckarna låg. Här gick han från säck till säck, lutade sig ner och viskade: – När jag kastar småsten från mitt fönster, som ligger åt gården, så skär upp säcken

26

med din kniv och kryp ut. Jag ska snart vara hos er!

Så gick han belåten till sitt rum och sträckte påklädd ut sig på sängen.

Det fanns i alla fall en i huset, som var vaken, och det var Morgiana. Ali Baba tänkte tidigt påföljande morgon ta sig ett bad och hade bett henne ställa allting i ordning. Därför var hon fortfarande uppe och stökade.

Men bäst hon styrde och ställde, slocknade hennes lampa, ty oljan var slut. Hon blev riktigt förtretad, ty det fanns inte en droppe hemma att fylla på med.

– Gå ner och ta en smula ur oljesäckarna på gården, föreslog slaven Achmed.

Det rådet tyckte hon var utmärkt. Med

sin lampa i handen gick hon ner på gården och började famla efter öppningen på första bästa oljesäck. Då hörde hon en röst, som viskade: – Är det tid nu?

Hade det varit en vanlig flicka och inte Morgiana, så hade hon nog skrikit och sprungit sin väg för att väcka upp hela huset. Men Morgiana tappade aldrig huvudet, och hon anade genast sammanhanget. Hon behärskade sin rädsla och mumlade hastigt: – Nej, inte än, men snart.

Så gick hon till nästa säck, och när hon där möttes av samma fråga, gav hon samma svar. Hon fortsatte att lyssna och svara hela raden utefter, ända tills hon kom till sista säcken. Där var allt tyst. Den var fylld med riktig olja.

Nu hade hon klart för sig, hur allt hängde ihop: rövarna låg i säckarna, oljehandlaren var deras anförare, och i natt ämnade de säkert mörda hennes husbonde.

Här var goda råd dyra, men hon måste rädda Ali Baba, kosta vad det ville. Ett ögonblick besinnade hon sig och hade så sin plan färdig. Först fyllde hon på sin lampa ur den fulla oljesäcken. Sedan gick hon efter en stor kittel, som hon också fyllde med olja.

Därpå bar hon upp den i köket igen och satte den över elden, tills oljan kokade.

Då släpade hon den åter ner på gården och hällde så mycket av den sjudande oljan genom lufthålet i var säck, att de gömda rövarna storknade, innan de hade hunnit ge ett ljud ifrån sig. Allt gick så tyst och snabbt, att knappt en hund skulle ha väckts därav.

Sedan blåste Morgiana ut lampan och satte kitteln på sin plats, och så lade hon sig att vila efter sitt dåd.

Men när rövaranföraren inte längre hörde något buller i huset, trodde han,

att alla hade somnat. Han tog upp några stenar, som han samlat i fickan, lutade sig ut genom fönstret och kastade ner dem på gården. De smällde mot marken, och han väntade att få höra sina kamrater röra sig i säckarna. Men allt var tyst.

Sov de kanske?

Han kastade nya stenar och hörde, att några träffade själva säckarna. Men ändå var allting stilla.

Då blev han orolig, skyndade ner på gården, öppnade säckarna och fick till sin fasa se sina döda kamrater.

Hur saken hade gått till, begrep han inte.

Men han förstod, att han nu inte längre hade något att göra i huset. Hals över huvud flydde han till sin håla, där han satte sig att grubbla över nya hämndplaner, för hämnas skulle han, det hade han beslutat. Han kunde inte få någon ro, förrän han gjort det.

När morgonen kom, steg Ali Baba upp, såg ut genom fönstret och märkte, att oljesäckarna stod kvar.

– Det var märkvärdigt, tänkte han, att inte oljehandlaren redan har gett sig av till torget!

Medan han ännu funderade över sin gästs lättja, steg Morgiana in i rummet och bad honom följa med. Hon ville visa honom något. Då han kom ner på gården, öppnade hon en av oljesäckarna, och han höll på att falla baklänges, då han såg ett svart rövarhuvud sticka upp.

Nu berättade Morgiana, vad hon hade gjort, hur hon räddat sin husbonde och hela hans familj från en förfärlig död. Ali Baba lyssnade, förstummad av häpnad, och tackade sedan Morgiana hjärtligt.

– Du har gjort oss en tjänst, som vi aldrig kan betala dig, sade han, och från och med i dag har du din frihet.

”

27

3

Hur är Morgiana, tycker du?

Typiska sagodrag ƒÅBörjar

med Det var en gång … ƒÅSlutar med Så levde de lyckliga i alla sina dagar. ƒÅDe magiska talen tre och sju, t.ex. tre bröder, sju dvärgar. ƒÅEn ung pojke eller flicka är ofta huvudperson. ƒÅHuvudpersonen får ett svårt uppdrag, t.ex. hitta en skatt, döda en drake. ƒÅHuvudpersonen är modig och klok. ƒÅDet goda segrar över det onda. ƒÅHäxor, troll och feer kan vara både onda och goda, och de kan hjälpa eller stjälpa huvudpersonen.

Skriv stödord och berätta sedan med egna ord för varandra vad som händer.

4

Vad betyder orden? Para ihop orden till vänster med rätt förklaring. Dra streck mellan ord och rätt förklaring.

5

förpläga

ledare

förtretad

lugna sig

tappa huvudet

lathet

anförare

servera mat och dryck

ämna

arg

besinna sig

tänka

lättja

förlora kontrollen

Hur slutar sagan om Ali Baba? Läs resten av sagan i Tusen och en natt.

6

Gå till biblioteket och låna en sagosamling. Du hittar säkert samlingar från olika delar av världen.

Välj en saga och läs den.

7

8

a. Vad heter sagan du läst?

b. Vilka typiska sagodrag har sagan?

28

9

a. Skriv en kort sammanfattning av sagan.

Om du hinner:

Ta reda på mer om Tusen och en natt. När och hur kom den till? Varför heter sagosamlingen Tusen och en natt? Vilka sagor finns i samlingen?

Vilka känner du igen sedan tidigare? b. Läs upp din sammanfattning för en kompis.

Konstsagor Ingen vet vem som från början hittade på folksagorna. Men det finns också författare som skrivit egna sagor och då använt folksagornas typiska sagodrag. Sagor som är skrivna av författare kallas konstsagor. Kända konstsageförfattare är till exempel HC Andersen, Astrid Lindgren och Tove Jansson.

Vem är vem? Skriv namnet på raden under fotona.

29

Sök fakta om HC Andersen. Leta på biblioteket eller internet. Skriv dina stödord i rutan.

Vem var John Bauer? Sök fakta på biblioteket eller internet. Skriv dina stödord i rutan.

HC andersen

John Bauer

10

11

Ge exempel på sagor som Astrid Lindgren har skrivit. Skriv dem på ett blädderblock.

Vilka av dem har du läst? Sätt en bock vid namnet på sagan. Vilken är din favorit? Rita en stjärna vid titeln. Jämför med dina kompisar.

12

N Vad Extra –abel? är en f

Läs iblioteket.

Kolla på b och återler några fab a em för din berätta d kompisar.

30

klassens sagobok Skriv varsin saga, illustrera och sätt ihop era sagor till klassens egen sagosamling.

Sagokrysset 13 Vilka ”sagoord” passar in i rutorna?

Hon tappade sin sko när hon sprang från balen.

Hon levde i skogen med sju dvärgar.

Ett farligt djur som sprutar eld och vaktar skatter.

Den flickan sov i hundra år.

Namnet på en björn med en mycket liten hjärna.

Naken man som spelar fiol vid bäcken.

Heter John i förnamn och har illustrerat sagorna i sagosamlingen Tomtar och troll.

Efternamnet på den författare som skrivit Prinsessan på ärten.

Vilka berömda ”troll” har Tove Jansson skrivit om?

Hon träffade en varg när hon gick till mormor.

Efternamnet på två bröder som träffas i landet Nangijala.

Den fula ……… blir en vacker svan till slut.

Heter världens starkaste björn.

jag… n a Nu k

berätta för en kompis.

Skillnaden mellan en folksaga och en konstsaga är…

Jag känner till följande sagosamlingar…

Några typiska sagodrag i sagor är…

Några konstsageförfattare som jag känner till är…

Några av de sagor de skrivit är…

31

Läsa och skriva 2

Ord på rad bilddikta bilddikta 1 a. Titta på bilden och skriv ett ord vid varje fråga.

Vad ser du?

Vad hör du?

Vad luktar du?

Vad smakar du?

Vad känner du?

Vad tänker du på? b. Skriv sex meningar utifrån dina ord.

Tips! āSkriv

meningarna i färg från s. 33 på ett papper. ƒÅKlipp sedan smala remsor rad för rad. ƒÅLägg ut remsorna och pussla ihop raderna så som ni vill ha dem.

32

c. Läs upp din bilddikt för en kompis.

skapa en ramsa skapa 2 a. Jobba med en kompis. Sätt ihop meningarna i färg till en ramsa. Hitta på ett namn på ramsan och skriv det på den första raden.

efant. det kostar kanhända, sa en slända. ant, sa en el sl en r a h g Ja sluta luta tjata, sa en skata.

Vi har ingen bil, sa en krokodil.

man kanske kan hyra, sa en myra. opp och hoppa, sa en loppa.

Vi ska åka, sa en kråka. du kommer aldrig fram, sa ett gulligt lamm. spelar roll, sa ett troll.

Jag ger upp, sa en tupp.

Jag tror att jag går, sa ett ulligt får.

b. Träna på att läsa ramsan högt. Hur låter djuren? c. Läs upp ramsan för några kompisar. d. Jämför era ramsor med den ”riktiga” i facit.

Läs med inlevelse Läs 3 a. Jobba med en kompis. En frågar och en svarar.

Läs ”Var bor du lilla råtta?” högt. Ge liv åt texten genom att höja och sänka rösten och betona ord. b. Byt uppgift.

om du hinner om du 4 a. Hitta på en egen Var-bor-du-ramsa på rim.

Skriv namnet på ramsan på den första raden.

var bor du lilla råtta?

Var bor du lilla råtta?

I en hatt.

Vad gör du klockan åtta?

Jagar katt.

Hur många ungar har du?

Sjuttiotvå.

Hur mår din gamla far, då?

Si och så.

Vad gör din fru Louisa?

Steker glass.

Vad vill du ha att spisa?

Kor v och jazz.

Vad vill du ha att dricka?

Smultronbål.

Vad har du i din ficka?

Fyra hål.

b. Läs ramsan högt för andra kompisar.

33

Stavning 2

En eller flera konsonanter? āEfter

lång vokal kommer bara en konsonant: spel, mat, fyr. ƒÅEfter kort vokal kommer det minst två konsonanter, men det behöver inte vara två likadana konsonanter: träff, rast, kysst, spänst.

