Page 1

Emanuel Sidea

Sidea-Omslag-Original-121228.indd Alla sidor

ISBN 978-91-27-13625-0

Emanuel Sidea SKRÄCK OCH AVSKY I EUROLAND

FOTO: JOACHIM LUNDGREN

Emanuel Sidea är reporter på affärstidningen Veckans Affärer. Detta är hans första bok.

Under den heta sommaren 2012 reser Emanuel Sidea genom ett Sydeuropa i brand. I Aten, Rom, Madrid och Lissabon träffar han människor som ger sin bild av den pågående krisen – och de åtgärder som nu tas till för att stävja den. Eurosamarbetet skulle lyfta de fattiga länderna i södra Europa till samma nivå som den rika kärnan, de länder kring vilka EU-samarbetet ursprungligen tog sin form: Tyskland och Frankrike. EMU och euron fungerade till en början, länderna tycktes förbättra sina ekonomier. ­Européer i länderna kring Medelhavet upplevde en förbättrad levnadsstandard. Samtidigt spekulerade man i fastigheter och med orealiserade förmögenhetsökningar togs nya lån för köp av kapitalvaror, och lönerna ökade kraftigt. När ländernas finansiella problem inte längre kunde rullas framåt uppdagades stora budgetunderskott, förlorad konkurrenskraft och stora statsskulder. Vad betyder det när européer som blev lovade välgång och rikedom kastas tillbaka i fattigdom? Hur tänker dessa européer kring framtiden, politiken och den ekonomiska utvecklingen?

Omslagsfotot: Arbetare från telefonbolaget Telefonica demonstrerar mot uppsägningar på deras företag inför en generalstrejk i Barcelona. På maskerna står skrivet: ”Jag är en lönsam person”. (AP Photo/Emilio Morenatti /Scanpix)

2012-12-28 16:30


INNEHÅLL PROLOG – 7 ATEN – 10

Ankomsten * Exarchia * Möbelhandlaren * Karine De nya grekerna * Xanthi * Spetses * Grexit

EUROPEISKA UNIONEN – 45 ROM – 52

Popstjärnan * Gino och Mario * Familjen Gordea * Tibern Raresh Gordea * Lågprisavgång

EUROPEISKA CENTRALBANKEN – 78 MADRID – 84

Playa y sol * Madrid * Seseña Nuevo Pedro Aroca  * Landets arv

INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN – 106 LISSABON – 113

Bokhandlaren i Lissabon * Chapitó * Fadoistan Algarve * Johnnie Pratt * Joao Semiao

EUROEXIT – 136

Sidea-Inlaga-121227.indd 5

2012-12-27 15:44


PROLOG Staden glimmar som krossat glas i kvällsljuset. Planet vänder runt nästan ett varv i luften över Aten innan det går ner för landning. Det är en nästan full kabin och de med fönsterplats tittar alla ner där staden är parkerad vid havskanten med Akropolis i mitten. Hela Aten kan överblickas från planet. Större är inte staden som tilldragit sig internationell uppmärksamhet i många år. Dess namn har vuxit till att representera något annat. Liksom när man talar om de andra huvudstäderna i Europas sydländer åsyftas något som fångas i namnet. När planet tar i mark har det stockholmska regnet på Arlanda bytts ut mot torr, varm luft som är över 30 grader. I taxin på väg mot Atens centrum har det börjat skymma. Taxichauffören undrar varför jag ska stanna i den här varma och tråkiga staden när det finns så mycket att se i Grekland. Han drar upp sitt neddragna fönster för att jag ska höra bättre. ”Det finns många vackra öar. Santorini ligger bara tre fyra timmar bort med båt, med flyg 40 minuter. Det är bara att åka!”, säger han medan vägtullen till motorvägen betalas. Han konstaterar att priserna inte gått ner radikalt under åren som gått sedan skuldkrisen exploderade i Grekland. ”Om en kaffe förr kostade en och åttio euro så tar man idag en euro”, säger han och uppmanar mig att inte äta i områdena kring Akropolis. ”Det är turistfällor. Lite mat, stora priser. Det är svårt att hitta bra restauranger om man inte vet var man ska gå däromkring.” När vi åker norrut genom centrum pekar han ut till höger mot ett snabbmatsställe litet som ett hål i väggen. 7

