Best.nr 47-10553-3 Tryck.nr 47-10553-3
– brokiga läsningar och didaktiska utmaningar
Helene Ehriander och Maria Nilson är bokens redaktörer, och de är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitet. De anordnar sommarkursen Chick lit vid samma universitet. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander och verksamma vid olika universitet.
C hick lit
Chick lit – brokiga läsningar och didaktiska utmaningar vänder sig dels till studenter på lärarutbildningen, dels till studenter i litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap.
Maria Nilson och Helene Ehriander (red)
C
hick lit – brokiga läsningar och didaktiska utmaningar är en antologi som både innehåller skilda läsningar av chick lit-romaner och visar hur man som lärare kan arbeta med chick lit i klassrummet. Chick lit är en brokig genre som under det senaste decenniet gått från singelkvinnans jakt efter kärleken till att handla både om småbarnsföräldrars vedermödor och om vampyrers relationsproblem. Genren har blivit utskälld för att vara ytlig och kommersiell, hyllad för att både avspegla kvinnors liv och erbjuda ett gott skratt i vardagen, och dödförklarad mer än en gång. För att därför kunna förstå chick lit, både som en del av en litterär tradition och som ett populärlitterärt fenomen, diskuterar författarna i denna antologi genren från en rad synvinklar. Boken är uppdelad i två delar med en inledning som beskriver genrens framväxt och en intervju med Lena Sanfridsson som introducerade Bridget Jones för svenska läsare. Den första delen rymmer en rad läsningar av chick lit ur olika perspektiv. Den andra har didaktisk inriktning och erbjuder lärare exempel på hur man med eleverna kan analysera chick lit i synnerhet och populärlitteratur i allmänhet.
_ • • •
•
• • • • •
{
•
•
_i L •
• •
•
••
•
•
C hick lit
– brokiga läsningar och didaktiska utmaningar
Under redaktion av Maria Nilson och Helene Ehriander
7 5 /
•
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
♥ ♥I ♥I H I
•
• • ••
Nilsson Omslagsoriginal.indd 1
•
• •
•
•
• ••
•
•
•
2013-01-08 15.59
•
I
•
• •
•
• •
• •
•
•
•
• •
•
• •
• •
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
II
•
•
• •
•
•
• •
• •
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
• •
• •
Maria Nilson & Helene Ehriander (red.)
Chick lit – brokiga läsningar och didaktiska utmaningar
liber
ISBN 978-91-47-10553-3 © 2012 Författarna och Liber AB
förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Magnus Winkler omslag och formgivning: Birgitta Dahlkild produktion: Jürgen Borchert
Första upplagan 1
repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2013
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Innehållsförteckning Inledning 6 Maria Nilson & Helene Ehriander
Författarpresentationer 16 När Bridget Jones kom till Sverige – intervju med Lena Sanfridsson 19 Maria Nilson & Helene Ehriander
Del 1.
Chick lit – en brokig genre
22
Maria Nilson & Helene Ehriander
Chick lit som självhjälps- och rådgivningslitteratur 28 Yvonne Leffler
Chica lit – mer än chick lit med ett annat ljudspår 46 Adriana Rudling
Snille och smak eller Säkra stålar? Nutidsromantik och chick lit 58 Maria Ehrenberg
Mer än makor och mödrar: svensk chick lit och den skandinaviska välfärdsmodellen 71 Jenny Björklund
Chick lit som feministisk metod? En läsning av Mara Lees roman Ladies 92 Sabina Ivenäs
Popliteratur i Tyskland – ett massmedialt litteraturfenomen 102 Bärbel Westphal
It’s alive! Om hur de odöda gav liv till en döende genre 116 Anna Höglund
Del 2.
Chick lit i klassrummet
129
Maria Nilson & Helene Ehriander
Populärlitteratur i klassrummet 133 Emma Tornborg
Chick lit – en ytlig genre? 141 Charlotte Lindahl
Att arbeta med chick lit-omslag i klassrummet 155 Maria Nilson
Chick lit i korsett 159 Helene Ehriander
Att välja det stereotypa. En genrediskussion om Eva Sussos trilogi om Vivianne 174 Eva Ebbelind
Skeva och queera läsningar av chick lit 189 Maria Nilson
Register
205
Tack Vi vill tacka alla författare för intressanta texter och gott samarbete under den långa resa som ett antologiprojekt alltid är. Vi vill också passa på att tacka alla studenter som vi under tre somrar diskuterat chick lit med på vår sommarkurs och alla kolleger som stött projektet vid Linnéuniversitetet. Förlaget Liber kom in i projektet under hösten 2011. Vi vill rikta ett varmt tack till Anna Maria Thunman och Magnus Winkler för all hjälp och alla givande diskussioner. Sist, men absolut inte minst, vill vi tacka Mia Krokstäde för hennes ovärderliga hjälp med antologin.
