9789147100804

J2000

AFFÄRSJURIDIK LÄRARHANDLEDNING MED CD

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

3 uppl LIBER

J2000

AFFÄRSJURIDIK LÄRARHANDLEDNING MED CD

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

Förord .

Denna lärarhandledning är avsedd att vara ett stöd för de lärare/handledare som använder J2000 Affärsjuridik – Juridik i praktiken Fakta & uppgifter i kursen Affärsjuridik på gymnasieskolan och inom komvux och övrig vuxenutbildning. Den är dock ett viktigt stöd även i andra grundläggande kurser i juridik, civilrätt och affärsjuridik.

Handledningen innehåller följande: • En allmän inledning med bl a en översikt över innehållet, kursplaner och de grundläggande pedagogiska tankarna bakom bokens uppläggning.

• Varje kapitel börjar med undervisningstips till läraren utifrån kapitlets innehåll. Hänvisning finns till overhead-material (OH).

• Kommentarer till uppgifter och tips om hur dessa kan användas och fungera i den praktiska undervisningssituationen.

• OH- och kopieringsunderlag som kan underlätta genomgång av fakta.

• Juridiska begrepp, med frågor till varje kapitel, inkl frågeblanketter. (Frågeblanketterna finns på CD:n.)

• Ett antal förslag till provuppgifter i kapitelföljd samt lösningar i samma ordning. Prov­ uppgifterna kan vid behov användas som extra uppgifter.

• Verkliga rättsfall inkl instuderingsfrågor med lösningar.

• Dokumentmallar, bl a till uppgifter i boken, samt offentliga myndighetsblanketter.

OH-bilder, rättsfall, dokumentmallar och blanketter samt provuppgifter med lösningar finns också på bifogad CD som pdf- resp Worddokument. OH-bilderna har även lagts in som Power Point-presentationer.

Lycka till!

Författarna och redaktionen

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

3

Innehåll . Ämnet Rättskunskap

5

J2000 Affärsjuridik – i korthet

9

Detta finns i Lärarhandledningen

11

Block 1: verksamhetens juridska grunder

1 Avtalsrätt

14

2 Affärsavtal och hyresavtal

31

3 Köprätt

53

4 Associationsrätt

70

5 Rättsordning och tvister

92

Block 2: lån och betalningsansvar

6 Kredit- och panträtt

118

7 Utsökningsrätt

143

8 Konkursrätt

161

9 Skadeståndsrätt

174

Block 3: skydd för marknad och miljö

10 Immaterialrätt

192

11 Marknadsrätt

206

12 Ansvar för produkt och miljö

226

13 Internationella regler och etik

239

Provuppgifter med lösningar

Provuppgifter

256

Lösningar

274 blanketter

Blanketter

293 bifogad cd

OH som pdf-dokument OH som Power Point Juridiska begrepp – frågeblanketter (pdf) Rättsfall med uppgifter och svar (pdf) Blanketter (pdf/Word) Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag (pdf/Word)

4

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Ämnet Rättskunskap I gymnasieprogrammen t o m 2010, även komvux, är ämnet Rättskunskap uppdelat i två kurser. En grundläggande kurs, Rättskunskap, med inriktning på såväl civilrätt som straffoch processrätt, och en fördjupningskurs, Affärsjuridik, med inriktning på affärsjuridiska förhållanden. I båda fallen med problemlösning i centrum.

I Gymnasium 2011 (GY11) får ämnet Juridik en mer framträdande plats som en egen inriktning. Ämnet Rättskunskap blir nu Privatjuridik som är obligatorisk på Ekonomiprogrammet och utökas till 100 poäng mot tidigare 50 poäng. Innehållsmässigt stämmer kurserna väl överens med varandra. Även Affärsjuridik utökas till 100 poäng jämfört med nuvarande 50 poäng och blir en valbar kurs. Innehållet överensstämmer i stort med tidigare kurs, men är utökad med arbetsrätt och tvistlösning. Dessutom tillkom en helt ny valbar kurs: Rätten och samhället, 100 poäng, med fördjupning i rättssystemet och med inriktning på bl a processrätt och straffrätt. De nya kurserna är fristående från varandra och kan läsas i valfri ordning. De tre juridikkurserna är också valbara på flera andra program

Rättskunskap med inriktning på privatjuridik Privatjuridik/rättskunskap är huvudsakligen inriktad på rättssystemets betydelse för individen, medan Affärsjuridik har betoning på juridik i företag. De är på så sätt intressanta för alla program. Den privatjuridiska inriktningen har visat sig ha stor attraktionskraft som tillvalskurs även för andra elever än på det samhällsvetenskapliga programmet. Kursinnehållet är ju sådant som berör alla människor i vardagslivet. I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att inga förkunskaper krävs för att läsa Privatjuridik/rättskunskap.

Affärsjuridik har fokus på företag I Affärsjuridik finns en fokusering på sådana avtal och avtalsdokument som reglerar olika affärsförhållanden. Detta innebär att man här, i anslutning till lagtexten, aktivt ska få känna på hur vanligt förekommande avtal upprättas och tolkas. I samband med detta arbete ska olika sätt att förebygga och lösa konflikter i affärslivet behandlas – såväl i som utanför domstol.

Så här kan innehållet se ut Kursplanernas utformning (se s 6 ff) anger inte det konkreta innehållet i kurserna utan endast målen med kursen. Hur kan då de två kurserna se ut i praktiken? Ja, här nedan finns ett förslag på vad de kan innehålla i stort.