Sidea-Inlaga-121227.indd 7

2012-12-27 15:44


”Souvlaki – har du ätit det? Det är billigt och mycket mat.” Grekisk mat och de grekiska öar som miljontals charterturister i decennier åkt till är den kontakt folk haft med den lilla önationen med 11 miljoner invånare. Men sedan några år tillbaka har Grekland också blivit synonymt med den europeiska skuldkrisen. Problemen har varit störst här och landet har fått bära skulden för att euro­ projektets överlevnad står på spel. Att de stora ekonomierna i Europa hade betydande statsskulder var ingen hemlighet. Mindre euroländer kunde rulla skulderna framför sig med stöd av att stora euro-ekonomier hade minst lika stora skulder. Allt var frid och fröjd tills det blev uppenbart att Grekland inte längre kunde finansiera sig på marknaden. Finansmarknaderna ville ha högre ränta för att ge krediter. Grekland har framställts som minst produktivt av euroländerna och visat prov på störst motstånd att möta de krav som EU, ECB och Internationella valutafonden (IMF) ställt på landet. Under några år har nyheterna härifrån målats i enbart mörka färger när de återkommmande demonstrationerna urartat. Under en strejk i maj 2010 ville man markera mot de som fortsatte att jobba trots protesterna, en mobb kastade in moltov-cocktails på en filial i Aten tillhörande Marfin Bank och hällde bensin på elden vid utgången för att blockera den. Tre dog i branden varav en kvinna som var gravid i fjärde månaden. Men bortsett från demonstrationer och strejker har krisen i Grekland och på andra platser i Europa hörts mer än vad den påtagligt synts och känts vid besök. Under de senaste två tre åren har jag åkt till Spanien, Italien och Grekland vid ett flertal tillfällen. Förrädiska resor, för på ytan är det inte så stor skillnad mot hur det var bara några år tidigare. Det finns ett fortsatt välstånd bland de allra flesta. Det europeiska löftet var just att fattigare länder skulle bli rika. Stora förmögenheter levererades också, men de kom i form av självpåtagna skulder hos stater, 8

Sidea-Inlaga-121227.indd 8

2012-12-27 15:44


företag och hushåll. En tsunami av billiga krediter som rullade in över världen mellan 2002 och 2007. Taxichauffören är gladlynt och pratar glatt om allt gott Grekland har att erbjuda besökare. Han är inte alls så nedstämd som greker framställts i internationell press. Hur märks att ett land har svag konkurrenskraft? Taxin släpper av mig vid hotellet som ligger uppe på en kulle med utsikt över Akropolis, som glimmar i nu tända strålkastarljus. Chauffören ger mig sitt visitkort innan han önskar mig en trevlig resa. På hotellet får jag höra att en skuldtyngd man i tidig medelålder tagit livet av sig genom att hoppa från Akropolis just denna dag. Strålkastarna är tända som vanligt; fasaden av normalitet ska upprätthållas. Med ankomsten till Aten påbörjas en resa genom krisländerna för att ta mig bakom de svarta rubrikerna om kris, bortom affärstidningarnas krassa analyser kring den makroekonomiska utvecklingen och expertkommentatorernas förklaringar till vad krisen innebär, och se var Europa egentligen befinner sig. Resan börjar i landet som blivit synonymt med den europeiska skuldkrisen.

9

Sidea-Inlaga-121227.indd 9

2012-12-27 15:44


ATEN Greece is not Ireland.

