Pedagogiska trender och metoder
Pedagogiska trender och metoder
Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan
Författarna tycker att det är viktigt att hela personalstyrkan kän ner delaktighet i framtagandet av årsplanen. Med en ömsesidigt framtagen plan får avdelningarna samma grundsyn på barnens verksamheter, utvecklingssamtal och mycket annat. I boken får du inte bara råd om hur ni kan fördela era aktivite ter på ett rimligt och kvalitativt sätt och bygga upp er årsplan så att den stämmer överens med det uppdrag som Läroplanen ger förskolan, utan även hur det årliga framtagandet av kvalitets redovisningen till kommunförvaltningen kan underlättas.
Göran Krok och Maria Lindewald är verksamma som pedagogiska ut vecklare med ansvar för personalen i Skrattegi Förskolor. De är även flitigt anlitade hand ledare, konsulter och föreläsare genom Skrattegi Utbildning.
Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:
• • • •
Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling
• • •
Betyg/Bedömning/IUP/Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens
Göran Krok & Maria Lindewald
På ett enkelt, verklighetsnära och träffsäkert sätt berättar Göran Krok och Maria Lindewald om sina egna och andra förskollärares erfarenheter i uppbyggandet av sina årsplaner. I boken varvas bakgrund och teori med konkreta råd och exempel. Du får praktiska förslag och tydlig handledning i hur ni kan bygga upp er egen förskolas årsplan, så att den leder till en stressfri miljö där arbetet blir både tydliggjort och glädjefyllt för såväl a rbetslag som barngrupper.
Årsplanen
Årsplanen
Göran Krok Maria Lindewald
Årsplanen Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan
Innehållsförteckning
Presentation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Benämningar i boken
5
Innehållsförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Grundverksamhetens betydelse för lärandet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Förskolans uppdrag Genomförande av grundverksamheten Resultat Uppföljning Utvärdering
16 16 19 19 20
Årsplan – Etapper – Delmål.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Årsplan Etapper Delmål Koppling mellan etapper och läroplan Utvecklingsarbete kring en etapp
23 24 26 28 34
Rimligt arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Begripligt, hanterbart och meningsfullt Delaktighet Utsiktsplats
6
Innehållsförteckning
43 48 49
Starta upp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Tro på förändring! Sätt igång!
58 60
Skapa en årsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Steg 1 – minsta gemensamma nämnare Steg 2 – barnens intressen och lärande Steg 3 – hållpunkter Steg 4 – teman och fördjupningsarbeten Tom årsplan
68 72 78 86 91
Slå ihop olika årsplaner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Kvalitetssäkring och redovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Säkra och stärk utvecklingen Redovisa kvalitén med hjälp av årsplanen
100 101
Syftet med årsplanen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Pedagoger Förskolechefer Barn Föräldrar
106 106 107 107
Litteraturtips.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
Innehållsförteckning
7
Inledning
Årsplanen handlar om hur förskolor kan arbeta fram planer för sina avdelningars pedagogiska verksamhetsår. Vår årsplan tydliggör förskolans organisation och strukturerar dess verksamhet för att skapa ett roligt, engagerande och spännande arbete där alla är delaktiga. Med en årsplan kan arbetet koncentreras kring förskolans uppdrag. Avsikten med boken är att ge pedagoger och förskolchefer en enkel och konkret beskrivning av hur man praktiskt kan arbeta fram en årsplan och därmed organisera arbetet under ett år. Vi ger exempel på en åskådlig modell. Med en årsplan kan förskolan erbjuda en likvärdig kvalitet för alla barn och föräldrar på hela enheten. Vi tycker att en årsplan är av prioriterad vikt. Den bildar utgångspunkten för hur varje arbetslag och den enskilde pedagogen kommer att uppfatta och fullfölja sitt uppdrag.