5
Inledning Klassiska chick lit-romaner • Helen Fielding, Bridget Jones dagbok (Bridget Jones’s Diary 1996) • Candace Bushnell, Sex and the city (Sex and the City 1997) • Marian Keyes, När Lucy Sullivan skulle gifta sig (Lucy Sullivan is getting married 1997) • Sophie Kinsella, En shopaholics bekännelser (The Secret Dreamworld of a Shopaholic 2000) • Catherine Alliott, Fiasko (The Old-Girl Network 1995) • Plum Sykes, Bergdorfblondinerna (Bergdorf Blondes 2004) • Lauren Weisberger, Djävulen bär Prada (The Devil Wears Prada 2005) • Anna Maxted, Höga klackar (Running in Heels 2004) • Jane Moore, Kärlek@första.träffen (Dot. Homme 2005) • Melissa Senate, Jane på dejt (See Jane Date 2001)
Maria Nilson & Helene Ehriander Inför sommaren 2012 presenterar Pocketshop 37 chick lit-romaner under rubriken ”Glitter, glamour och lyckliga slut”. De flesta nätbokhandlar har i dag en tipslista på chick lit-böcker där den hågade kan välja och vraka bland titlarna i ett fortfarande växande utbud. Chick lit är en del av populärkulturen omkring oss och från 2009 då vi redaktörer startade en sommarkurs vid Linnéuniversitetet om chick lit har vårt intresse för genren växt. Under de fyra år som kursen gått är det anmärkningsvärt hur forskningen om chick lit har ökat. De senaste åren har det med jämna mellanrum kommit nya studier fokuserade på chick lit från olika 6
perspektiv, från chick lits förhållande till postfeminism till chick lit och konsumtion. Den svenska chick lit-forskningen växer också och denna antologi, som är den första på svenska, presenterar analyser där också svensk chick lit står i centrum. Antologin är uppdelad i två delar. I den första finner vi en rad läsningar av chick lit från olika perspektiv. Kapitlen spretar medvetet åt olika håll då chick lit är en påfallande brokig genre som i dag innehåller väldigt olika typer av texter. Vår tanke har varit att försöka spegla denna brokighet och att visa att genren är stadd i utveckling. I den andra delen har kapitlen en mer didaktisk inriktning. Vår förhoppning är att antologin ska kunna leda till att chick lit i högre grad också kommer in i klassrummet och antologins ambition är att presentera verktyg som ska göra det möjligt att tillsammans med elever analysera chick lit i synnerhet och populärlitteratur i allmänhet. I hela antologin kommer vi gång på gång tillbaka till vad chick lit egentligen är och vi vill här börja med att presentera chick litens ”historia”. Hur växte genren fram? Vilka förebilder har chick lit? Vad har egentligen Jane Austen med Bridget Jones att göra?
Hur Bridget blev chick lit Historien om chick lit börjar på mitten av 1990-talet med Helen Fieldings Bridget Jones’s Diary från 1996 (på svenska Bridget Jones dagbok 1998) och Candace Bushnells Sex and the City från 1997 (på svenska Sex and the City 2001). Naturligtvis uppstår inte genren ur tomma intet, vilket vi kommer att återkomma till. Det publicerades under denna tid även andra romaner som i dag tydligt definieras som chick lit. Till exempel Marian Keyes The Water Melon som kom 1995 och Catherine Alliotts The Old-Girl Network som kom samma år. Varför är det då just Fieldings och Bushnells respektive roman som ses som chick lits begynnelse? Båda romanerna var ursprungligen krönikor och båda har fått en enorm genomslagskraft, även om Bushnells Sex and the City antagligen är mest känd i form av HBO:s populära tv-serie som gick 1997–2004. Fieldings roman karakteriseras ofta som ”något nytt”, den anses ha skapat 7
en ny trend av populärlitteratur riktad till kvinnor, och Bridget Jones blev en karaktär som engagerade tusentals läsare. Man kände igen sig i Bridgets kaotiska liv och i hennes eviga kamp för att förbättra sig själv. Imelda Whelehan och Maroula Joannou skriver i artikeln ”This Book Changes Lives”: Thousands of readers have dogged the web with their ecstatic responses to the book, and their affirmations that it is an accurate depiction of the single woman in the nineties who desperately wants to find security with the right man and defy the statistics about thirty-something (Whelehan & Joannou 2003:131).
