ing n d le d n a rh bb e w L ä ra ra r ä l med
Sp
Tala Läsa Skriva
ÅK 6
M IC HA EL
JOH
AN
RUN
DBE
RG
ON A ER IK SS IN PÄ R SA HL
rå k
lä r a
ÅK 6
M IC HA EL
A ER IK SS ON PÄ R SA HL IN
ÅK 6
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
KlaraSvenskan6_LHL_omslag.indd 1
2017-06-18 00:12
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 1
29/06/17 17:30
Innehåll Inledning 6 Komponenterna i Klara svenskan 7 Att arbeta med Tala, läsa, skriva 8 Att arbeta med Språklära 9
Tala 41 Introduktion till Berättande text – tala 41 Samla information om bok och författare 42 Sammanfatta det viktigaste 45
Erica Eklöf om att bygga elevernas akademiska självbild 10
Tolka budskap och ge ett omdöme 47
Forskningsbakgrund 12
Skriva 49
Genrepedagogik 12
Introduktion till Berättande text – skriva 49
Cirkelmodellen 12
Planera ditt skrivande – hotet/det som skrämmer 52
Läsförståelse 13 Textkopplingar 14 Varför tala, läsa och skriva? 15
Nu är det din tur att redovisa 48
Planera ditt skrivande – miljö 53 Planera ditt skrivande – personer 54
Traditionell och funktionell grammatik 15
Planera ditt skrivande – händelser, vändpunkt och slut 55
Förhållningssätt och metoder 16
Nu är det din tur att skriva 57
Bedömning i enlighet med Lgr 11 19 Självbedömning och kamratbedömning 19
Reflektera 58 Kopieringsunderlag B1–B14 59
Bedömningsskalor 20 Kopieringsunderlag I1–I9 22
Faktatext 86 Kartläggning 87
Tala Läsa S k r i va
Berättande text 32 Kartläggning 33
Kapiteluppstart 88 Mål 89
Läsa 90 Introduktion till Faktatext text – läsa 90 Hitta struktur och viktigt fakta 91 Fyll i Jämförandeburgaren 92 Jämförelseord 94
Kapiteluppstart 34 Mål 35
Läsa 36 Introduktion till Berättande text – läsa 36 Läs och reflektera 37 Studera författarknep 39
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 3
29/06/17 17:30
Skriva 96
Tala 145
Introduktion till Faktatext – skriva 96
Introduktion till Argumenterande text – tala 145
Planera ditt skrivande – avgör vad som är viktigt 97
Förbered en debatt 146
Planera ditt skrivande – likheter och skillnader 98
Bygg upp era argument 147
Nu är det din tur att skriva 99
Förbered ert inledningsanförande 149
Nu är det din tur att skriva – inledning och avslutning 100
Förbered ert avslutningsanförande 150
Tala 102
Reflektera 152
Introduktion till Faktatext – tala 102
Kopieringsunderlag A1–A8 153
Klura ut motståndarnas argument 148
Nu är det er tur att debattera 151
Välj två produkter att jämföra 103 Bestäm hur du ska testa dina produkter 104 Nu är det dags att testa 105
Poetisk text 162
Nu är det din tur att redovisa 107
Karläggning 163
Reflektera 109
Kapiteluppstart 164
Kopieringsunderlag F1– F11 110
Mål 165
Läsa 166
Argumenterande text 124 Kartläggning 125 Kapiteluppstart 126 Mål 127
Läsa 128 Introduktion till Argumenterande text – läsa 128 Debattartikelns struktur 130 Tes och argument 132
Introduktion till poetisk text – läsa 166 Poetiska texter som rimmar 167 Poetiska texter i bunden form 169 Poetiska texter i obunden form 173
Skriva 175 Introduktion till poetisk text – skriva 175 Vad finns inom dig? 176 Var finns runt omkring dig? 178 Nu är det din tur att skriva 180
Språkliga särdrag 134
Tala 182
Källkritik 135
Introduktion till Poetisk text – tala 182
Textkopplingar 137
Nu är det din tur att framföra en poetisk text 183
Skriva 138 Introduktion till Argumenterande text – skriva 138
Reflektera 184 Kopieringsunderlag P1–P11 185
Planera ditt skrivande 139 Bygg upp dina argument 140 Bemöt andras argument 142 Inledning och avslutning 143 Nu är det din tur att skriva 144
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 4
29/06/17 17:30
Språklä
ra
Stavning 198 Skillnad på sj-ljud och tj-ljud 200 K-ljudet före s och t 202 Dubbelteckning 204 Stava vanliga ord 206
Satslära 276 Subjekt och predikat 277 Mer om subjekt och predikat 280 Objekt 282 Adverbial 284 Huvudsats och bisats 286 Bind samman satser 288 Kopieringsunderlag S1–S7 291
Ord som ofta stavas fel 208 Kopieringsunderlag S1–S9 210
Språkbruk 298 Ordkunskap 220
Idiomatiska uttryck 299
Stam och ändelse 222
Fint eller fult språk 301
Prefix och suffix 224
Minoritetsspråk 304
Initaialord och förkortningar 226 Var eller vart? 228 En eller än? 230
Kopieringsunderlag S1–S11 306
Språkhistoria 318
Liknelser och metarofer 232
De första skriftspråken 319
Kopieringsunderlag O1–O7 234
Det feniciska alfabetet 321
Ordklasser 242 Substantiv 243
De grekiska och latinska alfabeten 323 Runskrift 325 Kopieringsunderlag S1–S2 327
Verb 246 Adjektiv 250 Pronomen 253 Prepositioner 256
Kl a ra a gå ! f rd g
Adverb 258 Konjunktioner 261 Kopieringsunderlag O1–O10 264
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 5
29/06/17 17:30
Inledning Välkommen till Klara svenskan! Klara svenskan ger dig hela det centrala innehållet i svenska men även utrymme för egenplanerade aktiviteter. Med det här materialet vill vi ge dig ett läromedel som gör dig rustad för att möta mångfalden i klassrummet och som vilar på modern forskning om pedagogik och metodik. I Klara svenskan byggs kunskap upp med hjälp av lärar- och kamratstöd i varsam progression, genom så kallad scaffolding eller vägledd undervisning. Formativa verktyg och tydliga mål gör att eleverna genom samspel med varandra och läraren blir kreativa och självständiga textskapare. Materialet baseras på cirkelmodellen, som i korthet innebär att elevernas förkunskaper inventeras och byggs på med ny kunskap – med stöd av modelltexter och vägledd undervisning. Inför elevernas fortsatta, mer självständiga, arbete skrivs en gemensam text som tjänar som förebild då eleverna ska skriva och bedöma sina egna individuella texter. Elevers förkunskaper och förutsättningar skiftar. Cirkelmodellen lyfter specifikt andraspråkselever, men den har