8
Inledning
Idén om någon slags planering av året har funnits länge i olika förskolor i Sverige. Tanken att lägga upp arbetet så att det följer en viss ordning har alltid varit nödvändig. De flesta arbetslag som vi träffar jobbar naturligtvis efter någon slags indelning av året, men vår erfarenhet är dock att denna indelning sällan är nedskriven. Den sitter istället i huvudet på var och en av pedagogerna, vilket gör att bilden av arbetsindelningen inte ser lika ut hos alla pedagoger. Detta innebär i sin tur att det blir svårt för arbetslaget att få en gemensam bild av arbetet under ett år. Pedagoger i förskolan är inte bättre än andra yrkesgrupper på att se in i varandras hjärnor. För oss, i vårt arbete som anlitade handledare, har det blivit nödvändigt att lyfta fram pedagogernas olika bilder i ljuset, så att arbetslagen kan diskutera och enas om vilka arbetsmoment som skall ingå i verksamheten och när de skall genomföras. När pedagogerna i ett arbetslag kommunicerar och diskuterar sin verksamhet på detta vis, skapas en gemensam förståelse för avdelningens arbete och yrkesutövningen blir tydlig för alla. Det är angeläget att skapa en gemensam syn för alla som arbetar på förskolan. Ett sätt att åskådliggöra organisationen och påvisa vad den förväntar sig av var och en av medarbetarna, är att använda sig av en årsplan. Förskolechefen bör därför tillsammans med enhetens arbetslag diskutera, rita upp och tydliggöra årets viktigaste arbetsmoment.
Inledning
9
Här är några punkter som kan diskuteras: ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■
Vad sker när barnen börjar på förskolan? Hur tar avdelningen emot barnen efter sommaruppehållet? Vad behöver pedagogerna göra för att barnen ska bli trygga med förskolans vardag? Hur vill vi att vår grundverksamhet ska se ut (se kommande kapitel)? När ska vi ha våra utvecklingssamtal med föräldrarna? När ska vi ha föräldramöten? När ska avdelningen skriva sin verksamhetsplan? När vill vi att planeringsdagarna ska ligga? När ska vi arbeta vi med olika fördjupningsarbeten/teman? När ska vi utvärdera verksamheten?
Det är också viktigt att sortera vad som är vad i verksamheten. ■ Vad görs i arbetet med barnen? ■ Vad görs för att förskolan som organisation ska fungera? ■ Vad görs för att utveckla arbetet? När en förskola har kommit så långt att alla dessa frågor är genomarbetade, resulterar det ofta i ett behov av minst tre årsplaner. ■ Årsplan för pedagogiskt upplägg ■ Årsplan för olika möten ■ Årsplan för utvecklingsarbete
10
Inledning
Årsplan - Etapper - Delmål
Årsplanen beskriver förskolans och avdelningens verksamheter under ett år. Månad för månad är årsplanen indelad i etapper. Etapperna fastställer vad som ska prioriteras under en avgränsad period. Etapperna fastställer vad som ska prioriteras under en avgränsad tid. Till respektive etapp kan varje arbetslag skriva upp sina delmål så att de passar barngruppen och situationen på avdelningen.
Årsplan Vi vill beskriva förskolans verksamhetsår utifrån vad som faktiskt görs i förhållande till läroplanen. En årsplan visar tydligt kvalitén i arbetet. Man kan enkelt utläsa vilka aktiviteter som finns med under ett år och när de utförs. Däremot kan man inte tolka hur de utförs. Detta överensstämmer med läroplanen, som har lämnat utförandet av arbetet öppet till varje arbetslag. Utgångspunkten för varje pedagogs arbetsinsats är att, på bästa möjliga sätt, genomföra det uppdrag som förskolans läroplan beskriver utifrån de förutsättningar som står till förfogande. Det gör att personalen måste välja. Arbetslaget måste prioritera det som är viktigt och välja bort det i verksamheten som inte har med läroplanen att göra. Det är bland annat här som årsplanen kan hjälpa arbetslaget. För att kunna genomföra sitt yrkesmässiga uppdrag på ett sätt så
Årsplan - Etapper - Delmål
23
att alla intressenter – barn, föräldrar, kollegor, förskolechefer och förvaltning – är nöjda och delaktiga, krävs en strategi. En strategi som förenar alla att skapa en bra vardag för barnen på förskolan, till exempel en årsplan. Vi anser att det är pedagogernas kunskaper, erfarenheter och förmågor att planera, genomföra och formulera verksamheten och därefter utvärdera den, som ytterst avgör kvalitén på uppdraget och hur förskolan kommer att lyckas med det. En form för detta kan vara att arbeta utifrån en årsplan. Det är förskolans ledning som ansvarar för att varje arbetslag/pedagog kan genomföra uppdraget.