– Giorgos Papakonstantinou, Greklands premiärminister i november 2010

Vänsterarmen är hårt dragen i en rem, sprutspetsen är instucken i armen och några bloddroppar grumlar lösningen i sprutan en sekund innan heroinet snabbt skjuts in i blodådran. Han blundar. Ansiktet är avslappnat, kinderna hänger slappt, munnen öppen. Bredvid ligger några andra, helt utslagna. Knappt hundra meter från heroinisterna, lite längre upp på Benakis­gatan, är det fullsatt för skaldjurslunch på en taverna denna lördagseftermiddag. Antalet narkomaner har ökat kraftigt under krisen och de som ­tidigare kunde hålla sitt beroende i schack har fått se hur skyddsnätet dragits undan: fastighetsägare säger upp hyresgäster som fallit efter med betalningar. Benakisgatan går genom ett område som heter Exarchia med en lång och känd historia. Här har många slag utkämpats när världar har krockat. Några gator bort står poliser nästan i kedja längst med Valtetsiougatan, med kravallskydd liknar de skalbaggar eller Spartas krigare. En alldagligt klädd äldre kvinna går förbi och svär åt poliserna. ­Efter de våldsamma protestaktionerna med till och med dödlig utgång har polisen haft hög närvaro. En tjej som jobbar på kultur­ centret vid torget har en förklaring till att poliserna omringat området. ”De är här för att skrämma oss. De gör inget annat”, säger hon. 10

Sidea-Inlaga-121227.indd 10

2012-12-27 15:44


Hon ger som exempel att många tar droger i polisernas närvaro men att de ändå inte gör något, poliserna är på plats bara för att vara på plats. Stämningen är spänd mellan de olika grupperingarna och våldet är inte långt bort. Ett tiotal polismän i kravallutrustning följer med falkögon ett gäng unga män som går förbi dem. Ingen släpper blicken förrän de är utom synhåll. *** Området har en historia sammanvävd med det moderna Greklands historia. Det var på Polytekniska universitetet som protesterna ­började 1973 mot militärjuntan. Studenter krävde en demokratisk regering, juntan svarade med att slå ner de unga demonstranterna. I tv-sändningarna kunde omvärlden se hur en stridsvagn krossade porten till Polytekniska när den rullade in på universitetet och hur krypskyttar sköt från hustaken. Två dussin dog. Många hävdar att det var betydligt fler. Dödsfallen satte i gång en rörelse av motstånd mot militärjuntan vilket ledde till dess fall 1974. Sedan dess har Exarchia varit en viktig symbol för motstånd och politiska alternativ, och fått ett stort mått av självstyre. Hela området är mer eller mindre täckt av klotter och graffiti. Stora muralmålningar täcker husfasaderna. Budskapen är upp­ maningar till civil olydnad, markeringar mot staten eller IMF. Hela torget vid Themistokleous är tapetserat med anarkistsymbolen, ett slarvigt A med en cirkel runtom. Enligt affischer klistrade på husväggar kommer manifestationer att äga rum hela denna helg vid flera tidpunkter. Den rena anarkismen är målet. En ung kvinna passerar förbi på torget med ett orange linne med ett tryck: ”I’m a wild child”. Längs med gatorna finns boklådor, antikhandlare, frisörsalonger, tatueringsstudior, konsthallar och närlivs, restauranger och barer. 11

Sidea-Inlaga-121227.indd 11

2012-12-27 15:44


Men också mindre lokaler, närmast hål i väggen bestående av rockbarer, ölpubar, pizzerior. Alla har politisk eller alternativ anstrykning av något slag. På vissa av ställena kan man handla med områdets egen valuta: exarchia lira. Staden har sedan några år tillbaka en policy att inte låta laglösheten styra. På samma sätt som Köpenhamn slutade ha överseende med Christiania har Aten vänt i frågan. Räknat från det stora torget i Exarchia och i en radie av en kilometer står poliser i en cirkel. En belägring, som aktivisterna kallar det. ”Om de inte på ditt utseende eller kläder kan identifiera dig som aktivist låter de dig vara. Men är man några stycken aktivister i grupp så blir man ofta stoppad”, säger Michalis, som jag träffar på kulturcentret på torget. Han bär en urtvättad t-shirt, har långt hår och skägg, blicken flackar och han ger ett smått förvirrat intryck. Han talar gärna ­politik. ”Vi vill inte ha en stat, eller en så liten som möjligt. Vi är anarkister. Men vi är också pragmatiska. Jag kan tycka att det kapitalistiska systemet är fel, men förstår att det kan vara svårt att ta bort. Men alla kan hålla med om att det är felkonstruerat och att det kan göras bättre än vad det är nu”, säger han. Till vardags jobbar Michalis på ett callcenter i de norra förorterna, där han också bor. Efter jobbet kommer han ofta ner till centrum. Han är en av cirka trettio engagerade i kulturcentret. Förr var det ett kafé här, när det lades ned stod lokalen tom och några av dem lyckades övertyga den statliga ägaren av fastigheten att låna ut lokalerna kostnadsfritt. Inne i lokalen är de politiska pamfletterna många. Alla jobbar ideellt och allt överskott går till de som fängslats av politiska skäl, alltså de som arresterats under protester och andra politiska aktioner. Ingen jag frågar vet exakt hur många personer det handlar om. I Exarchia är det anarkism de flesta står bakom – och de som inte 12

