9789113032771

SJYST/SCHYST/SCHYSST HUSERAR/R SIV STRÖMQUIST

VART VART

KAFFEREP

VART/VAR ÄR

TIDPLAN/TIDSPLAN

KARAKTÄR

DE/DEM/DOM

DATORMÖSS/DATORMUSAR

HAJP

PÅ VÄG?

VARKEN ELLER/VARE SIG

BÅDA/BÄ

TIDPLAN/TIDSPLAN

IDAG/I DAG

OCH ANDRA SPRÅKFRÅGOR I TIDEN

TELEFONÖR

FÖRST TILL KVARN

Siv Strömquist

Vart är vart på väg? och andra språkfrågor i tiden

n orsted ts

112206 Vart ar vart ORI.indd 3

11-06-30 14.31.55

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2011, Siv Strömquist och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Jens Magnusson

Första upplagan, första tryckningen isbn 978-91-1-303277-1 Tryckt hos ScandBook, Falun 2011 Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

112206 Vart ar vart ORI.indd 4

11-06-30 14.31.59

I N N EH ÅL L

Till läsaren

13

Trender och tendenser i dagens svenska

17

VILKA REGLER GÄLLER?

25

1 Klassiska val

27 28 30 31 32 33 35 36 37 38 40 41 42 43 45 46 48 49 50 52

Vart är vart på väg?

Vart för oss till vardagen Vart är nu ordet var på väg?

Det kan bli missförstånd Före och innan har länge använts sida vid sida Även om eller även fast Lite eller litet inte lätt Lite kan också betyda mycket Prova och pröva kan bli testa I dag eller idag?

I går – vad är det?

Nerslagen kan lätt bli nedslagen Varning för skrytfenor!

Besvärliga ordpar Vem slår allt oftare ut vilka Tidplan eller tidsplan?

Varken eller vare sig?

Stöd för både stödja och stöda Unga hellre själva än ensamma

innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 5

|5

11-06-30 14.31.59

Knappt hinna är bättre än nästan Båda och bägge går lika bra Äldre än mig eller äldre än jag?

Skriver vi de, dem eller dom?

De eller dem, det är frågan Rätt val kan ge irritation Reglerna förvirrar Kliva tar ett kliv till högre stilnivå

2 Ordbildning och böjning Lånord eller låneord?

Ortnamn eller ortsnamn?

Nattåg, nattetid och nattamat Gamla uttryck oss till handa Ändelsen -is ger ett ledigare språk Fritis eller fritids?

Könet måste få avgöra valet av adjektivändelse Maskulin ändelse är inte finare Fotnötter, kofotar och nötknäppare Datormöss eller datormusar?

Många bryter mot regeln om inre böjning Buda, brattig och blogg E är inte alltid samma e Ordbildning som signalerar förändring

3 Konsten att handskas med lånord Pluralformer ger perenna problem Både sjyst och schyst är schysst att skriva Stavningsreform efterlyses En svår konst att böja franska lånord Entourage och pistasch Sanera svenska medier från svensk media I dag är det medier som gäller Ändelsen -ium krånglar till det En fråga om wraps

53 54 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 68 69 70 72 73 75 76 78 79 81 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94

6 | innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 6

11-06-30 14.31.59

Hur ska vi böja en body?

Body mitt i utvecklingen Mörk framtid för homestaging Hemstajling än en gång

95 96 98 99

4 Fraser, satser och meningskonstruktion ”Eftersom att” skriver vi inte – än så länge Nya regler ger mer flyt i texten Små ord har stor betydelse för flytet Fullständig mening – inte alltid ett krav Det handlar om perspektiv Lekfulla kontaminationer Slagna och satta rekord brinner i faggorna Lätt att blanda ihop uttryck Över – en jokerpreposition att fascineras över Kring prepositionen kring Nästa Slussen Snåriga regler för sär- och sammanskrivning Satsledsdubbleringar ger lyssnarhjälp ”Eller hur” finner nya användningsområden

5 Skrivsätt och stavning Kär maräng har många stavningar På vilket sätt stavas tågsätt?

Förkortningar med eller utan punkt?

