9789140688255

Kristin Bie

Reflektionshandboken fรถr pedagoger

Innehåll Förord

5

Kapitel 1 Inledning

7

Kapitel 2 Vad är reflektion?

Kritiskt tänkande och vad reflektion inte är Vad är syftet med reflektion?

Vad är grunden för reflektion?

Kapitel 3 Riktlinjer för reflektion

15 18 22 25

31 När sker en reflektion?

33 Reflektionsprocessen 35 Kriterier 37 Reflektion före, under och efter handling 38 Reflektion före handling 38 Reflektion under handling 43 Reflektion efter handling 45 Vad kan du reflektera över?

47 Val av en speciell situation 49 Att observera och beskriva upplevelsen 50 Analys 53 Tolkning 59 Utforska alternativ 64 Förändra ditt handlande 65 En enkel frågeguide 68 Reflektion över teori och begrepp 69

Kapitel 4 Nödvändigt att sortera

73 Språket och användningen av ord 75 Intentioner 76 Förförståelse 76 Känslor 78

Kapitel 5 Reflektion under en skrivprocess

83

Kapitel 6 Reflektion tillsammans med andra

89 91

Etisk kompetens

Kapitel 7 Föra loggbok

95

Kapitel 8 Olika faser i lärandeprocessen

101

Kapitel 9 Vad är skillnaden mellan ­reflektionsprocessen och reflekterad praktik?

105

Kapitel 10 Slutord

109

Schema för lärande reflektion

113

Källor

115

Register

119

Förord Man kan uppnå visdom på tre sätt: först genom reflektion, som är det ädlaste, sedan genom imitation, som är det lättaste, och till slut genom erfarenhet, som är det bittraste. (Konfucius, kinesisk filosof, cirka 500 före Kristus) Begreppet ”reflektion” används ofta i utbildningar och yrken där enskilda studenter och yrkesutövare i det praktiska arbetet hamnar i situationer som ställer både sak- och personfrågor på sin spets, på samma sätt som i pedagogiskt arbete. I många sammanhang ombeds studenter reflektera över upplevelser i praktiskt arbete, över skeenden i olika grupper och i övningar på skolan. Ofta gäller det att föra reflekterande anteckningar från olika praktikperioder. Som yrkesutövare kan det hända att du deltar i reflektionsgrupper eller handledningsgrupper som finns på din arbetsplats.

Ofta används begreppet reflektion lite hur som helst, och ibland används det kanske lite okritiskt, eller rentav oreflekterat. För vad betyder det egent5

Kristin Bie ligen att reflektera? Hur reflekterar vi? Och varför ska vi reflektera över något? Dessa frågor har jag ställt mig själv och det är därför denna lilla bok har kommit till. Helt enkelt för att jag för mig själv behövde reda ut vad reflektion är och hur den kan användas.

Om man går med på att lärande engagerar både tankar och känslor, förnuft och kropp, finns det många andra yrkesgrupper som också kan ha nytta av att använda reflektion som lärande- och förändringsredskap. Genom medveten reflektion kan man lära sig mycket om sig själv och sin egen yrkes­ praxis oavsett om arbetet handlar om männi­skor eller mer tekniska ting.

Tack till min kollega Helga Nordhus, som gav mig idén till denna bok. Tack till mina barn Helga och Bjørn, som kom med fruktbara inlägg och konstruktiv kritik under skrivprocessen, trots att de bedrev studier i helt andra ämnen.

Tack också till Christine Engström, Göteborgs universitet, för ett viktigt och konstruktivt inspel som inspirerade till den här boken.

6

K API TE L 1

Inledning Denna handbok är avsedd som ett hjälpmedel för reflektion inriktad på lärande. Du kan använda den när du reflekterar över frågor som uppstår i din egen verksamhet, och när du vill veta hur du kan använda kunskaper och erfarenheter för att lära dig ännu mer. Reflektion som metod för att lära sig och förändra sig är en pedagogisk och psykologisk process där man måste förhålla sig både till ämnet och till sig själv som människa (Olesen i Juutilainen, 2008). Det kan vara utmanande, och det är inte så lätt att bedriva medveten reflektion på egen hand eller tillsammans med andra utan några riktlinjer att hålla sig till och utan att ha klart för sig vad som är målet för reflektionen.

