9789127133020

----------

SANNA TÖRINGE

Manifest

FOTO SOPHIA CALLMER

SANNA TÖRINGE

Ett paradis är en trädgård där man kan gömma sig för att vila, leka och lukta på blommorna.

Där ska finnas jordlöpare, stinksländor, nyckelpigor, blomflugor, olvon, malva, backnejlika och timjansmattor.

Ett paradis är en trädgård där man kan ha det lite lagom skräpigt, så att igelkottar och barn trivs.

Där ska finnas gläntor och mörker och snårig undervegetation till alla fåglar.

Förmultnade löv ska ligga under buskarna.

Ett paradis måste ha skrovliga stammar och trädkronor som skuggar.

Där ska helst också finnas porlande vatten.

Men sedan är jag nöjd.

Sanna Töringe är en av våra mest lästa trädgårdsförfattare.

På Natur & Kultur har hon tidigare gett ut Trädgårdsvinter (2010) och på andra förlag böcker som Citroner och rosmarin i mitt kök, Köksträdgården, Drömmen om en trädgård och Trädgårdens färger.

Sophia Callmer är bildkonstnär och fotograf. Hon arbetar med reportage och uppdrag främst inom trädgård, men också med egna projekt och har utställningar både i och utanför Sverige.

ISBN 978-91-27-13302-0

9 789127 133020

PARADISET OMSLAG_ny.indd 1-3

2013-02-01 11.26

2

–––––––––––––––––––––––– paradiset

en trÄdgÅrd kan vara ... 5 manifest 6 den grÖna famnen 8 Om att bejaka sina drömmar, men först skapa ramar.

Om att få en pålitlig trädgård som inte sviker i nödens stund.

Om skyddande murar och plank, om vindskydd, häckar och lager på lager med grönska. Om de första strecken på själva kartan.

grÄs och Äng 26 Om vårlökar under träden, ängar och gräsmattans vara eller inte vara.

skÖna Platser 42 Om en av de viktigaste anledningarna till att man har trädgård.

Om bänkar och gamla stolar, hammock och god smak, om bersåer, frukostplatser, lunchställen och middagar vid trädgårdsbordet.

bladens fÄgring 58 Om att låta den gröna färgen vara en varp i väven.

Om humlestänger och om att plantera murgröna.

Men mest om suset av träd och prasslet under buskarna.

lund och skog 77 Om silande skugga bland sipporna i trädgårdslunden.

Om skogsbrynet där ljus och mörker möts.

det finns alltid en historia 85 Om en helt annan slags trädgård och om konsten att hantera ett yttre kaos. Om gräs och inspiration från Amerikas prärier och Sydeuropas alpängar.

PARADISET BOK INLAGA.indd 2

2013-01-30 11.24

3

–––––––––––––––––––––––– paradiset

en gÅng som leder bort och tillbaka igen 97 Om gångar, spångar, valv och gläntor.

Om ask i ask, rumsbildningar och döljande gröna väggar.

Om konsten att skapa spänning och vitsen med att inte se allt redan från början.

vatten och torka 102 Om blänk och porlande ljud. Om fuktig mark, grodor, dammar och vattenkannor. Om grusträdgårdar och bristen på vatten.

tÄnk PÅ en blomma 112 Om de vildaste vilda, om att mycket är vackert, om att flytta fingerborgsblommor i juninatten, och låta förgätmigejen bre ut sig.

Om karaktärsväxter och ögonblickets fest.

barndom i det hÖga grÄset 133 Om minnen av tistelfjun, videkissar och vallmostämplar.

Om träd att klättra i och buskar att gömma sig bakom.

Om att hitta barndomens magi, det hemliga.

Om djuren i trädgården och om olika bär att stoppa i munnen.

underbart och enkelt 136 Om sökandet efter det underbara och enkla och om paradiset som finns lite varstans.

liten miljÖaktivistlista 140 litteratur- och vÄXtregister 142 adresser och tack 144

PARADISET BOK INLAGA.indd 3

2013-01-30 11.24

4

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 4

2013-01-30 11.24

5

–––––––––––––––––––––––– paradiset

En trÄdgÅrd kan vara ...