Rättskunskap • • • • • • • • •

Normer, lagstiftning och domstolar Brott och straff Internationell rätt Familjerätt Avtal och köp Krediter, lån och obestånd Egen bostad Försäkringar och skadestånd Anställningsskydd

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

5

Ämnet Rättskunskap

Affärsjuridik • • • • • • • • • •

Affärsavtalet och lagen Tvistlösning Köprätt för företag Fastighet och lokaler Associationsrätt Kredit- och konkursrätt Marknadsrätt Immaterialrätt Arbetsrätt Internationell affärsjuridik

Aktiv problemlösning Bakom dessa ämnesområden döljer sig ett flertal juridiska problemställningar som aktivt ska bearbetas i kurserna. Kurserna ska således vara mycket praktiskt inriktade. I Affärsjuridik ska problemen lösas med hjälp av faktatext, lagtext och avtalsdokument. I Rättskunskap däremot kan underlaget vara faktatext kombinerad med centrala lagparagrafer.

Kursplan i Affärsjuridik .

Affärsjuridik, 100 poäng Kurskod: JURAFF0 SKOLFS 2010:90 beslutad 29 okt 2010.

Kursen affärsjuridik omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll • • • • • • • • • • •

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Associationsrätt: företagsformens betydelse för verksamheten och intressenterna.

Avtalsrätt: företagsavtal och deras rättsverkan.

Hyresrätt: företagens rättigheter och skyldigheter som hyresgäster.

Arbetsrätt: arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren.

Marknadsrätt: marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företagens verksamhet.

Köprätt: regler som rör handel mellan näringsidkare.

Immaterialrätt: skyddet för varumärken, patent och andra upphovsrätter.

Kredit- och panträtt samt obeståndsrätt: regler som rör företagens finansiering samt skulder, utmätning och konkurs.

Tvistlösning: olika sätt att lösa affärstvister.

Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag.

Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.

Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser.

6

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Ämnet Rättskunskap

Eleven beskriver översiktligt affärsjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.

Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat något sådant dokument.

Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

7

Ämnet Rättskunskap

RK1201 – Affärsjuridik 50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:106

Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om lagar och avtal som påverkar olika affärsförhållanden, ha fördjupad kunskap om lagar och bestämmelser som inverkar vid val av företagsform, vara orienterad om hur lagar och avtal påverkar företagande, kunna bearbeta och föreslå lösningar på juridiska problem med hjälp av lämpliga hjälpmedel och särskilt då i frågor som gäller företagande, kunna upprätta och analysera juridiska dokument som kan förekomma inom näringslivet, känna till olika sätt att förebygga och lösa juridiska tvister inom affärslivet.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven beskriver översiktligt lagar och avtal som påverkar olika affärsförhållanden samt redogör för olika sätt att förhindra och lösa affärsjuridiska problem.

Eleven upprättar och förklarar med handledning enklare juridiska dokument som förekommer inom affärslivet.

Eleven förklarar lagar och regler som kan vara avgörande vid val av företagsform.

Eleven är orienterad om företagsamhetens juridiska regelverk.

Eleven använder med handledning informationsteknik vid affärsjuridisk informationssökning.

Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven visar hur lagar och avtal påverkar olika affärsförhållanden samt upprättar och analyserar enklare affärsjuridiska dokument.

Eleven redogör för olika metoder att förebygga affärsjuridiska tvister.

Eleven visar på sambanden i de lagar och bestämmelser som avgör valet av företagsform.

Eleven använder informationsteknik för affärsjuridisk informationssökning.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven upprättar på egen hand enklare affärsjuridiska handlingar.

Eleven bearbetar och löser juridiska problem inom företagandet med hjälp av sina juridiska kunskaper.

Eleven har en helhetssyn på lagar och bestämmelser som viktiga delar av företagandets villkor och förstår de delar av rättsväsendet som är av väsentlig betydelse för affärslivet.

Eleven tillämpar sina kunskaper i nya affärsjuridiska situationer.

Skolverket 2008-03-15

8

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

J2000 Affärsjuridik – i korthet

J2000 Affärsjuridik – i korthet Materialets ”grundbultar” .

Tankarna bakom och uppläggningen av läromedlet kan sammanfattas i bl a följande punkter: • • • • • • • • • • • • •

Indelningen i tre block gör framställningen överskådlig Juridiken behandlas ur företagets synvinkel Verklighetsanknytning genomsyrar hela materialet Utdrag ur lagtext för att få ”juridisk känsla” Fylliga begreppsförklaringar i marginalen som stöd för inlärning och repetition Rikligt med verkliga rättsfall Vardagsnära juridiska problem istället för akademiska problem Genomarbetad och lättfattlig text Ökad förståelse genom många praktiska exempel och rättsfall Många exempel på juridiska dokument ”Tipsrutor” i vissa kapitel Överskådlig sammanfattning efter varje kapitel I kortare kurser än 100 p kan kap 5, 9 och 13 utgå eller ses som möjlig fördjupning.

Se också lärobokens förord.

Aktiv inlärning .

Eleverna arbetar aktivt med bl a följande: • Inledande berättelser med startfrågor på kapitlet • Rätt/fel-frågor som kontroll av inläsningen • Vad säger lagen? som anknyter till personerna i de inledande berättelserna och behandlar väsentliga delar av kapitlet • Utformning av viktiga dokument • Problem i Företaget med frågor från företagare • ”Hur skulle du döma?” Rättsfall i sammandrag • ”Sök svaret”, där lösningen på frågorna ska sökas i lagtext Rätt/fel-frågorna kan användas av eleverna som egen repetition. Det är då viktigt att de får tillgång till de rätta svaren. I annat fall kan en felaktig slutsats etsa sig fast i minnet. Det allra bästa är om läraren går igenom svaren med klassen och även ger en möjlighet till följdf­rågor.

På så sätt blir Rätt/fel-frågorna en aktiv instudering med möjligheter till klargöranden.