1

Läs orden högt för dig själv. Vilket ord passar i meningarna?

a. naken – nacken

Ian kan inte var med för han har ont i Monika badade

.

i havet.

b. för – förr

i tiden bodde det mer folk på landet.

Jag kan inte rå

att jag skrattar.

c. tak – tack

De hade inte ens

över huvudet. för hjälpen!

d. stal – stall

Tjuven

hela datautrustningen.

Jesus och Maria fick sova i ett

.

e. kal – kall

Hon var frusen och Mannen var alldeles

34

i hela kroppen. på huvudet.

f. nys – nyss

inte över maten!

Viggo fick alldeles

veta att han vunnit

Dubbelteckning = två likadana konsonanter som kommer efter kort vokal:

en miljon. g. kär – kärr

kall ball knall

Hela gruppen plurrade i ett

. ?

Varför är det så härligt att vara

Byt ut stjärnan mot en eller två konsonanter. Skriv hela ordet.

2

p loaa

loppa

l häasa

t fniarar

s kaata

l päas

b knuaig

s sieata

f straa

s buake

k bualig

g byaa

r naaa

l kuaar

k vaata

3

Tänk på att skriva ck och inte kk: kackla.

Fyll i egna ord i tabellen.

lång vokal + en konsonant

kort vokal + två lika konsonanter

kort vokal + två olika konsonanter

hat

pall

test

35

Ordkunskap 1

Hitta orden V

ad betyder verbet slukar?

Heter det slukade eller slök?

Vad betyder uttrycket att sluka en bok?

Många frågor som har med ord att göra hittar du svar på i en ordlista.

Du får bland annat reda på vad ord betyder och hur du ska stava ord.

Ur Svensk skolordlista, fjärde upplagan 2004, Norstedts Ordbok/Norstedts Akademiska Förlag.

36

Vilket är det första och sista ordet på sidan ur ordlistan?

Vad betyder de?

1

Vilka av de här orden hittar du på sidan ur ordlistan?

Ringa in dem.

2

slipsten

sloka

slumra

slut

sliten

slott

slusk

sluta

slockna

slug

slussa

slutföra

3

Ibland är bara några av de första bokstäverna utsatta, till exempel mur–myr. på den sidan i ordlistan är det första ordet murken och det sista myra.

Vad betyder de här orden?

slopa

slummer

sludder

slumra in

slug

slup

slum

sluskig

En del ord har mer än en betydelse.

Vilka två eller tre betydelser har de här orden?

4

a. slugger

b. sluka

c. sluss

d. slussa

37

5

a. Vilka ord på sidan ur ordlistan tycker du är svåra att

stava? Skriv några här.

b. Titta igenom orden. c. Be en kompis läsa dem för dig och skriv dem på ett papper.

Hur gick det?

Vilka ordklasser hör de här orden till och vad betyder de?

slup

I ordlistan hittar du förklaringar till en del ord och uttryck.

Du kan också ta reda på vilken ordklass ord hör till och hur man böjer dem.

6

Vad betyder de här uttrycken?

a. en slurk kaffe b. sluka en bok c. av en slump

slopa

Vilken ordklass hör de här orden till?

Sätt ett kryss i rätt ruta.

7

Adjektiv

sluddrig

38

slott slovakisk sluddra slug slum slumra sluskig slut

Substantiv

Verb

8

Vad heter de h채r substantiven i ental och flertal? ett

slott

flera slott

slovak slugger slup slurk slusk slut 9

Vad heter de h채r verben i nutid och d책tid?

Nu

D책

slopar sluddrade slukar slumpade slumrar slungade slussar

39

10

a. Vilka ord från ordlistan passar i de här meningarna?

Basketspelaren

iväg bollen rakt ner i korgen.

Så kallas en kvinna som kommer från Slovenien.

Efter maten är det skönt att

en stund.

Så kallas en man som bor i Slovenien.

Vid årets

brukar många fira nyårsafton. te.

När vi hade varit ute i skidspåret värmde vi oss med flera I Slovakien talas detta språk.

Hon var en riktig

och gav sin motståndare det ena slaget efter det andra.

Så heter sloven i flertal.

Han sprang på sin kompis på stationen av en Vi fick hjälp att

båten in i kanalen. på boken.

Max gillade inte b. Skriv orden på rätt rad i ordflätan.

R

V S K K

Vilket substantiv i ental står i den markerade raden uppifrån och ner?

40

Skriva 2

Ordna dina tankar 1

a. Läs den här texten. Fundera över vilka rubriker

(överskrifter) som passar.

GoRIllAlIV

En gorilla har fyra fingrar och en tumme på varje hand.

Gorillan använder händerna för att plocka upp och hålla i föremål och slita loss löv och växter för att äta. Med hjälp av händerna klättrar den i träd och bygger bo. Dessutom rensar den pälsen med hjälp av fingrarna. På fingertopparna har gorillan precis som människan speciella linjer som påminner om fingeravtryck.

Gorillan hör mycket bra. Hör den något ljud som den inte känner igen försöker den förstå varifrån ljudet kommer. Den blir ofta skrämd av människoröster.

Gorillan ser också mycket bra och lägger märke till minsta rörelse. Den är bra på att bedöma avstånd och djup när den rör sig i skogen eftersom ögonen sitter långt fram på huvudet. Gorillan kan också se färger. b. Skriv en rubrik till varje avsnitt.

41

ORDNA MED TANKEKARTA När du ska sammanfatta en text kan det vara bra att du gör en tankekarta, till exempel så här. ögonen långt fram

Uppfattar: rörelse avstånd djup

ser färger

Bra syn

människoröster skrämmer

GORILLA

Bra hörsel okända ljud

fingeravtryck rensa päls plocka hålla slita

fingrar tumme

Händer

klättra

bygga bo

Ordna och skriv 2 a. Läs fortsättningen av texten om gorillorna.

Ansiktet

Ansiktet är runt, ovalt eller avlångt. Ofta är det platt, men hos vissa arter sticker hakan ut. Pannan är låg och näsan syns tydligt. Näsorna kan se mycket olika ut.

Fötter

Gorillan kan vrida sin stortå mot eller bort från de andra tårna och kan därför gripa tag i och hålla sig fast på trädgrenar.

Ungarna använder fötterna för att plocka föremål och klänga sig fast vid sin mamma.

42

rörelser

Gorillan förflyttar sig på alla fyra genom att stödja sig på knogarna. Den trycker fötterna mot marken, viker in fingrarna och lägger tyngden mot fingrarnas utsida. Armarna är längre än benen så att den nästan är upprätt när den går på knogarna. På korta sträckor går den på två ben för att visa sin storlek och styrka.

apa härm a – bar J på sko

illa. en gor Gå som

Oftast är gorillan på marken. Den klättrar upp i träd för att äta eller vila. Honor och ungar klättrar oftare upp i träden än stora hannar. Gorillan tar sig fram försiktigt i träden. När den blir rädd hoppar den ner på marken och springer iväg.

Gorillan rör sig långsamt ungefär 3–8 km i timmen men den kan springa i 25–33 km i timmen på korta sträckor. b. Fyll på med viktiga ord i tankekartan. c. Skriv en sammanfattning Använd orden i tankekartan och skriv din egen text om gorillan i din skrivbok.

3

ExTra! Jag – en gorilla.

Skriv en text som om du var en gorilla.

Para ihop förklaring och ord genom att dra streck. sak uppskatta, beräkna avlångt rund, äggrund sort, slag luta sig mot, stötta

knoge stödja sig föremål hanne bedöma

upphöjning på finger när handen knyts

oval

hondjur, djur av kvinnligt kön

hona

handjur, djur av manligt kön

art

om du hinner! ƒÅTa reda på mer fakta om gorillor. ƒÅLäs, välj ut viktiga fakta och gör en tankekarta. ƒÅPresentera dina fakta för klassen med hjälp av tankekartan.

43

Skrivregler 1

Stor & liten fyll i de bokstäver som saknas i alfabetet.

44

a b _ D e _ G H _ J k _ M n _ P Q _ s t _ v _ X _ Z Å _ Ö

Läs teXten Vi skulle egentligen ha rest till Grekland på semestern. I stället blev vi kvar hemma eftersom min bror Lasse blev sjuk.

Som tur var var det fint väder hemma i Sverige. Vi bor i Stockholm, på Högalidsgatan vid Hornstull, inte långt från Långholmen. Jag fick roa mig med att bada och sola tillsammans med mina kompisar Fia och Tommy. Min hund Zorro fick följa med.

Några av orden i texten du just läst skrivs med stor bokstav. Varför?

1

a. b.

Namn på personer och djur samt geografiska namn skrivs alltid med stor bokstav. Sådana namn kallas för egennamn. Du använder också stor bokstav i början av en mening.

2

Skriv dina förnamn och ditt efternamn.

Stryk under ditt tilltalsnamn, det vill säga det namn du använder.

Skriv namnet på gatan där du bor. orten där du bor. din skola.

a – Extr du har ina Hur tt/d ga i d rå fått n? F m a n för em m a! h

SKÅnE stor eller liten?

3 Leta bland orden och skriv dem under rätt rubrik. Alla ord är skrivna enbart med stora bokstäver. Du ska använda stora och små bokstäver.

noRDEn ÖRESunD ApElSIn lonDon

Stor bokstav, egennamn

liten bokstav

DAlÄlVEn noRSK ÖRn FERDInAnD TuSSIlAGo SYDAFRIKA JulAFTon TISDAG ApRIl GuRKA GÖTEBoRGARE RuSS ATlAnTEn SpAnJoR

VolVo

ApA KEBnEKAJSE

lÖnn

ToRSGATAn DAlARnA AmAnDA

45

Studieteknik 2

Plugga smartare!

Dygnet runt Vad gör du under ett dygn? Träffar kompisar? Är med familjen? Är i skolan? Pluggar? Sitter framför datorn? Ser på tv eller dvd? Tränar? Läser böcker? Lyssnar på musik? Sover?

Hur många timmar gör du olika saker? Dela in dagoch nattklockorna i ”tårtbitar” och skriv vad du gör och hur många timmar du gör de olika sakerna.

1

dag

12

1 2

10

g k dda mi ter Ef

11

naTT

6

5

2 3

9 4

M o rgo n

8 7 Kvä ll k

46

k

7

1

10

4

8 k

11

12

tt Na

3

9

6

5

Planera din vecka Planera 2 Gör en planering för nästa vecka i kalendern på denna sida. Fundera över hur du ska kunna plugga smartare samtidigt som du får tid att träffa kompisar och göra annat du tycker är viktigt och kul. När ska du ÅÅvara i skolan? ÅÅplugga? ÅÅträffa kompisar? ÅÅsyssla med något fritidsintresse? ÅÅgöra annat du gillar?

Planera framöver 3 Skaffa en kalender om du inte redan har en. Skriv in viktiga saker i den efter hand. Titta ofta i din kalender och skriv upp när du ska plugga, träffa kompisar och göra andra saker.