Det skiljer sig från person till person hur inarbetat eller medvetet det är att vara mottaglig för intryck och att kunna tänka igenom varför något sker, hur det sker och vad som sker.

Förhoppningsvis får du här några redskap som 7

Kristin Bie du kan använda när du reflekterar på ett medvetet sätt. Genom att arbeta med reflektion kan du: • öva upp din förmåga att utveckla och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter • få kunskap och medvetenhet om hur du interagerar med andra personer • öva upp din förmåga att hantera känslor och reaktioner i kontakten med andra personer.

När du reflekterar kan du göra upptäckter och förstå hur, när, i förhållande till vem och i vilka situationer du använder olika slags kunskap och erfarenheter (Pettersen och Løkke, 2004). Målet för reflektionen är att utveckla självständiga, ansvarsmedvetna, förändrings- och elevinriktade yrkesutövare som både kan och vill inta en medveten och reflekterande hållning i sin yrkeutövning. Förmåga och vilja att förstå det du gör i samverkan med eleverna och dina kolleger är därför en viktig sida av ditt arbete. Om du under studietiden lär dig använda reflektion som ett redskap för lärande får du en kompetens som du kan ha stor nytta av i yrket som pedagog. Som pedagog måste du förvalta både ett samhällsansvar och ett personligt ansvar för att ge elever och studenter så goda villkor för utveckling och lärande som 8

1. Inledning möjligt. En del av ansvaret består i att hålla yrkesetiska principer levande, och att ständigt föra en diskussion om huruvida det egna yrkesutövandet och samhällets praxis slår vakt om den människosyn och den syn på lärande som bland annat de yrkesetiska reglerna bygger på.

Ett begrepp som ofta används är ”den reflekterande praktikern”. Den reflekterande praktikern är en yrkesutövare som tänker över vad hon eller han företar sig, eller som riktar tankarna mot handlingen och den kunskap som är implicit i handlingen (Schön, 2001). Ofta kan vi mer än vad vi förmår sätta ord på. Ibland saknar vi kunskap som kan vara nyttig i en situation, eller så använder vi en rad erfarenheter och kunskaper och det som kallas praktiskt handlande – ibland talar man också om tyst kunskap (Polanyi, 2000).

I reflektionen kan du lära dig att beskriva det du gör och tänka över det utifrån teori, kunskap och erfarenhet, eller komma fram till vad du saknar i form av erfarenhet och kunskap. Det handlar om uppmärksamhet, eller närvaro i dina egna handlingar, och systematisk undran. Reflekterad praxis är ett grundläggande sätt för att bli en kompetent yrkesutövare (Jasper, 2003). Lärande reflektion är systematisk och medveten, i motsats till den mer vardagliga reflektionen som knyter samman flö9

Kristin Bie det av tankar med det som händer runt omkring dig i vardagen, utan att det ställer några särskilda krav på dig (Bjørk och Bjerknes, 2003). I den medvetna reflektionen måste du förhålla dig både till ditt professionella arbete som pedagog eller studerande, det som utspelar sig mellan dig och andra människor och den kontext där du utför ditt arbete (Olesen i Juutilainen, 2008). I arbete med människor är det inte alltid så lätt att förutsäga vad som kan hända, eller att förstå det som händer i en viss situation. Ofta är situationen oöverskådlig, osäker och olik andra situationer som du har ställts inför. Därför måste du använda ditt omdöme för att tolka det som sker och för att förstå och skapa mening i situationen. Detta är en form av praktisk kunskap som är svår att beskriva (Strømfors och Edland-Gryt, 2013).