Lösningar till problemen .

Till uppgifterna finns kommentarer och lösningsförslag i en separat bok. I flertalet kommentarer finns textutdrag från den berörda lagen med tillämplig paragraf angiven. Många av de angivna lagarna finns även i Lagsamling i rättskunskap och affärsjuridik (Liber). De kan också hämtas på www.riksdagen.se under Lagar.

Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett problem.

I sådana fall anges bedömningsgrunderna – och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget – i kommentaren. Detta innebär att du kan komma fram till en lösning

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

9

J2000 Affärsjuridik – i korthet

som avviker från författarnas om du har gjort andra bedömningar. Det är i många fall först när en domstol i sista instansen har fällt ett avgörande som man kan säga vilken lösning som är den rätta.

Datoranvändning .

Dokument Total, från Norstedts Juridik, är ett datorprogram som är mycket lämpligt för i första hand kursen Affärsjuridik. Programmet består av ett stort antal mallar för avtal, allt­ ifrån enkla köp och skuldebrev till bolagsbildning. Genom att man besvarar ett antal frågor på skärmen utformas ett färdigt avtal som kan skrivas ut. Frågorna blir samtidigt en typ av checklista för vad man ska tänka på när man utformar respektive avtal. Arbetet med dessa dokument fyller väl den målsättning om aktivt arbete med avtalstolkning och utformning som anges i kursplanen för Affärsjuridik. Dokument Total kan naturligtvis också användas i ämnet Rättskunskap, t ex för utformning av testamente och äktenskapsförord. Se vidare www.nj.se.

10

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Detta finns i lärarhandledningen

Detta finns i lärarhandledningen Under varje kapitel – Allmänna kommentarer till fakta och uppgifter – OH-underlag för genomgång av kapitlen – OH med begreppsförklaringar för genomgång och repetition – Instuderingsfrågor och lösningar till rättsfall

Efter kapitlen – Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag – Blanketter

På bifogad CD – OH som pdf-dokument – OH som Power Point – Juridiska begrepp – frågeblanketter (pdf) – Rättsfall med uppgifter och svar (pdf) – Blanketter (pdf/Word) – Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag (pdf/Word)

Ytterligare juridisk information .

– Lagtext: www.riksdagen.se, klicka på Lagar – Rättsfall: www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp – Förarbeten till lagar: www.lagrummet.se – Propositioner: www.regeringen.se, sök under Publikationer och informationsmaterial

J2000 Kommentarer och lösningar .

Utförliga lösningar (inklusive lagtext) till uppgifterna i fakta- & övningsboken finns i en separat bok: J2000 Kommentarer och lösningar.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

11

Block 1.

Verkshamhetens juridiska grunder

Avtalsrätt

1 Avtalsrätt I kapitlet behandlas • avtalslagen Avtalsrätten kan ses som den mest grundläggande lagstiftningen inom affärsjuridikens område. I stort sett alla affärer som görs mellan olika parter bygger i grunden på att ett avtal ingås. Principerna för hur och när avtalet träffas regleras sedan 1915 av avtalslagen (lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område). Avtalslagen behandlar också fullmakters giltighet och huruvida ett avtal kan anses vara ogiltigt. För en del elever kan kapitlet vara en repetition, eftersom avtalslagen även tas upp i kursen Rättskunskap, som vanligen föregår Affärsjuridik. Understryk att avtalslagen är dispositiv och kan ersättas av avtalsvillkor, handelsbruk eller sedvänja. Detta behandlas närmare i kapitel 2 Affärsavtal och hyresavtal.

Var noga med att hänvisa till lagrum i samband med genomgången så att eleverna kan följa med i lagtexten, i detta fall avtalslagen. Låt eleverna vänja sig vid att hänvisa till paragrafer. Påpeka att de får använda lagtext, t ex Libers lagsamling, lagboken eller utdrag från Internet, som hjälpmedel på skrivning. Då är det en fördel om de har tränat på att hitta i lagtexter.

Kapitlet börjar med att klargöra vilka som kan vara avtalsparter. Här är begrepp som rättssubjekt, rättslig handlingsförmåga och företrädare centrala (OH 1:1). Därefter följer en genomgång av hur avtal kommer till stånd genom anbud och accept enligt avtalslagen.

Centrala begrepp är anbud, accept, betänketid (acceptfrist), ren accept, oren accept, sen accept och motanbud. Gå igenom detta med hjälp av OH 1:2. Använd exempel 1 (OH 1:2) för att åskådliggöra acceptfristen. Låt gärna eleverna komma med egna exempel på avtalssituationer de känner till eller varit med om. Nämn att offert är en vanlig synonym till anbud i affärslivet. Även uttrycket ”erbjudande” innebär vanligen ett anbud om det riktas till en eller flera bestämda personer.

Exempel 2 visar hur ett fel i anbud kan rättas (OH 1:2). Poängtera att mindre fel kan bli bindande för anbudsgivaren om mottagaren är i god tro, dvs om mottagaren inte insåg eller borde ha insett felet. Dessutom kan anbudsgivaren bli bunden även vid oren eller sen accept om anbudsmottagaren var i god tro och anbudsgivaren måste ha insett detta.

Ibland kan det vara oklart om ett avtal har kommit till stånd eller inte. Det kan bl a inträffa när det är osäkert om ett s k avtalsförslag ska anses vara ett anbud eller inte. Genom en skrivning kan man gardera sig mot detta. Ett ”letter of intent” innebär en avsikt att i framtiden träffa ett avtal, men det betyder inte i sig att ett avtal har träffats. Passivitet kan i vissa situationer innebära att avtal uppkommer. Visa dessa gränsdragningar mellan förslag och bindande anbud eller accept med OH 1:3. Kapitlet innehåller också en lista med tips om vad man ska tänka på vid anbudsgivning. Gå igenom dessa punkter med hjälp av OH 1:4.