47

Studieteknik 3

Läs på olika sätt – sökläs sök information Titta på webbsidan till höger och svara snabbt på frågorna.

Hur många minuter behöver du? Ta tiden.

1

a. Vad heter sidan?

När du läser text och bilder gö er r du på olika sätt. H är får du söka efter in formation på en w ebbsida.

b. Vem har gjort den? c. Vilka djur är avbildade? d. Vilka spel nämns på sidan? e. Quiz har tre olika delar. Vilka? f. Vilka tre sporter handlar Quiz om? g. Vilka kvinnliga idrottare nämns?

Antal minuter:

Antal rätt:

sökläsning – hitta fakta snabbt Du har nu använt dig av sökläsning. Genom att leta efter det du söker svar på har du fått reda på vissa saker. Sökläsning använder du varje dag, till exempel när du letar bland rubrikerna på en webbplats, kollar vilka program du ska se på tv, tittar i en tidtabell eller läser sportresultat. sökläsning – när? ökläsning

När brukar du sökläsa i skolan? På fritiden? Prata med en kompis och ge några exempel.

2

48

Vad der bety uiz? tq orde

sökläs 3 a. Jobba med en kompis. Leta efter en webbsida, en lista med sportresultat, någon bioannons eller en tidtabell. b. Skriv ut webbsidan, klipp ut ert textmaterial eller gör

kopior om ni hellre vill det.

c. Gör sökläsningsfrågor till er text på ett papper. d. Byt frågor och texter med två andra kompisar. Svara på varandras frågor. Byt tillbaka och kolla om svaren är okej.

Sätt fast din sida, lista, bioannons eller tidtabell med ett gem på den här sidan.

49

Läsa och skriva 3

Hästfeber På ridskolan är det tid att anmäla sig till sommarens ridläger. Elina och hennes kompisar. Hanna, Mattis och Agnes drömmer också om det. Men då måste de klara av en sak först.

”

drömköTTBullar Medan tjejerna gör i ordning hästarna så sätter Ingela upp en ny lapp på anslagstavlan. Det är dags att anmäla sig till sommarens ridläger. Stortjejerna går dit med en gång och skriver upp sina namn. Sen skriver de upp den hästen de helst vill ha. De ritar små hjärtan och blommor runt hästens namn.

– Vi vill också gå på ridläger.

Elina tar mod till sig när de sitter i sadelkammaren och äter mellis.

– Jag tänkte väl det, skrattar Ingela.

– Får vi det då?

– Det är ju ett tag till dess.

Ingela tittar på småtjejerna och ser ut att fundera.

– Man måste våga rida utan ledare om man ska vara med på ridläger, säger hon sen.

– Det vågar vi.

Elina tittar på sina hästtjejkompisar med blossande kinder.

– Jag vet inte om jag får, mumlar Mattis.

– Vi kanske ska åka bort, säger Agnes.

– Jag vill om jag får ha Molly, säger Hanna.

50

Ingela säger att de inte ska bestämma något nu. Först måste alla tänka efter om de vill och prata med sina mammor och pappor. Sen kan de prata om det igen. Ingela avbryter Elina som vill prata mera ridläger.

Det är dags att sadla och gå ner på ridbanan.

Stortjejerna hjälper Ingela att släpa in bommarna som ligger i en hög utanför. De lägger fem bommar i rad längs med den ena långsidan. När det är klart säger Ingela att de ska ställa upp på medellinjen. Medellinjen går från mitten av den ena kortsidan till den andra. Rakt igenom ridbanan.

– Nu vill jag att ni ställer er upp i stigbyglarna. Trampa ner ordentligt med hälarna.

Ingela går runt och visar dem.

– Lyft rumpan lite, lite ur sadeln. Håll händerna stilla på mankammen.

– Jag vet inte om jag vill, säger Mattis när Ingela säger att hon ska börja.

– Det kommer att gå bra, säger Ingela.

Du ska få se.

Ingela springer bredvid Mattis och håller en hand på hennes ben. Molly travar över bommarna med höga kliv. När Mattis kommer tillbaka till medellinjen skiner hon som en sol.

– Det var så himla härligt, säger hon till de andra.

– Där ser du.

Ingela klappar om Mattis.

– Man måste våga prova.

När det är Elinas tur vill hon helst rida själv.

– Jag tror jag kan, säger hon.

– Du får gärna prova. Ingela ler mot Elina. Men det kan vara svårt att både styra och stå upp till att börja med.

– Jag vill, säger Elina bestämt.

Sen blir Sam alldeles konstig. Han vill inte gå ifrån de andra hästarna. Hur Elina än skänklar på så kommer hon inte mer än några meter innan Sam stannar igen.

– Du måste vara bestämd.

Elina försöker göra precis så som Ingela sagt. Hon tittar noga på bommarna och styr Sam så att de ska komma mitt på dem.

När de närmar sig ställer hon sig upp i stigbyglarna och trampar ner med hälarna.

– Nu står du bara stilla, säger Ingela.

Titta rakt fram mellan Sams öron.

Gupp, gupp, gupp … Sam tar höga kliv, men det är bara härligt. Elina tittar till på Ingela. Visst gick det bra? Just då passar Sam på att göra en av sina berömda tvärvändningar in mot mitten. Det går så fort!

Vips så sitter Elina på rumpan i sanden.

– Hoppsan!

Ingela ler när hon kommer fram för att hjälpa Elina på fötter.

– Hur gick det?

Elina känner efter. Det gick så fort så hon hade egentligen inte hunnit bli rädd.

– Det gick bra, säger Elina lite förvånat.

Ingela drar upp henne från marken och borstar av henne där bak. Sam står i ett av hörnen

och undersöker om det finns något att äta där. Fast han sneglar på dem. Elina möter hans busiga blick under den rufsiga bruna luggen.

– Det var inte ett dugg läskigt. Elina skrattar lättat.

– Nej, för det mesta går det ju bra, säger Ingela. Man får räkna med att ramla av.

Annars kan man inte lära sig att rida.

Ingela hämtar Sam. Sen får Elina sitta upp och hämta sig lite medan Agnes och Hanna travar över bommarna. Som avslutning säger Ingela att de ska trava över bommarna i ström. Det betyder att hästarna travar på ett led.

– Det blir lättare då, säger hon. Om täthästen sköter sig så följer de andra med.

Ingela bestämmer att Mattis ska ta täten med Molly och att Linda ska springa med.

Sen ska de andra tre klara sig själva bakom henne.

– Nu litar alla på dig, säger Ingela till Mattis.

Elina håller ögonen på Mollys rumpa.

Nu är Sam med på noterna. Elina får till och med hålla in lite så att de inte ska komma för nära Molly. Det är en härlig känsla när de flyter över bommarna.

Elina tänker att hon skulle vilja trava över bommarna hela eftermiddagen.

Det känns verkligen trist att behöva lämna över till Jossan.

– Åh, jag vill också hoppa.

51

Elina suckar när hon står med Hanna, Mattis och Agnes utanför staketet och tittar.

Ingela har byggt upp två små hinder som stortjejerna ska hoppa.

– Det skulle du aldrig klara, säger Mattis.

– Du skulle ramla av igen, säger Hanna.

– Det gör inget, säger Elina. Det var inte ett dugg farligt.

– Det såg kul ut, fnissar Agnes. Sam är läskigt busig.

– Om vi kan rida själva får vi gå på ridläger, säger Elina.

– Vad du tjatar, tycker Mattis.

– Jag vet att vi kan, envisas Elina. Om vi bara vill.

– Det är inte du som bestämmer. Hanna snörper på munnen.

– Det är bara Ingela som vet, säger Agnes.

– Annars får vi ju inte rida på hela sommaren. Elina ger sig inte.

– Vi får se, säger Mattis. Jag vet ju inte om jag får.

– Det låter ju som om ni inte vill, fräser Elina.

– Jag vill, säger Agnes då.

– Jag med, säger Hanna. Om jag vågar och om jag får ha Molly.

– Jag vill också, men jag sa ju att jag inte vet om jag får, säger Mattis argt medan hon blänger på Elina.

”

”Hästfeber” i korthet ”Hästfeber” 1 Vad handlar den här berättelsen om? a. Sammanfatta den i en eller två meningar.

b. Vad är det allra viktigaste som kommer fram i texten,

tycker du?

vad svarar du? ad 2 a. Vad vill de fyra tjejerna?

52

b. Vad måste de göra då?

c. En av tjejerna vet vad hon vill. Vem? Vad vill hon?

Tillsammans āVem

d. Vad vill de andra och vad svarar de?

e. Hur får Mattis hjälp när hon rider över bommarna?

f. Hur går det för Elina?

läser oftast hästböcker? Tjejer eller killar? Vad beror det på? ƒÅVilka är era favoritböcker? Gör en lista för tjejer och en för killar. ƒÅJämför listorna.

Vilka likheter finns?

Vilka olikheter?

Vad tror ni det beror på?

g. Vad säger Elina om ridlägret?

h. Vad kommer de fyra tjejerna fram till?

vem, var, när, vad och hur? em, 3 a. Jobba tillsammans med en kompis.

Diskutera de här frågorna och skriv vad ni kommer fram till.

Vilka är de fyra viktigaste personerna? Hur gamla är de?

Vad betyder ”fatta galoppen” och ”lägga manken till”?

53

Hur uppfattar ni dem, det vill säga hur är de?

Var utspelas berättelsen? När?

Vad är det viktigaste problemet?

Vad händer de fyra viktigaste personerna? Vad gör de? Hur reagerar de?

Vad blir resultatet?

b. Jämför era svar med några andra klasskompisar. c. Diskutera: Vad känner ni igen? Vad känner ni inte igen?

komma överens Elina vill att tjejerna ska anmäla sig till ridlägret, men de andra tvekar och är inte lika intresserade. a. Hur ska man göra när man inte är överens om något?

Hur brukar du och dina kompisar göra? Berätta om något du varit med om för dina klasskompisar.

4

b. Gör en lista över vad man kan göra när man inte är överens.

54

Var r sitte ln i yge stigb iskon män pen? krop

vad betyder orden? ad 5 Para ihop förklaring och ord genom att dra streck. stigbygel

böjt metallstycke med en platta längst ner där ryttaren har foten

skänkla

den del på hästens hals där manen sitter

vara med på noterna

gångart; springa ganska fort

ta täten sitta upp i ström

styra hästen genom att trycka med benen titta från sidan, ibland i smyg sätta sig upp på en häst

blänga

efter varandra

mankam

vara först i gruppen

trava snegla snörpa på munnen

leta upp orden i texten och skriv vad varje ord betyder i kanten.

förstå, begripa dra eller knipa ihop munnen glo, snegla ilsket, förvånat eller dumt

Jag vill, jag kan, jag ska …

Tjejerna ville gärna åka på ridläger och eftersom de bestämde sig för att lyckas kom de säkert iväg.