visat sig gynna alla elever. Vi som skrivit Klara svenskan ser läraren som den ovärderliga nyckeln till att skapa förutsättningar för elevernas utveckling. I klassrum där kreativitet och nyfikenhet råder, där man samtalar, berättar, läser, skriver och lyssnar på varandra, fördjupas kunskaperna hos eleverna. Det är viktigt att skapa en miljö som präglas av en stöttande undervisning, höga förväntningar och en tilltro till elevernas utvecklingsförmåga. Välkommen till Klara svenskan och lycka till med arbetet! Michaela Eriksson och Pär Sahlin Pär är 1–7-lärare i svenska och SO samt 8–GY i svenska. Under många år var han ansvarig för litteratur- och dramainriktningen på Södermalmsskolan i Stockholm. Han har skrivit flera läromedel i svenska för såväl grundskolan som gymnasiet och bidragit med stödmaterial. År 2016 vann Pär Lärkanpriset som delas ut av Sveriges Läromedelsförfattares förbund, SLFF. Michaela arbetar som biträdande rektor på en skola i Bålsta. Tidigare har Michaela arbetat som förstelärare i svenska på mellanstadiet på mångkulturella Enöglaskolan i Enköping. Michaela har, både i sin roll som lärare och biträdande rektor, ett stort intresse av skolutveckling där språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt löper som en röd tråd genom undervisningen.
6 I N L E D N I N G
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 6
29/06/17 17:30
Komponenterna i Klara svenskan Klara svenskan består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning. I åk 6 ingår även fördjupad läsförståelse och textanalys av den skönlitterära boken Knockad Romeo, skriven av Johan Rundberg. Varje avsnitt och uppslag i de två elevböckerna föregås av gemensamt arbete utifrån lärarhandledningen. Lärarhandledningen är således utgångspunkten för hela materialet. Klassen studerar modelltexter tillsammans och får vägledning inför det allt mer självständiga arbetet i elevböckerna. Elevboken Tala, läsa, skriva för åk 6 innehåller arbete med olika texttyper i fyra kapitel: Berättande text, Faktatext, Argumenterande text och Poetisk text. Tydliga mål presenteras för arbetet med varje texttyp och för att konkretisera dem finns exempeltexter, grafiska stödstrukturer, vägledande checklistor och bedömningsskalor som underlättar den formativa bedömningen. Kunskap om texttypernas struktur och särdrag gynnar läsförståelsen och underlättar vid elevernas självständiga textskapande. Varje texttyp i Tala, läsa, skriva behandlas utifrån tre vinklar: tala, läsa och skriva. Elevboken Språklära för åk 6 innehåller textexempel, övningar och regler inom områdena: Stavning, Ordkunskap, Ordklasser, Satslära, Språkbruk och Språkhistoria. Beroende på elevernas förkunskaper bedömer du som lärare i vilken omfattning din klass behöver arbeta med olika områden i Språklära. Som lärare kan du välja att göra nedslag vid olika uppslag och kapitel, t.ex. kan du välja att arbeta med liknelser och metaforer under arbetet med poetiska texter. Eller så koncentrerar du dig under en period på att arbeta explicit med hela kapitlet Ordklasser, oberoende av arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva. I den webbaserade färdighetsträningen kan eleverna befästa momenten i Språklära på dator, Lärarhandledning surfplatta eller mobiltelefon. Denna färdighetsträning finns också samlad i ett separat kopieringsunderlag. Via aktiveringskoden, som du hittar på omslagets insida i den här lärarhandledningen, kommer du åt alla kopieringsunderlag i digital version. Det Elevbok innebär att du kan arbeta med Tala, läsa, skriva dem på digital storbild, alternativt skriva ut dem och dela ut kopior till eleverna.
Undervisningsmaterial på lärarwebben
Elevbok Språklära
Knockad Romeo Digital färdighetsträning
Kopieringsunderlag
INLEDNING
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 7
7
29/06/17 17:30
Klara svenskan åk 6
Tala Läsa Skriv a
Tala Läsa Skriva
årskurs 6 per: ande text
edande
ighetsträning bok Språkl
ära
ÅK 6
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
JOHAN RUNDBERG
ÅK 6
som andraspråk g vägledning xtskapare.
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
ISBN 978-91-27-44832-2
9 789127 448322
2017-02-13 18:06
Att arbeta med Tala, läsa, skriva Varje kapitel i elevboken Tala, läsa, skriva inleds med tydliga mål och en kartläggningsuppgift utifrån lärarhandledningen. Inför varje nytt uppslag i elevboken introducerar du som lärare ämnesområdet med hjälp av de exempel och övningar som finns i lärarhandledningen. Den vägledda undervisningen skapar förförståelse inför de uppgifter och övningar eleverna möter i elevboken. I elevboken Tala, läsa, skriva arbetar eleverna mer enskilt. Till stöd för att hålla fokus på innehåll och mål finns checklistor varvade med uppgifterna. I slutet av varje del finns även bedömningsskalor där eleverna får utvärdera sitt arbete. Dessa redskap underlättar också den formativa bedömningen som pågår fortlöpande. Arbetet fortsätter på samma sätt genom respektive kapitel – från gemensamt arbete utifrån lärarhandledningen, till mer enskilt och självständigt arbete i elevboken. Vid varje kapitels slut finns uppslaget Reflektera, som syftar till att ge eleverna möjlighet att få syn på sin lärandeprocess genom reflektion och kunskapsutvärdering. Målet med arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva är att eleverna genom vägledande undervisning och övningar inom tala-, läsa- och skrivaområdena ska utveckla sina förmågor i svenskämnet, så att de blir säkra och självständiga talare, läsare och skribenter. Syftet med att tala, läsa och skriva inom olika texttyper är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter och anpassa dem till både innehåll och form för användning i olika sammanhang.