Skrikiga versaler tappar mark Genus på initialförkortningar Regler sätter stor och liten på plats Skillnaden mellan Wagneropera och falukorv Stora bokstäver segrar i kampen om ortsborna Stort och smått i varumärkenas värld Bara siffror räcker för att skriva datum Inga punkter i stora tal En gång om dagen eller 1 gång/dag

102 103 105 106 108 109 111 112 114 115 117 118 119 121 123 124 125 127 128 129 131 132 134 135 136 137 139 139

innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 7

|7

11-06-30 14.31.59

TECKEN OCH TYPOGRAFI

141

6 Skiljetecken

143 144 146 148 149 151 152 153 155 156 157 158 159 161 162 164 165 166

7 Typografi och skrivtecken

167 168 170 171 172 174 175 176 177 179 180 182

Skiljetecknens pausfunktion Då ska kommat komma Meningen ändras med fel skiljetecken Kommatecken är bra, men inte till allt Parhästarna kolon och semikolon Kolon pekar framåt Semikolon måste användas rätt Svårhanterat tecken Hyllat tecken Efter tankstreck ska man se upp Tankstreck – i rubriker av olika slag Varning för parentetiskt modetecken Frågor som inte ser ut som frågor Uttryck för vrede att användas med måtta Var försiktig med skiljeteckensexcesser! Är du en styckemarodör?

Regler för styckelängd?

Skiljetecknens specialuppgifter Bindestrecket – ett användbart streck Skillnaden mellan bindestreck och tankstreck Tankstreck som skrivtecken Teknik för tankstreck Fast mellanrum – när och hur?

Snedstreckets användningsområden Et-tecken och snabel-a Historien om snabel-a Konsten att kursivera Det lutar åt lutade titlar Hur vet man var titeln slutar och hur använder man citattecken?

Förhållandet mellan kursiv och citattecken Kursiv i botanikens tjänst

183 185 185

8 | innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 8

11-06-30 14.32.00

ORD, ORD, ORD

187

8 Ordkunskap – från kafferep till pussgurka

189 Långt och högt – språkmysterium med lång tradition 190 På tal om långt och högt 192 När blir lagen spad?

193 Ett ord av det rätta virket 194 Menföre gör det svårt att ta sig fram 196 Dåligt glid på våren 197 Mysteriet med färisten 199 Traktorerna gav svenskan ordet färist 200 Sumpad sump i sumpen 202 Knepiga ordpar under trädgårdssäsongen 203 Man kan faktiskt ploga en åker 205 Språklig oreda bland verktyg och redskap 206 Vilka sysslor har en syssloman och vad gör en paralegal?

208 Nuvarande tyder på förändring 210 Spädbarn är ett pyttelitet språkproblem 211 Att repa sidenlappar och dela kostnader 213 Kafferepets gåta är inte helt lätt att lösa 214 Kafferepets lösning?

216 Feminin junta för dagens trendiga män 216 Ny ordkunskap tack vare katten 218 Pussgurkan är söt men inte alltid mänsklig 219 Pussgurkan tar plats 220 Ogenomskinliga ord 221 Rättvisa på modet inför valet 221 Vi är inte längre vårt yrke 223 När orden havererar 225 Det finns rättshaverister nog att göra ordet levande 226 Järnvägsstation har blivit tågstation 228 Finns ordet telefonör?

229 Tankemissar om tankstrecket 230 Varg i vargavintern 231 Vargen stortrivs i språket 233 innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 9

|9

11-06-30 14.32.00

9 Gamla ord – ny betydelse Modeordet berättelse Värsta festen är inte den sämsta Nu förväntas vi sprita på jobbet Otroligt med två uttal Vart tog den kylslagna mjölken vägen?

Pojkar huserar och flickor rumsterar Varning för tillfälligtvis Orationellt att äntra rummet Kvarbliven väntan hos myndigheten Ett välbekant ord med ny betydelseinriktning Gamla ord får nytt liv Flina, lättsövd och amma – ord på glid

10 Engelska på svenska Mossiga uttryck och daterade ord Homonymer har vi klarat förr Delade meningar om delade meningar Stöpning, pyntning och vinmakning Personer slås ut av onödiga karaktärer Ett ord med mycket karaktär Karaktären får ny roll Vad betyder reservation och posta?

Studievägledare bör inte suggerera en karriär Raptävling låter inget vidare Anglicismer gör inte alltid skillnad Ovant med naket lämna Är du tröttare eller mer trött?

Anglicismspöket drar sig tillbaka

11 Ordspråk och talesätt Skära alla över en kam Varför hamnade hönsen under isen?

Kommer David från Davy Jones?

Först till kvarn

235 237 238 239 241 242 243 245 246 247 249 250 252

254 255 257 259 260 262 263 265 266 267 269 270 272 273 275 277 278 280 281 282

10 | innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 10

11-06-30 14.32.00

Nära ögat Många järn i elden var dåligt förr Kan undra sa flundra om gädda är fisk Slå sig för bröstet Grumligt spad med klar ironi

283 284 285 287 288

12 Tankar om språkliga hjälpredor

290 292 293 294 296 297 298

Hajp, guss och keff i SAOL Språkriktighetsboken Synonymordboken Svensk ordbok Bonniers svenska ordbok Språkrådets nyordslista 2010

LITTERATUR OCH REGISTER

301

Här hittar man svaren

303 303

Ordböcker Skrivregler, språkriktighet, grammatik och ordbildning Ordspråk, talesätt och bevingade ord

304 304

Författare eller verk som jag citerar eller refererar till

304

Fler lästips för dig som gillar språk

306

Register

307

innehåll

112206 Vart ar vart ORI.indd 11

| 11

11-06-30 14.32.00

Trender och tendenser i dagens svenska Trendspaning på språkområdet bedriver man bäst med hjälp av genuint språkintresserade medmänniskor, i synnerhet tidningsläsare. Det är i alla fall min erfarenhet. Min verksamhet som språkspaltskribent i Svenska Dagbladet under 17 år har lärt mig att språkets utveckling bäst speglas i engagerade språkanvändares reaktioner på vad som håller på att ske.

Utan alla läsarbrev med frågor, belysande kommentarer och kloka invändningar hade jag inte vetat lika mycket om vad som rör sig i språket just nu.

Tack vare kontakten med mina läsare kan jag konstatera att de påtagligaste trenderna och tendenserna just nu är att skriftspråket tenderar att bli allt informellare, eller att skriften närmar sig talet, om man så vill. En annan tendens är det ökande bruket av lånord, i synnerhet engelska, och det avtagande bruket av överflödiga kommatecken, resterna från den gamla satskommateringen. Trendsättare är framför allt dagstidningsskribenterna, och trendigast verkar den vara som vågar tänja mest på det formella skriftspråkets gränser.

Språket utvecklas. Det har det alltid gjort och det kommer det alltid att göra. Men nog verkar det ske ovanligt mycket just nu. Och dessutom ovanligt fort. Den utveckling mot kortare meningar, enklare meningsbyggnad och ett bitvis ­informellt ordval som vi har sett karaktärisera skriftspråket trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 17

| 17

11-06-30 14.32.01

under de senaste decennierna har accelererat under tjugohundratalets första årtionde.

På spaning efter trender och tendenser i språket blir man ständigt överraskad. Inte nog med att skriftspråket i dag accepterar talspråkliga ord och vändningar som var otänk­ bara för tio år sedan, när ett ord som tjej i en tidningsartikel upprörde inte bara en och annan läsare, utan många. I dag kan talspråkligheten rent av kännas formell. Det är först när framställningen kryddas med något supernytt, ett nyord, en anglicism eller en svordom, som man reagerar.

Till den här utvecklingen bidrar naturligtvis en ung generation skribenter och, förstås, de sociala medierna. Den omfattande internationaliseringen, spelkulturen och ett oöverskådligt medieutbud spelar sin roll. Men viktigast av allt för talspråklighetens möjligheter att få inflytande på skriftspråket är troligtvis den av dagspressen för närvarande så omhuldade krönikegenren. En dagstidningskrönikör förväntas ha en personlig stil. Ett personligt tilltal. Ofta resulterar det i en text med talspråkliga drag. Krönikor, kolumner, spalter – alla ska de vara läsarvänliga. De ska ha hög läsbarhet.

I en strävan efter optimal läsbarhet och bästa möjliga kontakt med läsaren använder skribenten då till exempel korta, enkla meningar. Ja, ibland blir det bara meningsfragment.

Tänk bara på alla efterställda bestämningar, inledda med stor bokstav efter en punkt i stället för det traditionella kommatecknet, som i dag ymnigt förekommer på tidningssidorna.

Och, faktiskt, de ofullständiga meningarna håller på att bli rumsrena i vilket formellt skriftspråk som helst. Inte bara i krönikor och kolumner.