6

eXtra

om du hinner Vilka andra ord som har med hästar och ridning kan du? Gör en lista och jämför med en kompis.

Förklara orden för varandra och fyll på din lista med nya ord.

Berätta om något som du varit med om och lyckats med.

Vad bestämde du dig för?

Hur gjorde du för att lyckas?

Hur gick det?

55

Vad skulle du vilja göra just nu?

Skriv ner dina tankar.

7

Jag vill

För att lyckas ska jag

Jag ska vara klar Det kommer att bli āVilken

sport skulle du vilja prova på? ƒÅVilka djur skulle du vilja lära känna? ƒÅHur skulle du kunna göra det?

Jag kommer att känna mig Mitt favoritdjur 8 Berätta om ditt favoritdjur i bild och ord. ÅÅKopiera en bild på ditt favoritdjur och klistra det på ett stort, kraftigt papper. ÅÅVad kallas de olika delarna på djuret? Ta reda på fakta i uppslagsböcker eller på internet. ÅÅSkriv orden runt bilden och markera med pilar. Gör en tankekarta eller skriv stödord med viktiga fakta. ÅÅVisa din bild för dina klasskompisar och berätta om de olika delarna med hjälp av tankekartan eller stödorden. om du hinner

Skriv en kort text om ditt favoritdjur. reda på fakta i uppslagsböcker eller på internet. Skriv stödord eller gör en tankekarta. ÅÅBestäm i vilken ordning du ska ta upp olika saker. Markera med siffror. ÅÅSkriv din text på dator och illustrera den gärna med bilder.

Vilken rubrik väljer du? ÅÅLåt några kompisar läsa din text.

9

ÅÅTa

56

Tala och lyssna 4

Berätta en saga Nu ska ni tillsammans hitta på och berätta en saga i klassen. Sitt i en stor cirkel. Börja med Det var en gång en liten … Bygg sedan upp sagan genom att var och en lägger till ett ord. Fortsätt tills ni har skapat en riktig saga.

1

Skriv ner er gemensamma saga på ditt sätt med dina egna ord.

2

EN saga

Sitt i grupper och läs upp era sagor.

Vad är lika? Vad är olika?

3

Lika: Olika:

57

Skrivregler 2

. ? ! – Skiljetecken stora skILJetecken Punkt, frågetecken och utropstecken kallas stora skiljetecken.

Skiljetecken använder du för att visa var meningen slutar. Om du läser det du skrivit högt, upptäcker du var du gör pauser. Där ska det finnas ett skiljetecken. Skiljetecknen gör att texten blir lättare att läsa.

.

meningar som är påståenden avslutar du med punkt. ÅÅBrommapojkarna

vann matchen. morgon börjar jullovet. ÅÅHabib kommer från Syrien. ÅÅI

?

Efter frågor skriver du ett frågetecken. ÅÅVem

hänger med till fotbollsplanen? ÅÅHur mycket kostar en mobil? ÅÅNär börjar filmen?

ÅÅSluta

tjata! ÅÅAkta! ÅÅHejdå!

58

!

utropstecken använder du efter uppmaningar, utrop och hälsningar.

1

Sätt ut . , ? eller !.

a. Vem har tagit mina

gympaskor

b. Aj

h. Var bor han i. Hur vet du det j. Flodhästar tycker om att

c. Titta det snöar

bada

d. Vi ska åka till Mallorca

k. Är du bra på datorer

e. Vad heter din bästa kompis

l. Förlåt

f. Nu orkar jag inte läsa mer

du mest

g. Tjena

2

m. Vilka låtar gillar n. Stäng dörren

Hitta på egna meningar och använd alla skiljetecken.

hur hälsar du?

Vad säger du när du hälsar på vuxna?

Vad säger du när du hälsar på kompisar?

ag… j n a Nu k använda stora skiljetecken.

Efter påståenden skriver jag

.

Efter frågor skriver jag

.

Efter utrop och uppmaningar skriver jag .

59

Massmedia 1

Tidningar med olika innehåll Du och tidningar Du och 1 a. Vilka tidningar brukar du läsa?

Den första nyhetstidningen i Sverige var Aftonbladet och den kom ut 1830.

Den finns fortfarande.

b. Vilken/vilka gillar du mest? Varför?

c. Vad gillar du att läsa om?

d. Vilka tidningar prenumererar du på?

Sagan om Kp Vet du att Kamratposten är över 115 år!

Den kom ut första gången 1892, och då hette den Folkskolans Barntidning.

Priset var 1 krona och 15 öre om man prenumererade.

1950 ändrades namnet till Kamratposten.

60

e. Vilka tidningar brukar du läsa på skolbiblioteket?

f. Vilka tidningar brukar du läsa på nätet? Sätt ett N framför dem.

vad finns på tidningshyllan?

Man brukar dela in tidningar i olika grupper, bland annat serietidningar, månadstidningar, dagstidningar, kvällstidningar och veckotidningar.

2

a. Placera de här tidningarna i rätt grupp.

r hete y n ens g a D Vec populär his koR t X9 toria n e evy g A n adet l b g a Aftonbladet Ka mratposten ka D s n e Sv Rocky Barn- och ungdomstidningar vecko- och månadstidningar

Behöver du hjälp? Sök på internet eller kolla i en affär.

Expressen

An ka e l Kal Julia dagstidningar

kvällstidningar

Serietidningar

b. Vilka andra tidningar vill du ha med? Skriv upp dem i rätt grupp.

t tre-i-topp 3 Vilka tre tidningar tycker du är bäst? Varför är de bra?

Jämför din lista med en kompis.

Tidning

Motivering

1.

2.

3.

61

Adjektiv 2

Ord som beskriver kommer du ihåg?

1

Ord som beskriver hur någon eller något är eller ser ut

. De berättar något om

kallas ,

och

, det vill säga substantiv.

2

Ringa in alla adjektiv i texten.

Fantastiska Thailand har blivit ett nytt resmål för solsugna svenskar. Där finns många populära turistorter och härliga vad fattas?

Klok som en uggla. som en räv. som ett bi. som en ål.

Vilka andra uttryck kan du?

62

stränder. Karon Beach är en suverän strand i Phuket med vit, lätt sand. Där kan du njuta av varma bad, saftig ananas och lata dagar i solstolen.

Skriv om texten men ersätt de inringade adjektiven med dina egna förslag.

3

Gissa vem 4 Titta dig omkring i klassrummet och skriv ner några adjektiv som beskriver en av dina klasskompisar. Du behöver kanske också använda några substantiv tillsammans med dina adjektiv för att beskriva till exempel kläder.

EN KOMPIS

vricka tungan!

Träna på att säga meningarna om flugan fort flera gånger i rad.

Flyg, fula fluga, flyg. Och den fula flugan flög.

Ordet adjektiv.

är

Fyll i rätt adjektiv.

Gult är

och

blått är

.

Turas om att läsa upp vad ni skrivit och gissa vem som beskrivs.

5

63

Verb 1

Känna igen verb VERB är ord som talar om vad någon gör eller eller vad som händer.

Vi spelar fotboll på rasterna.

Jag sms:ar varje dag.

Björn älskar godis.

Leta verb Du kan testa om ett ord är verb genom att sätta ordet att framför. ÅÅatt simma ÅÅatt skrika ÅÅatt retas ÅÅatt gilla ÅÅatt gå ÅÅatt äta

Vad gör personerna på bilden?

Ge dem namn och skriv vad de gör. Stryk under verben.

1

Kalle springer.

64

substantiv blir verb substantiv 2 Bilda verb av substantiv. Testa med att framför ordet.

Substantiv

eld

verb

att elda

Substantiv

rast

sol

grav

bad

fest

spel

natt

tvätt

seger

mat

mörker

hopp

dans

verb Den form av verbet som du kan sätta att framför kallas verbets grundform eller infinitiv.

prat Leta rätt på alla verb i säcken.

Skriv dem på raderna.

3

snöa ensam ljus tända vänta bara plaska kompis dricka jag flaska hjälpa hink alltid vara glad heta känna fatta läxor moped åtminstone plugga groda prins försvar säga strand svära sura elefant flytta svika dansa hästar fnittra granskog snacka vi hej bestämma dum mobba testa journalist halvtimme krama

65

Stavning 3

Ett eller två m? undantag: damm lamm ramm.

āEfter

lång vokal kommer ett m: kramar, tam. Efter kort vokal kommer två m: gammal, drömma, himmel. ƒÅMen framför en annan konsonant ska det alltid vara ett m: gamla, drömde, himlen. ƒÅI slutet av ord stavas m-ljudet alltid med ett m: hem, dum, skum.

1

koaer koa koaa välkoaen välkoana soaar

66

soarar soaras fea feaa featon kaaa

Ersätt a med ett eller två m och skriv in orden i tabellen.

kaaen dröa dröaar dröat dröade toa

toaa toat glöaa glöat glöade duaare

duahet duaer duat hiael siaa siaade

siaskola skräad skräaas heaa hea heaåt

fraae fraaifrån tuae bloaa

ord med m

ord med m

ord med mm

ord med mm

kom

välkomna

kommer

komma

rom och dom I ord som hör ihop med Rom och dom (som i domare) stavas mljudet med ett m: domare, dömer, barndomen, romersk ungdomar dömde dom himlen romersk ensam gammal domslut romare dömer domare program tumme hemifrån dömd sams drömmare samling barndomen Rom

Jobba med en kompis. En läser upp orden till höger och en skriver dem på ett papper. Byt sedan uppgift. Rätta tillsammans.

2

ny form – annan stavning Ord med m-ljud ändrar ofta stavning när ordet ändrar form, till exempel glömma, glömska, glömde, glömt, glöm.

3

lara förk ordör varf pgift 3 up en i as som a st v ör. de g

Skriv alla former av dröm och rymma som du kommer på.

dröm rymma Välj bland orden och skriv in det som du tycker passar i meningarna i rätt form.

4

a. I forsen var vattnet väldigt b. Lisa blev

skrämma .

av det tassande

c. Jag måste fixa håret men jag kan inte hitta min

e. Tjuven blev f. I g. Ni är alltid

kamma

välkommen

ljudet bakom sig.

d. Zlatan längtade

hemma

till Sverige. till två års fängelse.

.

sommar

döma

strömma

åkte vi till Turkiet. till oss.

67

Läsa och skriva 4

Lär känna Habib FANTASI SPÄNNING HUMOR SKRÄCK SORG VERKLIGHET

Tillsammans Hur ofta läser du?

När läser du?

Vad läser du?

Vilken typ av böcker gillar du?

Var sitter du när du läser?

Vad menas med skönlitteratur?

Hur ska en riktigt bra bok vara?

Tipsa varandra om era favoritböcker!