8 I N L E D N I N G
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 8
29/06/17 17:30
Klara svenskan åk 6
Språ
Språklära
ör årskurs 6 gar och regler inom kap, ordklasser, satslära, För att ge möjlighet kläran ingår digital
klä r a
r av: rwebb
igital färdighetsträning är pocketbok Språkl
ära
ÅK 6
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
JOHAN RUNDBERG
ÅK 6
a och svenska som andraspråk ygge och tydlig vägledning älvständiga textskapare.
MICHAELA ERIKSSON PÄR SAHLIN
ISBN 978-91-27-44829-2
9 789127 448292
2017-02-13 18:08
Att arbeta med Språklära I lärarhandledningen till varje kapitel i elevboken Språklära finns syfte och mål presenterade. Till varje kapitel hör en skriftlig kartläggningsuppgift där du som lärare i förhand kan kartlägga elevernas förkunskaper. Innan eleverna börjar arbeta med ett uppslag i elevboken Språklära introducerar du ämnesområdet gemensamt i gruppen. Det kan exempelvis innebära att ni genomför en laborativ övning som följs upp med en modelltext ni studerar. Material för genomgångarna och de laborativa uppgifterna finns i lärarhandledningen. Genom gemensam förberedelse och introduktion av viktiga begrepp, skapas en förförståelse inför de övningar eleverna kommer att möta i elevboken. I elevboken Språklära och den webbaserade färdighetsträningen får eleverna möjlighet att på egen hand öva och befästa sina kunskaper. Målet med arbetet i elevboken Språklära är att dels ge eleverna kunskaper om språkliga strukturer, normer och språkbruk, dels att ge dem möjlighet att öva och befästa kunskaperna inom varje område. Syftet med arbetet i Språklära är att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form, kunna ge och ta emot respons samt att kunna samtala om människors språkbruk.
INLEDNING
00KS_inledning_LHL6_001_030.indd 9
9
29/06/17 17:30
Faktatext I Lgr 11 uttrycks det att undervisningen i svenska ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. Genom arbetet med Klara svenskan i åk 4 och 5 har eleverna mött den beskrivande faktatexten och den förklarande faktatexten. I Klara svenskan åk 6 vidareutvecklar eleverna sina kunskaper om text typen genom att arbeta med den jämförande faktatexten. Den jämförande faktatexten syftar till att urskilja och beskriva likheter och skillnader mellan saker eller företeelser.
I kapitlet I kapitlets första del ligger fokus på själva läsningen av en jämförande fakta text. Eleverna ska bli medvetna om texttypens struktur och särdrag och däri genom utveckla fungerande läsförståelsestrategier. Här introduceras den grafiska stödstrukturen Jämförandeburgaren. I kapitlets andra del skriver eleverna egna jämförande faktatexter. När de skriver sina jämförande faktatexter ska de använda sig av strukturen från Jämförandeburgaren samt använda sig av jämförelseord. I slutet av kapitlet planerar och genomför eleverna en konsumentunder sökning där de jämför två saker. Undersökningen ska de sedan presentera muntligt för varandra.
Jämförandeburgaren 1
Inledning
F2
Jä
mfö
ra n
de
bu
rg
a re
n
Likheter
Skillnader
Sammanfattande avslutning
Kopieringsunderlag © 2017 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 6, ISBN 978-91-27-44830-8
FA K TAT E X T
111
Den grafiska stödstrukturen Jämförandeburgaren visar hur den jämförande faktatexten är uppbyggd. Genom att fylla i likheter och skillnader på rätt plats blir textens struktur tydlig.
86 FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 86
29/06/17 14:23
Kartläggning För att ta reda på elevernas förkunskaper på individnivå, så att du som lärare kan anpassa din undervisning efter elevernas behov, är det viktigt att göra en kartläggning. Kartläggningen ger dig också en utgångspunkt för att formativt kunna återkoppla och synliggöra elevernas kunskapsutveckling under och efter arbetets gång.
Så här kan du göra
•
Förbered dig genom att välja ut två saker/företeelser som passar att jäm föra. Det kan vara något ni nyss arbetat med i skolan t.ex. två länder, två matprodukter eller två olika djur.
•
Be eleverna att skriftligt förklara likheter och skillnader mellan de två sakerna/företeelserna som du valt ut.
•
Samla sedan in elevtexterna och spara dem som underlag för dokumenta tion av elevernas förkunskaper.
•
Låt eleverna göra en självbedömning. Använd gärna det formativa verk tyget Tummen för att lättare skaffa dig en överblick. Ställ påståenden som: – Jag förstod hur jag skulle skriva min jämförande faktatext. – Det var lätt att beskriva likheter och skillnader. – Jag är nöjd med min text. – Jag måste veta mer om hur man skriver jämförande faktatexter. Notera om någon elev tycks behöva något extra i form av stöd eller utma ning inom arbetsområdet.
•
I2
1
2
3
Faktatext
Elevens namn:
5
4
6
7
8
9
11
10
12
13
14
16
15
17
18
19
20
22
21
23
urskilja den jämförande faktatextens struktur och särdrag,
Läsa
Jag kan:
sökläsa för att hitta likheter och skillnader mellan olika företeelser/ saker, urskilja jämförelseord som signalerar likheter och skillnader mellan företeelser/saker. samla viktig fakta om två företeelser/saker, sortera fakta utifrån likheter och skillnader,
Jag kan:
Skriva
skriva en jämförande faktatext med inledning, likheter, skillnader och sammanfattande avslutning, använda jämförelseord som signalerar likheter och skillnader, skriva och stava rätt. planera och genomföra en jämförande undersökning,
Tala
tydligt visa på likheter och skillnader mellan olika produkter,
Jag kan:
muntligt presentera en undersökning,
få med redovisningens tre delar: inledning, innehåll och sammanfattning med slutomdöme.