Meningsfragmenten är trendiga. Det är också de så kallade satsradningarna, det vill säga konstruktioner bestående av fullständiga meningar som skiljs åt av kommatecken i stället för punkt och stor bokstav. Det innebär visserligen längre 18 | trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 18

11-06-30 14.32.01

grafiska meningar – men onekligen enkel meningskonstruktion.

Enkel meningskonstruktion är också utgångsläget för satsradningar som uppstår när ett kommatecken får ersätta den samordnande konjunktionen och. Den skrivstrategin är visserligen fortfarande ovanlig i det riktigt formella skriftspråket, men den är ett gammalt och beprövat retoriskt/ stilistiskt verkningsmedel. Som sådant går företeelsen under benämningen asyndes, och är – och har varit – ett vanligt skönlitterärt grepp.

I dagens skriftspråk omhuldas satsradningar av krönikörer och kolumnister, förstås, men också av andra skribenter, inte minst när man efter pratminus återger vad någon har sagt. Satsradning är ett perfekt stildrag när man vill återge talspråkets ofta korta huvudsatser, framförda i snabbt tempo.

Skriftspråket närmar sig alltså talspråket i skribenternas strävan mot enkelhet och intimitet. Men också talspråket verkar vara på väg mot det hållet. Det formella talet har en tendens att bli allt informellare. Tänk bara på valet av ­våran och eran i stället för vår och er. Ett stildrag som numera gans­ka ofta förekommer i radio och tv – och som faktiskt även kan höras från podier och talarstolar.

Om trendspanaren vänder blicken mot ord- och frasnivå är det sådant som betydelseglidningar och anglicismer som gör mest väsen av sig. Det vill säga sedan man slutat att förundra sig över att så många, framför allt unga men också äldre, verkar ha gått över till enhetsordet vart för såväl riktning (vart går du?) som läge (var är du?). Den som säger ”vart är du?” irriterar sannolikt många i sin omgivning. Att skriva så väcker folkstorm.

Betydelseglidningar är spännande, och många ord har definitivt bytt betydelse eller fått dubbla innebörder under tjugo­hundratalet. Spendera är ett sådant. Nu spenderar vi inte trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 19

| 19

11-06-30 14.32.01

bara pengar; vi spenderar också tid. Och vem kunde ana att lättsövd faktiskt betyder ’lättväckt’, det vill säga att man sover lätt? Tjugohundratalets språkbrukare använder ordet om sådana som är lätta att söva, bebisar och patienter på operationsbordet. Ett annat ord som varit på glid i decennier är­ beramad. Få vet att uttrycket ursprungligen betydde ’planerad’; hellre vill man ha det till ’beryktad’. Och nu finns också den innebörden dokumenterad i ordbok.

En av de tydligaste tendenserna i vårt språk just nu är den omfattande inlåningen av utländska ord. Särskilt engelska.

Situationen kan liknas vid den som vi hade under 1700-talet, men då var det franska som gällde.

Många irriterar sig över de engelska inlånen, men faktum är att de i allmänhet bara berikar vårt språk. Vi får ett ord för en företeelse som vi inte tidigare hade benämning för, ­eller vi får dubbla uttrycksmöjligheter. Hajpa är bra – för den som inte föredrar det gamla, helsvenska (!) haussa – och visst behövde vi ordet dopning? Men det blir onekligen problem när obetänksamma skribenter tar över engelska ord utan att tänka på att ordet i mer eller mindre identisk språkdräkt redan finns i svenska. Idrottens atlet (för friidrottare) är ett sådant; kulturjournalistikens karaktär (för person i roman eller rollfigur på scenen) är ett annat. Miserabel (’usel’) i stället för olycklig är inte heller så lyckat, och på senare tid har spirituell (’fyndig, kvick’) börjat användas med innebörden andlig.

Tidningsläsarna ryser och efterlyser hårdare tag mot anglicismer av det här slaget.

Många anglicismer i dagspressen är förmodligen bara olycksfall i arbetet. Journalisterna arbetar med engelskspråkigt underlag och så är olyckan framme. I stället för varelse står där kreatur, personer ”krossar gatan” och ”händelser tar plats”. Den här typen av misstag är oftast något av språkets dagsländor. Men ibland får uttrycken fäste i allmänspråket 20 | trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 20

11-06-30 14.32.01

som i fallet med hon var först att i stället för hon var den första som. Knappast någon reagerar längre på den anglicismen.