Romanen har blivit både hyllad och utskälld av kritiker. Andrea Taylor menar i Single women in popular culture (2012) att Bridget Jones snabbt blev en av de mest kända singelkvinnorna och att romanen i sig är ett typiskt exempel på den motsägelsefullhet som finns i chick lit. Å ena sidan hyllar chick lit som genre den heterosexuella tvåsamheten. Å andra sidan finns det i påfallande många chick lit-texter inbyggd kritik av till exempel äktenskapet som institution (Taylor 2012:93). I dag är det få som inte känner till Bridget Jones även om man kanske inte alltid läst boken. Man har kanske sett filmatiseringarna Bridget Jones’s Diary (2001) och Bridget Jones: The Edge of Reasons (2004) men man kan också ha mött Bridget via annan chick lit. Länge har Bridget Jones’s Diary setts som den typiska chick lit-boken och den används fortfarande för att marknadsföra annan chick lit. Lucy-Anne Holmes 50 Ways To Find a Lover från 2009 presenteras på omslaget som en ny Bridget Jones och Margot Berwins Hot House Flower and the Nine Plants of Desire från 2010 beskrivs på sitt omslag med orden ”Indiana möter Bridget ( Jones)”. Vem Bridget är och hur hon är verkar i dag ses som allmängods.
Jane Austen och chick lit I Bridget Jones’ Diary knyter Helen Fielding an till Jane Austens Pride and Prejudice och just Austen har av många kommit att ses som en ”förmoder” till chick lit. Många chick lit-författare har lyft fram Jane Austen som en 8
viktig inspirationskälla. Vi kan fundera på varför. Naturligtvis hör det ihop med Bridget Jones’ Diary stora popularitet, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att chick lit redan från början blivit en rätt utskälld genre. Genom att ”alliera” sig med en klassisk författare som Jane Austen ges genren legitimitet. Under årens lopp har det också lett till att Austens verk blivit omtolkade som chick lit, som i antologin Flirting with Pride and Prejudice. Fresh Perspectives on The Original Chick lit Masterpiece från 2005. Under de senaste åren har vi också fått nya utgåvor av Austens romaner med ”chick lit”-omslag. Det har också kommit en uppsjö av romaner som anknyter till Jane Austen på olika sätt, som Alexandra Potters Me and Mr. Darcy (2007), där huvudpersonen Emily är ett Austenfan av stora mått som plötsligt får träffa den ”riktige” Darcy eller Cora Harrisons I Was Jane Austen’s Best Friend (2011), där vi får läsa Jenny Coopers dagbok och får en glimt av Austens liv.
Chick lit som rådgivning Det finns en rad trådar som chick lit utvecklats från och även om vi kan se arvet efter Jane Austen som en tråd är den endast en tråd i mängden. Lisbeth Larsson lyfter i artikeln ”Från Rådgifvare till Chick lit” fram rådgivningsböcker som en viktig förtext. Rådgivningsböcker har en lång historia. Den bok som ofta brukar lyftas fram som den första barnboken på svenska, Een sköön och härligh jungfrwspeghel av Conrad Porta från 1591,är just en rådgivningsbok för flickor. Från 1800-talet och framåt ökade utgivningen av rådgivningsböcker riktade till borgerlighetens unga damer markant. Böckerna skulle lära dessa unga kvinnor allt från att klä sig rätt till lämpliga konversationsämnen under en middagsbjudning (Larsson 2008). Och än i dag har vi rådgivningsböcker, även om de ändrat utseende. Nu hittar vi rådgivning via självhjälpsböckerna och i stället för att korrigera vårt beteende för att anpassa oss till samhällets konventioner gör vi det mer för att utveckla oss själva, för att må bättre och bli lyckligare. Larsson menar att chick lit till viss del anammat en rådgivningstradition som består av ”goda råd” till unga kvinnor om hur de ska och inte ska bete sig. 9