Kopieringsunderlag © 2017 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 6, ISBN 978-91-27-44830-8
INLEDNING
23
I matriserna som visar kapitelmålen kan du göra anteckningar om kunskapsläget hos eleverna under arbetets gång. Du hittar dem i inledningskapitlet från s. 22.
FA S TAV K TAT N IENXG T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 87
87
29/06/17 14:23
Tänk att det finns så många likheter mellan…
Mål Läsa
Skriva
Jag kan: y urskilja den jämförande faktatextens struktur och särdrag, y sökläsa för att hitta likheter och skillnader mellan olika företeelser/saker, y urskilja jämförelseord som signalerar likheter och skillnader mellan företeelser/saker.
Faktatext
Jag kan:
Jag kan: y samla viktig fakta om två företeelser/saker, y sortera fakta utifrån likheter och skillnader, y skriva jämförande faktatext med inledning, likheter, skillnader och sammanfattande avslutning, y använda jämförelseord som signalerar likheter och skillnader, y skriva och stava rätt.
Tala
Kla ra ! a gå f rd g
y planera och genomföra en jämförande undersökning, y muntligt presentera en undersökning, y tydligt visa på likheter och skillnader mellan olika produkter, y få med redovisningens tre delar: inledning, innehåll och sammanfattning med slutomdöme.
Ibland kan man ha nytta av att jämföra saker eller företeelser med varandra. Du gör det säkert redan i skolans ämnen, exempelvis när du jämför tidsepoker med varandra eller när du jämför livsvillkor i olika länder. Men du jämför även saker i din vardag, exempelvis vilket spel du ska köpa eller vilket telefonabonnemang du ska välja. Listan kan göras lång på saker som man vill jämföra. I det här kapitlet får du lära dig hur jämförande faktatexter kan vara uppbyggda. Du får läsa och skriva om olika religioner för att se hur de liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Du får också vara programledare för ett konsumentprogram och göra en jämförelse mellan olika varor.
30
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 30
FA KTAT E X T
2017-02-15 21:46
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 31
2017-02-15 21:46
Kapiteluppstart, s 30–31 På introduktionsuppslaget finns den jämförande faktatextens syfte och kapitlets mål tydligt utskrivna. Genom läsning och diskussioner i klassen om vad som är bekant och vad som är nytt, kopplas syfte och mål till elev ernas förkunskaper.
Så här kan du göra
• • • •
Introducera uppslaget Faktatext i elevboken. Läs om texttypen och för tydliga för eleverna att syftet med jämförande faktatexter är att påvisa likheter och skillnader på olika företeelser/saker. Låt eleverna ge förslag på företeelser/saker som skulle passa bra att skriva en jämförande faktatext om. Se förslag här intill. Välj tillsammans ut något av exemplen eller hitta något eget. Rita ett Venndiagram på tavlan eller visa kopieringsunderlag F4 – Venndiagram, s. 113, på digital storbild. Skriv ämnen ovanför varje cirkel. Låt eleverna fundera ut vilka likheter och skillnader de kan komma på. Förtydliga läsa, skriva och talamålen genom samtal. Visa kopierings underlag F1 – Mål, s. 110, på digital storbild. Försök att hitta konkreta exempel på målens innebörd utifrån klassens erfarenheter, och ställ frågor som: – Vad betyder målet? – Vilka förkunskaper har vi om jämförande faktatexter? Vad vet vi sedan tidigare?
31
F1
Mål Läsa
Skriva
Jag kan: y urskilja den jämförande faktatextens struktur och särdrag, y sökläsa för att hitta likheter och skillnader mellan olika företeelser/saker, y urskilja jämförelseord som signalerar likheter och skillnader mellan företeelser/saker.
Jag kan:
Jag kan: y samla viktig fakta om två företeelser/saker, y sortera fakta utifrån likheter och skillnader, y skriva jämförande faktatext med inledning, likheter, skillnader och sammanfattande avslutning, y använda jämförelseord som signalerar likheter och skillnader, y skriva och stava rätt.
Tala
Kl ara a gå! f rd g
y planera och genomföra en jämförande undersökning, y muntligt presentera en undersökning, y tydligt visa på likheter och skillnader mellan olika produkter, y få med redovisningens tre delar: inledning, innehåll och sammanfattning med slutomdöme.
FA KTAT E X T
110 FA K TAT E X T
31
Kopieringsunderlag © 2017 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 6, ISBN 978-91-27-44830-8
Man kan jämföra: två insekter med varandra t.ex. bi och geting, två naturmiljöer med varandra t.ex. hav och sjö, två sporter med varandra t.ex. hockey och bandy, två tidsperioder med varandra t.ex. 1700-talet och nutid.
88 FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 88
29/06/17 14:23
Mål: Läsa
yy använda
Jag kan:
I texttypens särdrag ingår jämförelseord som signa lerar likheter och skillnader. Vissa jämförelseord visar på likheter t.ex. också, även och båda. Andra jämförelseord visar på skillnader som t.ex. fastän, till skillnad från och å ena sidan …å andra sidan.
jämförelseord som signalerar likheter och skillnader,
yy urskilja
den jämförande faktatextens struktur och särdrag,
Att kunna urskilja strukturen i texterna man läser underlättar läsförståelsen. Den jämförande fakta textens struktur innefattar en inledning, stycken med likheter, stycken med skillnader och en sam manfattande avslutning. Även faktarutor, bild och bildtexter kan förekomma. Särdragen omfattar jäm förelseord som signalerar likheter och skillnader. yy sökläsa
för att hitta likheter och skillnader mellan olika företeelser/saker,
Att kunna sökläsa innebär att man har förmågan att översiktligt läsa texten för att hitta den information man söker efter. Informationen kan finnas på olika ställen i texten. yy urskilja
jämförelseord som signalerar likheter och skillnader mellan företeelser/saker.
Den jämförande faktatexten innehåller ord som sig nalerar likheter och skillnader. Kan man urskilja dessa underlättar det förståelsen av texten.