Resultatet? Att vi har alternativa uttryckssätt. Att språket berikats. Det finns ingen anledning att jaga anglicismer för jaktens skull. Oftast har vi bara att tacka och ta emot. Men självklart ska vi alltid reagera om ny språkanvändning leder till kommunikativa problem.

Inflytande från engelskan kan också få oss att upptäcka mindre vanliga svenska ord och uttryck. Uttryck som har legat i träda. Tänk bara på ämnesfokuseraren när det kommer till som av många betraktas som en ren anglicism (jfr when it comes to). För den som tycker att textbindande element som vad gäller eller angående känns alltför formella är när det kommer till ett bra val. Och en tröst för alla som fruktar anglicismspöket är att uttrycket har använts i svenska språket åtminstone sedan 1800-talets mitt.

En språkutveckling som också den har pågått åtmin­stone under hela tjugohundratalets första decennium och som fortfarande pågår, men som troligtvis är osynlig för många läsare, har med skiljeteckensbruket att göra. Det förefaller som om den tydlighetskommatering som språkvården stipulerade redan 1971 äntligen håller på att få fäste i svenskt skriftspråk.

Kommatecknen blir därmed allt färre när de nu används enbart för läsbarhetens skull, inte för att signalera att skribenten kan sin grammatik.

För den som tycker att kommatecken stör läsningen, att de hackar upp texten, är det en lättnad att forna tiders obligatoriska kommatecken numera är förhållandevis få. Många komman har försvunnit sedan regeln infördes att nödvän­diga bisatser inte ska avskiljas med kommatecken. Och många fortsätter att försvinna när fler och fler inser att kommatering oftast är en bedömningsfråga. Om tydligheten så kräver, då sätter man ut ett kommatecken. Om inte – ja, då är det trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 21

| 21

11-06-30 14.32.02

bara att skriva på. Och njuta av framställningens flyt, utan störande små krokar.

Färre kommatecken blir alltså resultatet när vi kastat av oss den grammatiska kommateringens tvångströja. Och antalet kommatecken minskar naturligtvis också när vi i allt större utsträckning gör efterställda bestämningar till meningsfragment. Är då kommatecknet utrotningshotat?

Nej, inte alls. Dels behöver vi ofta det lilla tecknet för tydlighetens skull, dels finns det fortfarande ett antal obligatoriska kommatecken, som komma runt inskott, komma vid fristående inledande eller avslutande fraser (se detta styckes första mening), komma vid uppräkning och, som i detta styckes andra mening, komma vid dels … dels.

Några kommatecken tycks dessutom vara på väg in.

Satsradningarnas kommatecken har jag redan berört, men vi håller också på att importera ett par kommatecken från engelskan. Ett sådant är kommat före avslutande och i uppräkningar. Där bjuder språkvården motstånd. Ett annat är kommatecken efter hälsnings- och avslutningsfraser i brev och mejl. Här är det så vitt jag förstår valfritt, men man måste komma ihåg att kommatecken ska följas av liten bokstav.

Den traditionella konstruktionen Kära mamma! Tack för ditt brev … blir med kommatecken Kära mamma, tack för ditt brev … Trots att man, eller även om man, i båda fallen börjar på ny rad.

Kommatecknet är alltså på intet sätt på väg att försvinna.

Det håller bara på att hitta sin plats i skiljeteckensfamiljen och definiera sin uppgift i det tidiga tjugohundratalets skriftspråk.

Den trendspaning som jag redovisat här är framför allt inriktad på det skriftspråk som dominerar i dagspress och andra 22 | trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 22

11-06-30 14.32.02

medier. Men jag tror inte att det är alltför djärvt att förutspå att många av de stildrag som jag lyft fram så småningom, ja, kanske inom kort, kommer att återfinnas också i formellare sammanhang, i rapporter, utredningar och avhandlingar.

Kommaterings­tendenserna finns redan där. Och jag sätter en slant på att det inte kommer att dröja särskilt länge förrän den första efterställda bestämningen i form av ett meningsfragment dyker upp i en akademisk avhandling …

trender och tendenser i dagens svenska

112206 Vart ar vart ORI.indd 23

| 23

11-06-30 14.32.02

VILKA REGLER GÄLLER?