En trädgård kan vara stilig och avvisande som forna tiders iskalla finrum. Den kan vara hafsigt blottläggande som en ostädad garderob. Den kan kännas öppen och naken som i ett skyltfönster eller ombonad, trivsam, välkomnande och lite lagom slarvig. Mitt paradis ska vara som en famn. Det ska ta emot mig och ge mig ro. Där ska jag dricka kaffe i vårsolen, ligga på en filt och läsa, plocka vinbär, planera storstilade rabatter som aldrig blir av, hänga tvätt, vänja mig vid döden, lukta på rosor och leka med barn.

En underbar trädgård, ett paradis, har grönska, ro och flera sköna sittplatser. Det gäller att mota bort vind och skydda från insyn, så att man sedan kan sitta och lata sig så mycket man vill utan att grannarna ser det. En underbar trädgård ska ha skrymslen och vrår och mat till hungriga fjärilslarver. Nässlor, löktrav, tistlar, ängssyra…

Orangeliljor i högt gräs.

PARADISET BOK INLAGA.indd 5

2013-01-30 11.24

6

–––––––––––––––––––––––– paradiset

manifest ett paradis är en trädgård där man kan gömma sig för att vila, leka och lukta på blommorna. där ska finnas jordlöpare, stinksländor, nyckelpigor, blomflugor, olvon, malva, backnejlika och timjansmattor. ett paradis är en trädgård där man kan ha det lite lagom skräpigt, så att igelkottar och barn trivs. där ska finnas gläntor och mörker och snårig undervegetation till alla fåglar. förmultnade löv ska ligga under buskarna. ett paradis måste ha skrovliga stammar och trädkronor som skuggar. där ska helst också finnas porlande vatten. men sedan är jag nöjd.

PARADISET BOK INLAGA.indd 6

2013-01-30 11.25

7

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 7

2013-01-30 11.25

26

–––––––––––––––––––––––– paradiset

Gräs och äng Trädgården kan ses som ett stycke kontrollerad natur, bekvämt tillrättalagd för att passa in i våra liv. Här finns stolar att sitta på, så att vi inte blir blöta i baken, här finns staket eller häckar för att skydda mot insyn, ovälkomna inkräktare (från början mot vilda djur) och för att hindra små barn att rymma sin väg. Den allmänna uppfattningen har länge varit att trädgårdskonsten var ett sätt att försköna naturen och att människan i trädgården också utvecklades. Den som kultiverade det vilda blev själv kultiverad. Idag uttrycker de flesta trädgårdskonstnärer att naturen är den stora inspirationskällan, den som alltid är vackrast. Det går aldrig att överglänsa det vilda. Men de gamla storskogarna huggs ner, ängarna försvinner och åkerrenarna krymper alltmer. Kanske är det en stark längtan efter naturen som får oss att vilja lägga ner så stor tid och kraft på våra trädgårdar.

Det vi vanligtvis ser framför oss när vi tänker på trädgård är en klippt gräsmatta, några fruktträd och rabatter med blommor i. Kanske handlar det om kontroll, en ursprunglig mänsklig känsla av att vilja kuva naturen. Gräset ska ha sin plats och blommorna sin och det ska helst finnas grus, häckar eller kantsten emellan.

Trädgården som idé ger mig dubbla känslor. Min egen trädgård är strängt uppdelad i gräsmatta, rabatter och en avskild vild del, där det finns en stor äng. Mitt kontrollbehov är starkt i förhållande till allt detta. Var sak på sin plats. Jag har till och med ringat in rabatterna med låga häckar. Jag vet väl hur jag fungerar, efter många år i detta långa kärleksförhållande. Kontrollen är för mig en förutsättning för välmående. Jag kan beundra andras vildvuxna trädgårdar, det finns inget vackrare, men själv vill jag helst ha ordning.

Skönheten är beroende av arbete, kanske är det helt sammankopplat. Är det i själva verket detta som är att ha trädgård, att ständigt visa att man genom hårt slit kan tämja växtligheten? Äng i Hälsingland med skogsnäva, eller midsommarblomster som den brukar kallas.

PARADISET BOK INLAGA.indd 26

2013-01-30 11.27

27

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 27

2013-01-30 11.27

28

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 28

2013-01-30 11.27

29

–––––––––––––––––––––––– paradiset

Trädgårdsbegreppet är så låst. En odlad blomma är finare än en vild.