Skriva Jag kan:
yy samla
yy skriva
och stava rätt.
Eleverna ska vara medvetna om att grammatiska strukturer som stavning, interpunktion och styckes indelning har betydelse för hur den skrivna texten uppfattas och förstås.
Tala Jag kan:
yy planera
och genomföra en jämförande undersökning,
Kunskapen om den jämförande faktatextens särdrag används för att planera och genomföra en konsu mentundersökning av två produkter.
yy muntligt
presentera en undersökning,
Resultaten i de jämförande undersökningarna ska därefter redovisas i muntligt på ett intresseväckande sätt så att de som lyssnar hänger med i det som redo visas.
yy tydligt
viktig fakta om två företeelser/saker,
En jämförande faktatext förklarar likheter och skill nader mellan två (eller fler) företeelser/saker. Att samla relevant fakta om dessa företeelser/saker är avgörande för vidare arbete med texten. yy sortera
fakta utifrån likheter och skillnader,
Texttypen bygger på att man beskriver likheter och skillnader på ett tydligt sätt i texten. yy skriva
en jämförande faktatext med inledning, likheter, skillnader och sammanfattande avslutning,
visa på likheter och skillnader mellan olika produkter,
Eleverna ska använda sig av ord som signalerar lik heter och skillnader i sin presentation.
yy få
med redovisningems tre delar: inledning, innehåll och sammanfattning med slutomdöme.
Presentationen ska innehålla en röd tråd med inled ning, innehåll där jämförelsen sker samt en avslu tande sammanfattning med slutomdöme.
Den jämförande faktatexten inleds med en inledning som kort beskriver vilka företeelser/saker som jäm förs. I kommande stycken beskrivs likheterna där efter beskrivs skillnaderna. Texten avslutas med en sammanfattande avslutning.
FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 89
89
29/06/17 14:23
Introduktion till faktatext – läsa Att läsa och förstå innehållet i en faktatext är utmanande för många elever. Faktatexter innehåller mycket information, okända och abstrakta ord och begrepp. Att vara förtrogen med texttypens struk tur och särdrag underlättar elevernas läsförståelse och även i förläng ningen deras skrivande av egna faktatexter. Utifrån de modelltexter som presenteras här kommer eleverna få träna på att avgöra vad som är viktigt i texten genom att sökläsa och titta på textens struktur och särdrag. De tränar på att urskilja jämförelseord för likheter och skillnader. De får även strukturera upp faktatexternas innehåll i den grafiska stödstrukturen, Jämförandeburgaren.
Så här kan du göra
• Som en inledning till det här avsnittet kan det vara bra att repetera vad som är typiskt för faktatexter och hur man som läsare kan gripa sig an en faktatext för att lättare kunna förstå innehållet i texten.
• Diskutera:
– I vilka sammanhang möter vi faktatexter? T.ex. inom No- och So- ämnena men även i instruktioner. – Vad är typiskt för olika faktatexter? De kan beskriva, förklara eller jämföra saker/företeelser. Texterna innehåller ämnesspecifika ord och texttypiska ord såsom tidsord, förklarande ord och jämförelseord. – Hur kan man som läsare snabbt bilda sig en uppfattning om vad faktatexten handlar om? Man läser rubriker, inledning, tittar på bilder och tabeller och läser bildtexter. • Läs målen för Läsa på s. 31 i elevboken och jämför dem med kriterierna i Bedömningsskalan på s. 35. Förklara vad de olika kriterierna står för och gör eleverna medvetna om vad de ska bedömas på.
Tidsord:
Förklarande ord:
först sedan efter det till sist medan efter genast så snart som senare då under tiden så småningom slutligen
för att det är anledningen det beror på på så vis det är vad som händer när det är därför på grund av så kallade det där eftersom om när
JÄMFÖRELSEORD
Likheter också även båda/alla såväl som i likhet med precis som på samma sätt som
Skillnader men fastän dock medan å andra sidan jämfört med även om medan däremot emellertid till skillnad från i sin tur
90 FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 90
29/06/17 14:23
Läsa
Hitta struktur och viktig fakta
Läs och stryk under rubrik och underrubriker med orange. Läs och ringa in inledningen med gult. Ringa in bilder och bildtexter med lila.
Jämförande faktatexter syftar till att visa på likheter och skillnader. Nu ska du få jämföra tre högtider inom de tre religionerna judendom, kristendom och islam.
Stryk under viktig fakta om chanukka med blått. Stryk under viktig fakta om julen med rött.
Läs texten Tre viktiga högtider inom judendom, kristendom och islam.
Stryk under viktig fakta om eid al-fitr med grönt.
Tre viktiga högtider inom judendom, kristendom och islam
Högtiderna har mycket gemensamt Sammanfattningsvis kan man säga att de tre högtiderna har mycket gemensamt. Det är högtider som man firar med glädje och tacksamhet. Man träffar nära och kära, äter mat tillsammans och delar ut presenter. Något som skiljer högtiderna åt är varför och när på året de firas. Eidfirande barn i en familj i Malaysia. Familjen umgås, ger varandra presenter och äter god mat och sötsaker.
Firas av olika anledningar De tre högtiderna har olika anledningar till varför de firas. Judarna firar återinvigningen av templet i Jerusalem för mer än 2 000 år sedan medan de kristna firar att Jesus föddes i staden Betlehem. Muslimerna firar att den långa fastemånaden ramadan är slut.
32
FA KTAT E X T
LÄSA
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 32
Hos familjer som firar jul i Sverige är det ofta en person utklädd till tomte som kommer med presenter till barnen.
2017-02-15 21:46
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Glädje och samvaro En av judendomens viktigaste högtider är chanukka. Det är en glädjefylld högtid precis som de kristnas jul och muslimernas eid al-fitr. Alla de tre högtiderna firas genom att släkt, familj och vänner träffas. Man äter mat som är speciell för högtiden och barnen får ofta presenter. När man möts önskar man varandra en glad chanukka, god jul eller välsignad eid.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Vad är en religiös högtid och hur skiljer sig högtider från varandra i olika religioner? En religiös högtid är ett firande som infaller under en eller flera dagar och har sitt ursprung i att man uppmärksammar något som har med ens religion att göra. Hur högtiderna har firats har förändrats genom historien och hur de firas i dag beror mycket på i vilket land eller i vilken kultur man befinner sig. Många traditioner har ändå bevarats genom åren. Nu ska vi jämföra tre stora högtider inom religionerna judendom, kristendom och islam.
Firas under olika tidpunkter på året En annan olikhet är vid vilken tidpunkt de tre högtiderna infaller under året. Till skillnad från julen som alltid infaller den 24–25 december, infaller chanukka på olika datum varje år, vid nymåne i november–december. Eid al-fitr i sin tur inleds vid soluppgången efter det att nymånen siktats den första dagen i månaden som följer efter ramadan. Tidpunkten för när detta infaller varierar från land till land och mellan olika grupperingar.
Under chanukka tänder man ett ljus varje kväll i en åttaarmad ljusstake.
FA KTAT E X T
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 33
LÄSA
33
2017-02-15 21:46
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 32–33
Hitta struktur och viktig fakta Ju säkrare eleverna blir på den jämförande textens struktur och särdrag desto lättare förstår de det de läser.
Så här kan du göra
• Visa kopieringsunderlag F5 – Jämförande faktatext, s. 114–115, på digital
storbild. Berätta att ni ska ta hjälp av textens struktur och särdrag för att få en uppfattning om vad texten handlar om.
• Läs och stryk under rubrikerna och diskutera vilka ledtrådar dessa ger om vad texten kommer att handla om.
• Läs och ringa in inledningen. Uppmärksamma vilken information ni får där. Vad är det som kommer att jämföras i texten?
• Läs och ringa in avslutningen. Vilken information får ni där? • Ringa in bilder och bildtexter. Titta, läs och diskutera vilken information dessa ger.
• Läs därefter igenom hela texten högt för eleverna. Stanna upp, resonera till sammans runt de stycken som behandlar likheter mellan religionerna och de stycken som behandlar olikheter. Stryk under viktig fakta om de olika religionerna med olika färger.
Färger som används i elevboken:
med nästa uppslag.
rött = kristendom
• Spara texten och understrykningarna. Ni ska använda dem under arbetet
blått = judendom
• Introducera uppslaget Hitta struktur och viktiga fakta och låt eleverna arbeta
grönt = islam
i elevboken.
FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 91
91
29/06/17 14:23
Fyll i Jämförandeburgaren Fyll i Jämförandeburgaren med stödord utifrån texten på sidorna 32–33.
Inledning
Jä
mf
ö
d ra n
eb
u rg
a re
n
Likheter
Skillnader jul
eid al-f i tr
Sammanfattande avslutning
34
FA KTAT E X T
LÄSA
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 34
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
chanukka
2017-02-15 21:46
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 34
Fyll i Jämförandeburgaren På förra uppslaget sökte eleverna fakta om de tre religionerna i en jämförande faktatext. Nu ska ni tillsammans arbeta med och fylla i den g rafiska stödstrukturen Jämförandeburgaren så att eleverna blir förtrogna med texttypens struktur.
Så här kan du göra
• Visa kopieringsunderlag F3 – Jämförandeburgaren 2, s. 112, på digital storbild. Berätta att den jämförande faktatexten kan byggas upp med stöd av Jämföran deburgaren.
• Förklara att man i locket skriver stödord som passar till inledningen. Inled ningen ska presentera de företeelser/saker som ska jämföras.
• I lagret med rubriken Likheter skriver man in stödord som pekar på just likheter mellan de företeelser/saker som jämförs.
• I lagret med rubriken Skillnader skriver man in stödord om vad som skiljer
företeelserna/sakerna åt. Det här segmentet i Jämförandeburgaren kan delas upp i flera mindre delar beroende på hur många saker/företeelser som jämförs.
• I botten skriver man stödord som sammanfattar det viktigaste. • Visa kopieringsunderlag F5 – Jämförande faktatext, s 114–115 på digital stor bild (den text ni arbetade igenom under förra lektionen).
• Läs stycke för stycke. Utgå från understrykningarna och plocka ut stödord som du skriver in i Jämförandeburgaren, se förslag här intill. Låt eleverna komma med förslag.
• Introducera sidan Fyll i Jämförandeburgaren och låt eleverna arbeta i elevboken. 92 FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 92
29/06/17 14:23
Inledning
Jä
mf
ö
d ra n
eb
u rg
a re
n
judendomen, kristendomen, islam, mycket gemensamt, kallas syskonreligioner
Likheter en och samma ud som skapat världen, ud är b armhärtig, delar myter och berättelser bl.a. om skapelsen, första människorna, kallar Abraham stamfader, alla har en helig skrift, en dag i veckan som är extra viktig
j udendom förbud mot att avbilda ud viktigaste veckodag lördag Jesus – lärd man
Skillnader kristendom får avbilda ud, viktigaste veckodag söndag Jesus – uds son
is lam förbud mot att avbilda ud, viktigaste veckodag fredag Jesus – stor p rofet
Sammanfattande avslutning Mycket gemensamt, likheter – en gud, delar myter, en viktig veckodag. Skillnader – olika regler för att avbilda gud, synen på vem Jesus är, vilka dagar som är viktiga
FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 93
93
29/06/17 14:23
Jämförelseord
JÄMFÖREL SEORD
I den jämförande faktatexten används jämförelseord som signalerar likheter och skillnader. Läs texten Tre viktiga högtider inom judendom, kristendom och islam på sidorna 32 – 33. Stryk under alla jämförelseord som signalerar likheter med grönt.
Likheter
Skillnader
också även båda/alla och såväl som i likhet med precis som på samma sätt som
men fastän dock medan å andra sidan jämfört med även om medan däremot emellertid till skillnad från i sin tur
Stryk under alla jämförelseord som signalerar skillnader med gult.
Vilka jämförelseord hittade du som visar på likheter?
Vilka jämförelseord hittade du som visar på skillnader?
JÄMFÖRELSEORD Kryssa i bedömningsskalan utifrån hur du tycker att du har nått målen.
