9789144076836

Sverker Lindblad Lisbeth Lundahl (red.)

Sverker Lindblad är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Övriga författare är Andreas Bergh, Annika Bergviken Rensfeldt, Maria Blomgren, Susanne Dodillet, Rita Foss Lindblad, Michael Hansen, Martin Harling, Ingrid Henning Loeb, Elsi-Brith Jodal, John B. Krejsler, Karin Lumsden Wass, Ulf Lundström, Ulf Olsson, Kenneth Petersson, Daniel Pettersson, Olof Reichenberg Carlström, Caroline Runesdotter, Linda Rönnberg, Pia Skott, Caroline Waks och Gun-Britt Wärvik.

Makt och politik

| UTBILDNING – Makt och politik

UTBILDNING

UTBILDNING

Makt och politik

Att analysera makt och inflytande är viktigt för att förstå utbild­ ningens villkor och uppgifter i samhället. Med hjälp av sådana analyser kan man förklara varför pedagogiska verksamheter ser ut som de gör och vad som ligger bakom framgångar och miss­ lyckanden. Det är särskilt viktigt att visa på de situationer där maktutövande leder till segregering, diskriminering eller favori­ sering inom skolans värld.

Utbildning – makt och politik belyser en rad aktuella frågor om utbildningspolitik och maktutövning inom utbildningsområdet.

Bland annat behandlas frågor om profession och politik, betydelser av marknadstänkande och konkurrens i skolans värld, och innebörden av internationella jämförelser för utbildningspolitiken.

Boken riktar sig till högskolestudenter, till exempel på lärarutbild­ ningarna, och andra som intresserar sig för dessa frågor.

REDAKTÖRER Art.nr 35855

Sverker Lindblad Lisbeth Lundahl

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07683-6_01_cover.indd 1

2015-01-16 09:21

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35855 ISBN 978-91-44-07683-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Lane V. Erickson/Shutterstock Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 2

2015-01-15 11:34

INNEHÅLL

Förord 7 Författarpresentationer 9 1 Politik och makt i och över utbildning 13 Sverker Lindblad & Lisbeth Lundahl

Att bilda en befolkning 13 Att studera utbildningsområdets politik 16 2 Profession och politiska reformer 21 Maria Blomgren & Caroline Waks

Byråkrati, marknad och profession 23 Vad institutionella logiker gör 25 Styrande principer i skolan 26 Institutionell trängsel 32 Sammanfattning 36 Litteratur 37 3 Undervisning och makt i klassrummet 41 Michael Hansen, Sverker Lindblad & Olof Reichenberg Carlström

Att förstå och förklara undervisning 43 Strukturer i klassrumsinteraktion 47 Interaktionsmönster på svenska 55 Sammanfattning 60 Litteratur 62

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 3

3

2015-01-15 11:34

Innehåll

4 Elevcentrering som nutidshistoriskt problem 67 Ulf Olsson, Kenneth Petersson & John B. Krejsler

Från utbildning till lärande 69 Elev- och studentcentrering nu och då 73 Sammanfattning 78 Litteratur 79 5 Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan 81 Ingrid Henning Loeb & Karin Lumsden Wass

Gränsdragningar, regleringar och elever 82 Den lokala organiseringen 87 Risk för fragmentiserad utbildning 92 Sammanfattning 94 Litteratur 95 6 Differentieringsfrågan under 70 år av skol(forms)reformer 97 Pia Skott, Daniel Pettersson & Andreas Bergh

Ett pedagogiskt och politiskt dilemma 98 Den nya skollagen 100 Yttrande från fyra professorer 101 Grundskolans läroplan 1962 104 Gymnasieskolan 106 Differentieringsfrågans framtid? 109 Sammanfattning 113 Litteratur 114 7 Kategorier och positioner i pedagogisk genusforskning 117 Annika Bergviken Rensfeldt, Susanne Dodillet & Rita Foss Lindblad

Taxonomi för genusbegrepp 119 Text, kontext och intertextualitet i materialet 123 Kunskapsöversikter i spänningslandskap 125 Sammanfattning 137 Litteratur 139