Gräset klipps, buskar formas, insekter bekämpas. Det känns som att avståndet till naturen är mycket stort. Så ser en stor del av trädgårdshistorien ut, åtminstone från renässansen och framåt. Men det finns ett sidospår som är värt att berätta om.

den upproriske trädgårdsdrängen I Ballykilcavan på Nordirland fanns en stor egendom med fin park. Växterna stod i prydliga rader i rabatterna och i orangerier och växthus förvarades känsliga och dyrbara växter från varmare länder. Här arbetade en ung man som hette William Robinson. Hans arbete bestod i att hämta vatten från floden, vattna i växthusen och sköta om de viktorianska mönsterplanteringarna. Han hatade de där planteringarna och en vinternatt fick han nog. Det var just under de dagarna mellan jul och nyår, när det var som allra kallast. Det berättas att unge William gav sig av hals över huvud. Han rymde, helt enkelt. Det sägs också, men kanske är det bara en myt, att han dessförinnan i vrede öppnade växthusfönstren så att alla de exotiska växterna frös ihjäl.

William Robinson, 1838–1935, var en ung slyngel när han gav sig iväg, men han lyckades väldigt bra i livet. Han startade trädgårdstidskriften The Garden, skrev flera viktiga böcker och hade under femtio års tid en nära vänskaps- och arbetsrelation med Gertrude Jekyll. Hans trädgårdssyn känns mycket aktuell idag. I boken The Wild Garden, som för första gången kom ut 1870, beskriver han hur fint det kan bli om man planterar stora perenner i en klunga, precis som det ser ut i naturen. De konventionella blomsterrabatterna finns kvar nära huset, men i utkanten av trädgården kan man göra på annat sätt. Han pläderade för vilda växter i trädgården och för planteringar utan bar jord och han visade på skönheten i högt gräs, lundar, skogspartier, ängar och dammar.

Så småningom slog han sig ner på ett slott, Gravetye Manor i sydöstra Sussex. Där finns en vacker park idag med både lund och äng som integrerade delar av trädgården. Vi åkte dit för att leta efter spåren från William Robinson. I de fina rabatterna växte en del ettåriga växter som självsått sig, som honungsfacelia, blåklint och vallmo men också rikligt av de växter som jag själv tycker är basen i en fin trädgård, som anagrambräcka, mattram, purpurklätt och lammöron. Trädgårdsmästaren Tom Coward berättade för oss att Robinson hatade rabatter. Han ansåg att om man lämnar en trädgård På Gravetye Manor finns nu hotell, restaurang och besöksträdgård. Trädgårdsmästare Tom Coward gillar växter som självsår sig.

PARADISET BOK INLAGA.indd 29

2013-01-30 11.27

48

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 48

2013-01-30 11.29

49

–––––––––––––––––––––––– paradiset

golv Ett golv av trä, tegel, cement eller sten markerar uteplatsen och är praktiskt eftersom trädgårdsmöblerna då står stabilt. Fast det kan bli minst lika trivsamt med gräsmatta, eller grus. Svåraste underlaget är kullersten, det har jag erfarenhet av. Där vippar alltid bord och stolar. Vilket man väljer beror förstås på ekonomiska förutsättningar och smak. Olika markbeläggningar passar till olika slags bebyggelse. Man lägger knappast cementplattor framför ett gammalt torp. Det kan också vara bra att anpassa sig lokalt. Finns, eller har det funnits ett stenbrott i närheten, kan man kanske hitta begagnad sten att köpa.

Om man väljer ett trädäck, får man räkna med ungefär tjugofem års hållbarhet, om man då och då oljar in det. Vanligt tegel fryser sönder efter en tid, även i de södra delarna av landet, men marktegel är hårdare bränt och har en helt annan hållbarhet. Betongsten blir vackert patinerad med tiden.

Gatsten går bra att kombinera med kullersten för att få en plan yta. Skiffer är också fint och finns både i oregelbunden och i sågad form. Kalksten är mycket vackert. Det finns både röd och grå, både grov oregelbunden och sågad, topphyvlad. Helst ska det kombineras med små, täta, platta växter som kryper i fogarna. Det kan vara timjan, fetknopp eller krypkotula.

Tänk bara på att alltid göra ett rejält underarbete med både sättgrus och fiberduk som hindrar ogräset från att komma upp. Det gäller både ytor med grus och stenläggningar. Om man vill ha timjan eller andra krypande örter mellan stenarna, är det lätt att peta ner små bitar av en planta, de klarar sig på minimalt med jord.