112206 Vart ar vart ORI.indd 25

11-06-30 14.32.02

1

Klassiska val

Vissa språkfrågor blir aldrig inaktuella. Nya generationer språkanvändare vill ständigt veta vad som egentligen gäller.

Får man skriva hon är större än mig? Är det rätt eller fel att säga innan matchen? Hur vet man om det ska vara de eller dem? Frågor av det här slaget är inte bara många; de är sig också ganska lika över tid (sic! – bokens första anglicism).

Andra frågor har aktualiserats under det senaste decenniet. Frågan om även fast och även om är i högsta grad en sådan, en annan att vem allt oftare slår ut vilka.

En riktig klassiker är det tilltagande bruket av vart i stället för var. Jag återger här inte mindre än fyra krönikor i detta ämne. Frågorna har varit många.

Bertil Molde skriver i en av sina språkspalter (publicerad i bokform 1992) att frågan om sammanblandningen av var och vart är något som ”svensklärare (och också andra lärare) bör uppmärksamma, särskilt när det oriktiga bruket av vart tycks vara på stark frammarsch”. Tiden har visat att eventuella ansträngningar i den vägen har varit förgäves. Vart är på fortsatt frammarsch.

Just nu förefaller många nya språkproblem uppstå i skärningspunkten mellan det informella och det formella. Informellt talspråk – och också de sociala mediernas informella skriftspråk – påverkar oss alla. Vad är lämpligt och vad är olämpligt? undrar oroliga skribenter. Kan man till exempel 1. klassiska val

112206 Vart ar vart ORI.indd 27

| 27

11-06-30 14.32.02

skriva kliva istället för stiga, i alla sammanhang? Och nästa stora fråga kan bli valet mellan ord som vår och våran.

Det är inte länge sedan våran och eran förekom endast i det allra vardagligaste talspråket. Men under det senaste decenniet har de smugit sig in i talspråket i största allmänhet, och i dag hör vi dem till och med i formella sammanhang, i debatter, från talarstolar och inte minst i radio och tv.

När är det dags för skriftspråket? Och hur markerar vi sedan att vi vill hålla oss på en informell stilnivå? Kan ”vårans” och ”erans” vara en idé? Orden lanserades hos oss på landet i somras av 5-åriga Mikaela, och de ersätter såväl våran/­vårat som eran/erat. Vårans hus går bra. Erans bord likaså. Uttryckssättet har i vilket fall som helst gjort succé i den trängre familjekretsen.

   Vart är vart på väg?

Ordet vart ingår i en grupp små och oansenliga ord som man vanligtvis knappast lägger märke till. Ord som man hör och använder, men som man sällan funderar över. Men det behövs bara att någon använder ordet på ett avvikande sätt så väcks nyfikenheten – eller irritationen. Och så är det just nu med vart. Språkspaltens läsare undrar. Eller med en av frågeställarnas ord: ”Skriv om svenskans tre vart!”

Ja, faktum är att vi enligt NEO har tre olika vart i vårt svenska ordförråd, även om det i allmänhet är adverbet, med betydelsen ’i vilken riktning’ eller ’till vilken plats’, som man tänker på när någon vill tala om ordet vart. Det är nämligen detta vart som, felanvänt, väcker starka känslor hos dem som vet att rätt använda det.

28 | vilka regler gäller?

112206 Vart ar vart ORI.indd 28

11-06-30 14.32.02

Men låt oss börja med de andra två. Ordet vart kan för det första vara substantiv och då betyda ungefär ’något stycke i godtycklig riktning’. Man cyklar på för att komma någonvart eller man suckar över att skrivandet går trögt: Jag kommer ingen vart (ingenvart) med den här texten.

För det andra kan vart vara ett pronomen, den neutrumböjda formen av ordet var (’varje’). Det är detta ord som ingår i det idiomatiska uttrycket i varje fall (’åtminstone’) om man väljer varianten i vart fall. Detta vart är inte så vanligt i skriftspråk. Det är lätt att skriva exempelvis ”en blomma på var plats”, men svårare med ”en blomma på vart bord”. Här känns varje som ett mer tilltalande alternativ.