4

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

Innehåll

8 Att styra skolan med marknaden som förebild 141 Ulf Lundström & Linda Rönnberg

Centrala begrepp 142 Skolpolitiska beslut 145 Konsekvenser i praktiken 146 Ökad kontroll som lösning 157 Sammanfattning 159 Litteratur 160 9 Kunskapsmätningar 163 Andreas Bergh, Daniel Pettersson & Pia Skott

Intentioner i 1990-talets läroplansarbete 164 Internationella kunskapsmätningar 165 Ett stärkt nationellt uppföljningssystem 171 En förändrad läroplan? 175 Sammanfattning 177 Litteratur 179 10 Lärandemålens politik 181 Ulf Olsson, Kenneth Petersson & John B. Krejsler

Utbildning som hoppets teknologi 183 Bolognaprocessen som politisk teknologi 185 Lärandemål som konstruktion av lärare 189 Sammanfattning 192 Litteratur 193 11 Pedagogik och postpolitik 195 Martin Harling, Elsi-Brith Jodal, Sverker Lindblad, Caroline Runesdotter & Gun-Britt Wärvik

Från reformpolitik till postpolitik 196 Från skoladministrering till jämförelsepolitik 201 Media som postpolitisk aktör 203 Mässor som organisering av skolval 208 Sammanfattning 212 Litteratur 215 Sakregister 219

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 5

5

2015-01-15 11:34

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 6

2015-01-15 11:34

FÖRORD

Utbildning – makt och politik är namnet på den antologi som du nu håller i handen. Författarna till kapitlen försöker behandla olika aspekter av maktutövande inom utbildningsområdet och vad detta betyder för skola och samhälle. Boken är resultat av ett nätverk som erhållit stöd av Vetenskapsområdets Utbildningsvetenskapliga Kommitté (UVK).

I nätverket har forskare från olika lärosäten och med bas i skilda kunskapsområden arbetat tillsammans i STudier av Utbildningsområdet Politik (förkortat STUP). Arbetet har varit givande på många sätt – varav denna bok är ett.

Vi vill tacka deltagarna i nätverket för deras insatser under och mellan möten och seminarier. Vi vill då särskilt tacka författarna till de olika kapitlen, liksom de läsare som haft synpunkter på manus och upplägg. Till sist vill vi tacka Vetenskapsrådet för stödet under resans gång – på väg mot ökad kunskap och insikt om utbildningsområdets politik och om det politiska i utbildning!

Fjärås och Umeå, september 2014 Sverker Lindblad Lisbeth Lundahl

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 7

7

2015-01-15 11:34

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 8

2015-01-15 11:34

FÖRFAT TARPRESENTATIONER

Andreas Bergh. Universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

Bergh har en tidigare bakgrund som undervisningsråd på Skolverket samt som lärare och skolledare inom grundskolan.

Annika Bergviken Rensfeldt. FD i pedagogik, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet med forskningsintresse kring omvandlingar inom högre utbildning, också relativt informationsteknologi.

Maria Blomgren. Universitetslektor och docent vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Blomgren är speciellt intresserad av organisations-, lednings-, och styrningsfrågor inom verksamheter som är politiskt styrda och där många professionella arbetar. Hon har framför allt gjort studier inom hälso- och sjukvården och skolan.

Susanne Dodillet. FD i idé- och lärdomshistoria och forskarassistent vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Dodillets forskningsfokus ligger på jämförelser av tysk och svensk utbildningsvetenskap och utbildningspolitik.

Rita Foss Lindblad. FD i vetenskapsteori och professor vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås. Foss Lindblads forskningsintresse har fokus på kunskapsbildningsprocesser inom spänningsfältet utbildning och samhälle. Här återknyter hon till sin tidigare forskning om genus och vetenskap.

Michael Hansen. Lärare och doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Martin Harling. Lärare och doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 9

9

2015-01-15 11:34

Författarpresentationer

Ingrid Henning Loeb. Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Elsi-Brith Jodal. Doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och verksam inom forskningsmiljön Pedagogik och Politik. Har mångårig erfarenhet av arbete inom Göteborgs stad på olika nivåer och av nationella uppdrag inom utbildningsväsendet.