Som studerande befinner du dig i en socialiseringsprocess som är inriktad på en yrkesroll, du kan till exempel vara på väg in i en roll som pedagog (Tveiten, 2005). Under denna period rör du dig på två olika arenor för lärande: lärosätet och den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är meningen att du ska använda erfarenheter och kunskaper från båda arenorna för att förbättra och utveckla din praktiska kunskap och utforma din yrkesroll (Christiansen m.fl., 2004). När du 10

1. Inledning befinner dig på lärosätet är det i regel teoretisk kunskap som står i förgrunden. Under den verksamhetsförlagda utbildningen koncentrerar du dig på att få praktisk erfarenhet. Reflektion hjälper dig att både förstå och använda de olika kunskapsformerna (Bjørk och Bjerknes, 2003). Att skapa en egen yrkesidentitet innebär att du identifierar dig med yrkesfunktionens mål, metoder, värderingar samt tanke- och handlingsmönster.

Reflektion över hur du arbetar, och vilken sorts kunskap du får från olika håll, kan hjälpa dig i den processen och göra dig till en kritiskt tänkande och självständig yrkesutövare (Søndenå, 2004).

Professionell pedagogisk verksamhet handlar om möten mellan människor. Den professionellas personliga egenskaper är helt avgörande för hur lärandemiljön upplevs av eleven. I utbildning är reflektion en erkänd metod som ofta används för att koppla samman teori och praktik. I handledning används reflektion för att sätta ord på den tysta kunskapen. Genom reflektion kan du få klart för dig vilka kunskaper och färdigheter du har eller behöver, sättet du kommunicerar på, vilken betydelse dina känslor har i din yrkesutövning. Genom att du lär dig ett medvetet förhållningssätt till dina erfarenheter får du ett redskap för att lära dig att lära (Tveiten, 2005).

11

Kristin Bie Som lektor vid sjuksköterskeutbildningen i många år, och som handledare åt yrkesutövare inom hälso- och vårdsektorn, har jag arbetat mycket med reflektion och blivit många erfarenheter rikare. En av de viktigaste är att när reflektion används systematiskt och målinriktat är det ett osedvanligt effektivt redskap för förändring och lärande, ett redskap som måste behandlas med respekt och ödmjukhet!

12

1. Inledning Anteckningar .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... ..........................................................

13

K API TE L 5

Reflektion under en skrivprocess Att använda reflektion som metod går bra även när du genomför en skriftlig uppgift. Om uppgiften går ut på att analysera eller bedöma något kan du använda dig av reflektionsprocessen på ett med­ vetet sätt. Skrivprocessen är ett viktigt lärande­ verktyg. Det bästa sättet att lära sig skriva fack­ texter är att skriva.

Om det är en uppgift du ska lösa, och om du har fått ett givet ämne, bör du börja med att noga läsa igenom beskrivningen av arbetsuppgiften.

Vad gäller frågan? Vilka begrepp används i beskrivningen? Du kan associera fritt kring de begrepp som nämns i texten. Skriv ner några stödord, men lägg inte ner för lång tid på varje begrepp. Då utestänger du andra tankar som kan dyka upp.

Om du själv ska formulera en problemställning är det bäst att du börjar med att genast skriva ner de tankar du har om projektet. Du kan skriva vad som helst eller kanske göra en teckning? Lyckas 83

Kristin Bie du inte skriva ner hela meningar kan du skriva ner ord som uttrycker något som känns viktigt för dig.

Vad vill du skriva om? Har du själv upplevt något under din praktik som du vill fördjupa dig i?

Finns det något som du inte kan så bra och som du vill lära dig mer om?

Vilken litteratur behöver du? Finns det exempel som du kan använda dig av? Får du några idéer eller associationer? Skriv ner dem. Du kan använda dem i själva analysfasen.

Ställ dig själv följande frågor: • Vad betyder detta?

• Vad menar jag med det här?

• Varför är det här viktigt?