Avsnittet om fullmakter innehåller centrala begrepp, som fullmaktsgivare (huvudman), fullmäktige (mellanman, ombud), behörighet och befogenhet. Förklara dessa begrepp och gå igenom hur fullmakt används med hjälp av OH 1:5. Klargör med exempel 3 som finns på OH 1:5. Poängtera att man inte kan skilja mellan befogenhet och behörighet vid muntlig fullmakt. Fullmaktsgivaren kan i sådana fall aldrig bli bunden vid överskriden befogenhet även om tredje man är i god tro. Nämn också att en fullmakt kan återkallas och att detta vanligen ska ske på samma sätt som fullmakten uppstod.

Beskriv ställningsfullmakt med hjälp av punkterna på OH 1:5. På samma OH finns också exempel 4 som handlar om en situation med ställningsfullmakt. Påpeka att frågan om ställningsfullmakts giltighet måste bedömas med hänsyn till situationen och om motparten är i god tro. Låt eleverna ge exempel på situationer där man möjligen skulle kunna tveka vad gäller ställningsfullmakts giltighet, t ex vid köp av bil och erbjudande om medverkan i TVprogram.

14

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1

Nästa avsnitt behandlar omförhandling av avtal. Ingångna avtal ska ju hållas, men om en part har hamnat i sådana omständigheter att han inte kan fullfölja avtalet, kan det vara bättre för den andra parten att omförhandla villkoren. Alternativet kan ju vara att motparten går i konkurs. I vissa unika situationer kan alltså ett gällande avtal bli föremål för omförhandling om båda parter är överens om detta. Gå igenom detta med OH 1:6 och understryk att båda parters medverkan krävs. På samma OH finns också exempel 5 som visar en sådan situation.

Kapitlet fortsätter med ett avsnitt om ogiltiga avtal. Frågan om parts rättsliga handlingsförmåga har viss betydelse för avtalets giltighet, men situationen vid avtalets tillkomst kan också vara avgörande enligt avtalslagen 28–36 §. Om ett avtal har tillkommit i samband med tvång, svek eller ocker, kan det enligt avtalslagen bli ogiltigt. Detsamma gäller om omständigheterna är sådana att det skulle strida mot tro och heder att åberopa avtalet. Villkor i ett avtal kan också anses vara oskäliga mot någon part, t ex om den ena parten kan anses vara underlägsen den andre i avtalsförhållandet. Gå igenom ovanstående paragrafer med hjälp av OH 1:7 och belys med exempel 6 om svek på samma OH. Avsluta genomgången med OH 1:8 som ger en översikt över lagar som kompletterar avtalslagen. Där anges också i vilka kapitel i boken de behandlas. På OH 1:9 finns lösning till uppgiften Skriv en fullmakt.

Som sista OH finns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet – Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift. På CD:n finner du en frågeblankett med plats att fylla i rätt begrepp – för kopiering och utdelning till eleverna.

Uppgifter .

Ingressuppgift Kapitlet startar med ett litet praktikfall, som introducerar temat i kapitlet. Vi får följa systrarna Felicia och Tilda, vilka i kap 1 tar över ett möbelsnickeri, och ta del av de problem som de stöter på i sitt företagande. Senare möter vi även Felicias man Olle i hans klädföretag samt andra släktingar och vänner. Avsikten med praktikfallen är att ge en verklighetsförankring för att väcka intresse och motivera till fortsatt läsning.

I uppgiften ges först en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter följer några frågeställningar under rubriken Fundera på. Man kan välja att gå igenom dessa frågor och svar före genomgången av kapitlet eller att göra det efter, t ex som en början på uppgiftsdelen. Praktikfallet följs även upp i uppgiftsdelen i övningarna under rubriken Vad säger lagen?.

Rätt eller fel?

Uppgiften finns som en sorts repetition av faktatexten. Glöm inte att gå igenom svaren med eleverna. Det händer ibland att eleverna tänker längre än påståendet gäller, och de upplever då svaret som oklart. Diskutera gärna runt frågeställningarna, men ge först eleverna de korrekta svaren. I annat fall kan genomgången uppfattas som ”rörig”.

Vad säger lagen?

Dessa uppgifter anknyter till situationen och frågeställningarna i kapitlets ingress. Innan eleverna påbörjar dem bör en återkoppling göras till ingressen.

OBS! Påpeka för eleverna att sättet att svara med argument för och emot är minst lika viktigt som svaret i sig.

Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Vem är kund enligt avtalet? – Avtalstolkning 2. Bindande prisförslag? – Bunden av ett ungefärligt anbud?

3. Felaktigt anbud – Fel i anbud 4. Ändrat leveransvillkor – Oren accept

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

15

Avtalsrätt

5. Giltig fullmakt? – Fullmakts utformning och giltighet samt företrädare för aktiebolag 6. Lång uppsägningstid – Giltigheten i ett avtalsvillkor 7. Gäller bifogade villkor? – Giltigheten i avtalsvillkor som bifogas ett avtal 8. Vem kan lämna anbud? – Anbud och accept 9. Otrevligt samtal – Ogiltigt avtal

Hur skulle du döma?

Uppgiften går ut på att eleverna ska tränga in i ett verkligt rättsfall (referat) och som test besvara några frågor som lyfter fram innebörden i rättsfallet. I det här fallet handlar det om ett avtals giltighet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst.

Problem i företaget Blandade uppgifter på kapitlets innehåll. Även här är det viktigt att eleverna motiverar svaret med argument för och emot.

Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Oklart avtal – Oren accept 2. Utbytt vakthund – Föreligger avtal?

3. Ångrat avtal – Ställningsfullmakt och behörighet 4. Obehörig säljare? – Ställningsfullmakt och behörighet 5. Unga programmerare – Underårigs rätt att träffa avtal 6. Opålitligt ombud – Fullmäktigs befogenhet 7. Anbud till fel adress – Bunden av anbud?

Skriv en fullmakt Uppgiften går ut på att eleverna själva ska utforma ett dokument, i detta fall en fullmakt.

Det är ganska okomplicerat om de följer exemplen i boken.

Sök svaret Uppgiften fokuserar på att bedöma en situation och hitta rätt information. Frågan gäller ett eventuellt svek i samband med ett företagsköp. Informationen är i detta fall begränsad till avtalslagen.

OH-underlag .

1:1 Avtalsparter 1:2 Avtalslagen 1:3 Avtal eller inte?

1:4 Att tänka på vid anbudsgivning 1:5 Fullmakt 1:6 Omförhandling av avtal 1:7 Ogiltiga avtal 1:8 Kompletterande lagstiftning 1:9 Lösning: Skriv en fullmakt 1:10 Kan du detta? – juridiska begrepp

Rättsfall .

Sist tas ett rättsfall från Marknadsdomstolen upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om vad som kan anses vara oskäliga avtalsvillkor. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan användas för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna finns också.

Obs! Själva rättsfallet finner du på CD:n.

16

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:1

avtalsparter • Är rättssubjekt och kan vara fysiska personer eller juridiska personer.

• Har rättslig handlingsförmåga och kan företa rättshandlingar med bindande verkan om de inte är underåriga eller satta under förvaltare.

• Underåriga mellan 16 och 18 år har dock begränsad rättslig handlingsförmåga avseende egna intjänade pengar.

• Juridiska personer företräds alltid av en eller flera fysiska personer som har behörighet att som firmatecknare ingå rättshandlingar i en juridisk persons namn.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

17

OH 1:2

Avtalslagen • Lagen är dispositiv och kan därför avtalas bort eller sättas ur spel av handelsbruk eller sedvänja.

• Hur ett avtal kommer till Anbud + Ren accept = Avtal (1 §) Anbud + Avslag/ej svar = Inget avtal Anbud + Sen/oren accept = Nytt anbud (motanbud)

(4 och 6 §) • OBS! Anbud ska riktas till en eller flera bestämda personer.

• Betänketid (acceptfrist) muntligt anbud = ingen betänketid (3 § 2 st) skriftligt anbud = skälig betänketid (2–3 §)

(om tid inte anges) Exempel 1: Auto-Lund AB erbjuder butiken Bilhuset AB att få köpa förra årets bilmodeller av ett visst märke med en rabatt på 20 000 kr per bil. Bilhusets ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är Auto-Lund bundna av anbudet till dagen efter. Om Bilhuset efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Auto-Lund är inte längre bundna av sitt anbud eftersom accepten har kommit för sent, s k sen accept. Svaret gäller däremot som ett mot­anbud. Det är nu Auto-Lund som avgör om man ska acceptera Bilhusets anbud och därmed träffa ett avtal.

18

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:2 forts

• Rättelse av anbud ska nå mottagaren innan eller samtidigt som anbudet (7 §).

Exempel 2 Hällinge Säteri sänder den 25 maj med post ett anbud där Grönsakskungen erbjuds att köpa 10 ton potatis för 1,50 kr per kilo. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 2,50 kr per kilo. Om företaget sänder en rättelse via e-post kommer den till mottagaren före anbudet den 26 maj, och det riktiga priset blir då gällande.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

19

OH 1:3

AVTAL ELLER INTE? • Ett avtalsförslag ska innehålla texten ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande för att inte framstå som ett anbud.

• Ett letter of intent är en s k avsiktsförklaring och inte ett avtal.

• En anbudsförfrågan, begäran om anbud, är inte att anse som ett anbud.

• Passivitet kan normalt inte ge upphov till ett avtal, såvida man inte borde ha insett att motparten uppfattade sitt svar som en ren accept. Anbudsgivaren bör därför omgående tala om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, dvs oren accept.

• Om man uppträder på ett visst sätt så att motparten har befogad anledning att tro att ett avtal har ingåtts, kan detta innebära att avtal har träffats genom s k konkludent handlande.

• Ett avtal kan uppstå genom elektronisk kommunikation, t ex genom fax eller e-post om avsändaren klart går att identifiera.

20

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:4

Att tänka på vid anbudsgivning • Kontrollera noggrant att anbudet har det innehåll som du har tänkt. Detta kan bl a göras genom att redan i anbudet bifoga de standardvillkor (se kap 2) som brukar användas.

De kommer då juridiskt att ingå i avtalet. Det räcker således inte att skicka dem senare, t ex i samband med fakturan.

• Ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd.

• Tala omgående om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, dvs att det är en sen eller oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd.

• Ange tydligt om ett avtalsförslag är ett anbud eller enbart ett utkast som du vill ha synpunkter på. I annat fall kan du bli bunden av förslaget om mottagaren accepterar.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

21

OH 1:5

fullmakt • Fullmaktsgivaren (huvudmannen) utfärdar fullmakt för fullmäktigen (mellanmannen, ombudet) att träffa avtal för huvudmannens räkning (10 §).

• Behörighet = gränser inom vilka fullmäktigen har rätt att handla; bör anges i skriftlig fullmakt.

• Befogenhet = begränsningar utöver vad fullmakten anger, t ex muntliga instruktioner om lägsta/högsta pris.

Exempel 3 Berga Ridskola ska sälja en av sina hästar genom en hästhandlare, som får en skriftlig fullmakt. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Hästhandlaren har behörighet att sälja just denna häst, men han har befogenhet att sälja den för lägst 60 000 kr. Om han skulle överskrida sin be­fogenhet och sälja hästen för 50 000 kr är av­talet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen inte kände till hästhandlarens befogenhet utan handlade i god tro. Hästhandlaren kan dock bli skyldig att ersätta Berga Ridskola för förlusten på 10 000 kr, t ex genom att ta ut en lägre provision.

22

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:5 forts

Ställningsfullmakt – uppkommer genom typen av arbetsuppgifter – kan vanligen accepteras av tredje man utan skriftlig fullmakt – omfattar både behörighet och befogenhet – avtal genom ställningsfullmakt gäller endast vid god tro Exempel 4 Ellinor har efter mycket letande funnit en cykel som hon är intresserad av att köpa, men den är av förra årets modell.

Hon diskuterar då en nedsättning av priset med en i butiken anställd sälj­are och man når en överenskommelse. Denna är bindande för cykelföretaget, eftersom sälj­aren har en s k ställningsfullmakt. Ellinor är i god tro när hon utgår från att säljaren har befogenhet att sänka priset.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

23

OH 1:6

Omförhandling av avtal • Enligt avtalslagen (1 §) är ett avtal bindande för båda parter. Detta uttrycks på latin pacta sunt servanda, dvs ”avtal ska hållas”.

• Det kan finnas situationer där båda parter är överens om att bryta avtalet för att skriva ett nytt.

• Omförhandling av avtal har ofta sin grund i förändrade förutsättningar för någon part, vilket påverkar båda parter.

Exempel 5 Lillans Leksaker AB har fått ekonomiska problem efter att ha etablerat sig i ett nytt köpcentrum. Tillströmningen av kunder har inte alls varit så stor som man planerat. Tyvärr skrev man ett hyresavtal på tio år och hyran hamnade på en för hög nivå. Detsamma gäller räntan för det bundna lån man tog när man startade butiken. Ägarna förstår nu att det inte går att fortsätta med verksamheten med så höga kostnader. Alternative­t är att låta företaget gå i konkurs. Man tar därför kontakt med såväl hyresvärden som banken för att försöka omförhandla de gällande avtalen. Både hyresvärden och bank­en ställer sig positiva till en omförhandling och efter vissa justeringar går man med på ägarnas förslag. Hyresvärden har intresse av att butiken blir kvar och att man ska få in hyra, medan banken riskerar en kreditförlust om företaget går i konkurs.

24

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:7

Ogiltiga avtal • Ett avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltigt om – det har tillkommit under tvång (28–29 §) – det har tillkommit genom svek (30 §) – det har tillkommit genom ocker (31 §) – det strider mot ”tro och heder” (33 §) • Ett avtal kan också bli ogiltigt om det har träffats med en underårig person (föräldrabalken 9 kap 1 §). Fr o m 16 års ålder har man dock rätt att träffa avtal om egna intjänade pengar.

• Ett villkor i ett avtal kan dessutom förklaras ogiltigt eller jämkas om det anses oskäligt mot en part (36 §).

Exempel 6 Örjan har sålt sin fiskbil till Carmen för 400 000 kr. Örjan uppgav för Carmen att han hade tillstånd från kommunens miljöinspektör att driva fiskbilen. Senare visar det sig att han fått flera anmärkningar för bristande hygien och att hans tillstånd därför har dragits in.

Carmen är missnöjd med avtalet och menar att det är ogiltigt för att hon har blivit lurad (svek). Hon kräver därför 400 000 kr tillbaka av Örjan samt skadestånd för utebliven inkomst.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

25

OH 1:8

KOMPLETTERANDE LAGSTIFTNING LAGAR FÖR OLIKA AVTALSOMRÅDEN Kapitel i denna bok Aktiebolagslagen

4

Lag om handelsbolag och enkla bolag

4

Lag om ekonomisk förening

4

Lös egendom

Köplagen och konsumentköplagen

3

Tjänster

Konsumenttjänstlagen

*

Fast egendom

Jordabalken kap 4

*

Bolagsbildning

Köp

Immaterialrätt

Upphovsrättslagen

10

Varumärkeslagen

10

Patentlagen

10

Kreditköp och lån

Lag om skuldebrev samt konsumentkreditlagen

6

Skadestånd

Skadeståndslagen

9

Hyra

Jordabalken kap 12 – ”hyreslagen”

2

Försäkring

Försäkringsavtalslagen

*

Anställning

Lag om anställningsskydd (LAS) m fl

*

* Behandlas i boken J2000 Rättskunskap & privatjuridik.

26

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:9

LÖSNING: SKRIV EN FULLMAKT Fullmakt Härmed befullmäktigar jag Gustav Ljungkvist, 861027-5278, Hamngatan 4, 211 26 Malmö att sälja min dammsugare av märket Bosch, BSG71826/Silence.

Malmö xxxx-xx-xx

Lizette Martin Lizette Martin Hamngatan 6 211 26 Malmö

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

27

OH 1:10

KAN DU DETTA? – JURIDISKA BEGREPP rättskapacitet

förmåga att ha rättigheter och skyldigheter, t ex att ha egendom och skulder.

rättssubjekt

den som kan ha rättskapacitet och därför kan ha rättigheter och skyldigheter.

rättslig handlings- persons förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, förmåga sätta sig i skuld osv. avtal

muntlig eller skriftlig rättshandling som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter.

anbud

erbjudande om avtal som är bindande för anbudsgivaren.

accept

godtagande av anbud och dess villkor som medför att avtal kommer till stånd.

acceptfrist

den tid inom vilken accept ska lämnas för att anbudet ska gälla.

fullmakt

handling eller meddelande som ger en person, fullmäktigen, rätt (behörighet) att träffa avtal med bindande verkan för fullmakts­ givaren.

ställningsfullmakt fullmakt att sluta avtal för annans räkning som en person anses ha p g a sin ställning, t ex butiksbiträde eller försäljningschef.