När Kara är singel är hon en rabiat feminist och tycker allt män säger är sexistiskt. Men så snart hon är ihop med någon är hennes systerliga principer bortblåsta Jane Moore, Kärlek@första.träffen (2006), s. 187
Chick lit och den feministiska bekännelseromanen Här kommer vi in på en annan ”tråd” som kan ses som en förebild till chick lit, nämligen 1970-talets feministiska bekännelseroman. I The Feminist Bestseller (2005) menar Imelda Whelehan att chick lit kan ses som både en utveckling av och en reaktion på den ”medvetandehöjande” roman som såg dagens ljus under andra vågens kvinnorörelse (Whelehan 2005). Så även romaner som Erica Jongs Fear of Flying (1973) och Marilyn Frenchs The Women’s Room (1977) kan ses som förtexter till chick lit. I detta sammanhang är det läge att plocka upp en del av den kritik som riktats mot chick lit. År 2001 uttalade sig Doris Lessing om chick lit när författaren och kritikern Beryl Bainbridge skrev om genren i The Guardian. Lessing skriver: ”It would be better perhaps if they wrote books about their lives as they really saw them and not these helpless girls, drunken, worrying about their weight and so on”. Utspelet ledde bland annat till att chick lit-författaren Jenny Golgan ryckte ut och försvarade genren i samma tidning. Dagen efter Bainbridges artikel skriver Colgan att: Young women are not stupid. We do actually know the difference between literature and popular fiction. We know the difference between foi gras and Hula Hoops, but, you know, sometimes we just want Hula Hoops. And they work better on trains.
Det intressanta med Lessings utspel är att hon menar att chick lit-böcker inte handlar om ”verkliga” kvinnors liv och hon uppmuntrar genrens författare att skriva mer ”sant”, samtidigt som en stor grupp läsare dras 10
till genren just för att de tycker att den speglar deras verklighet. Lessings utspel kan också kopplas till förhållandet mellan chick lit och feminism, där vi i chick lit hittar påfallande många exempel på att feminism och feminister demoniseras. Harzewski menar att feminism i chick lit ofta ses som överspelad och omodern, samtidigt som genrens karaktärer (i alla fall på ett plan) är självständiga yrkeskvinnor: Feminism is ultimately depicted by chick lit authors as an outdated style and misread as a bilious monolith, its strident tendencies embarrassing and not fully compatible with chick lit’s ties to beauty and fashion culture (Harzewski 2011:20).
Samtidigt råder här också delade meningar. Som vi ska se i antologins kapitel finns det kritiker och forskare som ser feministiska öppningar i chick lit och som menar att vi gör genren en otjänst om vi endast läser den som antifeminism eller som backlash. En anledning till att chick lit och feminism inte alltid är kompatibla är att chick lit fokuserar på individen, inte på samhället. Det personliga är i chick lit inte politiskt, det är personligt.
Chick lit – en del av litteraturhistorien När chick lit diskuteras i förhållande till tidigare litteratur är det ofta som diskussionen stannar vid Jane Austen, men naturligtvis finns det andra författare som inspirerat genren. Det finns en rad viktiga författare och romaner som banat vägen för chick lit och eftersom det är omöjligt för oss att nämna alla ska vi ge tre exempel. Det första är Nancy Mitford, vars ironiska tilltal och raljerande stil kommer igen hos flera chick litförfattare, exempelvis Sophie Kinsella. I sitt förord till Mitfords The Pursuit of Love från 1945 skriver skribenten Zoë Heller om hur hon gång på gång läst om denna roman just för tonen i den: In contrast to some of the more serious novels that impressed me in my youth, whose depths have since proved disappointingly plummable, this unassuming bit of mid-century ’chick lit’ has not only held up beautifully over time, but continues to yield riches (Heller 2010:V).