Det är viktigt att det finns växter som passar ihop med beläggningen.

Marktäckande växter kan planteras i kanten av uteplatsen för att mjuka upp gränsen mellan en stenläggning och en gräsmatta. Revsuga, lammöron och smultron är några förslag.

tak Det behövs platser med skugga i varje trädgård. Ett tak av något slag skyddar också mot kvällens dagg och skapar trivsam atmosfär. Ett stort parasoll är den enklaste lösningen. Man kan köpa, låta sy upp, eller själv sy ett tak av segelduk, att spänna upp över en uteplats. Träd kan också fungera som naturliga parasoll. Jag har en gång suttit under en hängpil en augustinatt och ätit kräftor och glömmer det aldrig. Somliga träd har en slags parasollform på sin krona, som också kan förstärkas genom beskärning. Som prydnadskörsbärsträdet ’Accolade’, men även ett äppelträd med hög stam ger fint skydd mot solen.

Capellagården på Öland.

Här är öländsk kalksten självklar som golv.

PARADISET BOK INLAGA.indd 49

2013-01-30 11.29

96

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 96

2013-01-30 11.34

97

–––––––––––––––––––––––– paradiset

En gång som leder bort och tillbaka igen I min version av paradiset växer höga träd och många buskar. Där ska finnas både djupt mörker, spelande halvskugga och sol. Man ska gärna kunna gå runt och bli överraskad, kanske över hemliga gångar som leder vidare till nästa överraskning. Passage, vista, siktelinjer och glänta, det är ord som passar här.

Ordet vista betyder utsikt på italienska. I trädgårdssammanhang kan det användas för att beskriva ett fint ställe att rikta blicken mot, gärna långt borta och med begränsat synfält, kanske mellan några träd.

För länge sedan läste jag någonstans en vetenskaplig artikel om hur välgörande en vanlig promenad i naturen kan vara. Det var skrivet för landskapsarkitekter och handlade om rekreationsområden med naturstigar.

Idealet är att man på sin promenad ska kunna uppleva både spänning och igenkännande. Stigen slingrar sig fram mellan träd och buskar. Vandraren som gått där många gånger känner igen sig, men upptäcker plötsligt en ny växt i gräset, eller ett träd hon aldrig upptäckt förut. Kroppen lugnar ner sig och finner lugn i det trygga på den välkända stigen, men behöver också den stimulans som det nya, främmande, okända kan ge. Ordet rekreera betyder återskapa. En trädgård ska ge rekreation, så att vi ska kunna känna hur kraften återvänder och att själva grönskan, växandet och skönheten ska kunna ge oss lusten tillbaka och återskapa, rekreera oss.

Det är intressant att tänka på om modellen för ett rekreationsområde i naturen även kan appliceras på en trädgård. Hur skapar man spänning och igenkännande? I en trädgård ska man helst inte se allt på en gång. Nöjet blir

En liten grönmålad grind med kaprifol.

Lycka att här träda in!

PARADISET BOK INLAGA.indd 97

2013-01-30 11.34

98

–––––––––––––––––––––––– paradiset

större om man får uppleva överraskningen inför vad som finns bakom en häck, buskar eller något annat hinder.

”Min trädgård är inte en detektivroman. Men det finns en likhet i våra sätt att tillrättalägga upplevelsen.

Handlingen får inte vara för enkel men heller inte en labyrint och bestämt inte ett kaos. I trädgården ska det finnas en passande mängd välplacerade hinder, omvägar och fördröjningar, som tvingar till skärpt uppmärksamhet.”

Ur Brev från min trädgård av Sven Ingvar Andersson (Det imaginära brevet är skrivet till Agatha Christie) Baksidan av min trädgård är alldeles för öppen och jag grubblar ständigt över hur jag skulle kunna förändra den och få den mer spännande. Det finns ofta en naturlig rumsindelning i de delar av trädgården som ligger närmast huset, men hur gör man med en stor öppen yta? Kanske en avdelare rätt över med en vit rabatt som lyser i skymningen och klängväxter som skapar rumskänsla?