För det tredje kan vart alltså också vara ett adverb och då uttrycker det som sagt riktning, som i frågan ”Vart går du?”. Problemet är att många, särskilt yngre personer, numera ofta använder detta vart även för att ange läge eller befintlighet. Man säger – och skriver – ”Vart är du?” eller ”Vart ligger boken?” i stället för det förväntade Var är du? eller Var ligger boken?

Detta avvikande, och för många högst irriterande, bruk är en relativt ny företeelse. Det är vanligast i talspråk men förekommer också i skrift.

Det är svårt att hitta någon bra förklaring till den här utvecklingen. En viktig faktor anses vara att de båda orden är så lika, både ljudmässigt och betydelsemässigt, att många troligen tycker att det är onödigt att skilja dem åt. Att man då väljer vart skulle kunna bero på att risken för sammanblandning med ett obetonat vad därmed elimineras.

För begripligheten har det knappast någon betydelse om man väljer vart för både riktning och befintlighet. I mitt norrländska tungomål använder vi vars i båda fallen: vars är du och vars ska du. I Sydsverige är det inte ovanligt med ett genomgående var. Och både engelskan och franskan klarar sig för övrigt också med ett ord, where respektive où.

1. klassiska val

112206 Vart ar vart ORI.indd 29

| 29

11-06-30 14.32.03

Men den som vill vara förvissad om att inte i onödan med sitt språkbruk reta upp någon gör klokt i att, åtminstone under den närmaste framtiden, skilja på var och vart. I vart fall i skrift.

Vart för oss till vardagen Inte kunde jag ana att det lilla ordet vart utgör en sådan favorit hos Språkspaltens läsare. Inte mindre än trettio brev fick jag med anledning av min förra språkspalt, vars huvudsakliga syfte var att lyfta fram skillnaden mellan orden var (anger befintlighet) och vart (anger riktning).

Merparten av brevskrivarna påpekade att jag i min genomgång av ordet varts funktioner glömt bort att ordet, förutom att vara substantiv (ingen vart), pronomen (i vart fall) och adverb (vart är du på väg?) också kan vara verb. Vart, skriver man, kan vara preteritum (imperfekt) av verbet varda och betyder då ’blev’.

Ja, det är så sant. Men detta vart är inte särskilt vanligt i nutida offentligt skriftspråk och därför kände jag mig inte manad att ta med det i en genomgång av ordets mer skriftspråkligt inriktade homonymer (ord med samma uttal och stavning men med olika betydelse). Men visst finns det – och visst använder vi det.

De flesta kan obehindrat citera skapelseberättelsens ”Varde ljus, och det vart ljus”, många använder vart (han vart glad) i sitt talspråk men få skriver så. Vart i betydelsen ’blev’ är helt enkelt alltför vardagligt för nutida skriftspråk. Paradoxalt nog, eftersom såväl grundformen varda som imperativen varde är allt annat än vardagliga. ”Verbet varda är ålderdomligt”, bekräftar Svenska Akademiens grammatik men slår även fast att detta inte gäller ”preteritumformen vart, som är regionalt vanlig och vardaglig”.

30 | vilka regler gäller?

112206 Vart ar vart ORI.indd 30

11-06-30 14.32.03

Vardagligheten, talspråkligheten, bekräftas om man konsulterar textdatabaserna i Språkbanken i Göteborg. Här finns i tidningstexterna försvinnande få exempel på vart som synonym till blev. Och i den mån ordet förekommer i den betydelsen kan man oftast ana ett pratminus någonstans i bakgrunden (”sorterna vi odlade vart svagare med åren”).

Verbformen vart är alltså till sin karaktär talspråklig. När jag av en slump för ett par veckor sedan lyssnade på en uppläsning i radions Boktornet, hörde jag till min förtjusning att det faktiskt finns ytterligare ett – talspråkligt – vart. I en passus ur en av Truman Capotes romaner kunde man höra huvudpersonen säga: ”Vart där?! Visst har jag vart där.” Här rör det sig om en talspråklig variant av verbformen varit, ett vart som nuförtiden oftast skrivs och uttalas som ”vatt” (har de vatt nåt?).

Gemensamt för vart (’blev’) och vart (’varit’) är deras vardagliga stilnivå. De är ovanliga i skrift, men när de förekommer är deras uppgift oftast att signalera någon grad av talspråklighet. Därför är de vanligare i skönlitteratur än i olika typer av sakprosa, som tidningstext, fackböcker och läro­ medel.