28

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

RÄTTSFALL kapitel 1 MD 2006:32 .

Behandlar frågan om vad som kan anses vara oskäliga avtalsvillkor.

Uppgifter Läs igenom rättsfallet från Marknadsdomstolen och besvara följande frågor: A. Vilka är parter i målet?

B. Vad handlar tvisten om?

C. Vad menas med oskäliga avtalsvillkor?

D. Vilka är parternas uppfattningar?

E. Hur blev domen i MD?

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

29

MD 2006:32 .

Lösningar A. Egnahemsägarnas Riksförbund å ena sidan (sökande) och ÄHU AB (Älvsbyhus) å den andra (motpart).

B. Egnahemsägarna har ifrågasatt skäligheten i två av de avtalsvillkor som ingår i en bilaga ”Allmänna bestämmelser” till köpevatalet vid köp av byggnad från ÄHU AB. De ifrågasatta villkoren har att göra med hur besiktningen ska gå till efter slutförd leverans och vilken besiktningsman som ska användas.

C. Ett oskäligt avtalsvillkor är utformat så att balansen mellan konsumenten och näringsidkaren rubbas, enligt lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

D. Egnahemsägarna menar att köparen genom ifrågavarande villkor kommer i underläge gentemot säljaren och att besiktningen inte blir opartisk. ÄHU AB menar att villkoren följer branschens standard, är ändamålsenliga och innebär ett förfarande som är till förmån för köparen och inte alls är oskäliga.

E. Marknadsdomstolen biföll Egnahemsägarnas yrkanden och ansåg alltså att avtalsvillkoren var oskäliga. De får därmed fortsättningsvis inte användas. Skulle detta ske kan domstolen utdöma vite

30

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2

2 Affärsavtal och hyresavtal I kapitlet behandlas följande lagar: • avtalslagen • jordabalken • lag om handelsagentur • lag om kommission • lag om franchisegivares informationsskyldighet • fastighetsmäklarlagen Detta kapitel behandlar olika typer av vanligt förekommande affärsavtal samt avtalsvillkor.

Kapitlet kan ses som en fortsättning på avtalsrätten i kapitel 1, eftersom alla avtal i grunden bygger på avtalslagens regler. Det i särklass vanligaste avtalet, köpeavtalet, tas dock upp i kapitel 3 Köprätt med utgångspunkt i köplagen.

I kapitlet finns en checklista med olika punkter man ska tänka på när man utformar ett skriftligt avtal. Listan är lång, visa punkterna med OH 2:1. Att upprätta ett avtal är alltså inte helt lätt. Därför använder många företag färdigtryckta s k standardvillkor som underlag för sina avtal. Detta återkommer vi till senare i kapitlet.

För många företag, inte minst inom detaljhandeln, har lokalen stor betydelse och följaktligen också hyresavtalet. Det handlar om hyra, hyrestid, uppsägning, besittningsskydd och möjlighet till överlåtelse av lokalen. Gå igenom dessa regler i ”hyreslagen” (jordabalkens 12:e kapitel) med OH 2:2–4.

Olika former av affärsavtal tas upp i punkterna på OH 2:5. Klargör några av avtalen med hjälp av exemplen på OH 2:6. Fråga eleverna om de känner till ytterligare några avtalstyper.

Det händer att avtal, såväl skriftliga som muntliga, inte täcker alla förhållanden. Avtalet måste då tolkas med hänsyn till omständigheterna när det tillkom. Visa detta med exempel 9 och 10 på OH 2:7. I de fall parterna inte kan komma överens om tolkningen av ett avtal kan tvisten hänskjutas till en domstol, tingsrätten i första instans. Detta behandlas närmare i kapitel 5 Rättsordning och tvister.

Påpeka att det är väldigt komplicerat att utforma heltäckande avtal. Därför har många branschorganisationer sammanställt standardavtal med färdiga avtalsvillkor. Gå igenom detta med OH 2:8. Exempel på standardavtal inom olika branscher finns på OH 2:9. Komplettera gärna med egna exempel. På OH 2:10 finns lösning till uppgiften Upprätta hyresavtal.

Som sista OH finns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet – Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift. På CD:n finner du en frågeblankett med plats att fylla i rätt begrepp – för kopiering och utdelning till eleverna.

Uppgifter .

Ingressuppgift Kapitlet startar med ett litet praktikfall, som introducerar temat i kapitlet. I detta kapitel gäller det Felicias och Tildas förhållande till hyresvärden efter det att de tagit över snickeriet från Sture. Avsikten med praktikfallet är att ge en verklighetsförankring för att väcka intresse och motivera till fortsatt läsning.

I uppgiften ges först en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter följer några frågeställningar under rubriken Fundera på. Man kan välja att gå igenom dessa frågor och svar före genom-

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

31

Affärsavtal och hyresavtal

gången av kapitlet eller att göra det efter, t ex som en början på uppgiftsdelen. Praktikfallet följs även upp i uppgiftsdelen i övningarna under rubriken Vad säger lagen?.

Rätt eller fel?

Uppgiften finns som en sorts repetition av faktatexten. Glöm inte att gå igenom svaren med eleverna. Det händer ibland att eleverna tänker längre än påståendet gäller, och de upplever då svaret som oklart. Diskutera gärna runt frågeställningarna, men ge först eleverna de korrekta svaren. I annat fall kan genomgången uppfattas som ”rörig”.