Vad händer om man anlägger en bred gång i gräsmattan? Man kan låta den vara rak och på varje sida om gången kan man sedan forma breda döljande rabatter, med gräs och höga perenner. Men jag vill inte ha fler rabatter… Eller ska man kanske hellre satsa på en slingrande stenlagd stig och låta buskar växa upp och dölja vad som finns bakom kröken. En klippt gång i högt gräs är alltid vackert, kanske med en liten dunge vid sidan.

hinder på vägen Buskar och häckväxter som lovordats i tidigare kapitel kan användas för att bygga upp de hinder som behövs för att vandringen genom trädgården ska bli spännande. Man kan också använda murar eller plank med portar i eller låta spaljerade fruktträd växa upp som avgränsningar.

Många japanska trädgårdar är uppbyggda så, att man bara ser en liten bit i taget. Som besökare får man följa en stig som leder till olika överraskningar, små sensationer som kan skifta med årstiderna. Där blir man på olika sinnrika sätt styrd så, att till och med blicken riktas åt ett önskvärt håll, det håll som den som anlagt trädgården bestämt. Det kan vara en tall, rinnande vatten, blommande iris, eller en vacker sten med mossa på. Trädgården blir då som olika askar som öppnas, den ena efter den andra.

Ovan till vänster: Konstnären Lenny Clarhäll lurar oss att tro att Swedenborgs lusthus finns i hans egen trädgård, men det är bara en illusion, en kuliss. Till höger: Henrik Valentins trädgård i Vitaby är uppbyggd med många gångar som leder vidare. Nederst vänster: Hos Mia Gröndahl på Killahusen på Österlen finns hur många rosportaler som helst. Här med ’Paul’s Himalayan Musk’. Höger: Det är något lockande med portar. En känsla av transmission.

PARADISET BOK INLAGA.indd 98

2013-01-30 11.34

99

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 99

2013-01-30 11.35

110

–––––––––––––––––––––––– paradiset

växtlista Torktåliga växter Fetknopp Sedum. Detta är en stor och varierad familj, där man kan finna många olika skatter. Gemensamt för dem alla är att de kan trivas i torr jord i soligt läge. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Honungslök Nectaroscordum siculum. Med sina milt rosafärgade blomklockor är honungslöken en särskild favorit som passar till många av de andra torktåliga växterna. Den självsår sig och ser till att hamna på platser där den trivs allra bäst. Kan odlas i väldränerat och skyddat läge i nästan hela landet.

Iris Iris. Många sorters iris, men inte riktigt alla, trivs i riktigt väldränerad jord och kan gärna passa i en anlagd grusträdgård.

Kan odlas i hela landet i väldränerat och skyddat läge.

Kårel Erysimum. Den vanligaste kåreln, gyllenlack, blommar bäst i små sandiga springor mellan stenarna. Så sprids väldoften i de små fiskebyarna i Skåne. Gyllenlack är en vårblomma och finns i gult, brunt och orange. Men en annan favorit är lila och kan blomma hela sommaren. Den heter ’Bowle’s Mauve’ och övervintrar sällan. Kan man ta sticklingar så är det bra, för den som lärt känna denna växt vill alltid ha den i sin trädgård. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Kungsmynta Origanum vulgare. Om man har en torr trädgård kan man klara sig långt med bara blommande örtkryddor som isop, salvia, timjan, lavendel och kungsmynta. Det finns flera förädlade sorter av kungsmyntan, som inte sprider sig lika lätt och ohämmat. Man kan prova den gulbladiga ’Aureum’ som ger fin kontrast , eller den låga kuddliknande ’Compactum’. De är lite olika tåliga, men den vanliga kungsmyntan är härdig i hela landet i väldränerat och skyddat läge.

Lammöron Stachys byzantina. Den perfekta marktäckaren för torr mark. Finns flera sorter, som ’Big Ears’ med ovanligt stora blad. De är alla ludna och de flesta är silvergrå. Blommorna är små och rosalila och attraktiva för bin, humlor och fjärilar.

Kan odlas i hela landet.

Myskmalva Malva moschata. Denna malva är både sommarljuv och tålig. Den kan växa i gräs och passar perfekt på lite halvvilda torra tomter. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Perovskia Perovskia. Åh så vackert, ropar gäster som ser perovskian blomma. De blå spirorna ger ett skimmer som man vill stanna till inför. Perovskian trivs i mager, torr jord och den vill stå soligt. Kan odlas i väldränerat och skyddat läge i nästan hela landet.