Etapper En årsplan består av flera etapper. Exempel på etapper kan vara introduktion, barnintervjuer, genomförande av verksamhetsplan. I vårt förslag till en årsplan finns just etappen ”Introduktion av grundverksamhet” i rutorna augusti och september (se sid 77). Det innebär att den huvudsakliga aktiviteten för pedagogerna, under denna period, blir att introducera barnen så att de blir förtrogna med hur avdelningen fungerar. De olika etapperna i årsplanen koncentrerar arbetet kring det som är viktigt under en specifik tidsperiod. Det innebär att arbetslaget inte behöver fundera över kommande etapper. De kan fokusera på den nuvarande etappen i förvissning om att den leder fram till nästa etapp. Det är viktigt att arbetslagen på förskolan skriver in sina etapper i årsplanen i en logisk ordning. Med andra ord är det angeläget att etapperna följer barnens grupprocess, så att de exempelvis får lära känna varandra och avdelningen, innan de behöver göra självständiga val.
24
Årsplan - Etapper - Delmål
De inskrivna etapperna beskriver tydligt vad som skall göras och när det skall genomföras. Årsplanen beskriver däremot inte hur arbetslaget väljer att utföra de olika momenten. På så sätt styr inte årsplanen över det pedagogiska hantverket. Däremot stärker den utvecklingen av varje pedagogs yrkeskunskaper i och med att pedagogen får möjlighet att under en etapp renodla sitt arbete. Med en, för hela förskolan, gemensam årsplan kan alla avdelningar koncentrera sig på samma etapp. Det innebär att reflektioner och diskussioner kan ske i samarbete och samförstånd med varandra. På så vis underlättar årsplanen även personalens utvärderingssituation. Arbetslagen kan utvärdera varje etapp för sig medan etappen är i färskt minne. Pedagogerna behöver inte vänta till terminens slut. Etapper synliggör, för både pedagoger och föräldrar, all verksamhet som pågår på en förskola.
Årsplan - Etapper - Delmål
25
Pedagogiska trender och metoder
Pedagogiska trender och metoder
Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan
Författarna tycker att det är viktigt att hela personalstyrkan kän ner delaktighet i framtagandet av årsplanen. Med en ömsesidigt framtagen plan får avdelningarna samma grundsyn på barnens verksamheter, utvecklingssamtal och mycket annat. I boken får du inte bara råd om hur ni kan fördela era aktivite ter på ett rimligt och kvalitativt sätt och bygga upp er årsplan så att den stämmer överens med det uppdrag som Läroplanen ger förskolan, utan även hur det årliga framtagandet av kvalitets redovisningen till kommunförvaltningen kan underlättas.
Göran Krok och Maria Lindewald är verksamma som pedagogiska ut vecklare med ansvar för personalen i Skrattegi Förskolor. De är även flitigt anlitade hand ledare, konsulter och föreläsare genom Skrattegi Utbildning.
Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:
• • • •
Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling
• • •
Betyg/Bedömning/IUP/Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens
Göran Krok & Maria Lindewald
På ett enkelt, verklighetsnära och träffsäkert sätt berättar Göran Krok och Maria Lindewald om sina egna och andra förskollärares erfarenheter i uppbyggandet av sina årsplaner. I boken varvas bakgrund och teori med konkreta råd och exempel. Du får praktiska förslag och tydlig handledning i hur ni kan bygga upp er egen förskolas årsplan, så att den leder till en stressfri miljö där arbetet blir både tydliggjort och glädjefyllt för såväl a rbetslag som barngrupper.
Årsplanen
Årsplanen
Göran Krok Maria Lindewald
Årsplanen Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan