9789147107834

SO•Serien från Liber

Historia  LÄRARHANDLEDNING 

Göran Svanelid

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

ISBN 978-91-47-10807-7 © 2012 Göran Svanelid och Liber AB Arbetsuppgifterna är utarbetade av Göran Svanelid, Maria Fitger, Ewa Jaquet, Josephine Malm, Annie Olsson, Micael Pettersson och Bengt Åslinder Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Till läraren

SO.S Historia 7

SO.S Historia 8

SO.S Historia 9

Tema familjehistoria S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SO• S Historia 7

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Innehåll 1. Forntiden – från samlare till stadsbo 1:1 Den stora frågan 1:2 Bit för bit 1:3 Vad säger jägaren till bonden?

1:4 Upptäckter och uppfinningar 1:5 En typisk högkultur 1:6 Bildanalys 1:7 Vår kung måste försvaras!

1:8 För- och nackdelar med att människor blev bofast bönder 1:9 Jämförelse mellan män och kvinnor under stenåldern 1:10 Hur hänger allt ihop?

1:11 Några viktiga och kluriga varför-frågor 1:12 Skrivdags 1:13 Sammanfatta en text 1:14 Historisk retorik 2. Antiken – det gamla Grekland 2:1 Den stora frågan 2:2 Bildanalys 2:3 Grekiska tänkare 2:4 OS – nu och då 2:5 Jämförelse mellan Aten och Sparta I 2:6 Jämförelse mellan Sparta och Aten II 2:7 Jämförelse mellan män och kvinnor i det antika Grekland 2:8 Den första demokratin?

2:9 Några kluriga varför-frågor 2:10 Sammanfatta en text 2:11 Historisk retorik 3. Antiken – det romerska riket 3:1 Den stora frågan 3:2 Bildanalys 3:3 Vill du bli kristen?

3:4 Världens enda supermakt?

3:5 Arvet från Rom 3:6 Romarrikets fall 3:7 Tolv kluriga varför-frågor

3:8 Sammanfatta en text 3:9 Skriv en resonerande text 4. Medeltiden 4:1 Den stora frågan 4:2 Bildanalys 4:3 Vad hände sedan?

4:4 Medeltida uppfinningar 4:5 Kvinna under medeltiden 4:6 Klosterregler i Vadstena 4:7 En jämförande analys mellan medeltiden och dagens svenska samhälle I 4:8 En jämförande analys av medeltiden och dagens svenska samhälle II 4:9 Att använda analysmodellen a. Det ineffektiva jordbruket b. Digerdöden c. Städernas tillväxt d. Korstågen e. Arbeta vidare med analysmodellen 4:10 Läsförståelse 5. Nya tiden 5:1 Den stora frågan 5:2 Bildanalys 5:3 Tio kluriga varför-frågor 5:4 Sammanfatta en text 5:5 Analysera upptäcktsresorna 5:6 Läsförståelse 5:7 En jämförande analys mellan olika upptäckter 5:8 En jämförande analys mellan olika tidsperioder 5:9 Historisk retorik

Förslag på prov i historia åk 7 Historia åk 7, delprov 1: Ny tid Historia åk 7, delprov 2: Medeltiden Uppföljning av de två delproven

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SO• S Historia åk 8

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Innehåll 6. Kina 6:1 Den stora frågan 6:2 Sammanfatta texter 6:3 Ut på sambandsjakt 6:4 Träna din läsförståelse 6:5 Kulturkrockar och kulturmöten

9:14 Journalist för en dag 9:15 Analysera den industriella revolutionen

7. Upplysningen – ett nytt sätt att se på världen 7:1 Den stora frågan 7:2 Analysera upplysningstiden 7:3 Sammanfatta texter 7:4 Ut på sambandsjakt 7:5 Träna din läsförståelse 7:6 Jämförelse mellan då och nu 7:7 Jämförelse mellan fyra upplysningsfilosofer

10. Nya åsikter om hur samhället borde se ut 10:1 Den stora frågan 10:2 Bildanalys 10:3 De politiska ideologierna 10:4 Var hör åsikten hemma?

10:5 Samhällsproblem och ideologi 10:6 Jämförelse mellan de stora ideologierna 10:7 Sammanfatta texter 10:8 Jämförande analys av två kartor 10:9 Analysera de nya ideologierna

8. Franska revolutionen 8:1 Den stora frågan 8:2 Bildanalys 8:3 Varför blev det revolution?

8:4 Marseljäsen 8:5 Sammanfatta texter 8:6 Ut på sambandsjakt 8:7 Träna din läsförståelse 8:8 Har alla lika värde?

8:9 Hur hänger allt ihop?

8:10 Sammanfatta det viktigaste händelserna 8:11 Analysera den franska revolutionen

11. I industrisamhällets värld 11:1 Den stora frågan 11:2 Bildanalys 11:3 Imperialismen – orsak och verkan 11:4 Ett känt möte i djungeln 11:5 Jämförande analys av tre olika samhällstyper 11:6 De viktiga konsekvenserna!

11:7 Jämförande analys av två kartor 11:8 Vilka ägde vad?

11:9 Ut på sambandsjakt 11:10 Träna din läsförståelse

9. Fabriker byggs 9:1 Den stora frågan 9:2 Bildanalys 9:3 Vilket är ordet?

9:4 Bli en fabriksägare 9:5 Kolproduktion och industrialism 9:6 Uppfinningar 9:7 Frågesport 9:8 Ut på sambandsjakt 9:9 Träna din läsförståelse 9:10 Orsakerna bakom att människor flyttar 9:11 Konsekvenserna av den Industriella revolutionen 9:12 Jämförelse mellan före och efter revolutionerna 9:13 Viktiga förutsättningar för den industriella revolutionen

12. Industri och demokrati i Sverige 12:1 Den stora frågan 12:2 Bildanalys 12:3 Uppfinnarna 12:4 Fredrika Bremer 12:5 Gustavs val 12:6 Mot ett nytt land 12:7 Vykort från det förlovade landet 12:8 Träna din läsförståelse 12:9 Det svenska undret 12:10 Orsaker till att svenskar emigrerade 12:11 Sammanfatta en text 13. USA Det nya landet 13:1 Den stora frågan 13:2 Bildanalys 13:3 Frågesport USA

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SO• S Historia åk 9

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Innehåll 15. Mellankrigstiden 15:1 Den stora frågan 15:2 Bildanalys 15:3 Tidsaxel 15:4 Länder och personer 15:5 Demokrati och diktatur 15:6 Arbetslöshet och politik 15:7 Får man skriva vad man vill?

15:8 Poeterna och politiken 15:9 The New Deal – ett sätt att lösa den ekonomiska krisen 15:10 Hitlers maktövertagande 15:11 Folkhemmet ett hem för alla!

15:12 Utveckla läsförståelsen 15:13 En jämförande analys av den ekonomiska krisen i tre länder under 30-talet 15:14 Analys av ”Den stora börskraschen” 16. Andra världskriget 16:1 Den stora frågan 16:2 Händelser under andra världskriget 16:3 Tre diktatorer 16:4 Orsaker och följder till kriget 16:5 Skyldig eller icke skyldig 16:6 I Auschwitz 16:7 Utveckla läsförståelsen 16:8 Varför förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland?

16:9 Analys av andra världskriget 16:10 Varför vann de som vann?

16:11 Rättegången som aldrig blev av 16:12 Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen 16:13 Hur påverkades Sverige av Andra världskriget?

16:14 Midsommarkrisen 16:15 Åsikter om midsommarkrisen 16:16 Sveriges anpassning till tyskarna 16:17 Sveriges roll under mellankrigstiden och andra världskriget 16:18 Historiska paradoxer (1880–1950) 16:19 Förintelsens logik 16:20 Begreppsanalys av Förintelsen och andra folkmord 16:21 Moraliska dilemman under 1900–talet

17. USA och Västeuropa under efterkrigstiden 17:1 Den stora frågan 17:2 Bildanalys 17:3 Utveckla läsförståelsen 17:4 Förklara de 10 sambanden 17:5 Olika presidenter olika politik 18. Sverige under efterkrigstiden 18:1 Den stora frågan 18:2 Från folkhemsdröm till oljekris 18:3 Från folkhemsdröm till EU 18:4 Tekniska framsteg under 1900-talet 18:5 Sverige och neutraliteten 18:6 Utveckla läsförståelsen 18:7 Tolkning av ett diagram 18:8 Analysera mera!

18:9 Urbaniseringen på gott och ont 18:10 E n jämförande analys av industrioch tjänstesamhällena 18:11 Allt har ett slut 19. Det kalla krigets tid 19:1 Den stora frågan 19:2 Bildanalys 19:3 Cubakrisen – när världen höll andan 19:4 Berlinmuren 19:5 En debatt på 1950-talet 19:6 Olympiska spel i kalla krigets skugga 19:7 Hanoi julen 1972 19:8 ”I have a dream” 19:9 Utveckla läsförståelsen 19:10 Analysera kalla kriget 19:11 En konfliktanalys 19:12 Sammanfatta för att visa att du fattar 19:13 Sammanfatta, del 2 19:14 Sammanfatta, del 3 20. Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet 20:1 Den stora frågan 20:2 Bildanalys 20:3 Afrikas länder blir fria

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

SOS Historia 9

16. Andra världskriget 16:1 Den stora frågan Vad handlade andra världskriget om, egentligen? Var det en kamp om makten i världen, en kamp mellan demokrati och diktatur?

Begreppsförståelse Begrepp

Jag visar min förståelse av begreppet genom att sätta in det i ett sammanhang, en mening

Ockupation

Kapitulation

Namn: ______________________________________________________

Axelmakterna

De allierade

Neutralitet

Invasion

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:1

SOS Historia 9 Civilbefolkning

Terrorbombning

Folkmord

Förintelsen

Namn: ______________________________________________________

Arbeta vidare 1. Välj ut de tre begrepp vars betydelse du är mest osäker på.

2. Ta hjälp av varandra i gruppen för att skapa bästa begreppsförståelse.

3. Presentera de begrepp för de andra grupperna som ni fortfarande är osäkra på.

4. Lyssna och lär av de andra gruppernas redovisningar.

5. Skapa gruppens bästa svar på ”Den stora frågan” där ni använder så många som möjligt av begreppen i listan ovan.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:1

SOS Historia 9

16:2 Händelser under andra världskriget Vissa händelser påverkar historien mer än andra. I denna övning får du fundera på för vilket land eller allians en avgörande händelse var en framgång eller förlust.

Namn: ______________________________________________________

Uppgift 1. Skriv för varje händelse vilken nation, allians eller ideologi som vann respektive förlorade på just den händelsen. Årtal

Händelse

Vinnare

1939

Blixtkrig mot Polen.

1940

Danmark och Norge ockuperas.

1940

Holland, Belgien och Frankrike ockuperas.

1940

Slaget om Storbritannien.

1941

Tyskland anfaller Sovjetunionen.

1941

Japan anfaller Pearl Harbor.

1942

Slaget vid El-Alamein.

1942

Slaget om Stalingrad.

1943

Mussolinis diktatur faller.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Förlorare

Får kopieras

16:2

SOS Historia 9 1944

Dagen D, invasionen av Normandie.

1945

Hitler begår självmord.

1945

Tyskland kapitulerar.

1945

Atombomberna fälls över Hiroshima och Nagasaki.

Namn: ______________________________________________________

2. Vilka tre händelser tror du hade störst betydelse för de allierades seger? Ringa in och motivera.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:2

SOS Historia 9

16:3 Tre diktatorer I denna uppgift får du fördjupa dig om tre diktatorer som har haft stort inflytande över den historiska utvecklingen i Europa och världen.

Uppgift Sätt ut följande alternativ på rätt platser i tabellen. a) Nationalsocialism b) Avrättad och hängd i en lyktstolpe. c) 1924–1953 d) Mord på miljoner intellektuella och bönder. e) Judar f ) Arbetarna, proletärerna. g) Fascism h) Tyskland i) Naturlig död. j) Kulaker (självägande bönder) och intellektuella. k) Byggde bra vägar och fick ekonomin och industrin på fötter i landet. l) Arierna m) 1934–1945 n) Demokrater, marxister och fredsvänner. o) Modernisering av jordbruket, ökad produktion av tung industri, byggde ut elektriciteten i landet. p) 1922–1945 q) Självmord

Namn: ______________________________________________________

Adolf Hitler

r) Romarna s) Sju månaders hänsynslös krigföring i Abessinien, som inkluderade spridning av senapsgas från luften. t) Delar av Polen, Tjeckoslovakien, Österrike, Danmark, Norge, Belgien, Frankrike, Holland, Jugoslavien, Grekland, Ungern, Rumänien. u) Sovjetunionen v) Bevarade historiska byggnader och monument samt byggde nya, byggde vägar och järnvägar, omvandlade sumpmarker till odlingsmark. x) Mord på 6 miljoner judar. y) Estland, Lettland, Litauen, delar av Finland, delar av Polen. z) Italien å) Kommunism ä) Abessinien (nuvarande Etiopien), och Albanien.

Benito Mussolini

Josef Stalin

Land

År vid makten

Politisk ideologi

Positiva reformer i hemlandet

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:3

SOS Historia 9 Erövrade länder under mellankrigstiden och andra världskriget

Folkgrupp som dyrkades

Folkgrupper som avskyddes och förföljdes

Exempel på brott mot mänskligheten

Namn: ______________________________________________________

Dog på följande sätt

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:3

SOS Historia 9

16:4 Orsaker och följder till kriget 1. Vad orsakade andra världskriget och vilka följder fick kriget?

Gå igenom alternativen nedan och placera in dem under orsaker eller följder i tabellen.

Orsaker

Följder

Andra världskriget

a) b) c) d)

Namn: ______________________________________________________

e) f ) g) h) i) j) k) l) 2.

Över 50 miljoner soldater och civila dödades.

Nazismens ideologi.

Stora delar av Europa låg i ruiner.

Frankrikes och Englands tillåtande inställning till tysk expansion under 1930talet.

Tysklands anfall mot Polen 1939.

Tre aggressiva diktaturer bilder axelmakterna.

USA och Sovjet blev supermakter och delade upp Europa.

De forna stormakterna i Europa försvagades.

Hitlers personlighet.

Miljontals judar blev mördade under förintelsen.

Icke-angreppspakten mellan Sovjet och Tyskland.

Japan fick uppleva atombombens förödande konsekvenser.

Reflektera över följderna av andra världskriget. Vilken följd har haft störst betydelse för hur världen ser ut i dag?

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:4

SOS Historia 9

16:5 Skyldig eller icke skyldig I den här övningen ska du få möta fyra olika personer som alla på ett eller annat sätt varit inblandade i förintelsen av miljontals judar under andra världskriget. Tre av dem har funnits i verkligheten. Läs om dem i nedanstående text, arbeta sedan med uppgifterna.

Lägervakten Sepp Sepp var en tysk lägervakt i utrotningslägret Treblinka i Polen där man beräknar att 700 000–900 000 personer mördades. Enligt ett överlevande vittne från lägret så var han mycket förtjust i att tortera kvinnor och små barn. Vittnet berättar: ”När han trakasserade kvinnor, och de bad att han skulle sluta för att de hade barn med sig, tog han ofta barnet ur famnen på kvinnan, och antingen slet han barnet i två delar eller höll det i benen och slog dess huvud mot en vägg och slängde iväg kroppen.”

Namn: ______________________________________________________

Ulrike Beckenbauer Ulrike var en flicka på 15 år som bodde i München i Tyskland. Hon hade vuxit upp i en fattig familj med många syskon. De delade på ett rum och kök. Hon såg upp till Hitler som ett mellanting mellan en far och en gud.

Ulrike var medlem i nazisternas ungdomsorganisation och fick där lära sig att de måste hjälpas åt att utrota judarna och att anmäla dem som försökte skydda judar. Ulrike vill vara en god nazist och anmälde därför tre personer som gömmer judar och som arbetar emot Hitler. Alla tre är hennes nära grannar som hon känt i hela sitt liv och som hon egentligen tycker ganska bra om. Både grannarna och de judar de gömt skickas så småningom till koncentrationsläger. (Vill du veta mer om Ulrike kan du läsa boken Ulrike och kriget av Vibeke Olsson.)

Sonderkommendant David Olere David Olere var jude och satt i koncentrationsläger. Han tog frivilligt värvning i det så kallade Sonderkommandot. Denna grupp hade till uppgift att utföra de handlingar som tyskarna tyckte var outhärdliga, bland annat att släpa ut de döda kropparna ur gaskamrarna och ta tillvara deras hår och eventuella guldtänder. De brände även de döda kropparna. Genom sitt deltagande i Sonderkommando lyckades Olere göra sig nyttig för tyskarna.

Han fick därför leva och blev en av de få judar som överlevde koncentrationslägren.

Propagandaminister Joseph Goebbels Joseph Goebbels var propagandaminister i Tyska riket och en av Hitlers allra närmaste män. Hans uppgift var att samordna nazisternas propaganda, alltså deras politiska reklam. Han lät bland annat spela in filmer där judarna framställdes som skadeinsekter och råttor. I filmerna påpekade man också hur viktigt och naturligt det är att göra sig av med skadedjur som judar, annars skulle de ta över och förstöra hela samhället. Goebbels själv var ansedd som en vänlig och tystlåten man. Han haltade svårt och hade därför varit mobbad under hela sin uppväxt. Det var först i nazistpartiet och i Hitlers regering som han kände sig accepterad och till och med viktig.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:5

SOS Historia 9

Uppgifter 1. Fundera över och diskutera vilken av dessa personer som utfört de värsta handlingarna.

Sepp __________________________________________________________________ Ulrike Beckenbauer _______________________________________________________ David Olere _____________________________________________________________ Joseph Goebbels _________________________________________________________ 2. Fundera över och diskutera vilken av personernas handlingar som resulterade i värst konsekvenser.

Sepp __________________________________________________________________ Ulrike Beckenbauer _______________________________________________________ David Olere _____________________________________________________________ Joseph Goebbels _________________________________________________________ 3. Fundera över och diskutera vilken av personerna som haft det värsta motivet eller skälet till att utföra sina handlingar. Finns det förmildrande omständigheter för någon?

Sepp __________________________________________________________________ Ulrike Beckenbauer _______________________________________________________ David Olere _____________________________________________________________

Namn: ______________________________________________________

Joseph Goebbels __________________________________________________________ 4. Vilka av dessa personer tycker du sammantaget har störst respektive minst ansvar för genomförandet av judeutrotningen? Rangordna personerna och sätt en etta på den som har störst ansvar, en tvåa på den som kommer på andra plats, och så vidare. Motivera därefter varför du placerat dem i den ordningen.

Sepp __________________________________________________________________ Ulrike Beckenbauer _______________________________________________________ David Olere _____________________________________________________________ Joseph Goebbels _________________________________________________________

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:5

SOS Historia 9

16:6 I Auschwitz I juli 1941 får SS-generalen Reinard Heydrich order av Göring att skynda på lösning av vad Göring kallar ”det judiska problemet”. Heydrich tolkar det som att så många judar som möjligt ska dödas och nu sätter utrotningen igång på allvar. Man kommer på att det är mycket effektivt och mycket billigt att avrätta flera hundra judar åt gången genom att gasa ihjäl dem.

Detta görs genom att så många som möjligt förs in i ett rum, dörrarna stängs och insektsbekämpningsmedlet Cyklon B sprutas i lokalen. Därefter bränns de döda kropparna.

De flesta förintelselägren låg på den polska landsbygden, långt från mediernas uppmärksamhet. Små polska orter som Chelmno, Belzec, Treblinka och Sobibor kommer alltid att bli ihågkomna som platserna där det mördades hundratusentals judar. Mest berömt är dock det läger som låg utanför den lilla byn Ozwjecim, det största lägret av dem alla: Auschwitz-Birkenau.

I Auschwitz mördades över 1 100 000 judar mellan januari 1942 och januari 1945. För att lyckas komma upp i dessa höga siffror på endast tre år måste man alltså i genomsnitt ha avrättat över 1 000 personer om dagen i gaskamrarna.

Under våren 1945 intogs Polen av de allierade trupperna. Därmed drevs tyskarna ut och det var slut på avrättningarna i förintelselägren.

Svenska Röda Korset skickade ut medicinsk hjälp med de så kallade ”Vita bussarna”. Den frivilliga Röda Kors-personalen fick till uppgift att ge så mycket sjukvård de kunde på plats och att ta med sig ett antal av offren till Sverige för vidare vård.

Namn: ______________________________________________________

Skrivuppgift Tänk dig att du arbetar frivilligt åt Röda Korset och har åtagit dig att åka med de vita bussarna. Du har just anlänt till ett koncentrationsläger och är på väg att ta dig in genom portarna för att sätta igång med ditt arbete. Berätta hur det ser ut i lägret, beskriv människorna du träffar och låt dem berätta sina historier. Berätta vidare om allt annat som du ser, känner och upplever under tiden du vistas i lägret.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:6

SOS Historia 9

16:7 Utveckla läsförståelsen I så gott som alla skolämnen så har du nytta av att förstå vad du läser. Det som utmärker personer med god läsförståelse är bland annat de som ”förstår när de inte förstår” och då har en chans att ta reda på detta. I denna övning får du hjälp med att upptäcka meningar som inte alltid är tillräckligt förklarade eller begripliga. Det handlar om att träna på din förmåga att läsa mellan raderna. Du kommer även då och då att få chans att besvara mer av ”reflekterande frågor”. Besvara frågorna! Det är helt okej att gissa.

(Sidhänvisningar avser årskursbok 9 och ämnesbok) Detta står i läroboken

Mitt svar på frågan som visar att jag har förstått och kan läsa mellan raderna

”Aldrig mera krig! Så sa man efter första världskriget.” (s. 31/275) • Varför blev det krig ändå?

”Tre diktaturer var särskilt aggressiva.

Det var Tyskland, Italien och Japan.” (s. 32/276) • Aggressiva på vilka olika sätt?

”Hitler ville ha krig.” (s. 33/277)

Namn: ______________________________________________________

• Vilka bevis finns för det?

”Hitler trodde inte att de [Storbritannien och Frankrike] skulle hålla sitt löfte om att hjälpa Polen.” (s. 35/279) • Hur blev det, fick Polen någon hjälp?

”Aldrig förr har så många haft så få att tacka för så mycket”, sa Churchill. (s. 36/280) • Vad menade han?

”De allierade var två eller kanske tre gånger så starka som motståndarna Tyskland, Japan och Italien tillsammans.” (s. 37/281) • Vad betyder ”starka” här?

• Vad betydde detta för krigets fortsättning?

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:7

SOS Historia 9 ”Den ryska vintern stoppade dem [tyskarna].” (s. 37/281) • Vad menas med detta?

”Man kan säga att kriget avgjordes av amerikanska vapen och ryska människoliv.” (s. 39/283) • Förklara meningen!

”Från hela det tyskkontrollerade Europa transporterades judar med tåg till Polen, där de flesta dödslägren låg.” (s. 45/289) • Varför just till Polen?

”Ondskan tog små steg i taget.” (s. 47/291) Försök förklara meningen.

Namn: ______________________________________________________

Arbeta vidare 1. Välj ut tre frågor som du är osäker på om du förstått. Ta hjälp av din grupp för att besvara dessa tre frågor samtidigt som du hjälper andra med deras problemfrågor.

2. Redovisa för de andra grupperna och lär av deras redovisningar.

3. Varje grupp väljer en fråga och leder en diskussion om frågan i helklass.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:7

SOS Historia 9

16:8 V arför förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland?

Den tredje september 1939, två dagar efter att Tyskland hade invaderat Polen, gick Frankrike och Storbritannien ut i kriget mot Tyskland. I denna övning ska du fundera över varför de gjorde det. Du får flera tänkbara orsaker att ta ställning till. Din uppgift är att rangordna de tänkbara orsakerna, från 1 till 10. Du ska motivera de två orsaker du tror är mest troliga och de två orsaker som är minst troliga orsaker till att dessa två västländer gick med i kriget.

Tänkbar orsak till att länderna förklarade Tyskland krig

Min rangordning av de två troligaste och minst troliga orsaker till detta.

Min motivering till dessa fyra orsaker

De ogillade Hitler som person

De ville rädda judarna

De kämpade för demokratin

De ville hjälpa Polen

De var rädda för att själva förlora i makt

Namn: ______________________________________________________

De ville försvara sina koloniala intressen

De ville försvara kapitalismen

De ville bekämpa all form av rasism i världen Wild card

Arbeta vidare 1. Jämför era prioriteringar inom gruppen och försök ena er om en gemensam lista.

2. Redovisa er gemensamma lista och lyssna på de andra gruppernas förslag. Ändra i er lista efter att ha lyssnat på de andra grupperna.

3. Diskutera rubrikens fråga i helklass!

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:8

SOS Historia 9

16:9 Analys av andra världskriget Inget krig, i böcker och som film, har beskrivits så ingående som det andra världskriget. Här ska du få chansen att visa vad du kan om orsakerna till och konsekvenserna av andra världskriget.

Namn: ______________________________________________________

Orsaker: • politiska orsaker • ekonomiska orsaker

ANDRA VÄRLDSKRIGET • NÄR? • MELLAN VILKA LÄNDER?

Konsekvenser: • på kort sikt • än idag

Arbeta vidare 1. Ta hjälp av de övriga i gruppen för att skapa er bästa analys av orsakerna och konsekvenserna.

2. Presentera denna analys för de andra grupperna och lär av deras redovisningar.

3. Diskutera i helklass: Vilka var den enskilt viktigaste orsaken till och konsekvensen av andra världskriget?

4. Skriv en resonerande text utifrån frågan: Vilka kunde ha gjort vad för att förhindra att andra världskriget hade brutit ut?

5. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons utifrån idén med ”två stjärnor och en önskan.”

6. Förbättra din text efter de råd du fått och lämna texten till din SO-lärare.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:9

SOS Historia 9

16:10 Varför vann de som vann?

Det andra världskriget handlade främst om vilka länder som skulle kontrollera världen, en fråga om makt helt enkelt. Samtidigt handlade kriget om en kamp mellan demokrati och diktatur.

I denna övning ska du tolka några tabeller för att med hjälp av statistiken kunna besvara rubrikens fråga.

Tabell 1 Det sammanlagda värdet på rustningarna 1943 (i miljarder dollar) Allierade

Axelmakterna

Storbritannien 11,1

Japan 4,5

Sovjetunionen 13,9

Tyskland 13,8

USA 37,5

Namn: ______________________________________________________

Tabell 2 En jämförelse av produktionen av antalet tanks År

Tyskland

Storbritannien

USA

1940

1 459

1 399

331

1941

3 256

4 841

4 052

1942

4 098

8 611

24 997

1943

6 083

7 476

29 497

1944

8 466

2 476 (första halvåret)

17 565

Tabell 3 En jämförelse av flygplansproduktionen 1939 – 1944 (antal) År

Japan

Tyskland

Storbritannien

USA

1939

4 467

8 295

7 940

2 141

1940

4 768

10 826

15 049

6 086

1941

5 088

11 776

20 094

19 443

1942

8 861

15 556

23 672

47 836

1943

16 693

25 527

26 263

85 898

1944

21 180

39 807

26 461

96 318

Arbeta vidare 1. Diskutera först i grupperna sedan i helklass rubrikens fråga.

2. Vilken enskild faktor (tabell) är viktigast för att kunna svara på rubrikens fråga?

3. Vilken bakomliggande orsak förklarar statistiken?

4. Vilken fråga skulle ni vilja ha svar på efter att ha studerat de tre tabellerna?

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:10

SOS Historia 9

16:11 Rättegången som aldrig blev av Efter andra världskriget var över var ”alla” överens om att det var axelmakterna, främst Tyskland och Japan, som hade orsakat kriget.

I denna övning ska du analysera alla de stora ländernas agerande för att se om alla hade någon skuld. Frågan är bara vilken och hur stor skuld. Du ska utgå från vad respektive land har anklagats för, lägga till en egen åtalspunkt, och sedan försvara landet mot anklagelserna.

Tabell 1 Land

Anklagelser för att landet …

Tyskland

• Förde en aggressiv utrikespolitik

Försvar för att landet …

• Struntade i alla överenskommelser •

Japan

• Anföll Pearl Harbor • Lämnade NF •

Sovjetunionen

• Gick med i pakten med Tyskland • Anföll neutrala stater i Östeuropa •

Storbritannien

• Var så naiva gentemot Hitler • Hoppades att Hitler skulle starta krig mot Sovjet

Namn: ______________________________________________________

•

Frankrike

• Försökte knäcka Tyskland i Versaillesfreden • Visade feghet gentemot Tyskland •

USA

• Gick aldrig med i NF • Väntade med att gå med i kriget •

Arbeta vidare 1. Skapa tillsammans i gruppen ert bästa svar på stödmallen.

2. Redovisa gruppens bästa svar för era klasskamrater.

3. Lyssna och lär av de andra grupperna och förbättra er stödmall.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:11

SOS Historia 9

4. I tabell två nedan ska ni rangordna länderna efter hur stor/liten skuld ni i gruppen tycker att respektive land hade när det gäller utbrottet av det andra världskriget.

5. Redovisa det ni fört in i er tabell och lyssna på och lär av de andra grupperna.

6. Skriv en resonerande text utifrån frågan: Vilka bär skulden för andra världskriget?

7. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons enligt idén med ”två stjärnor och en önskan”.

8. Förbättra din text efter de råd du fick och lämna texten till din SO-lärare.

Tabell 2 Gruppens rangordning av skuldfrågan Vår rangordning av skuldfrågan

Våra argument som förklarar vår rangordning

1.

2.

3.

Namn: ______________________________________________________

4

5.

6.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:11

SOS Historia 9

16:12 Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen Folkmord har och kommer att ske i framtiden, men det allvarligaste av alla folkmord som har inträffat är folkmordet av cirka sex miljoner oskyldiga judar.

I denna övning ska du analysera orsaker till och konsekvenserna av Förintelsen.

Namn: ______________________________________________________

Vilka förklaringar finns för att detta kunde hända?

FÖRINTELSEN • NÄR? • VAR? • VILKA?

Vilka är konsekvenserna av Förintelsen: • på kort sikt?

• för oss idag?

Arbeta vidare 1. Ta hjälp av de övriga i gruppen för att skapa er bästa analys av orsakerna och konsekvenserna.

2. Presentera denna analys för de andra grupperna och lär av deras redovisningar.

3. Diskutera i helklass: Vilka var den enskilt viktigaste orsaken till och konsekvensen av Förintelsen?

4. Skriv en resonerande text utifrån frågan: Vilka kunde ha gjorts för att eventuellt förhindrat Förintelsen?

5. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons genom ”två stjärnor och en önskan.”

6. Förbättra din text efter de råd du har fått och lämna texten till din SO-lärare.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:12

SOS Historia 9

16:13 Hur påverkades Sverige av Andra världskriget?

Som du vet så deltog inte Sverige i det andra världskriget. Trots detta så påverkades befolkningen i sin vardag.

I denna övning ska du försöka lista ut anledningen till några olika ”vardagliga handlingar/ händelser” i Sverige under andra världskriget. ”Vardaglig handling/händelse”

Varför …?

Man var mer försiktig med vad man sa på bussar och spårvagnar.

Bilkörningen minskade i omfattning.

Det var svårare att få tag på kaffe.

Sirener kunde plötsligt börja tjuta mitt i natten.

På kvällen drogs mörka gardiner för alla fönster.

Namn: ______________________________________________________

Betydligt vanligare att folk cyklar till och från sitt arbete

Papporna i familjen kunde vara borta från hemmen långa perioder.

Regeringen bestod av alla partier utom kommunisterna.

En stor del av breven kontrollerades innan de delades ut

Det var kyligare inomhus.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:13

SOS Historia 9

16:14 Midsommarkrisen Bakgrund Redan från andra världskrigets början har den svenska regeringen, under statsminister PerAlbin Hanssons ledning, förklarat att Sverige tänker förhålla sig neutralt. Det betyder att Sverige varken kommer att ställa sig på tyskarnas eller på de allierades sida. På det viset hoppas man att Sverige ska kunna hålla sig utanför kriget.

Den 9 april 1940 anfaller Tyskland både Danmark och Norge och ockuperar bägge länderna. Därmed blir rädslan i och trycket på Sverige större, eftersom kriget helt plötsligt har kommit mycket närmare. Tyskarna har dessutom under krigets inledning visat sig vara oslagbara. Förutom att de intagit Danmark och Norge så har de även intagit Frankrike på endast sex veckor. Många svenskar anser nu att vi bör hålla oss väl med tyskarna eftersom de ser ut att vinna kriget.

Sveriges regering utsätts för hårda påtryckningar från tyskarna. Tyskarna begär att de ska få sända de trupper de har i Norge genom Sverige till Finland, som just då med tyskarnas hjälp slåss mot Sovjetunionen. Svenskarna vägrar länge men trycket från tyskarna hårdnar allt mer.

Kring midsommarafton 1941 får svenskarna en begäran om att tyskarna ska få skicka en fullt utrustad division, det vill säga ungefär 18 000 soldater, via svenska järnvägar från det ockuperade Norge till Finland. Den svenska regeringen tvingas avbryta sina semestrar och sätter sig i ett krismöte. Detta är början på den så kallade ”Midsommarkrisen” vilken hotar att splittra regeringen eftersom dess medlemmar inte är överens om hur de ska göra. Dessutom hotar kung Gustav V med att abdikera (avgå som kung) om de inte går med på tyskarnas krav.

Läget är mycket spänt, men den 25 juni 1941 har regeringen fattat ett beslut.

Uppgifter 1. Skriv en spalt med argument för att låta tyskarna åka genom Sverige och en spalt med argument emot att låta dem göra det.

Argument emot

Namn: ______________________________________________________

Argument för

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:14

SOS Historia 9

2. Vad anser du att den svenska regeringen bör göra? Berätta vilket alternativ du skulle välja och förklara noggrant varför du fattat det beslutet.

Namn: ______________________________________________________

3. Ta reda på hur det gick i verkligheten.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:14

SOS Historia 9

16:15 Åsikter om midsommarkrisen Vid midsommartid år 1941 får den svenska regeringen en begäran av den tyska regeringen att Tyskland ska få sända en division av sina trupper i Norge på de svenska järnvägarna till Finland. I Finland håller finnarna tillsammans med tyskarna på att slåss mot Sovjetunionen och tyskarna behöver därför förflytta sina trupper dit. Detta blir en het fråga i den svenska samlingsregeringen som extrainkallas under midsommarhelgen och håller långa överläggningar i ärendet. Till slut enas man dock om att tillåta att tyskarna skickar sina trupper genom Sverige.

Så här skrev två svenska tidningar om regeringens beslut:

Namn: ______________________________________________________

Dagens Nyheter (DN) 26/6 1941 Kommunikén klargör att regeringen inte med dessa nya koncessioner avser att inleda någon svenska självuppgivelse. Man gör rätt i att låta denna sats få sin fulla betoning: ”Sverige kommer att orubbligt fullfölja sina strävanden att hävda sin självständighet och sitt oberoende och att hålla sig utanför krigiska konflikter.” Den nationella sammanhållningen är vår stora tillgång – samlingsregeringen och riksdagen har även i detta fall bevarat den, fastän den säkert frestat på. Deras handlingssätt är föredömligt.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) 30/6 1941 Den nu sittande svenska regeringen har drivit en politik, som fört oss i ett ytterligt farligt läge. Det skönjes en klar och målmedveten linje däri. Vi skola icke pådyvla regeringen denna målmedvetenhet. Den är att söka på annat håll. Den svenska regeringens bidrag har varit att foga sig. /…/ Vårt land har på detta sätt förts dit där ett uppgivande av neutraliteten leder ett folk. /…/ Det tarvas intet påpekande för att klargöra på vilken sida Sverige håller på att pressas in i kriget, om på den som kämpar för demokrati och folkfrihet, eller på den, som kämpar emot dessa samhällsideal. /…/ Den för vilket det svenska är något heligt kan icke tigande åse, hur det sättes på spel.

Det finns tusen sinom tusen inom vårt folk, som känna så.

Uppgifter 1. Tycker DN att trupptransporten påverkar Sveriges neutralitet?

2. Vad är enligt DN regeringens främsta mål med hela sin utrikespolitik under kriget?

3. Vad anser DN om detta? Är det ett bra mål eller ett dåligt mål?

4. Tycker DN att regeringen fattat ett bra eller dåligt beslut?

5. Vad tycker GHT om att regeringen har tillåtit transporten?

6. Hur tycker GHT att transporten påverkar den svenska neutraliteten?

7. På vems sida håller Sverige på att hamna enligt GHT?

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:15

SOS Historia 9

16:16 Sveriges anpassning till tyskarna Det är allmänt känt att Sverige på en rad områden var försiktig med att reta upp Tyskland, speciellt i början av kriget då tyskarna hade stora framgångar och bland annat invaderade våra grannländer.

I denna övning ska du fylla i stödmallen och därefter rangordna de tre eftergifter du tycker är de grövsta avstegen från svensk neutralitetspolitik.

Anpassningspolitik

Vad kunde Sverige ha gjort?

Vad hade konsekvenserna kunna bli då?

Tyska soldater transporterades genom Sverige till och från Tyskland.

Sverige exporterade järnmalm och kullager till den tyska krigsindustrin.

I Sverige censurerades tyskkritiska tidningar.

Personer som var kritiska mot Tyskland spärrades in i läger i norra Sverige.

Namn: ______________________________________________________

Sverige gav ingen militär hjälp till Norge när landet blev anfallet av Tyskland.

Sverige krävde att judarnas pass skulle stämplas med ett ”J” och de släpptes sällan in i landet.

Arbeta vidare 1. Skapa gruppens bästa gemensamma stödmall.

2. Försök ena er inom gruppen om vilka de två eftergifterna som var de allvarligaste avstegen från svensk neutralitetspolitik.

3. Diskutera i helklass frågan om ett svenskt svek mot neutralitetspolitiken. Var avstegen försvarbara eller inte?

4. Skriv en resonerande text på samma tema: Sveriges neutralitetspolitik – ett hån eller en nödvändighet?

5. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons genom ”två stjärnor och en önskan.”

6. Förbättra din text och lämna den till din SO-lärare.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:16

SOS Historia 9

16:17 S veriges roll under mellankrigstiden och andra världskriget

Namn: ______________________________________________________

Sverige deltog inte i något av världskrigen. Samtidigt påverkades vi av det som hände i tiden.

I denna övning ska du utgå från att du är minister i den svenska regeringen under åren 1922–1945. Du ska ta ställning till olika frågor som dök upp under denna tid och fatta tio beslut.

Historisk händelse

Dina två rådgivare föreslår

Ska Sverige tillåta sterilisering av så kallade ”sinneslösa”?

• Ja! Dessa människor kan inte tillåtas ha barn.

Ska Sverige delta i OS 1936 i Nazitysklands huvudstad Berlin?

• Ja! Vi måste skilja på idrott och politik.

Hur ska Sverige reagera på den så kallade ”Kristallnatten” 1938?

• Vi måste tillåta att Tyskland får sköta sina egna problem.

Hur ska svenska kommunisterna behandlas under kriget?

• Vi bör sätta de i arbetsläger och förbjuda deras tidningar.

Ska Sverige hjälpa Finland som anfölls av Sovjet i slutet av 1939?

• Finlands sak är vår.

Vi går med i kriget på Finlands sida.

Ska Sverige delta i firandet av Hitlers 50-årsdag 1943?

• Ja, vi ska visa respekt för Hitler. Han dominerar Europa

Ditt beslut blir …

Vad tror du blev regeringens beslut?

• Nej! Alla människor har samma värde.

• Nej! Vi ska visa vår avsky mot Nazityskland.

• Vi måste protestera skarpt mot judeförföljelserna.

• Sverige är en demokrati med yttrandefrihet.

• Vi skickar mat och lite vapen. Vi är neutrala!

• Nej, vi måste visa att vi ställer upp för våra grannar.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:17

Namn: ______________________________________________________

SOS Historia 9 Ska Sverige exportera järnmalm till Nazityskland under denna tid?

• Ja, vi tjänar stora pengar på exporten och vi är neutrala.

Ska Sverige tillåta att tyska trupper får resa genom Sverige under pågående krig?

• Ja, för annars finns det risk att vi blir ockuperade.

Ska Sverige ta emot alla judar som försöker fly från förföljelserna i Tyskland?

• Nej, det är omöjligt.

Judar är inte populära i Sverige.

Kan Sverige göra något för att i slutet av kriget (1945) rädda judar som lever?

Nej! Riskerna är för stora. Europa är i krig fortfarande.

• Nej, för då blir svensk malm till tyska vapen som dödar.

• Nej, det är ett tydligt brott mot vår neutralitet.

• Ja, vi vet att judarna förföljs i Tyskland.

• Ja, för nu vet vi att de annars gasas ihjäl i dödsläger.

Arbeta vidare 1. Samtala om och jämför det du har skrivit i stödmallen med de andra i din grupp.

2. Försök att ena er om vilka beslut ni tror att den svenska regeringen fattade i verkligheten och varför ni tror just detta.

3. Försök att ena er om hur ni skulle ha gjort om ni suttit i den svenska regeringen under dessa år och motivera era beslut.

4. Redovisa detta för de andra i klassen och lyssna på deras redovisningar.

5. Rangordna gruppvis från 1–10 vilka de olika händelserna efter hur, mer eller mindre, klandervärda ni anser att regeringens beslut var. Motivera er rangordning. För in detta i tabellen nedan!

6. Redovisa detta för de andra i klassen och lyssna på och lär av deras redovisningar.

7. Diskutera i helklass de tio olika besluten efter att er SO-lärare har berättat om vilka beslut som fattades av den svenska regeringen i verkligheten och bevekelsegrunderna bakom besluten.

8. Skriv en resonerande text på temat: ”Glorian på sned” – Sveriges roll under mellankrigstiden och andra världskriget.

9. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons enligt idén med ”två stjärnor och en önskan”.

10. Förbättra din text efter de råd du fick och lämna texten till din SO-lärare.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:17

SOS Historia 9

Gruppens rangordning av de tio val och beslut som regeringen gjorde.

Våra argument bakom vår rangordning.

Namn: ______________________________________________________

Vår rangordning av regeringens tio olika beslut

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:17

SOS Historia 9

16:18 Historiska paradoxer (1880–1950) Många gånger har olika makthavare och länder haft specifika mål och motiv bakom en viss handling, som t ex varför landet gick med i en allians eller i ett krig.

I denna övning kommer du att få åtta exempel på motiv som låg bakom ett visst agerande.

Din uppgift är att se vad som sedan faktiskt hände.

Motiven

Detta blev resultatet

1. Tyskland drömde om ”en plats i solen”, det vill säga deras motiv var att bli en kolonialmakt av samma styrka som Storbritannien och Frankrike.

2. Kejsardömet Österrike-Ungern startade kriget med motivet att för all framtid förhindra ett Storserbiskt rike som grannland.

3. De tre kejsardömena Österrike-Ungern, Ryssland och Tysklands motiv med att gå med i första världskriget var att försvara sin stormaktsroll i Europa.

4. Frankrike drev igenom mycket tuffa villkor i Versaillesfreden 1919 gentemot Tyskland. Motivet var att därmed för lång tid knäcka Tysklands makt i Europa.

Namn: ______________________________________________________

5. USA:s president Woodrow Wilson drev igenom bildandet av en internationell fredsorganisation 1919, Nationernas Förbund. Motivet var att förhindra alla krig i framtiden.

6. Hitler byggde upp en stark militärmakt med motivet att göra Tyskland till ett land som skulle bestå i tusen år, ”Det tusenåriga riket”.