Pipört Centranthus ruber. Den kan växa i minimalt med jord, t ex i murar. Finns både vit, ljusrosa och mörkare rosa. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Purpurklätt Lychnis coronaria. Detta är en av mina favoriter, som finns i både vitt och i purpur. Den klarar sig i värsta tänkbara torka, blommar snällt och frösår sig gärna. Kan odlas i hela landet.

Rips Limonium. Stora skyar med blommor i vitt och lila. Rips vill växa i full sol och helst sandig jord. Den kan också klara sig bland glest gräs i halvvilda ängar. Fin att torka. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Solvända Helianthemum. Finns i flera färger, som vitt, gult, rosa, rost. Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

SommartulpanTulipa sprengeri. Denna fantastiska åtråvärda tulpan blommar sent, i början av juni. Den vill ha det torrt och grusigt. Man kan prova att driva upp den från frön. Det tar några år, men det kan det vara värt! Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Sömntuta Eschscholtia californica. Blomman med det roliga namnet är ettårig och kan sås direkt på växtplatsen, som helst ska vara torr och solig. Den sluter sig på kvällen, därav namnet.

Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

Överst vänster: Pipört. Höger: Lammöron i förgrunden och kårel, Erysimum ’Bowle’s Mauve’ i bakgrunden. Nederst till vänster: Tulipa sprengeri, sommartulpan, vill bli bakad av sol och torka.

Till höger: Solvända ’The Bride’. Den är vintergrön, men känslig.

Måste stå torrt och ska gärna täckas med lite löv.

PARADISET BOK INLAGA.indd 110

2013-01-30 11.36

111

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 111

2013-01-30 11.36

124

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 124

2013-01-30 11.37

125

–––––––––––––––––––––––– paradiset

rabatter eller inte?

En rabatt är egentligen ett ganska konstlat arrangemang av växter. Odling i den formen har inte heller funnits särskilt länge. I allmogeträdgården sattes växterna i grupper som fyllde hela den jordplätt som fanns vid boningshuset. Nästan allt odlades för nytta. På större gårdar och slott fanns ofta en parterr där blommande växter hade samlats i formellt ordnade bäddar.

Först på 1800-talet började man samla prydnadsväxter i speciella sängar.

I England utvecklade Gertrud Jekyll teorier om hur man bäst komponerar sina rabatter. Hon arbetade mycket medvetet med färger och satte alltid växterna i klungor, som återkom i en slags harmonisk rytm. Detta ideal kom att dominera i Europa under nästan hela 1900-talet.

Man kan fundera över hur framtidens planteringar kommer att se ut.

Grusträdgårdar och prärieplanteringar, som tidigare mest använts i offentliga miljöer, finns nu även i privata trädgårdar. Ett annat slags rabattmönster uppenbarar sig. Det blir som ängar med perenner. Växterna planteras inte längre på samma sätt i klungor, utan strös ut, just som i naturen. Ett sätt är att bestämma sig för en grundplantering av en sorts perenn, kanske jättedaggkåpa.

Den sorten ska det finnas flest av. Om man sedan lägger till en del nepeta och nävor så växer allt snart ihop till en behagligt böljande flor. Något mer behövs, ett fåtal höga kungsljus, väddar eller pimpineller passar bra. Detta är en plantering som sköter sig själv några säsonger, sedan behöver man gräva upp och plantera om, eftersom en del av växterna, som i det här fallet jättedaggkåpa och näva, sprider sig så mycket att de tar över.

Man kanske inte alls behöver ha rabatter? Fortfarande har jag själv ganska strängt uppdelat mellan avgränsade rektangulära planteringar, gräs, grusgångar och stenläggning, men jag har börjat fundera på att mer och mer bryta upp denna ordning. Jag vill prova ett nytt sätt att bygga upp växtligheten och det gäller även de blommande perennerna. En del kan stå i klungor, lösgjorda från rabatterna. Höstanemonerna gör det redan och den stora gruppen med präriesolros, Helianthus ’Lemon Queen’. Fläckflockel som alla fjärilar gillar kan också klara sig var som helst, liksom vippvallmo och plymspirea, som alltid finns som solitär i gamla trädgårdar. Det vore underbart att bygga upp en grupp med riktigt många bolltistlar och martorn, kanske tillsammans med gul praktröllika. Men då blir det ju huxflux ännu en rabatt …

Idéerna till lådorna fick Sarah Cousins från gamla medeltidsmålningar av trädgårdar. Hon inspirerades också av tanken på de kvarter som skulle avspegla världskartan under renässansen. Under allt det blommiga finns vintergröna växter som framträder när allt vissnat.