• Vilka bedömningskriterier och vilka lärandemål hör ihop med detta ämne?

Frågorna kan hjälpa dig att disponera innehållet och gå systematiskt tillväga. Speciellt om du ska behandla flera begrepp som nämns i uppgiftstexten. Försäkra dig om att få med allt som ska ingå genom att göra en disposition. Då får du också en uppfattning om vad du bör lägga tyngdpunkten på i din redogörelse. Om du inte hör till dem som måste skriva systematiska dispositioner (några av 84

5. Reflektion under en skrivprocess oss tycker det är bättre att skriva lite ostrukturerat), måste du se till att det i slutversionen finns en systematik i innehållet. Varje avsnitt bör innehålla något väsentligt som du vill framhålla. Det är bra att tänka över vem som ska läsa det du skriver. Ingen annan än du själv vet hur du tänker ­eller vad du vill säga. Kom ihåg att förklara vad du menar. Om det är speciella begrepp du måste reda ut är det bättre att du förklarar dem med egna ord än att du återger citat direkt ur boken. Låt dig inte frestas till att imponera på läsaren med en massa svåra ord och uttryck.

Fråga dig själv: • Vem vänder sig texten till?

• Vad är syftet med texten?

• Vad är det du vill lyfta fram i det du skriver?

• Kan du utveckla det?

• I vilket sammanhang hör din text hemma?

• Har du lätt för att fästa tankarna på papperet?

• Kan du se på innehållet i din text med kritiska ögon?

• Vad i din text anser du vara dina egna tolkningar? Återspeglar texten bara ditt eget synsätt och saknar förankring i litteraturen?

85

Kristin Bie Oprecisa småord för­säm­rar texten. Undvik ord som ”gärna”, ”kanske”, ”lite”, ”något” och undvik för många underordnade satser i meningar.

Framgår det av texten vad som är hämtat från facklitteraturen, och vad som är ditt eget stoff?

Faktakunskap bör utvecklas och förklaras med egna ord och underbyggas med exempel.

Att läsa texten högt kan göra dig uppmärksam på vad som egentligen står i den. Hur väl lyckas du med att förmedla budskapet? Är det kanske något annat du vill förmedla? Under arbetets gång kan det därför vara vettigt att läsa upp mer eller mindre färdiga texter för någon annan.

Skrivande kan vara ett krävande arbete, och det kan vara frestande att fly undan. Men sätt dig i stället ner vid datorn och börja med något som du har lust att skriva och som ingår i uppgiften. Försök använda den tid du har avsatt till att sitta vid datorn, antingen du lyckas skriva något eller inte.

Under alla omständigheter finns det många bra tips att hämta i litteraturen om hur man skriver en sådan uppgiftsredovisning.

86

5. Reflektion under en skrivprocess Anteckningar .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... .......................................................... ..........................................................

87

Reflektionshandboken för pedagoger Kristin Bie Hur kan man tänka kring sitt arbete och sin yrkesroll, ensam och tillsammans med andra? Och på vilket sätt är denna re­ flektion viktig för oss och för arbetet? Det är utgångspunkten för den här boken.

REFLEKTIONSHANDBOKEN FÖR PEDAGOGER är en hjälp för lärandeorienterad reflektion. Den behöver inte läsas från pärm till pärm, utan den fungerar som en uppslagsbok med rikt­ linjer för hur reflektion kan bli ett stöd i din yrkesverksamhet.

”Reflektion är ett verktyg för professionsutveckling. Som peda­ gog är det viktigt att reflektera över praxis för att synliggöra de egna teorierna, värderingarna och handlingarna. Den här boken klargör vad reflektion är och hur reflektionsprocessen konkret kan användas för utveckling av den egna verksam­ heten. Den vänder sig både till lärarstudenter och verksamma pedagoger.”

Christine Engström, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Översättning: Hans Dalén Fackgranskning: Christine Engström, Göteborgs universitet

ISBN 978-91-40-68825-5

9 789140 688255