11
En annan bästsäljande roman som också kan ses som en slags förtext till chick lit är Rona Jaffes The Best of Everything från 1958 som skildrar fyra kvinnors vardag i New York. Jaffe beskriver ett samhälle där en ensam kvinna alltid är ett villebråd, en arbetsmarknad där kvinnorna slår huvudet i glastaket mest hela tiden och ger oss skrämmande skildringar av sexuella trakasserier, samtidigt som boken bjuder på både romantik och sex. En viktig del i chick lit är just denna blandning av romantik, glamour och vardag där vi i samma roman kan läsa om shopping i storstan, drömmen om den stora kärleken och våldtäktsförsök i tunnelbanan. Vårt tredje exempel är Jackie Collins Hollywood Wives från 1983 som är en av 1980-talets Flärd, Lidelse och Njutning-böcker, av Jan Myrdal kallade ”tantsnusk”. Både traditionell romantik som exempelvis Harlequin- och FLN-romaner är viktiga förtexter till chick lit. Från författare som Collins kommer naturligtvis en ”tradition” av mer sex och av fler skildringar av yrkesliv. Det är också intressant att flera chick lit-författare uttalat sig om att de börjat skriva som en reaktion på 1980-talets FLN där hjältinnorna var ”för perfekta”. Till skillnad från till exempel Collins hjältinnor är chick lit-hjältinnorna aldrig stenhårda affärskvinnor, de eftersträvar den perfekta kroppen men når den sällan och de får endast i undantagsfall multipla orgasmer. Anledningen till dessa exempel är att vi tror att det är väsentligt att peka på hur chick lit hör samman och är en reaktion på tidigare texter. Detta är något som diskuteras i denna antologi där bland annat tysk poplitteratur som delar en rad teman med chick lit belyses. Chick lit har alltid varit och är fortfarande en del i ett större populärkulturellt sammanhang och för att förstå genren behöver vi se hur den hör ihop med, till exempel, dagens populära gör-om-mig-program, bloggar som Blondinbellas och tidningar som Cosmopolitan. Ibland i debatten är det som om chick lit uppstått ur ingenting och också lär försvinna till ingenting, utan ett spår, vilket för oss vidare till chick lits påstådda död.
12
Chick lit i dag I nummer 1 2010 av Vi läser skriver Charlotta Lindell om att chick lit är en döende genre. Hon lyfter fram att chick lit-författare som Marian Keyes och Denise Rudberg bytt genre och hon intervjuar förläggare Charlotte Werner på Albert Bonniers förlag som säger: ”Vad beror det svalnande intresset på? Jag skulle tro att både författare och läsare tröttnat. De har mognat och gått vidare” (Lindell 2010:28). Det här är inte första gången chick lit dödförklaras och det lär inte vara den sista. Samtidigt som genren sägs vara avliden och på väg bort fortsätter förlagen att ge ut mängder med chick lit. Imelda Whelehan skriver i ”Teening Chick lit?” om hur genren överlevt alla rykten om dess död. Despite the predictions of numerous commentators in the popular press, chick lit has not died a death and fewer middle brow writers since Beryl Bainbridge expend their energies decrying these novels (Whehelan 2009:1).
Vad vi sett under de senaste åren är att chick lit håller på att förändras och breddas. Nu behöver en chick lit-bok inte längre handla om en trettionåt singeltjej i storstaden på jakt efter kärleken. Med underkategorier som mum lit (om föräldraskap), hen lit (om äldre kvinnor och ja, nedlåtande benämning) och chick lit jr eller teen lit som riktar sig till yngre läsare är det tydligt hur chick lit som genre håller på att förvandlas.
Antologins innehåll Inledningsvis intervjuas Lena Sanfridsson som var den redaktör som på 1990-talet tog Fieldings Bridget Jones’s Diary till Sverige. I den första delen samsas en rad analyser av chick lit ur olika perspektiv. Yvonne Leffler diskuterar chick lits relation till självhjälps- och rådgivningslitteratur. Med hjälp av både svensk och anglosaxisk chick lit analyserar hon hjältinnans väg från kris till harmoni. I Adriana Rudlings kapitel presenteras chica lit, chick lit med den latinamerikanska kvinnan i centrum. En viktig del av genrens utveckling har skett genom att chick lit migrerat från den 13