John B. Krejsler. Docent vid Institutionen för pedagogik & utbildning vid Aarhus Universitet (Köpenhamn). Krejsler forskar om transnationell och nationell utbildningspolicy, professionsutveckling och maktrelationer inom lärarutbildning och högre utbildning.

Sverker Lindblad. Professor vid Institutionen för pedagogik och special­ pedagogik, Göteborgs universitet.

Karin Lumsden Wass. Lektor i pedagogik med inriktning mot vuxen­ pedagogik vid Göteborgs universitet. Lumsden Wass forsknings­ intressen som rör styrning och organisering av utbildning, främst med avseende på gymnasieskola och vuxenutbildning.

Lisbeth Lundahl. Professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Ulf Lundström. Docent i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Lundströms forskning inriktas på utbildningspolicy med fokus på marknadsinflytande, lärarprofessionen, utvärdering samt inkludering.

Han har tidigare arbetat som lärare och skolledare på gymnasienivå.

Ulf Olsson. Docent vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Olssons forskningsintresse rör nutidshistoriska perspektiv på styrningsrationaliteter inom utbildningsområdet med fokus på problematisering av sambanden mellan nationell och internationell policyutveckling.

Kenneth Petersson. Universitetslektor och docent vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings Universitet. Peterssons huvudsakliga forskningsintresse handlar om nutidshistoriska perspektiv på relationen mellan politisk styrning, kunskapsbildning och subjektkonstruktioner inom ramen för förändringar av utbildning och utbildningsväsen i nationell och internationell kontext.

10

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 10

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

Författarpresentationer

Daniel Pettersson. Universitetslektor vid Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Högskolan i Gävle. Pettersson är ämnesföreträdare för pedagogik samt bedriver forskning om hur internationella och nationella utbildningsdiskurser interagerar. Han har tidigare varit verksam som grundskollärare och specialpedagog.

Olof Reichenberg Carlström. Doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, med inriktning mot utbildningsvetenskap.

Caroline Runesdotter. Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Runesdotters forskningsintresse rör frågor om styrning, organisering och institutionalisering inom utbildning och undervisning.

Linda Rönnberg. Docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Rönnbergs forskning handlar framför allt om utbildningspolitik med fokus på makt, styrning och kontroll, särskilt utbildningspolitiska intentioners genomförande och resultat, marknadsutsättning, utvärdering och granskning.

Pia Skott. Lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Skott forskar om skolans styrning och ledning samt effekter av rektorsutbildning.

Caroline Waks. Universitetslektor och docent i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Waks forskningsintresse har framför allt rört styrning och organisering i offentlig sektor med speciellt fokus på hur synliggörande teknologier påverkar professionella gruppers yrkesutövning och autonomi.

Gun-Britt Wärvik Docent i pedagogik och verksam som universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Wärviks forskning rör frågor om yrkeskunnande, ofta kopplat till utbildningspolitiska aspekter, samt samhällets och organisationers försök att åstadkomma förändring genom att ställa krav på nya kompetenser.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 11

11

2015-01-15 11:34

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 12

2015-01-15 11:34

KAPITEL 3

Undervisning och makt i klassrummet M ich a e l H a nse n, Sv e r k e r L i n dbl a d & Ol of R e ich e n be rg C a r l st röm

Undervisningsprocessen har sin egen politik. En aspekt av detta är makt och inflytande vid val av innehåll och hur olika kunskaper och erfarenheter relateras till varandra i interaktion mellan lärare och elever. En annan aspekt av undervisningsprocessens politik finner vi i interaktionen mellan lärare och elever med olika social och kulturell bakgrund. Och en tredje aspekt av det politiska finner vi i relationen mellan skolan som en stabil sam­hällelig institution och undervisning som en spänningsfylld och oviss process.

Till detta kommer att de termer och begrepp som vi väljer för att tala om undervisning också är manifestationer för hur vi begriper det politiska i undervisningsprocessen.

Undervisning är en kärnverksamhet i skolan. Även om samtida tal om skolan mestadels handlar om provresultat är det mycket viktigt att förstå och förklara vad som sker i klassrummet och vad detta betyder på kort och lång sikt. Detta har man försökt undersöka med olika ansatser, exempelvis genom att mäta effekterna av olika insatser i undervisningen för elevernas lärande, genom att söka statistiska samband mellan undervisningsmönster och skolresultat eller genom att analysera inspelningar av vad som sker i praktiken, i interaktion mellan lärare och elever (se Bellack, 1967). Den sistnämnda ansatsen står i fokus för detta kapitel. Vi menar att det är av central betydelse att beskriva och begripa denna interaktion på dess egna villkor.

Skolan uppstod enligt Hunter (1994) vid mitten av 1600-talet som en lösning på de problem som följde av att befolkningen for illa under de stora krig som då pågick, vilket medförde att tillgången på pålitliga personer att rekrytera till näringsliv och armé sinade. Undervisning blev en institutionaliserad praktik vars verksamhet byggde på att elever, barn eller ungdomar, samlades i ett särskilt rum eller hus kring en bok vars innehåll de skulle tillägna sig under ledning av en initierad vuxen, det vill säga en lärare. Skolan som institution spreds över världen, t­ illsammans © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 41

41

2015-01-15 11:34

Michael Hansen, Sverker Lindblad & Olof Reichenberg Carlström

med de roller och regler som ingår i dess verksamhet: lärarens frågor och elevernas svar rörande innehåll i en lärobok – en gemensam och offentlig konversation baserad på ögonkontakt, handuppräckningar och bedömningar av de svar som erhålls på den aktuella frågan.

Denna modell för interaktion byggd på frågor och svar kring innehållet i en text blev själva sinnebilden för pedagogisk verksamhet och en urtyp för design av hur lärande ska gå till i skolans värld. Stabiliteten i undervisningsprocessens mönster uppmärksammades av framväxande forskning – men kritiserades också, bland annat för att den ansågs leda till ytliga kunskaper och osjälvständiga elever (Hoetker & Ahlbrand, 1969). Mönstret uppfattades som ett särskilt sätt att interagera, något som var signifikant för skolan som institution på gott och ont och därför viktigt att analysera för att förstå och utveckla skolans verksamhet.

Vi ska här behandla undervisning som interaktiv process och då särskilt belysa frågor om makt och styrning i denna centrala pedagogiska praktik. Vi inleder med att betrakta en transkription (ordagrann utskrift) av vad som sker under en matematiklektion i årskurs 8 (Interaktionstablå 3.1): Interaktionstablå 3.1 Hur beräknas volymen av en sfär?1 Läraren: Vi vet radien det vill säga den, variabeln, hur stor är volymen på den här figuren, hur stor är volymen på den? Någon som kan svara på den? Hur ska vi kunna göra en formel för volymen på den figuren? Basytan gånger höjden, hur stor är arean av basytan? Ahh har inte kommit igång än riktigt ... Filip?

Filip: Radien gånger radien gånger [ohörbart, någon hostar].

Läraren: … och sen ska vi multiplicera med höjden … kan vi skriva det på ett annat sätt? Kort och sammandraget. Filip?

Filip: R upphöjd i tre gånger sju.

Läraren: R tre pi ... den där då? Milla?

Milla: R upphöjt i 3 gånger pi delat på tre.

Läraren: Visst, den är precis som vi konstaterat förut, en tredjedel, nej sådär ska jag skriva, tre delat med två, vad sa vi R upphöjt i 3 delat på tre. Är ni med?

1 Se Lindblad (2011).

42

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 42

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

3 Undervisning och makt i klassrummet

Här kan vi se hur läraren frågar och olika elever svarar i ett samtal om hur man beräknar volymen av en sfär. Vad är det för interaktion och vad kan den betyda?

Vi ska börja med att ge en kort översikt av forskning om undervisningsprocesser och hur man försöker förstå och förklara undervisning.

Därefter ska vi lyfta fram och analysera grundmönster hos interaktion i klassrumsundervisning. Detta utvecklas till en mer inträngande analys av undervisningssekvenser. Vi avslutar med en kort diskussion av innebörden av våra resultat för förståelsen av relationen mellan skola och samhälle.