Vad säger lagen?

Dessa uppgifter anknyter till situationen och frågeställningarna i kapitlets ingress. Innan eleverna påbörjar dem bör en återkoppling göras till ingressen.

OBS! Påpeka för eleverna att sättet att svara med argument för och emot är minst lika viktigt som svaret i sig.

Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Vilken hyra ska gälla? – Övertagande av hyresrätt och rättigheter kopplade till detta 2. Snygg lokal – Överlåtelse av hyresrätt 3. Erbjudande om sidoverksamhet – Ansvar vid agentavtal 4. Samarbete eller konkurrens? – Samarbetsavtal och affärsmässig bedömning 5. Betala med tillväxt – Optionsavtal och affärsmässig bedömning 6. Vad innebär avtalet? – Lämpliga villkor i ett sponsoravtal 7. Personal att hyra – Bemanningsavtal och när ett sådant kan förekomma 8. Okänd klausul – Kopplingen mellan ett avtal och bifogade standardvillkor

Vilket avtal gäller?

Uppgifter för träning i att urskilja olika typer av affärsavtal. Innebär en repetition av avsnittet Olika former av affärsavtal.

Hur skulle du döma?

Uppgiften går ut på att eleverna ska tränga in i ett verkligt rättsfall (referat) och som test besvara några frågor som lyfter fram innebörden i rättsfallet. I det här fallet handlar det om hyressättning av en lokal.

Upprätta hyresavtal Uppgiften går ut på att eleverna själva ska utforma ett dokument, i detta fall ett hyresavtal.

Avtalssituationen är ganska komplex, men arbetet underlättas om man använder exempel 1 i boken som mall.

Problem i företaget Blandade uppgifter på kapitlets innehåll. Även här är det viktigt att eleverna motiverar svaret med argument för och emot.

Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Osäkert hyresavtal – Besittningsskydd för lokal 2. Nekad överlåtelse – Rätt att överlåta en lokal 3. Kompletterande varor – Franchiseavtal 4. Vem är köpare? – Agentavtal 5. Skillnad på kunder – Tolkning av avtalsvillkor 6. Vad ingår i avtalet? – Konsultavtal 7. Tvist om bemanning – Bemanningsavtal 8. Städa eller sanera? – Tolkning av avtal 9. Ökänd kändis – Uppsägning av samarbetsavtal

32

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2

Sök svaret Uppgiften fokuserar på att bedöma en situation och hitta rätt information. Frågan gäller eventuell bristande form för ett köpeavtal avseende fastighet.

OH-underlag .

2:1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 2:8 2:9 2:10 2:11

Att tänka på när man upprättar avtal Hyresavtal Uppsägning av lokal Överlåtelse av lokal Olika former av affärsavtal Affärsavtal – exempel Tolkning av avtal Standardavtal Exempel på standardavtal Lösning: Upprätta hyresavtal Kan du detta? – juridiska begrepp

Rättsfall .

Sist tas ett rättsfall från Högsta domstolen upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om vad som är överordnat, samarbetsavtal eller hyresavtal. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan användas för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna finns också.

Obs! Själva rättsfallet finner du på CD:n.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

33

OH 2:1

ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN UPPRÄTTAR AVTAL • Skriv avtalet i punktform (”paragrafer) och inte i löpande text.

• Ange tydligt i inledningen av avtalet vilka parterna är och deras ställning i avtalet, t ex köpare – säljare, hyrestagare – hyresupplåtare etc.

• Specificera noggrant vad som ska presteras av respektive part i separata punkter.

• Ange var för sig under separata punkter hur man ska behandla vissa specificerade tänkbara problem, t ex dröjsmål, reklamation och skadestånd.

• Ange vid komplicerade avtalsförhållanden som första punkt något om bakgrund till och syftet med avtalet.

• Om en part kan anses vara underlägsen, undvik åtaganden som är oskäligt betungande för denna part. I annat fall kan denna del av avtalet anses som oskälig och därmed vid en tvist ogiltig enligt avtalslagen 36 §.

• Ange avtalsdatum, dvs när avtalet skrivs under av parterna.

• Upprätta lika många original av avtalet som det finns parter.

Alla parter ska skriva under samtliga avtalsdokument.

• Om det finns bilagor till kontraktet, ge tydliga hänvisningar till dem inne i avtalet. Detsamma gäller hänvisningar till offentliga dokument eller uppgifter.

34

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

J2000 Affärsjuridik – Juridik i praktiken Lärarhandledning med CD ISBN 978-91-47-10080-4 © 2008, 2009, 2011 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Omslag: Fredrik Elvander OH/PowerPoint: Christer Lorentzon Upplaga 3:1

Sättning: Printing Malmö AB Tryck: Esser Druck, Tyskland 2011

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän­åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovs­man/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

J2000 A F F Ä R S JURIDIK LÄRARHANDLEDNING MED CD

Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på tre block.

Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, dokument, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informationstips m m samt sammanfattningar.

Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc.

Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö gör boken lättöverskådlig och funktionell. Totalt tretton kapitel fördelas på de tre blocken.

J2000 Affärsjuridik är främst avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (Yh). Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. J2000 Affärsjuridik lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunder finns J2000 Rättskunskap & privatjuridik.

Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.

J2000 Affärsjuridik Kommentarer & Lösningar innehåller lösningsförslag till uppgifterna i boken. Här finns också hänvisning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lag.

J2000 Lärarhandledning med CD innehåller pedagogiska och metodiska undervisningstips, OH-bilder, rättsfall, extra-/provuppgifter med lösningar m m.

Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (t v) är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik.

Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (t h) är advokat och affärsjurist.

Best.nr 47-10080-4

Tryck.nr 47-10080-4-00

9

789147 100804