Sidea-Inlaga-121227.indd 12

2012-12-27 15:44


är anarkister är i varje fall vänsterorienterade. Många är pålästa och har bilden klar för sig hur Grekland kunde hamna i denna sits. Michalis anser att hans föräldrageneration svek dem. När val efter val vanns av Pasok växte partiet samman och blev en del av samhället. Trots att man befinner sig i den nuvarande krisen vägrar många att inse problemen, menar han. ”De flesta som gav upp jordbruk såg hur de blev rikare under ­Pasoks tid vid makten under 1980- och 1990-talet. De har fortsatt att rösta på dem trots att de drivit landet som de gjort”, säger Michalis. Han vill se en tudelad euro, en för starka ekonomier och en för mindre starka. ”Viktigast är att Grekland själva får bestämma vad vi ska göra, inte att Merkel ska bestämma”, säger han. *** Alldeles i närheten av kulturcentret ligger en liten park. På denna lilla yta planerade de lokala myndigheterna att bygga ett parkeringshus. De boende i området motsatte sig beslutet och bestämde sig för att bekämpa planerna. De planterade blommor, växter och träd. I dag blomstrar parken och på bänkarna hänger sju åtta olika gäng. Dricker öl, röker egenrullade cigg och från många håll kommer också den söta doften av marijuana. Kampen om parken var hård och det sägs att den vaktas dygnet runt av lokalbor för att inte polisen ska komma och riva symbolen för deras stridsvilja. En annan lokal symbol är Alexandros Griogopoulos. Två kvarter från parken finns en plakett på en husfasad. Här dog 15-åringen den 6:e december 2008 när han sköts ihjäl av två poliser. Historierna går isär om vad som exakt hände. Enligt polisen kastade han en sten eller vattenflaska mot deras polisbil. Enligt vittnen gjorde han ingenting, han passerade medan 13

Sidea-Inlaga-121227.indd 13

2012-12-27 15:44


Emanuel Sidea

Sidea-Omslag-Original-121228.indd Alla sidor

ISBN 978-91-27-13625-0

Emanuel Sidea SKRÄCK OCH AVSKY I EUROLAND

FOTO: JOACHIM LUNDGREN

Emanuel Sidea är reporter på affärstidningen Veckans Affärer. Detta är hans första bok.

Under den heta sommaren 2012 reser Emanuel Sidea genom ett Sydeuropa i brand. I Aten, Rom, Madrid och Lissabon träffar han människor som ger sin bild av den pågående krisen – och de åtgärder som nu tas till för att stävja den. Eurosamarbetet skulle lyfta de fattiga länderna i södra Europa till samma nivå som den rika kärnan, de länder kring vilka EU-samarbetet ursprungligen tog sin form: Tyskland och Frankrike. EMU och euron fungerade till en början, länderna tycktes förbättra sina ekonomier. ­Européer i länderna kring Medelhavet upplevde en förbättrad levnadsstandard. Samtidigt spekulerade man i fastigheter och med orealiserade förmögenhetsökningar togs nya lån för köp av kapitalvaror, och lönerna ökade kraftigt. När ländernas finansiella problem inte längre kunde rullas framåt uppdagades stora budgetunderskott, förlorad konkurrenskraft och stora statsskulder. Vad betyder det när européer som blev lovade välgång och rikedom kastas tillbaka i fattigdom? Hur tänker dessa européer kring framtiden, politiken och den ekonomiska utvecklingen?

Omslagsfotot: Arbetare från telefonbolaget Telefonica demonstrerar mot uppsägningar på deras företag inför en generalstrejk i Barcelona. På maskerna står skrivet: ”Jag är en lönsam person”. (AP Photo/Emilio Morenatti /Scanpix)

2012-12-28 16:30

9789127136250  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you