Att förstå och förklara undervisning Undervisning öppnar för och uttrycker politiska förhållanden på minst tre olika sätt: det första sättet rör inkludering och exkludering av innehåll i undervisningen och hur detta innehåll organiseras, det andra sättet rör interaktion i undervisningsprocessen – vad som kan sägas när och av vem, och det tredje sättet rör hur eleverna bedöms samt vilka konsekvenser det får. Vårt fokus ligger på skeenden i själva processen, det vi kallar klassrumsinteraktion, och de sammanhang och principer som bidrar till att forma denna interaktion. Hur kan vi då förstå och förklara hur undervisningsprocesser designas och genomförs? Här finns det många ingångar inom forskningen. Vi ska börja med att ge en mycket grov överblick över några viktiga grenar på detta väldiga träd.

Med fokus på läraren

Ett enkelt sätt att betrakta undervisning är som en följd av vad läraren bestämt ska vara innehåll och vilken metod som ska användas. Genom att förstå läraren kan man då förklara delar av undervisningens gestaltning och dess resultat. Detta är till exempel utgångspunkten i analyser av hur lärare planerar sin undervisning, hur de tänker och vilka beslut de fattar under själva processen (jfr Clark & Peterson, 1986). Vi kan också undersöka hur lärare, enskilt eller tillsammans, utformar och genomför undervisning, exempelvis genom lesson studies (Elliott, 2012) eller som en form av kliniska studier inom utbildningsområdet där professionellt kunnande utvecklas i praktiken (Carlgren, 2012) och där uppgifter för undervisning omvandlas till undervisningsobjekt. En annan väg är att försöka förstå lärare som personer, att försöka tolka deras erfarenheter och perspektiv som en grund för att begripa deras överväganden och © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 43

43

2015-01-15 11:34

Michael Hansen, Sverker Lindblad & Olof Reichenberg Carlström

inriktningen på deras undervisning (t.ex. Clandinin, 2013). Exempel på detta finner vi också i studier av lärares livsberättelser och förändringar i sätten att hantera undervisning när förutsättningarna för deras arbete förändras (Lindblad & Goodson, 2011).

Med fokus på läroplaner och skolan som institution

Ett alternativ till det lärarbaserade sättet att förstå undervisning är att betona betydelsen av att verksamheten genomförs inom en ­institution med bestämda normer för vad som ska göras och förutsättningar för att agera. Hur skolarbetet organiseras och vilka regler som i praktiken gäller undersöks genom läroplansteoretiska analyser, där man försöker förklara (i) vilken kunskap som väljs och organiseras, (ii) hur undervisning designas och genomförs, samt (iii) hur utfallet bedöms (jfr Bernstein, 1971; Forsberg, 2011). Därvid är det viktigt att skilja mellan förväntningar på och förverkliganden av läroplaner och att också notera skillnader mellan de sammanhang inom vilka förväntningar och förverkliganden skapas (se Lindensjö & Lundgren, 2000).

I sådana, ofta kritiska, analyser sätter man in undervisning som en del i ett system där skapande av läroplaner och bedömningar av resultat ingår. En läroplan formuleras utifrån vilken kunskap som det eftersträvas att eleverna ska tillägna sig och vilka egenskaper eller identiteter som de med makt över skolan vill att eleverna ska utveckla. Sådana formuleringar innebär samtidigt att annan kunskap utestängs och att andra egenskaper hos eleverna inte förväntas. Genom läroplansteoretiska analyser undersöker man också hur elevernas resultat bedöms och kartlägger de hierarkier och utestängningar som detta grundas i.2 Vi ska nu rikta blicken mot detta i några olika undersökningar.

Ett tidigt exempel på ett läroplansteoretiskt synsätt är den så kallade ramfaktorteorin (jfr Dahllöf, 1967; Lundgren, 1972; Broady & Lindblad, 1999). Utifrån en enkel ramfaktorteoretisk modell ses undervisningens resultat som en följd av rådande begränsningar enligt aktuell läroplan, exempelvis vilken tid som kan användas för undervisning för vissa moment. Intressant blir då bland annat vilka elever som läraren vänder sig till för att bedöma hur undervisningen fungerar och hur raskt man kan gå fram i undervisningen. Lundgren (1972) fann att lärare uppvisar en viss förkärlek för att fråga elever som är kunskapsmässigt ganska 2 Såväl det politiska som politiken bakom läroplaner utgör en viktig och intressant bakgrund till undervisningsprocessen. Se här Englund (1994) och Bernstein (1971).