68

HABIB Meningen med livet

Habib skriver dagbok eftersom hans fröken har sagt att alla måste. I början gillar han det inte men när han väl kommit igång tycker han inte längre att det bara är en tjejgrej.

Ninos, skolans värste buse, har utmanat Habib. Om Habib inte vågar gå ner i skolans källare ensam är han en fegis.

” 11 april

Vår skola har två våningar och en källare. I källaren finns det en fritidsgård och olika rum som används av de som sysslar med musik. Mittemot ingången till fritidsgården är det en jättestor svart dörr som bara vaktmästaren har nyckel till.

Ingen vågar vara därinne. Ingen utom vaktmästaren och han är typ två meter lång och bred som en bro.

Det finns en historia som alla på skolan tror på. Den är chockläskig.

För jättelänge sedan, när skolan var ny, fanns det de som sa att det bodde ett spöke i källaren.

Det var ett ELAKT SPÖKE, ett sådant som åt upp barn.

Några påstår att det är Sam the Man som bor där eftersom han inte har någon annanstans att bo. Han syns inte till särskilt ofta, bara när det är varmt.

De säger att det är han som äter upp barn. Jag har hört att han kan förvandla barn till fiskar, men aldrig att han äter upp barn. Men att bli förvandlad till en fisk är läskigt bara det.

Jag har aldrig sett Sam the Man nära skolan, men det sägs att han kommer mitt i natten och det kan vara sant för jag är aldrig ute då.

En dag tröttnade två killar på alla rykten om det onda spöket.

De ville undersöka själva.

På något sätt lyckades de få fram nyckeln till källaren. Det var

efter skoldagen och alla hade gått hem. De var ensamma.

De tog hissen ner till källaren. Det fanns ingen fritidsgård där då eftersom skolan var alldeles ny och det var höst och ganska mörkt. Utanför härjade värsta orkanen. Det både regnade och blåste.

De lyckades få upp dörren. Det var kolsvart i källaren. De hade tagit med varsin ficklampa. Marken såg ut som ett månlandskap eftersom byggnadsarbetarna hade dumpat allt grus och skräp huller om buller.

När de hade gått några steg hörde de en massa konstiga ljud. Det sägs att ficklamporna slocknade just i det ögonblicket. Sedan gick de vilse.

De började ropa efter hjälp. Men inte en enda människa fanns i skolan, och även om det hade varit någon där hade ingen hört deras rop. Stormen härjar som värst ju.

Det var slutet för dem.

Sedan den dagen är de båda spårlöst försvunna från jordens yta.

Det sägs att skeletten ligger kvar under en hög damm och att de blev uppätna av ett elakt och mycket hungrigt spöke.

Det är en hemsk historia, och så vitt jag vet har inte en enda elev varit därinne än idag. Ingen vågar. Jag vågar egentligen inte heller, men om jag vägrar kommer Ninos att berätta för alla i hela skolan att jag är en fegis.

Direkt efter lunchen gick jag till skolvärdin-

nan Gunvor på expeditionen för att låna en ficklampa. Jag ljög och sa att det var till Maja och att hon skulle få den tillbaka efter en timme. Alex och Dani följde med mig.

När vi kom ner till källaren träffade vi vaktis. Han verkade veta vad det handlade om och han tyckte bara det var roligt att jag skulle in. Jag undrade var Ninos höll hus.

Vaktis sa att han inte visste. Jag tyckte det var konstigt att han inte var där för vad är det för vits med att ta sig an en utmaning om utmanaren inte syntes till?

Men jag hade vittnen. Vaktis, Alex och Dani.

– Vad är det för bord du ska ha? frågade vaktis.

Ninos måste ha sagt något.

– Äh, ett litet bord, sa jag.

Ett bord som jag kan ha min dator på. Det var det enda jag kom på. Jag har inte ens någon dator, men jag visste att skolans trasiga möbler ställdes i källaren.

– Ska du dit in ensam? undrade han.

– Ja, det är bäst så, sa jag.

Han måste ha tyckt att det var lite underligt.

– Vill du inte att jag eller dina kompisar följer med?

– Nej tack, det behövs inte. Det tar bara nån minut. Jag knackar när jag har hittat ett bord.

Jag försökte spela modig men i själva verket skakade hela kroppen.

Han öppnade dörren. Jag tände ficklampan direkt och gick in. Dörren stängdes efter mig.

På en gång började jag kallsvettas. Det

69

var tyst och luften var kvalmig och det var svårt att andas.

En liten glödlampa lyste svagt. Överallt stod trasiga möbler: bord, stolar, bänkar och skåp. Glödlampan kastade skuggor överallt och det blev bara värre när jag höjde ficklampan. Skuggorna blev gigantiska och varje gång jag rörde ficklampan rörde skuggorna sig. Det var jättecreepy.

Trots min rädsla tyckte jag att det var lika bra att börja gå en runda. Jag satte ena foten framför den andra, försiktigt, i fall jag skulle trampa på benrester efter killarna som blev uppätna.

Jag var skiträdd. Sedan hörde jag ett konstigt, stönande ljud. Det kom från ett skåp några meter bort åt höger.

Jag stannade upp. Hjärtat dunkade.

Dunk-dunk, dunk-dunk, dunk-dunk. Sedan kom jag på varför Ninos inte hade varit med.

Det var han som hade gömt sig i källaren. Det var säkert han som hade gömt sig i skåpet! Det var säkert han som stönade.

Han ville skrämma livet ur mig!

Fast alldeles säker kunde jag ju inte vara.

Nu blev jag ännu räddare.

Tänk om det var spöket?

Tänk om Ninos hade gömt sig i källaren och blivit fångad och uppäten?

Jag kom på så många läskiga saker att handen som höll i ficklampan började skaka ordentligt så att ljuskäglan hoppade runt på golvet.

Plötsligt hördes ett annat, krafsande ljud och jag fick närapå hjärtslag. En liten mus sprang framför mig, stannade upp och tittade rakt in i ljuset. När jag kom över den första chocken såg jag att den bara var nyfiken. Den slickade sina tassar och sprang sedan iväg.

På något sätt gjorde musen mig modi-

70

gare. Om en mus höll till i källaren så kunde inte spöket vara såååå hungrigt.

Stönandet från skåpet hördes igen. Jag var lite mer säker på att det var Ninos. Inte jättesäker, men mindre osäker. Jag ville i alla fall undersöka.

Jag gick långsamt närmare.

Stönanden fortsatte, fast högre nu och mer utdraget. Dörren var stängd men inte låst. Jag höjde ficklampan, tog ett djupt andetag och med ett ryck öppnade jag dörren.

Han VRÅLADE. Jag VRÅLADE. Han SKREK. Jag SKREK. Jag var nära att DÖÖÖÖÖÖÖÖ.

Jag riktade lampan mot hans ansikte.

Han riktade sin lampa mot mitt. Båda trodde att vi hade sett ett spöke. Han såg chockäcklig ut.

Jag vände mig om och sprang mot utgången.

Det gjorde han med.

Jag ramlade, reste mig upp, svor, krockade med både stolar och bord och sprang som om det gällde livet. Vilket det just då gjorde.

Ninos gjorde likadant.

Vi kom fram till dörren samtidigt och bankade hårt. När jag såg att det var Ninos som stod bredvid mig lugnade jag mig lite.

Det gjorde han med.

– Säg inget till nån bre, flämtade han.

– Inte du heller, sa jag.

– Okey, sa han.

Vaktis öppnade dörren.

– Fick du tag på bordet? frågade han.

Han log menande när han såg mig. Jag skakade på huvudet och undrade varför mina ben inte ville sluta darra.

– Det var inget som passade, sa jag.

– Var det läskigt? undrade Dani och Alex med en mun.

Jag ryckte på axlarna och tittade på Ninos.

– Nej vars, inte så farligt, eller hur, Ninos?

– Nej, svarade han. Vi hittade inga skelettrester i alla fall. Bara en massa damm.

Jag borstade bort smutsen från kläderna.

Benen började bli lite stadigare.

Vi tog trappan upp till första våningen.

Vaktis småskrattade hela tiden. Sedan gick jag tillsammans med Alex och Dani till Gun-

vor på expeditionen och lämnade tillbaka ficklampan innan vi gick till nästa lektion.

Från och med nu kan Ninos aldrig kalla mig för fegis. Om han håller sitt ord vill säga, och det borde han göra för om man inte gör det så är man en mycket dålig person. Det har morfar sagt.

Så det var alltid något. Men jag vill inte göra om det. Jag badar hellre i hajvatten med blödande sår över hela kroppen än går ner i källaren igen. Det är det värsta jag varit med om.

”

Skrivdags 1 Skriv svar på frågorna. Jämför sedan dina svar med en kompis. a. Vilken historia finns om skolans källare?

Vilka andra böcker känner du till där killar skriver dagbok?

b. Hur lyckades Habib få nycklar till källaren?

c. Hur kände sig Habib så fort han kom in i källaren? d. Vad hände i källaren? e. Kan Habib tänka sig att gå ner i källaren igen? Vad gör han hellre?

71

Pratdags Pratdags 2 Prata med några kompisar och diskutera. a. Får killar vara fega? b. Får tjejer vara fega? c. Vad är ni rädda för? d. Har ni någon gång gjort något läskigt trots att ni egentligen inte velat?

I andra delar av boken funderar Habib mycket över vad som är meningen med livet. Bland annat säger han så här: ”Hur man ser ut har ingenting med livets mening att göra.”

Livets mening är inte heller enligt Habib att jaga tjejer även om tjejer är viktiga. ”Nej, om det finns någon mening med livet så måste det vara något som håller hela livet.”

Vad är meningen med livet för dig? Skriv en ”Meningenmed-livet-lista”.

3

Jämför din lista med några kompisar.

Tycker ni lika? Olika? Ändrar du dig? Kom överens om fem saker som är viktiga i livet.

Skriv dem här.

4

72

VeT meningen med li

Tala och lyssna 5

Lär känna en kompis Sätt dig bredvid en kompis i klassen som du inte känner så bra. Ställ frågorna och skriv ner svaren som stödord. Byt sedan roller. Tänk på att vara goda lyssnare. a

Kanske har din kompis ett foto som du kan klistra in i din bok bredvid din text.

Annars kan du försöka rita ett porträtt.

1. Vad heter du?

2. Var bor du?

3. Har du bott i det här området sedan du föddes? Var bodde du tidigare?

4. Hur bor du? I lägenhet? Villa?

5. Hur ser ditt rum ut?

6. Berätta om din familj.

Skriv en kort sammanfattning om din kompis. b

7. Vad tycker du om att göra när du är ledig?

8. Vilka ämnen i skolan gillar du bäst?

9. Vilken är din favoritmat?

10. Vilket är ditt favoritgodis?

11. Vilken musik gillar du?

12. Hur vill du beskriva dig själv?

73

Substantiv 2

Substantiv – en eller flera Substantiv är ord för ,

,

och

.

Ental och flertal Framför de flesta substantiv kan du sätta en/ett eller flera. en fågel ett spel en tjej flera fåglar flera spel flera tjejer När du sätter flera framför ett substantiv ser du att du oftast måste lägga till några bokstäver. en tjej = ental eller singular flera tjejer = flertal eller plural

Vilka av orden i säcken står i plural?

Ringa in dem.

1

Titta på bilden och skriv minst 10 substantiv som du kommer att tänka på.

Skriv dem på raderna.

vänner håret benen stenar hage stall tårar tröjor möjligheter soffa pengar värld gårdar rum kasse spilta sockor sovsäckar

74

2

Skriv följande substantiv i plural.

En/ett Singular mössa kung tomat intresse torp tand 3

Flera Plural

En/ett Singular vän lampa kök öga hund röst

Flera Plural

Med vilka olika ändelser bildar vi plural i svenskan?

Egennamn Alla egennamn är också substantiv. Egennamn är namn på personer, länder, städer, vattendrag, gator och företag.

Vilka av orden är egennamn? Skriv stor bokstav i början av ordet.

4

E/emil

morot bryssel skidåkning sporta ringvägen julgran törstig medelhavet kina

lamm tälta söt volvo sörpla gröt bruce storgatan nät rabatt

kotte lärobok nilen utanför bank singapore paris eld gran men

scheherezade knasig atlanten skåne varm svensson alltid

skrivs Egennamn stor alltid med bokstav.

Vilka andra substantiv hittar du bland orden? Ringa in dem.

5

75

Läsa och skriva 5

Ordjakten – ramsor vad står det?

1 Läs texterna tyst. Fyll i orden som saknas. palindromer kan du läsa både bak och fram:

Tretti dagar har november,

Den som sig

april, juni och september,

i leken ger, får

naturrutan

tjugoåtta en allen,

ni talar bra latin

alla de övriga

leken

.

.

Anna otto

Sex

Vilka palindromer kan du?

a packas papp

.

i en laxask.

Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det, på det sjätte det!

Den som efter mycket mister ofta hela stycket.

mycket ska man höra, innan faller av.

Monster och gastar, häxor på kvastar, spöken som dansar på blanka Lyssna, lyssna, klockan slår tolv.

.

sJuhundrasJuTTiosJu sJömän skölJde skJorTor på skeppeT shanghai.

lär dig livets svåra gåta, älska, glömma och 76

.

Läs så det hörs Läs 2 Sätt er två och två. Läs varannan ramsa högt för varandra. Betona ord och använd rösten på olika sätt för att ge liv åt texten. ramsa på ramsa 3 a. Skriv några ramsor och några ordspråk som du eller dina kompisar kan. Eller leta i böcker och på nätet.

Förstabokstavendikta Skriv en ramsa eller dikt med ord som börjar på samma bokstav.

b. Vilka ramsor och ordspråk finns i olika språk? Ge exempel

på några som du kan eller leta i böcker och på nätet.

c. Läs dina ramsor och ordspråk högt för dig själv. Öva några

gånger och prova att använda rösten och kroppsspråket på olika sätt.

d. Dags att framträda. Läs dina ramsor och ordspråk högt i

klassen.

77

Verb 2

Verb finns i flera former Verb talar om vad någon gör eller

.

Ett exempel på ett verb är

. Framför

verbets grundform kan du sätta ordet

.

Verbets grundform kallas också

.

verb i olika former erb 1 I följande meningar finns verb som inte står i grundform.

Leta reda på verbet i varje mening och skriv det på raderna.

Tänk på vad som händer eller hände i meningarna.

Vi går till skolan varje dag.

De chattar på nätet varje kväll.

Han fintade ett slag mot hakan.

Sedan stirrade han på motståndaren.

De berättar hemligheter för varandra.

Vi somnade alldeles för sent i torsdags.

Skriv verben du hittat i meningarna i grundform, dvs. infinitiv, här. Testa med att så vet du hur det ska heta.

2

78

att

att

att

att

att

att

Nu och då Ett verb kan stå i olika tidsformer eftersom du med olika former av verben kan berätta när något händer/hände. Verb kan visa att något händer nu, att något hände i går, förra veckan, för många år sedan och vid många andra tidpunkter.

I dag öppnar vi våra julklappar. – NU Förra veckan köpte mina föräldrar julklapparna. – DÅ

ƒ�Det

som händer NU kallas för presens. ƒ�Det som hände DÅ kallas för preteritum (eller imperfekt).

Stryk under verben i följande meningar och skriv NU och DÅ på raderna efter meningarna.

3

Vågorna slår mot klipporna.

Presens och preteritum är olika tidsformer av verben.

NU

I går slog Djurgården Brynäs med 4–3.

Lisa och Lena chattade i flera timmar.

Min familj reser utomlands en gång om året.

Jag sover länge på helgerna.

Varför klagar du alltid på skolmaten?

Petter missade bussen.

Jens läste inte läxan i svenska.

Nu fattar jag matten.

Jag hittade inte min halsduk i morse.

Vi slutade tidigare i torsdags.

4

Vad gör en kock? En kock lagar mat.

En snickare

.

En frisör

.

En journalist

.

En målare

.

En sångerska

.

I vilken tidsform står verben du just skrivit?

79

Läsa och skriva 6

Serier – bilder och texter berättar Det finns serier för barn, ungdomar och vuxna och flera typer av serier, t.ex.

– äventyrsserier – skämtserier – kärleksserier.

Vilka andra typer av serier känner du till?

P

recis som böcker innehåller serier olika berättelser. Men det finns en viktig skillnad. I serier läser du både texter och bilder, och det är oftast bilderna som berättar mer än texterna.

vilka serier läser du?

1

a. Vilka serier läste du när du var liten?

b. Vilka läser du nu? Vad handlar de om?

c. Varför läser du serier?

d. Vilka är dina tre favoritserier?

en serie berättar Här får du träffa Kalle och Hobbe. De spelar schack och Hobbe är på g.

80

Calvin and Hobbes © Watterson. 2008 Distr. By Universal Press Syndicate. Reprinted with permission. Europa Press. All right reserved.

2

a. Vad händer?

b. Titta noga på ruta efter ruta. Vad upptäcker du som är typiskt för serier?

c. Vad tror du att serietecknaren vill säga med den här berättelsen?

rutor Serier består av rutor med bilder och texter. Flera rutor på rad bildar en stripp och flera strippar en sida. Bilderna är ofta tecknade för att ge en känsla av rörelse. Det kan vara stor skillnad mellan mörka och ljusa färger, svart eller vitt. Personer och saker kan vara mycket nära eller långt borta och ibland ser man personer och saker i sned vinkel.

81

3

a. Hur visas rörelse i Kalle och Hobbe?

b. Vilka färger finns? Vilka känslor får du?

c. Hur framställs Kalle? Hobbe? Hurdana är de?

tankebubbla...

ZZZZZ... rita några andra bubblor här!

bubblor och markeringar Ord, tankar, känslor med mera visas ofta i olika typer av bubblor. Det finns till exempel pratbubblor, tankebubblor, svordomsbubblor, drömbubblor, viskbubblor och bubblor som visar kyla, hat och förtvivlan.

Ofta finns det symboler, det vill säga små bilder som hjärtan, stjärnor och blommor. Dessutom finns det olika sorters markeringar som bland annat visar ljud, rörelse eller kraft.

Några exempel: bang, ritsch, urk, zzzzz, fartstreck och blixtar.

4

a. Vilka bubblor hittar du i Kalle och Hobbe?

b. Vilka markeringar?

Gör en egen serie Välj en av uppgifterna 5 eller 6.

5

a. Leta bilder i tidningar.

b. Sätt ihop bilder till en serie, skriv pratbubblor och gör

markeringar.

82

6

a. Fundera på en historia – rolig, knäpp, spännande eller

läskig. Anteckna några tankar.

b. Hitta på några figurer. Kanske har du redan några som du

brukar rita. Hur ser de ut? Hurdana är de? Vad ska de säga?

c. Gör en skiss med blyertspenna på papper eller klipp en mall i tjockt papper.

Rösta fram de tre bästa serierna i klassen.

d. Rita ditt original, den riktiga serien, med bläck på ett nytt

papper.

e. Färglägg med akvarellpennor.

Du kan tejpa din serie här

83

Stavning 4

Ett eller två n? ƒÅEfter

lång vokal kommer ett n: bin, vana, grön ƒÅEfter kort vokal kommer två n: vinna, spinna, noggrann ƒÅMen framför d och t stavas n-ljudet alltid med ett n: vind, känd, noggrant, tunt

1

84

Ersätt a med ett eller två n och skriv hela orden på raderna.

käa a

paa t

bräa t

paa a

väa er

via st

käa t

späa d

maa del

gria d

grua d

graa e

julgraa

aa sikte

mua en

käa dis

späa e

kvialig

bekaa t

taa d

hua d

mia saa

tia dra

ku a de

tia a

vaa te

braa t

saa

bara ett n bara 2 I ungefär 18 ord stavas n-ljudet med bara ett n trots att vokalen innan är kort. Hitta de 18 orden med ett n i kryptot och skriv dem på raderna.

T

X

I

N P O K R Ä M S

T

P O G O A B H M I

N

V K

L M Ä N

E N Ä N L

A

L

I

Y

K O

H A N R M D E N O U E V A O N U T C

I

Z Å V Ä N G D

N Ö S M U N S

I

N E

X B G

Y

P K Ä X Q P Ä E C H F

J

X

S

T

V N R D Ö X M S

K

I

n n-krysset 3 Vilka är orden? Öppen sko som du använder på sommaren

N D

Gör stjärnorna på natthimlen Den ska man ha stängd när man äter

U

Romeo + Julia = …

A T

Är de flesta slalombackar

R

Finns det många av i munnen L

Gillar småbarn att gräva i Kallar man ibland kvinnor

T N

Ett annat ord för kompisar Några som bor nära dig

R R

Den kallaste årstiden Ett annan ord för hink

N

85

Skriva 3

Skriv och berätta N

u ska du skriva en kort berättelse om dig själv. Då är det bra att du börjar med att tänka igenom vad du vill berätta om. Du kan antingen berätta om något du varit med om eller fantisera ihop en historia om dig själv. Kanske kan det vara något som du skulle vilja uppleva.

Tänk också på var och när din berättelse ska utspela sig.

berätta steg för steg – från tankekarta till färdig text Med hjälp av en tankekarta kan du ”tänka” din berättelse innan du börjar skriva. Så här kan du göra.

TAnKEKARTA

86

Skriv först berättelsens rubrik (överskrift) i bubblan i mitten. Där kan du också skriva Jag eftersom du är huvudperson i din berättelse.

I de andra bubblorna skriver du de olika saker som ska hända. Rita till så många bubblor du behöver för de olika händelserna.

1

TäNk FörST

Nu är det dags att fundera på i vilken ordning de olika händelserna ska komma i din berättelse. Numrera bubblorna runt om mittbubblan i den ordning du vill berätta din historia.

ordNa HäNdElSErNa

Följ din plan i tankekartan och skriv din berättelse på ett papper. Tänk på stor bokstav och skiljetecken.

SkrivdagS

2

3

4

a. Läs upp din berättelse för några kompisar.

b. Vad tycker dina kompisar om din text?

Skriv din text igen men byt ut jag mot hon eller han.

Tänk på att även en del andra ord behöver bytas ut.

läSdagS

5

FöräNdra

om du vill kan du sätta fast din text med ett gem på den här sidan.

87

Ordkunskap 2

Vad betyder orden?

Hur ser stenhällarna i Kiviksgraven ut? Leta i en uppslagsbok eller på internet.

Rita en teckning av någon av stenhällarna i din skrivbok eller på ett papper.

Vad tror du att bilderna och symbolerna betyder? Skriv en bildtext.

Kiviksgraven mäter 75 meter i diameter och är 3,5 meter hög.

Men den kan ha varit tre gånger så hög, alltså uppemot 12 meter.

88

Följ med in i kiviksgraven Här ser du en stor hög med stenar som döljer ett gåtfullt inre – en grav.

Stenröset kallas Kiviksgraven eller Bredarör och finns utanför Kivik i Skåne. När du går in genom den mörka ingången till graven färdas du mer än 3 000 år tillbaka i tiden.

Därinne finns en ganska stor stenkista och runt den står tio hällar. Därför kallas den här typen av grav för hällkista. På de flesta hällarna finns ristningar med bilder av människor, djur, vapen, skepp och symboler. Man vet inte säkert vad hällristningarna betyder.

Kanske visar de en begravningsceremoni.

Graven brukar kallas Kungagraven eftersom man tidigare trodde att en hövding hade begravts där. Nu har forskare gjort nya analyser av människoben som tidigare hittats i kammaren och kommit fram till en ny sensationell teori. Graven kan ha använts en längre tid, och det kan vara tonåringar som har begravts där.

Det finns flera sägner som berättar att graven innehöll värdefulla skatter och dyrbarheter. Men kanske är det bara fantasier. Enligt en annan sägen var två bönder i mitten av 1700-talet ute och bröt sten i röset. Plötsligt hittade de en stenkista och det sägs att den innehöll en värdefull skatt, men det finns inga bevis för detta.

Hur som helst, Kiviksgraven finns än i dag, och den är den största runda graven i Sverige från bronsåldern.

Förklara mystiska ord Förklara 1 a. Läs texten en gång till. Leta upp de här orden i texten och ringa in dem. döljer gåtfull grav

röse häll symbol

hällristning ceremoni hövding

89

b. Skriv orden vid rätt förklaring.

breda rör?

Varför tror du att graven kallas för bredarör?

ord

rätt

tecken högtidlig handling mystisk, svår att förstå gömmer stor sten som är flat ledare hög med sten

bilder och tecken som ristats eller huggits in på stenar plats där en död placeras Antal rätt: Vet du att ordet höv-ding är sammansatt av orden huvud och gå och betyder ”den som går i spetsen” (huvudet).

2

a. Leta upp de här orden i texten och dra ett streck under

dem.

b. Slå sedan upp de understrukna orden i en ordlista och

skriv vad de betyder. forskare

analys sensationell teori sägen värdefull bevis

90

Läsa och skriva 7

Presentera en författare V

älj en författare som du gillar och skriv ett författarporträtt. Sök fakta på biblioteket och internet. Det här bör vara med i din presentation: ÅÅFörfattarens namn ÅÅNågot om författarens liv ÅÅTitlarna på några av de böcker författaren har skrivit ÅÅKort sammanfattning av innehållet i någon av böckerna ÅÅOm någon av böckerna blivit film ÅÅVad du tycker om författarens böcker

Klistra in en bild av författaren. Kopiera ett av omslagen till författarens böcker och klistra in eller rita och måla ett nytt bokomslag.

91

Verb 3

Nu och då Ett verb kan stå i olika tidsformer eftersom du med olika verbformer kan berätta när något händer eller hände.

1

NU DÅ

Verbformer som berättar om NU kallas

.

Verbformer som berättar om DÅ kallas

.

Mer om nu och DÅ Mer 2 Vad heter DÅ-formen eller preteritumformen av följande verb som står i presens? Testa med ”i går” framför. prESENS – Nu

prETEriTum – då

går

gick

läser talar seglar heter jamar springer klagar skriver skrattar fnittrar ler

92

Skriv in rätt form av verben i de här meningarna.

I spalten till höger ser du vilken tidsform av verbet du ska använda.

3

Maya

60 meter på 10 sekunder. springa

Rosa

sin bästis. gilla

Pelle

bra mot Frölunda. spela

I dag

jag illa. må

Vem

Presens Preteritum Presens

min cykel?

Preteritum

Foppa mål.

Preteritum

stjäla

I sista sekunden

Preteritum

göra

Hur ska det heta?

Hur 4 Ibland är det lite knepigt att veta vad verben heter i preteritum. Titta på de här verben som är skrivna i grundform.

Vad heter de i presens och preteritum? infinitiv/grundform

presens

preteritum

hålla

håller

höll

nysa ge bära flyga skära sjunga

93

Alfabetet 2

Namn från a till ö

Y

A B R E P H c S F X 94

uppmjukning Arbeta i större grupper eller i hela klassen. Ni får inte prata med varandra.

1 a. Ställ er i bokstavsordning efter era förnamn. b. Ställ er i bokstavsordning efter era efternamn.

namn från a–l n namn 2 Här är några namn. Ordna och skriv dem från a–l efter den första bokstaven.

Namn

Hadnet Amir Biera Kajal Elle Fatima Goran Carlos Iza Dana laleh Jamal

namn från m–t n namn 3 Här är några andra namn. Ordna dem från m–t efter efternamnen. ÅÅBörjar de på samma bokstav – ordna dem efter den andra eller tredje bokstaven. ÅÅHar personerna samma efternamn – ordna dem efter förnamnen.

Inger Sandberg

Annika Thor

lasse Sandberg

laura Trenter

ulf nilsson

peter nilsson

Katarina mazetti

ulf Stark

Henning mankell

Christel Rönns

Anders nyberg

margareta nordqvist

Jesper Tillberg

Anders olsson

Vilka bokstäver saknas i ”namn från m–t”?

alfabetisk ordning Nu har du ordnat namn i alfabetisk ordning. Det är bra att kunna när du till exempel ÅÅsöker efter ord i listor på internet ÅÅtittar i registret längst bak i en bok ÅÅletar efter förklaringar i en ordlista ÅÅsöker fakta i en uppslagsbok. ÅÅÄr

de två första bokstäverna desamma ska du ordna orden efter den tredje bokstaven. ÅÅÄr de tre första bokstäverna desamma ska du ordna orden efter den fjärde bokstaven, och så vidare.

Ä J T XG R DU

oBS! I uppslagsverk är namnen ordnade efter efternamnen. Är efternamnen desamma ska du ordna namnen efter förnamnen.

95

Ödmården Älgsjö Zinken

Geografiska namn från u–ö 4 Ordna de geografiska namnen från u–ö efter den tredje eller fjärde bokstaven.

udaipur Älmsta uddeholm Åre Xausjön Ydra Ydre Zimbabwe Åreskutan Älmhult Århus Ödeshög Ödåkra Vartese Xanthi Zillertal Vargön

Vilken är den första bokstaven i ordet du skrivit sist i listan till höger? Skriv den bokstaven i rubriken.

Huvudpersoner från a – Huvudpersoner 5 I böckernas, seriernas och filmernas värld finns många kändisar. Skriv dem i ordning efter förnamnen. pippi långstrump Rocky Harry potter mimmi pigg Kalle Anka

Gör din egen kändislista i fel alfabetisk ordning. Byt lista med en kompis och skriv namnen i rätt ordning.

Fantomen Askungen Rödluvan lasse maja Eragon

96

Stavning 5

Kan du stava svåra ord?

Svåra ord

āTitta

på ordet. ƒÅSäg det högt för dig själv. ƒÅSkriv det en gång i spalten med rubriken Träna. ƒÅKolla så att du stavat rätt. Gå igenom alla orden på samma sätt. ƒÅLägg sedan ett papper över de två första spalterna eller vik sidan så att du inte ser de två första spalterna.

Be en kompis läsa upp orden. Skriv dem i spalten med rubriken Testa. ƒÅRätta. ƒÅTräna på de ord du stavade fel.

Testa

bredvid alltid hade använda aldrig intressant anledning väldigt situation hälften välkomna bibliotek match roligt stadion alldeles hämnd influensa verkligen hemskt åsikt hittills annorlunda absolut värld plötsligt garderob Antal rätt: Vik här

Här är en lista på ord som brukar vara svåra att stava. Hur ska du göra för att lära dig stava dem? Här kommer några tips.

Träna

97

Substantiv 3

Substantiv – minns du?

Hitta på substantiv som börjar på bokstäverna i alfabetet. a

apa

1

Vad är ett substantiv?

2

Läs texten och stryk under alla substantiv.

pelle springer genom skogen. plötsligt dyker en svart stam upp framför honom på stigen.

b

Han tvärstannar. Halsen värker efter språng-

c

marschen. Hela kroppen darrar. mörkret och

d e f g h i j

dimman gör det svårt att se. Det finns ingen ljuspunkt någonstans. pelle fryser.

Hans jacka är fuktig och skorna genomvåta. egennamn är också substantiv egennamn 3 Vad är speciellt med egennamnen?

k l m n o p

98

4

Skriv fyra egennamn.

Vilka ord i kistan är substantiv? Skriv dem i rätt spalt.

Fyll sedan på tabellen med de former som fattas.

5

En/ett Singular=ental

Flera Plural=flertal

En/ett Singular=ental

Flera Plural=flertal

maskros fotbollsplaner

q r s maskros mörkt gå blåsigt fotbollsplaner sjösätta mössa att handskar hoppade flytväst genast aldrig piano skriva bänk nu huvuden lycklig fot vinna risig dröm svängig trummor hal fast foto program simmat dike på hav och nyttig stränder hungrig anka

t u v x y z å

6

Med vilka ändelser bildar vi plural i svenskan?

ä ö

99

Adjektiv 3

Bli säker på adjektiv Adjektiv hör ihop med och beskriver substantiv. Adjektiv ändras lite beroende på vilket substantiv de berättar om. Skriv adjektiven i rätt form på raderna.

1

rolig

tuff

galen

en

film

en

tjej

en

tjur

ett

spel

ett

märke

ett

upptåg

två

historier flera

gul

spelare flera gammal

hundar envis

en

bil

en

dam

en

åsna

ett

hus

ett

vrak

ett

barn

stolar

flera

flera 2

skjortor två

Kan du lista ut detta?

