Vård och omsorg vid hjärtsvikt Andning: Andetagsfrekvensen mäts eftersom förändringar i and-
ningsmönstret kan vara tecken på försämringar i hjärtfunktionen. Lämpliga åtgärder kan vara att tillföra extra vätskedrivande läkemedel samt att kontrollera EKG och blodprover både i artärerna och i venerna. Syrgasbehandling tillförs vid behov. För att underlätta andningen är hjärtsängläge och flaskandning bra åtgärder. Vid hjärtsängläge halvsitter patienten, lätt bakåtlutad med höjd huvudända och benen lågt. Då samlas blodet genom tyngdlagen i benen. Cirkulation: Kontinuerliga blodtrycks- och pulskontroller görs för
att upptäcka förändringar i cirkulationen. Trombosprofylax sätts in snabbt. Patienter med hjärtsvikt har ökad risk att få blodproppar i venerna, ventromboser och blodproppar i lungorna, lungemboli. En viktig uppgift för undersköterskan är att kontrollera daglig vikt och observera ödem på patienten.
Trombosprofylax – Blodproppsförebyggande läkemedel
Elimination: KAD, kateter, kan behövas för patient med hjärtsvikt för att undvika onödig ansträngning i samband med toalettbesök. Vårdpersonalen har en viktig uppgift i att kontrollera:
•
Hur mycket urinmängd per dygn och timma patienten kissar. Detta mäts och dokumenteras.
•
Om patienten visar tendens till övervätskning ges vanligtvis vätskedrivande läkemedel. Minskade urinmängder kan tala för försämrad njurfunktion och risken för att utveckla chock.
•
Genom att förebygga med tarmstimulerande läkemedel minskar risken för förstoppning.
Nutrition: När blodcirkulationen till njurarna inte fungerar samlas
vätska och salter i kroppen. Därför måste vätske- och saltintaget begränsas och kontrolleras med vätskelista. Det kan vara obehagligt för patienten att inte få dricka så mycket som man vill. Erbjud
7. Cirkulationsorganens sjukdomar
Akutsjukvard.indb 161
161
2015-12-07 10:43