B e dö
y Mål – Läsa
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Jag kan:
Påbörjat
Uppnått
Utvecklat
mnin
g
lan s s ka
Välutvecklat
urskilja den jämförande faktatextens struktur och särdrag, sökläsa för att hitta likheter och skillnader mellan olika företeelser/saker,
Likheter
Skillnader
också även båda/alla såväl som i likhet med precis som på samma sätt som
men fastän dock medan å andra sidan jämfört med även om medan däremot emellertid till skillnad från i sin tur
urskilja jämförelseord som signalerar likheter och skillnader mellan företeelser/saker.
FA KTAT E X T
KlaraSvenskan6_TalaLasaSkriva.indd 35
LÄSA
35
2017-02-15 21:46
Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 35
Jämförelseord I den jämförande faktatexten används jämförelseord för att signalera likheter och skillnader mellan de saker/företeelser som jämförs.
Så här kan du göra
• • • • •
Berätta för eleverna att man kan använda sig av jämförelseord för att signa lera likheter och skillnader mellan de saker/företeelser man jämför.
Venndiagram
Olika
F4
Lika
Olika
Dela ut kopieringsunderlag F6 – Jämförelseord, s. 116. Låt eleverna klippa ut orden och dela dem i två högar; en hög med ord som används för att beskriva likheter och en hög för ord som används för att beskriva skillna der. Diskutera vad eleverna kommit fram till. Välj tillsammans ut två föremål som ni vill jämföra. Ta hjälp av förslagen i rutan här bredvid om ni vill. Visa kopieringsunderlag F4 – Venndiagram, s. 113, på digital storbild. Diskutera och fyll i likheter och skillnader mellan föremålen ni valt, i diagrammet. Hjälps åt att formulera meningar om föremålen ni valt att jämföra, där ni använder jämförelseorden ni sorterat och skrivit upp.
Kopieringsunderlag © 2017 Michaela Eriksson, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 6, ISBN 978-91-27-44830-8
FA K TAT E X T
113
Förslag på föremål att jämföra: ett äpple och en apelsin en motorcykel och en bil en katt och en hund en dator och en läsplatta
94 FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 94
29/06/17 14:23
• Leta tillsammans i texten på kopieringsunderlag F5 – Jämförande faktatext, s. 114–115 efter hur författaren har använt jämförande ord i texten, såväl likheter som skillnader.
• Introducera sidan Jämförelseord och låt eleverna arbeta i elevboken.
FA K TAT E X T
02KS_fakta_LHL6_086_123.indd 95
95
29/06/17 14:23
Satslära I Klara svenskan Språklära finns sex uppslag som behandlar satslära. Syftet med satsläran är att uppmärksamma eleverna på hur vårt språk är uppbyggt och då specifikt satser och meningar. Genom att bli medvetna om språkets strukturer stärker eleverna tilltron till sin språkliga och kommunikativa förmåga. I läroplanens centrala innehåll för svenska, årskurs 4–6, anges att eleverna ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form och kunna ge och ta emot respons. Utöver det nämner läroplanen explicit att läraren ska undervisa om meningsbyggnad, huvudsatser och bisatser. Genom att arbeta medvetet med satslära kan eleverna utveckla en för ståelse för ordens funktion och betydelser i olika typer av texter. I denna medvetna undervisning kopplar man samman skrivande, analyserande och bearbetande med begreppen. Målet är att eleverna ska kunna använda sig av grammatiken, i det här fallet satsdelarna, på ett konkret och praktiskt sätt när de läser, talar och skriver. Genom att lära in ord och begrepp som exempelvis subjekt, predikat, huvudsats och bisats ger man dessutom eleverna ett meta språk som de kan använda i samtal, vid textbearbetning och vid analys av egna och andras texter. I kapitlet presenteras subjekt, predikat, objekt, adverbial samt huvudsats och bisats.
Kartläggning För att veta hur du ska lägga upp arbetet med satsläran kan det vara bra att först göra en kartläggning. Kartläggningens syfte är att ta reda på elevernas förkunskaper om satslära. Kartläggningen mäter inte elevernas metakunskaper om satsläran. Elevernas svar på kartläggningen ger dig som lärare en uppfattning om vilka insatser du behöver göra och vilken nivå du kan lägga din undervisning på under ämnesområdet. Vilka elever behöver mycket stöd och hjälp? Kartläggningen för kapitlet Satslära består av kopieringsunderlag S1, s. 291, som eleverna får fylla i.
Facit
Kartläggning 1. Mobilen ringde. Jag spelar teater. Sommaren var varm. 2. Flickan, björnen, Bandet 3. hickar, Sjunger, spelar
276 S AT S L Ä R A
08KS_satslara_LHL6_276_297.indd 276
29/06/17 17:43
Vilka ord är subjekt och vilka är predikat i meningarna? Markera dem med s och p.
Satslära
Vi spelar trumpet varje onsdag.
p
s
De målar tavlor i olja.
Subjekt och predikat
Leon tuschar sina serier.
Skriv p under alla predikat. Ett av subjekten i texten består av flera ord. Vilka ord?
Bianca agerar på scenen.
Elsa ritar serier
Kulturskolan öppnar klockan tre. Teaterträningen börjar klockan halv fyra.
p
p
s
p
p
s
Gurra och Alexandra dansar streetdance.
Monstret är ledset. Det har ingen familj och inga
s
p
s
Elsa ritar en serie. Den handlar om ett monster.
s
p
s
p
s
s p
vänner. Till slut får monstret en vän. Monstret och
p
s
s
vännen gör saker tillsammans. De spelar tevespel.
Monstret och vännen
p
s
Läs texten. Skriv s under alla subjekt.
p
s
p
De går på bio. De tränar basket.
s p
s
s
Gör om två av meningarna från uppgift 5 till frågor genom att kasta om orden.
p
p
Först skissar Elsa bilderna i rutorna. Därefter
p
s
målar hon alla linjer och skuggor med svart tusch.
p
s
I bubblorna skriver hon repliker. Till sist färglägger
p
Alla fullständiga satser består av ett subjekt och ett predikat: Dilba tränar. s
p
Predikatet är alltid ett verb. Det talar om vad någon gör eller vad som händer i en sats: Dilba tränar.
s
p
Vad händer med subjektets och predikatets plats när du skriver om meningarna till frågor?