7. Storbritannien och Frankrike gick med i andra världskriget med motivet att försvara Polens självständighet och demokrati.

8. Japan anföll Pearl Harbor i december 1941 för att knäcka USA:s stridskrafter till sjöss och med motivet att bli en stormakt som kontrollerade Stilla havet och stora delar av östra och södra Asien.

Arbeta vidare Vilka slutsatser drar du av denna övning?

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:18

SOS Historia 9

16:19 Förintelsens logik För många människor är Förintelsen för hemsk för att den ska kunna förklaras. Många historiker har försökt föra fram olika sätt att förklara orsakerna till denna fruktansvärda händelse.

I denna övning ska du få en ”modell”, ett sätt att beskriva Förintelsen.

Namn: ______________________________________________________

Dumhet Okunskap Likgiltighet

Kategoritänkande

• • • •

Ni är judar.

Alla judar är lika Ni är inte som vi Ni är annorlunda, konstiga

Diskriminering

• Judar är inte lika bra som vi • Judar ska inte ha samma rättigheter som vi

Segregering

• Judar får inte bo där vi bor.

• Judar får inte gå i samma skolor som vi • Judar får inte handla i våra butiker

Folkmord

• Judar är inte människor • Judar är skadeinsekter • Ni ska utrotas

Arbeta vidare 1. Försök att på egen hand förstå innebörden och skillnaden mellan respektive begrepp: Kategoritänkande, diskriminering, segregering och folkmord.

2. Samtala om innebörden och skillnaden mellan de olika begreppen inom gruppen och skapa en gemensam tolkning.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:19

SOS Historia 9

Namn: ______________________________________________________

3. Försök tillsammans hitta några historiska kopplingar mellan denna ”Förintelsens logik” och verkliga händelser under åren 1933–1945 i Tyskland.

4. Redovisa gruppens diskussion och lyssna och lär av de andra gruppernas redovisningar.

5. Diskutera i helklass utifrån modellen och frågan: Vad händer med er diskussion om ni byter ut ”judar” mot ..., ja, välj själva.

6. Skriv en resonerande text på temat: ”Går det att förklara Förintelsen?”

7. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons genom ”två stjärnor och en önskan”.

8. Förbättra din text efter de råd du fick och lämna texten till din SO-lärare.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:19

SOS Historia 9

16:20 Begreppsanalys av Förintelsen och andra folkmord

Namn: ______________________________________________________

När en konflikt uppstår på skolgården, på stan eller vid en trafikolycka så beter vi människor oss på olika sätt. Så var det även under förföljelserna av judarna i Tyskland, speciellt då åren 1933–1945, men även vid andra folkmord.

I denna övning ska du med hjälp av en modell analysera olika roller som människor i Tyskland intog under de år som nazisterna satt vid makten.

Förövare

Offer

Åskådare

Motståndare

Arbeta på detta sätt: 1. Ge exempel på människor eller grupper i Tyskland som du anser passa in på något av de fyra fälten.

2. Vilken av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera?

3. Utgå från dina erfarenheter, någon nutida händelse som du hört talas eller läst om eller sett på film, och försök placera in människor eller grupper som passar in i några av fälten.

4. Samtala och jämför vad din grupp kommit fram till och skapa tillsammans er bästa stödmall för tiden 1933–1945 och redovisa för och lär av de andra grupperna.

5. Diskutera stödmallen i helklass.

6. Skriv en resonerande test på temat: ”Vem gjorde vad under åren 1933–1945?”

7. Byt text med en klasskamrat, ge och ta emot respons.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:20

SOS Historia 9

16:21 Moraliska dilemman under 1900–talet Ibland ställs människor för svåra val. I denna övning får du ta del av två olika händelser där det inte finns något enkelt svar.

Berättelse 1 ”Engelsmannen Scott försökte komma först till Sydpolen, men upptäckte (1912) att norrmannen Amundsen redan gjort det. På hemvägen skadades en av Scotts kamrater. Dilemmat var nu: Skulle kamraten rädda av de övriga trots att risken då ökade dramatiskt alla skulle frysa ihjäl. Scott beslutade att hjälpa sin kamrat.

Resultatet blev dystert. Alla i expeditionen dog, mindre än två mil från baslägrets värme. Gjorde Scott rätt?”

Berättelse 2 ”Under slutet av andra världskriget får de allierade reda på att Nazityskland håller på att ta fram ett nytt massförstörelsevapen. Skulle det bli färdig skulle detta vapen kunna bli ett dödligt hot mot de allierade, främst England, och Hitlers chanser att vinna kriget skulle då öka dramatiskt. Då blir det känt att den amerikanska marinkåren har infångat en hög tysk militär som hade mycket information om detta vapenhot. Hur långt skulle de allierade sträcka sig i sina metoder för att få fram informationen: Kunde tortyr accepteras? Skulle man kunna hota att döda tyskens barn och fru? Ja, vad skulle du ge för råd. Detta var ett dilemma.

Fyll i stödmallen!

Berättelse

Jag tycker att…

Därför att…

Men å andra sidan så…

Namn: ______________________________________________________

1

2

Arbeta vidare 1. Jämför och samtala om era ställningstaganden inom gruppen.

2. Redovisa för de andra grupperna och kanske ni då ändrar uppfattning?

3. Diskutera de två moraliska dilemman i helklass.

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

16:21

SOS Historia 9

Historia åk 9, delprov 1 Världskrigen Under 1900-talet inträffade två världskrig, ett ”kallt krig” med risk för ett kärnvapenkrig, Förintelsen och andra folkmord.

Du ska nu föra ett resonemang om andra världskriget utifrån frågorna: • Vad hände?

• Var och När?

• Vilka aktörer var inblandade.

Namn: ______________________________________________________

Efter detta är det dags att reda ut orsakerna till och konsekvenserna av det andra världskriget.

När du resonerar om detta är det bra om du försöker vända och vrida på ditt resonemang samt att du tar hjälp av begrepp som: • Versaillesfreden 1919 • Nationernas förbund • Mellankrigstiden • Den stora börskraschen och den ekonomiska krisen • Diktaturernas tid: Nazism, fascism och kommunism • Maktövertagandet • Aggressiv utrikespolitik • Maktbalans • Lebensraum/livsrum • Förenta nationerna • Kalla kriget och två supermakter • NATO • EU

S•OS Historia lärarhandledning © Författarna och Liber AB

Får kopieras

Historia åk 9, delrov 1