Vart är nu ordet var på väg?

Det lilla ordet vart är på frammarsch. Kaxigt och offensivt breder det ut sig på bekostnad av var, det adverb som enligt traditionen betecknar befintlighet, medan vart är riktningsangivande. Var är du? och Vart går du? har vi fått lära oss att det ska heta.

När jag hösten 2005 tog upp det här problemet i Språkspalten i ”Vart är vart på väg?”, konstaterade jag att användningen av vart i stället för var då var vanlig i talspråk och framför allt hos yngre. Så ser det fortfarande ut, men 1. klassiska val

112206 Vart ar vart ORI.indd 31

| 31

11-06-30 14.32.03

bruket har blivit allt vanligare. Nu förekommer det även hos vuxna. Och i skrift. Det förefaller som om fler och fler finner det naturligast med ett vart, oavsett om det handlar om riktning eller befintlighet. Var tycks leva farligt, åtminstone som adverb. På direkt fråga om vad ordet var står för, svarar tioårige Simon att ”var, det är sånt som rinner ur sår” …

Kanske vinner vart terräng därför att det uppfattas som tydligare och därmed som funktionellare än var. Risken finns för sammanblandning av ett slarvigt uttalat var med ett likaledes slarvigt vad. Jämför va (var) vill ni äta med va (vad) vill ni äta! Kanske känns det som en bra strategi att i ett sådant läge välja vart. Kanske är det därför som släktens femåringar med eftertryck sjunger: ”Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar vart du är”, lyckligt ovetande om att texten egentligen innehåller ett ”vad”.

Jag vet att många uppfattar det ökande bruket av vart i stället för var som störande. Dessvärre är det svårt att tro att utvecklingen går att hejda. Alltför många verkar i sitt tal redan ha tagit ställning för vart. Och sanningen är ju den att det rent betydelsemässigt oftast är egalt vilket man väljer.

Betydelsesammanfall är emellertid inte allt. Det är som bekant också viktigt att undvika irritation. Åtminstone när det gäller skrift. Så med tanke på att läsbarhet och funktionell kommunikation bör vara ledstjärnor i allt skrivande är det nog klokast för oss alla att även fortsättningsvis ta hänsyn till de traditionella reglerna i valet mellan var och vart. När vi skriver bör vi skilja på riktning och befintlighet.

Det kan bli missförstånd Det var oförsiktigt av mig att i min förra spalt hävda att det i talspråk går lika bra med vart som med var. Det kan bli missförstånd. Det har en läsare övertygat mig om. Hon be32 | vilka regler gäller?

112206 Vart ar vart ORI.indd 32

11-06-30 14.32.03

rättar i ett mejl till Språkspalten om hur hon skjutsade sin tonåriga dotter som skulle hälsa på en kompis. Dottern som ska åka buss hem blir avsläppt vid den aktuella busshållplatsen. Mamma upptäcker att hon inte känner till busslinjen och frågar: ”Vart går bussen?” Oförstående blick från dottern som pekar på busshållplatsen: ”Där.”

Slutsatsen blir att alla mor- och farföräldrar som hört av sig och meddelat att de minsann tänker fortsätta att tjata på sina barnbarn om skillnaden mellan var och vart – även i talspråk – verkligen ska fortsätta med det. Det gör jag själv. Men jag tror som sagt inte att vi ska hoppas på någon större framgång

   Före och innan har länge använts sida vid sida Jag får ofta frågor om orden före och innan, både från Svenska Dagbladets läsare och från undrande studenter på skrivkurser av olika slag. Häromsistens undrade en blivande civilingenjör om det var sant att de båda orden är synonyma och att en eventuell skillnad skulle vara påhittad, något som hon läst någonstans.

Svaret är att orden faktiskt i princip är synonyma, men också att de flesta av oss nog går omkring och tror att så inte är fallet. I skolan har nämligen hos oss alla inpräntats att före är preposition och innan konjunktion och att det alltså ska heta till exempel ”före matchen” men ”innan matchen börjar”. Det här är en av många så kallade artificiella regler som nitiska språkvårdare och pedagoger sett till att cementera och som det är svårt att komma till rätta med. Till den här kategorin regler hör till exempel också att man inte får börja en mening med och …

1. klassiska val

112206 Vart ar vart ORI.indd 33

| 33

11-06-30 14.32.03