”vita västerländska medelklassfären” till andra delar av världen, vilket naturligtvis påverkat romanernas utformning. I en antologi om chick lit går det naturligtvis inte att blunda för den bitvis hårda kritik som riktats mot genren. Maria Ehrenberg diskuterar både kritiken och villkoren för litteratur och visar på hur chick lit hör ihop med nutidsromantik genom att diskutera Katie Ffordes författarskap. Hur ser förhållandet ut mellan chick lit och svensk jämställdhet? Jenny Björklund jämför anglosaxisk chick lit med svensk, där det visar sig att den svenska chick liten skiljer sig från den anglosaxiska på en rad olika plan, där bland annat familjens roll visar sig vara av betydelse. I Sabina Ivenäs kapitel får vi en kritisk läsning av Mara Lees roman Ladies, en hybrid där Lee använder sig av chick lit-genren vilket visar sig få konsekvenser, bland annat för romanens mottagande. Chick lit som genre finns som sagt inte i ett tomrum, utan är en del av ett större populärlitterärt fenomen. Bärbel Westphal diskuterar tysk poplitteratur där vi finner en rad gemensamma nämnare med chick lit, och slutligen analyserar Anna Höglund en av chick lits många undergenrer: Med fokus på vampyrromanen i allmänhet och på Charlaine Harris författarskap i synnerhet diskuteras vad som händer med chick lit när genren korsbefruktas med fantastiken. I antologins andra del står det didaktiska i centrum. Kapitlen presenterar läsningar av chick lit och innehåller även frågeställningar och praktiska exempel på hur man kan arbeta vidare i klassrummet. Emma Tornborg diskuterar populärlitteraturens ställning i skolan. Vad vill vi att elever läser? Hur kan man tänka kring skönlitteratur i skolbänken? Charlotte Lindahl diskuterar chick lit-omslag i sitt kapitel. Varför ser de ut som de gör? Och ser verkligen alla likadana ut? Chick lit är en påfallande synlig genre och även de som aldrig läst en enda chick lit-bok kan ofta känna igen genrens omslag. Lindahls text följs av förslag på hur man kan arbeta vidare med omslag av Maria Nilson. Helene Ehriander diskuterar chick lit i historisk miljö med hjälp av bland annat Frida Skybäcks och Anna Godbersens författarskap och föreslår olika strategier för att diskutera just den historiska chick lit-romanen med eleverna. I Eva Ebbelinds kapitel får vi en läsning av Eva Sussos romansvit om Vivianne. Sussos romaner ser Ebbelind som en blandning av chick lit, bekännelseroman och ung14
domslitteratur och ger råd hur man kan närläsa texterna i klassrummet. Slutligen diskuterar Maria Nilson chick lit ur ett skevt och ett queert perspektiv. Finns det något normöverskridande i chick lit och hur kan vi i så fall nå fram till det?
Referenser Harzewski, S. (2011). Chick Lit and Postfeminism. Virginia: University of Virginia Press. Heller, Z. (1960? 1994?). Introduction. Förord till Mitford, N. The Pursuit of Love. London: Penguin Books. Larsson, L. (2008). Från Rådgifvare till Chick Lit. Den romantiska berättelsens förändringar. I Ekman, S. (red.) Den litterära textens förändringar. Studier tillägnade Stina Hansson. Stockholm/Stehag: Symposion. S. 80–86. Lindell, C. (2010). Världens sista chick lit? Vi Läser nr. 1 s. 28–30. Smith. C. (2008). Cosmopolitan Culture and Consumerism in Chick Lit. London: Routledge. Whelehan, I. & Joannou M. (2003). This Book Changes Lives: The ‘Consciousness-Raising Novel’ and Its Legacy. I Graham, H. (red.) The Feminist Seventies. York: Raw Nerve Books. Whelehan, I. (2005). The Feminist Bestseller. From Sex and the Single Girl to Sex and the City. New York: Palgrave MacMillan.
Nätmaterial Whelehan, I. Teening Chick lit? Working Paper on the Web. [Elektronisk] vol. 13.Tillgänglig: http://extra.shu.ac.uk/wpw/chicklit/whehelan.html [201209-24]
15
Författarpresentationer Jenny Björklund är docent i litteraturvetenskap och lektor i genusve-
tenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör bland annat kärlek mellan kvinnor i svensk litteratur och film, feministisk kroppsteori och modernismens kvinnliga författare. Hon har publicerat forskning i svenska och internationella tidskrifter och antologier och är en av chefredaktörerna för tidskriften lambda nordica. Eva Ebbelind (filosofie magister) arbetar som adjunkt i litteraturvetenskap
vid Linnéuniversitetet där hon undervisar i barn- och ungdomslitteratur på lärarutbildningen. Hon har även en gymnasielärarexamen med inriktning svenska/engelska och erfarenhet av undervisning på gymnasienivå. Maria Ehrenberg är regionbibliotekarie i Halland, litteraturkritiker samt