PARADISET BOK INLAGA.indd 125

2013-01-30 11.37

126

–––––––––––––––––––––––– paradiset

tiden i trädgården Vissen förgätmigej dras upp, plantorna skakas för att frön ska trilla och ge ny himmelsblå blomning nästa år. En period är över, nästa tar vid, vallmons och irisens tid. Den är så kort att man inte kan resa bort från sin trädgård, inte ens för en dag. Jag räknar mina irisknoppar och ser solljuset lysa genom den engelska vallmon. Långblommande växter vill man ha, men vad vore trädgården utan de korta ögonblickens explosiva njutning. Njut av japanskt körsbärsträd, vallmo och buskpion. Gläds åt de rosor som blommar över på en vecka. Den veckan är det fest!

De som behöver leta efter det som kallas mindfulness och själslig närvaro skulle prova att vistas i en trädgård i vallmotid. Då, i juniljuset, sker allt samtidigt och sinnena skärps. Ingen tid finns till att tänka på annat än det som sker framför ögonen. Andlös ser man knoppar som öppnar sig och skrynkliga kronblad som vecklar ut sig likt fjärilsvingar. Perfekt, nyutslagen och svartpudrad. Och innan man hinner blinka påbörjas vissnandet.

Kanten av blekrosa crèpe de chine får en nästan osynlig smutsrand, siden trasas sönder av en plötslig vind, ett blodrött kronblad faller till marken.

I trädgården tränar man ständigt inför döden och lär sig att intigheten och den stora tomheten bär på något nytt. Persefonemyten tröstar mig år efter år. När den unga flickan, jordens och växtlighetens dotter, försvinner ner i Hades mörker, så blir marken öde och alla växter dör. Men när hon återvänder gläds hennes mor Demeter och då grönskar det igen. I detta ständiga upprepande finns en rytm att hålla sig till, en rytm som påverkar tiden. För mig har myten fått en ny innebörd, sedan jag fått ännu en trädgård vid Medelhavet, nära de ängar där Persefone sprang omkring och plockade narcisser. Här i Norden blir jorden död och öde när frosten kommer, där skulle hennes nedstigande i underjorden lika gärna kunna ske på sommaren. Då blir jorden torr, hård och öde. Men när första regnet kommer i september spirar gräset och jorden återföds på nytt.

Häri ligger en stor del av hemligheten, det som gör att trädgårdsarbete upplevs både som en tröst och som ett upphöjande av själva livet. Året delas inte in i fyra årstider, utan i hundra. Och allt upprepas. Magnolians knoppar släpper sina yttersta foderblad, likt en alltför varm pälskappa, vintergäck sticker upp bleka stjälkar, så kommer snödroppar, tidiga narcisser, just de som alltid kommer upp först borta vid krusbärsbuskarna, de orientaliska julrosorna, häxalen, aklejorna, vallmon, pionerna … så fortsätter det,

PARADISET BOK INLAGA.indd 126

2013-01-30 11.37

127

–––––––––––––––––––––––– paradiset

sensation på sensation, årstid efter årstid. Alla som arbetar i sin trädgård vet att klockan både kan stanna och rusa iväg. Medan man gräver i sitt grönsaksland eller rensar en rabatt kan man ibland råka ut för en ficka i tiden.

Mina blommande hagtornsträd, de två stammar som slingrar sig runt varandra som två älskande, ger mig under någon vecka det langsomme skuespil, ett poetiskt begrepp som den danske trädgårdsarkitekten C. Th. Sørensen använde. Och ännu långsammare är andra delar av de stilla rörelsemönster och scenografibyten som sker år efter år i den trädgård som jag har ett livslångt förhållande med. Mitt ambraträd håller på att bli stort. Ett äppelträd ska huggas ner, det har fallit offer för sorkarnas framfart. En gren växer ut, frukter bildas på kvittenträdet, krusbärsbuskarna blir stora, blåregnet täcker väggen, allt ändrar sig, både hastigt och långsamt. Jag blir äldre och vallmon slår ut medan jag tittar på.

Till vänster: Att fånga dagen i en flyktig engelsk vallmo.