Det heter en kul resa och ett kul spel men flera

böcker.

Det heter en liten säl och ett litet hus men flera

sälar

och flera 3

barn

hus.

Vilka ord är adjektiv? Ringa in dem.

blå cykel snabba trampar vårdag kille solig match regnig igelkott modigt måndag sjuk ung jul jultomte final grinig tjock fartyg skrika mod blond blod hjärna hjälm lysa ljus högt glad trotsig tror Pelle önskan varm stark tall på hemskt spännande trötta grodyngel farlig röda 100

Skriv fem meningar där du använder så många som möjligt av de adjektiv du ringat in.

4

Skriv motsatsord till adjektiven.

Exempel: lång – kort 5

vanlig

våt

stor

ledsen

dyr

lycklig

trist

tung

smutsig

feg

6

Beskriv föremålen till höger med hjälp av adjektiv.

101

Skrivregler 3

Förkortningar I

Smileys – vad betyder de här? :-) :-(

bland är det bra att använda korta meningar och korta ord, till exempel i e-brev, sms-meddelanden och chattexter. Då får du plats att säga mer och dessutom går det snabbt. Ett annat sätt är att använda förkortningar.

Mess på gång 1 Tolka meddelandet:

H! bsdv e jag mkt 7k kl om vi cs om ngn dag hare pok

:-D

Lista sms- och chattförkortningar 2 Välj en av de här uppgifterna. a. Vilka andra sms- och chattförkortningar använder du?

Gör din egen lista. b. Leta chattförkortningar på några chattar. Gör en lista.

Jämför listan med en kompis och fyll på era listor.

102

vanliga förkortningar När du skriver till någon du känner väl och som är van vid att messa och chatta så fungerar messa- och chattaspråket.

Däremot passar det inte när du skriver till personer som inte förstår detta eller till personer du inte känner. De kan ha svårt att läsa texten och kanske missförstår de det du vill säga. Ska du till exempel skriva texter i skolan, i en tidning eller på en webbsida måste du använda vanliga ord och förkortningar som finns i svenskan.

med eller utan punkt?

Kolla vilka förkortningar som har punkt och vilka som inte har punkt.

Lista vanliga förkortningar Lista 3 a. Vad betyder de här ”vanliga” förkortningarna? Titta i en ordlista om du behöver hjälp.

bl.a.

fr.o.m

m.m.

d.v.s. eller dvs.

kl.

obs.

min.

t.ex.

f.Kr.

b. Hur förkortar du de här orden?

genom

mycket

något

kronor

någon

nummer

c. En del vanliga förkortningar används i messa- och chatta-

språket. Vilka hittar du i ”Mess på gång”? Vilka hittar du i din egen lista?

Tips! āI

början av ordlistor hittar du ofta några sidor med vanliga förkortningar.

om du hinner om du 4 a. Leta efter fler vanliga förkortningar i tidningar och på internet. b. Ta hjälp av en ordlista och skriv upp fler vanliga förkort-

ningar som du tycker är bra att känna till.

103

Verb 4

Koll på verben 1

Ett verb talar om

eller

. Framför grundformen

av ett verb kan du sätta

Mina verbexempel

. Grundformen av ett verb

kallas också

. Med olika verbformer

Skriv ett verb i

kan du berätta när något händer/hände.

infinitiv

NU-formen kallas

.

DÅ-formen kallas

.

presens

Ett ord ska bort.

Ett ord på varje rad är inte ett verb. Kryssa över det.

2

preteritum

104

a. finna

plats

gjorde

härmar

skutta

fick

b. trodde

är

igelkott

vann

sänkte

skurade

c. visste

nyste

nystan

pussla

skriver ångrar

d. sprang

jobbar

läste

ramla

tränade kista

e. tupp

sprätter

gnolade

reste

smög

blåser

f. chattar

förlorar

lät

dök

vas

vässar

I meningarna finns ett eller flera verb.

Stryk under verben och kryssa för rätt tidsform.

På raderna till höger skriver du verben i infinitiv.

Jonte rafsar åt sig pucken och skickar iväg ett slagskott.

pr es e pr ns et er itu m

3

infinitiv

Spelarna lyssnade intensivt på coachen.

Hela laget kämpar för en seger.

Tjejerna höll nollan i 30 minuter.

Charlotte stånkade och frustade i sista uppförsbacken.

Magda skjuter felfritt.

Anja susar nerför pisten.

Målvakten gjorde fantastiska räddningar.

Domaren förlänger matchen med 10 minuter.

Spelarna avgör matchen med straffsparkar. skriv dina egna exempel

Hitta på tre egna meningar i presens (nutid). Du kan till exempel skriva om vad du gör varje morgon eller vad som händer i klassrummet just nu. Stryk under verben.

4

5

Gör om dina meningar till preteritum (dåtid).

105

Ordkunskap 3

Värsta monstren Boaormen 1 Vilka djur biter varandra i svansen? Leta upp djuren.

Skriv dem efter varandra i boaormen. Den första bokstaven i varje ord ska vara densamma som den sista i ordet före. Och en sak till: Börja med panter.

R PANTE

Monsterslingan 2 a. Vilka monster döljer sig här? Leta upp dem och markera varje nytt monster med ett streck.

godzillagastdraculavarulvfenixnäcken fenrisulvensirenersfinxkingkongtroll hulkenalienskogsrået b. Skriv monstren i bokstavsordning.

Vilka ska du stava med stor bokstav? Varför?

c. Slå upp de monster du inte känner till i en uppslagsbok.

106

panter lejon giraff val noshörning mård asgam räv svin dvärghöns flodhäst trana

Skrivregler 4

Stor och liten Här är en lista på olika typer av ord. Vilka av dem ska skrivas med stor bokstav?

Vilka ska skrivas med liten bokstav? Skriv dem under rätt rubrik och skriv några egna exempel.

1

Namn på: • länder

• veckodagar

• personer, djur

• månader, årstider

• helgdagar

• invånare i ett land

• hav, sjöar, floder

• världsdelar

• frukter, grönsaker

• djurraser

• växter, fåglar

• böcker, filmer, tidningar

Stor bokstav

Dina exempel

Liten bokstav

Dina exempel

länder

Sverige

veckodagar

måndag

I den här texten saknas stor bokstav i början av en del ord. Skriv stor bokstav där det behövs.

2

du har nog läst böckerna om nalle puh och alla de andra djuren i sjumilaskogen. hans kompisar heter nasse, kängu, i-or och kanin. den författare som har skrivit böckerna heter a.a. milne. milne kommer från england och föddes i london 1882. han skrev böckerna om björnen som älskar honung för sin son christoffer robin.

107

Ordkunskap 4

Google Sverige Nu reser du tillsammans med en kompis genom Sverige från söder till norr.

1 Vilka orter flyger ni över? kurnia

murtanso

roggbetö

roma

rakas

sväråset

liravälge

klomschot

yvbis

rapanadha

bergeltorl

eulål

lufan

ölamm

Titta i en kartbok eller på Google Earth och ordna orterna i uppgift 1 i rätt ordning från söder till norr.

Skriv siffrorna 1–14 i rutorna. Sätt sedan ut rätt siffra vid rätt ort på kartan.

2

om du hinner om du 3 a. Välj några andra ortnamn och gör egna kluriga exempel. b. Låt några kompisar lösa dina klurigheter.

108

Bokens namn

Författare

Mina böcker Boken handlar om

Betyg

12345 34 5 34 Läsa och skriva 8

109

110

Bokens namn

Författare

Mina böcker Boken handlar om

Betyg

12345

Läsa och skriva 8

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Praktisk Svenska © 2008 Annika Bayard, Karin Sjöbeck och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Mirja Johannesson Bildredaktör Stina Larsson Formgivning Rara Typer AB Illustratör Carina Ståhlberg Omslagsbild Alamy/Lucky Look Första upplagan, femte tryckningen ISBN 978-91-40-66358-0 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Punkt & Pixel, Malmö 2013 Tryck/Bind Clemenstrykkeriet A/S, Hinnerup, Danmark 2013

111

Bildförteckning Sid 11öv 11öh 11n 29v 29m 29h 41 88 108

Hein van den Heuvel/Corbis/Scanpix Bodil Perkins/iStockphotos Stockphotos Scanpix Dan Hansson/Scanpix Anders Jahrner/IBL Bildbyrå Paul Souders/Corbis/Scanpix Staffan Jönsson/IBL Bildbyrå NASA

51, 52 102 108

Illustrationer Margareta Nordqvist Julien Grondin/iStockphotos Jonny Hallberg

Texträttigheter Ett samtal ur Min skattkammare del 1 De tre bockarna Bruse nedtecknade av Asbjörnsen och Moe, Norge Ali Baba och de fyrtio rövarna ur Tusen och en natt Sida ur Svensk ordlista Svenska Akademien, Svenska Språknämnden och Norstedts Akademiska Förlag (Norstedts Ordbok) SR/ Radiosporten/Juniorsporten Quiz av Martin Hedberg April, april Sigge av Lin Hallberg Habib Meningen med livet av Douglas Foley

112

Praktisk Svenska ƒƒPraktisk

Svenska är en modern allt-i-ett-bok som utvecklar språkförmågan steg för steg. ƒƒEn lärobok per årskurs ger eleverna allsidig träning i svenska. ƒƒBaskunskaper varvas med omväxlande och roliga övningar i olika svårighetsgrad. ƒƒI Praktisk Svenska finns grundläggande språkträning – bland annat stavning, grammatik, skrivregler och läs- och skrivträning. ƒƒEleverna skriver direkt i boken och kan följa sin språkutveckling och repetera när de behöver. ƒƒLängre texter av olika slag uppmuntrar eleverna till att läsa och skriva och stärker läsförståelsen. ƒƒPraktisk Svenska innehåller texter och ämnen som stimulerar till etiska samtal i grupp eller helklass.

Ur innehållet: ƒƒLyssna

på varandra ƒƒLär känna en kompis ƒƒBokstäver från a–ö ƒƒSkriv och berätta ƒƒDu är smart – du kan!

säker på adjektiv ƒƒTidningar med olika innehåll ƒƒGoogle Sverige ƒƒOrdjakten ƒƒMina böcker

Plugga smartare!

, b i b a H t ö M Ali Baba, a n n a H & Elina koll PÅ

ordklasser & stavning

Lär känna d ina kompisa r

ƒƒBli

Till Praktisk svenska hör en matris som överskådligt visar materialets koppling till Lgr11.

Praktisk Svenska är ett läromedel i svenska för år 4–6.

Praktisk Svenska 1 Praktisk Ordkunskap 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Ordkunskap 2 Praktisk Svenska 3 Praktisk Ordkunskap 3

Praktisk Svenska Annika Bayard och Karin Sjöbeck

lgr11

1