föreläsare inom biblioteksutveckling och populärlitteratur. År 2003 disputerade hon med avhandlingen Sagans förvandlingar: Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare. Romantik för vuxna flickor, utkom 1999, ny upplaga 2009 med namnet Nutidsromantik. År 2013 utkommer hon med en bok om romaner inom andra vågens feminism. Helene Ehriander är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Ehrianders avhandling, Humanism och historiesyn i Kai Söderhjelms författarskap (2003), fokuserade på historiska romaner och nu forskar hon om Astrid Lindgren som förlagsredaktör samt undervisar bland annat på Linnéuniversitetets sommarkurser i Chick lit, Harry Potter, Fantasylitteratur och Astrid Lindgrens författarskap. Anna Höglund är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hen-
nes stora passion är fantastisk fiktion och hon hyser en särskild kärlek för fantastikens monster och freaks. I sin forskning studerar hon samspelet mellan fantastik och verklighet. Hennes kall är att sprida kunskap om den fantastiska fiktionens betydelse för mänskligheten, både inom och utanför universitetets värld. 16
Sabina Ivenäs är litteraturvetare och har nyligen bedrivit forsknings-
studier på Skandinaviska institutionen vid University of California, Berkeley. Forskningsområdet är modern och samtida litteratur och film. Forskningsintressen är litteratur och film i kombination med feminism, etnicitet, adoption och vansinne, vilket hon bland annat har bloggat om på Norrköpings Tidningar (2012). Utöver forskningen är hon konstnär och fotograf samt lärare i kreativt skrivande. Yvonne Leffler är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universi-
tet. Hon forskar om svensk 1800-talslitteratur och modern populärfiktion. Hon har bland annat publicerat Horror as Pleasure: The Aesthetics of Horror Fiction (2000) och Jag har fått ett bref Den tidiga svenska brevromanen 1770–1870 (2007). För närvarande leder hon det mångvetenskapliga forskningsprojektet Religion, kultur och hälsa, där hon undersöker förhållandet mellan fiktion och hälsa i studier av samtida populärfiktion, till exempel chick lit och kriminallitteratur. Charlotte Lindahl skrev uppsatsen Sex, shopping och singlar – vad måste en
bra chick lit innehålla? under magisterutbildningen i kreativt skrivande. Ett utdrag ur hennes eget chick lit-manus finns också publicerat i antologin Blås luft i fåglar (2009). Hon är journalist och arbetar på Svenska Dagbladet. Tidigare har Lindahl arbetat på Sveriges Television och Aftonbladet. Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon
forskar och skriver mest om populärlitteratur och har bland annat gett ut Chick lit. Från glamour till vardagsrealism (2008) och Från Gossip Girl till Harry Potter. Genusperspektiv på ungdomslitteratur (2010). Hon undervisar bland annat på lärarutbildningen och på sommarkursen Chick lit. Adriana Rudling är forskarstuderande i statsvetenskap vid The University
of Sheffield, Storbritannien. Hon forskar om brott mot mänskliga rättigheter, auktoritära regimer och Latinamerika, men har en bakgrund i litteraturstudier och spansk språkvetenskap. Inom litteraturstudier ägnar hon sig främst åt frågor gällande identitetsproblematik, hybridtexter och hybridspråk.
17
Bärbel Westphal är lektor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning
vid Linnéuniversitetet. Hon forskar och skriver om ny tysk litteratur med fokus på samhälle och genus. Hon disputerade 2003 med en avhandling om äktenskapsproblematiken i Martin Walsers roman Ein fliehendes Pferd. Den senaste tidens forskning har ägnats åt unga kvinnliga författare och den poplitterära kretsen i Tyskland. Emma Tornborg är doktorand i litteraturvetenskap med intermedial in-
riktning vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om relationer mellan ord och bild i lyrik, bland annat utifrån ett kognitivt perspektiv. Hon har undervisat i barnlitteratur och populärlitteratur vid Linnéuniversitetet, samt också varit deckarrecensent i Sydsvenska Dagbladet.
18
Det var så himla Bridget Jones på något sätt Kajsa Ingemarsson, På det fjärde ska det ske (2007), s. 68
När Bridget Jones kom till Sverige Intervju med Lena Sanfridsson Helene Ehriander & Maria Nilson
L
ena Sanfridsson var under 1990-talet chefredaktör på Richter förlag och köpte in och gav ut Helen Fieldings roman Bridget Jones dagbok i Sverige. Vi träffar Lena en solig vårdag på Ebbas fik i Helsingborg för att prata chick lit med henne. På mitten av 1990-talet arbetade hon primärt med att hitta bra böcker som skulle passa förlagets olika bokklubbar. ”Chick lit fanns inte i Sverige då. Jag läste mest amerikanska och brittiska romaner. Det var romance och det var familjesagor, det var tragiska våldtäktsförsök och hemska mörka hemligheter.”
Under en lunch med en väninna, som arbetade med foreign rights (skötte utländska rättigheter) och som hon ofta bytte boktips med, fick hon rådet att titta på Fieldings roman. Vid första anblicken var Lena lite tveksam till romanen. ”På omslaget till den första upplagan sitter en kvinna i profil och röker, och om är det något som är tabu i Sverige så är det att ha rökande kvinnor på omslaget.”
19
Första sidans dagboksanteckningar, där vi bland annat får reda på Bridgets vikt och hur många cigaretter hon rökt, gjorde inte Lena mer intresserad av romanen. Hon tyckte den kändes daterad och trodde inte att det var något för Sverige. Men så fick hon en stund över och började läsa. ”Jag hade inte läst något liknande. Någonsin. Det var rappt och snabbt och kul. Det var modernt med en typisk kvinnlig självironi som jag tycker saknas i litteratur skriven av män.”
Efter att ha blivit förälskad i romanen började Lena undersöka möjligheten att köpa rättigheterna och då var det ännu ingen som direkt hade frågat efter dem hos agenten. Hon fick övertala sin chef att satsa på boken. Lena fick enbart köpa in boken under förutsättning att den inte skulle kosta så mycket. Chefen tyckte att boken lät för apart för att passa i någon av förlagets klubbar och var osäker på hur mycket den kunde sälja i Sverige. ”Jag nappade till mig boken innan något annat förlag riktigt förstått sig på den. Flera förlag har sedan sagt att de minsann var på gång, men det är jag tveksam till. Agenten verkade inte ha några alternativ till mitt bud. Jag var faktiskt först – på grund av tipset från min väninna!”
Bridget Jones dagbok blev en otrolig succé både utomlands och sedan även i Sverige och har blivit den bok som på många sätt var upptakten till hela chick lit-genren. Men hur gick det i Sverige? Tyckte vi svenskar att boken var rolig? Lena berättar att romanen hann bli ett fenomen i England innan den svenska utgåvan var klar, så hon fick en hel del ”draghjälp” av populariteten där. När hon skulle presentera boken för förlagets säljare kunde hon plocka med sig klipp från utländsk press, och när det blev dags för centralt säljmöte med bokhandelskedjan Bokia hade högen med pressklipp blivit rejäl. ”De köpte in en herrans massa ex. Och sen gick det som tåget. En anledning var ju att svenska journalister började rapportera om Fieldings succé. ”
20
Best.nr 47-10553-3 Tryck.nr 47-10553-3
– brokiga läsningar och didaktiska utmaningar
Helene Ehriander och Maria Nilson är bokens redaktörer, och de är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitet. De anordnar sommarkursen Chick lit vid samma universitet. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander och verksamma vid olika universitet.
C hick lit
Chick lit – brokiga läsningar och didaktiska utmaningar vänder sig dels till studenter på lärarutbildningen, dels till studenter i litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap.
Maria Nilson och Helene Ehriander (red)
C
hick lit – brokiga läsningar och didaktiska utmaningar är en antologi som både innehåller skilda läsningar av chick lit-romaner och visar hur man som lärare kan arbeta med chick lit i klassrummet. Chick lit är en brokig genre som under det senaste decenniet gått från singelkvinnans jakt efter kärleken till att handla både om småbarnsföräldrars vedermödor och om vampyrers relationsproblem. Genren har blivit utskälld för att vara ytlig och kommersiell, hyllad för att både avspegla kvinnors liv och erbjuda ett gott skratt i vardagen, och dödförklarad mer än en gång. För att därför kunna förstå chick lit, både som en del av en litterär tradition och som ett populärlitterärt fenomen, diskuterar författarna i denna antologi genren från en rad synvinklar. Boken är uppdelad i två delar med en inledning som beskriver genrens framväxt och en intervju med Lena Sanfridsson som introducerade Bridget Jones för svenska läsare. Den första delen rymmer en rad läsningar av chick lit ur olika perspektiv. Den andra har didaktisk inriktning och erbjuder lärare exempel på hur man med eleverna kan analysera chick lit i synnerhet och populärlitteratur i allmänhet.
_ • • •
•
• • • • •
{
•
•
_i L •
• •
•
••
•
•
C hick lit
– brokiga läsningar och didaktiska utmaningar
Under redaktion av Maria Nilson och Helene Ehriander
7 5 /
•
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
♥ ♥I ♥I H I
•
• • ••
Nilsson Omslagsoriginal.indd 1
•
• •
•
•
• ••
•
•
•
2013-01-08 15.59