Elsa alla bilderna. Det blir otroligt snyggt.
s
s
p
Elsa är nöjd. Serien blir både rolig och sorgsen.
s p
s
p
De byter plats.
För att ta reda på vad som är predikatet i en sats ställer man frågan: – Vad är det som händer/sker? Svar: Någon tränar. Då är tränar predikatet.
40
S ATS L Ä R A
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
För att ta reda på vad som är subjektet i en sats ställer man frågan: – Vem/Vad/Vilka? + verbet: (Vem tränar?) Svar: Det gör Dilba. Då är Dilba subjektet.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Subjektet i en sats talar om vad, vem eller vilka som gör något. Subjektet är ofta ett substantiv eller ett pronomen.
Hitta på egna subjekt och predikat i meningarna.
En pigg
subjekt
predikat
fågel
ruvar
i affären.
En smart
i gröten.
En blek
i simhallen.
En fnittrig
på stranden.
En argsint
under bordet. S ATS L Ä R A
41
Vägledning inför arbete i elevboken, s. 40– 41
Subjekt och predikat Det här är det första av två uppslag som handlar om subjekt och predikat.
Om subjekt och predikat I satsläran tittar man på vilka olika funktioner orden har i en sats. En full ständig sats består av ett subjekt och ett predikat: Dilba (s) tränar (p). Predikatet är alltid ett finit verb som är tempusböjt i antingen presens, preteritum eller imperativ. Det finita verbet är det verb som alltid kommer först i en sats. (Infinita verb som supinum eller infinitiv kräver ett hjälpverb i finit form, t.ex. har tränat.) När man tar ut satsdelarna i en sats är det enklast att lokalisera vilket som är predikatet/finita verbet i satsen. Det kan man göra genom att ställa frågan: Vad är det som händer/sker? – Någon tränar. Subjektet i en sats talar om vad, vem eller vilka som gör något. Subjektet är ofta ett substantiv eller ett pronomen. För att ta reda på vad som är subjektet i en sats kan man ställa frågan: Vem/Vad/Vilka + predikatet? – Vem tränar? Det gör Dilba. Då är Dilba subjektet.
S AT S L Ä R A
08KS_satslara_LHL6_276_297.indd 277
277
29/06/17 17:43
Så här kan du göra I de laborativa övningarna kan eleverna arbeta i grupper om 2–4 personer. • Berätta att ni ska arbeta med något som kallas för satslära. Förklara för eleverna att man i satsläran tittar på vilka olika funktioner eller roller som orden har i en sats. Berätta att man har nytta av att kunna satslära för att skriva korrekta meningar (t.ex. kunna skilja på de/dem) men också när man ska lära sig nya språk. Skriv på tavlan: Dilba tränar. Han smyger. Knakar huset?
• Berätta för eleverna att det krävs två funktioner i en sats för att den ska bli fullständig. Visa på de tre exemplen på tavlan och förklara att alla tre meningarna är fullständiga satser. Låt eleverna fundera vad det är som krävs för att det ska bli en fullständig sats.
• Låt eleverna redovisa och kom gemensamt fram till att det behövs ett verb
och ett substantiv eller pronomen. Förklara för eleverna att dessa två delar kallas för subjekt och predikat. Subjekt och predikat är två olika satsdelar. När man tar ut satsdelarna i en sats, alltså listar ut vilka ord som hör till vilken satsdel, kallas det att man gör en satslösning. Visa också att man skriver ett s respektive p under de ord som är s ubjekt och predikat när man gör en satslösning: Dilba tränar. s
p
Han smyger. s
p
Knakar huset? p
s
• Visa eleverna hur man tar reda på vad som är predikat och subjekt i en sats genom att ställa frågor till satsen:
– Vad händer/sker? (Svaret blir predikatet.) – Vem/Vad/Vilka + predikat? (Svaret blir subjektet.) • Visa kopieringsunderlag S2 – Elsas konstkurs, s. 292, på digital storbild och/eller kopiera upp till eleverna. Detta består av en text med enkla meningar. Uppgiften för eleverna är att identifiera subjekt och predikat i meningarna.
278 S AT S L Ä R A
08KS_satslara_LHL6_276_297.indd 278
29/06/17 17:43
• Låt eleverna redovisa sina resultat. – Vilka subjekt och predikat hittade ni i de olika meningarna? – Var det några som var svåra att hitta? Facit Elsas konstkurs Elsa går en konstkurs på Kulturskolan. Hon gillar kursen. De övar i olika målartekniker. s
p
s
p
s
p
Förra veckan tränade gruppen akvarellmålning. p
s
I dag målar Elsa en stor tavla i oljefärg. Den föreställer en häst och en ryttare i strid. s
s
p
p
Ateljén doftar av olja och terpentin. p
s
Läraren skapar också. Han målar ett landskap med en sjö och höga berg. p
s
s
p
Elsa längtar till nästa vecka. Då står serieteckning på schemat. s
p
p
s
• Introducera uppslaget Subjekt och predikat och låt eleverna arbeta i elevboken. Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med webbövningarna Subjekt och predikat på www.klarasvenskan.se eller med motsvarande övningar i det separata kopieringsunderlaget Språklära Färdighetsträning.
S AT S L Ä R A
08KS_satslara_LHL6_276_297.indd 279
279
29/06/17 17:43
Klara svenskan – Lärarhandledning för årskurs 6 innehåller vägledning och stöd för läraren i arbetet med elevböckerna Tala, läsa, skriva och Språklära. Till lärarhandledningen medföljer inloggning till lärarwebben där samtliga modelltexter och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Klara svenskan för åk 6 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning Knockad Romeo, skönlitterär pocketbok
Klara svenskan är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 4 – 6. Med gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning rustas eleverna till att bli kreativa och självständiga textskapare.
ISBN 978-91-27-44830-8
9 789127 448308
KlaraSvenskan6_LHL_omslag.indd 2
2017-06-18 00:12