Till höger: Jag följer pionen från de första röda skotten i mörka jorden över flikarnas sträckning mot ljuset, till blomning och gula blad på hösten. Det långsamma skådespelet.

Genvägar för den otåliga och lata som snabbt vill ha skönhet Köp två påsar med frön. Välj ringblommor och isop.

Läs på fröpåsen hur du ska göra.

PARADISET BOK INLAGA.indd 127

2013-01-30 11.37

132

–––––––––––––––––––––––– paradiset

PARADISET BOK INLAGA.indd 132

2013-01-30 11.38

133

–––––––––––––––––––––––– paradiset

Barndom i det höga gräset ”… skräppor som man repar till kaffe, små ärtskidor från häckvickern, blomgodis och grusgodis och stengodis och makaroner av maskrosstjälkar.”

Ur Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen.

Jag blåste i piprankans blommor, hukade bakom hallonsnåren, klättrade högt upp i körsbärsträden, lekte med paddor, gjorde stämplar av orientalisk vallmo och puder av den vilda väddens frömjöl. Jag plockade sönder blommor, tittade på ormar, åt frön från spansk körvel och plockade smultron. När mina barnbarn nu springer iväg, ut från den organiserade trädgården, ner mot fuktighet och mosse, kan jag följa dem i tankarna. De gömmer sig i det höga gräset och ser steklar som jag inte längre får syn på, eftersom jag som vuxen har mina ögon så långt från marken. De springer in till mig i köket med berättelser om myror och nyckelpigor och de älskar att säga ordet mördarsnigel. Njutningsfullt. Mördarsnigel i mossen.

Paradiset finns, men är fullt av motsättningar. Det lekande, oskyldiga barnet finns också, men bara just i denna stund, när det samlar små trädgårdssnäckor i en liten korg. Snäckorna får bo i ett litet hus högst uppe på stora stenen och man kan undra om de någonsin lyckas ta sig därifrån.

Kanske kan man låtsas en liten stund att alla är lika, att alla varelser har lika mycket rätt att finnas. Det får bli en mycket liten stund. Igelkotten kan få finnas, även om den har loppor. Fåglarna förstås, fast kanske inte kajorna som bygger bo i skorstenen. Gärna grodor och paddor, men inte sniglar och sorkar. Mullvaden blir till ett bekymmer, ska den dö eller inte? Den krafsar upp jordhögar i gräsmattan och förbereder gångar till sorkarna, men ser ut som det sötaste mjukisdjur. Små larver äter upp alla blad på krusbärsbusken. Barnen plockar dem med sina små oskyldiga fingrar och dränker dem sedan i en spann, massmord till ljudet av mina applåder.

Om man snabbt ska skissa upp hur en underbar trädgård för barn ska se ut, måste man räkna med hot, mörker, farlighet och död. En platt solig gräs-

Kojan i himmelens höjd.

PARADISET BOK INLAGA.indd 133

2013-01-30 11.38

----------

SANNA TÖRINGE

Manifest

FOTO SOPHIA CALLMER

SANNA TÖRINGE

Ett paradis är en trädgård där man kan gömma sig för att vila, leka och lukta på blommorna.

Där ska finnas jordlöpare, stinksländor, nyckelpigor, blomflugor, olvon, malva, backnejlika och timjansmattor.

Ett paradis är en trädgård där man kan ha det lite lagom skräpigt, så att igelkottar och barn trivs.

Där ska finnas gläntor och mörker och snårig undervegetation till alla fåglar.

Förmultnade löv ska ligga under buskarna.

Ett paradis måste ha skrovliga stammar och trädkronor som skuggar.

Där ska helst också finnas porlande vatten.

Men sedan är jag nöjd.

Sanna Töringe är en av våra mest lästa trädgårdsförfattare.

På Natur & Kultur har hon tidigare gett ut Trädgårdsvinter (2010) och på andra förlag böcker som Citroner och rosmarin i mitt kök, Köksträdgården, Drömmen om en trädgård och Trädgårdens färger.

Sophia Callmer är bildkonstnär och fotograf. Hon arbetar med reportage och uppdrag främst inom trädgård, men också med egna projekt och har utställningar både i och utanför Sverige.

ISBN 978-91-27-13302-0

9 789127 133020

PARADISET OMSLAG_ny.indd 1-3

2013-02-01 11.26