44

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 44

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

3 Undervisning och makt i klassrummet

svaga men som inte tillhör de sämsta. Denna kategori av elever benämndes av Dahllöf (1967) som en ”styrgrupp”, eftersom lärare använder den för att bedöma undervisningstakten och vad som bör tas upp i nästa steg. Ett alternativ till att rikta in sig på styrgruppen är att vända sig till elever som är ”säkra kort”, som läraren förmodar vet det rätta svaret (Callewaert & Nilsson, 1980). Ytterligare ett alternativ för läraren är att rikta sig mot en specifik elev för att försöka dra in denna i lektionen eller få hen att skärpa sig.

Vilka elever som läraren riktar sin uppmärksamhet mot kan också förstås på ett lite annorlunda sätt med hjälp av begreppet triage. Termen är hämtad från den medicinska världen och står för en kategorisering av patienter i tre grupper; ”de som är utom fara”, ”de som kan räddas”, och ”de som inte går att rädda”. Gillborn och Youdell (2000) använder sig av triage som indelning för att diskutera hur resurser hanteras i skolreformer och hur vissa elever som antas vara bortom räddning inte tilldelas de resurser som behövs och därmed slås ut under de ramar som är för handen. Begreppet triage kan då ses som en beståndsdel i en läroplansteoretisk undersökning där ramar och normer för skolans verksamhet – och därmed också vad som gör att dessa normer och ramar föreligger – ses i ett kritiskt ljus. Då förskjuts också fokus mot samhälleliga, kulturella och inte minst politiska maktförhållanden.

Makten över formulering och förverkligande av läroplaner är en vital del av såväl design av undervisning som utbildningsområdets politik (Lindensjö & Lundgren, 2000). Detta är också ett sätt att förstå vad kontexten betyder för det som sker i undervisningen, exempelvis som en konsekvens av samhälleliga hierarkier och arbetsdelning, och korresponderande klassifikation av kunskaper och egenskaper för att återskapa dessa hierarkier (Bernstein, 2000). Det är sådana sammanhang som bestämmer viktiga villkor för undervisning. Elever och lärare får hantera dessa yttre krafters spel i sin institutionella vardag.

Med fokus på översättningar av yttre förhållanden

Vad betyder då samhälleliga och kulturella förhållanden för vad som sker i klassrummet (jfr Lundgren, 1983; Bernstein, 2002)? Undervisning som samhälleligt fenomen kan analyseras utifrån teorier om socialt och kulturellt återskapande (jfr Durkheim, 2006). Bland sådana teorier finns olika utgångspunkter, exempelvis vad gäller betydelsen av samhällsstrukturella förhållanden och möjligheter att utmana dessa förhållanden i handling. Exempelvis undersöker en del forskare samspel mellan © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 45

45

2015-01-15 11:34

Michael Hansen, Sverker Lindblad & Olof Reichenberg Carlström

kunskap och makt för undervisning (jfr Popkewitz, Franklin & Pereyra, 2013). Andra fokuserar på vad elevernas bakgrund betyder i skolan och hur samhällsklasser återskapas genom elevgruppers motstånd mot maktförhållanden i skolan (t.ex. Willis, 1977). På motsvarande sätt har vi forskning som tydliggör hur genusordningar upprätthålls och utmanas (som av Öhrn, 1998) och vad etnisk och kulturell tillhörighet betyder för sätt att hantera språkandet i skolan (t.ex. som hos Brice Heath, 1983).

Sådana undersökningar försöker finna ut hur sociala och kulturella förhållanden överförs till verksamheten i skolan och vad detta i sin tur innebär för samhället. Dessa studier försöker ofta finna förklaringar till varför utbildning bidrar till att återskapa ojämlika förhållanden i samhället genom att undersöka vad som sker i undervisningssituationen.

Anyon står bakom en klassisk och omdiskuterad studie med en sådan inriktning (1981). Hon undersöker hur sociala klasser och skikt återskapas i skolväsendets levda läroplaner, i olika sätt att hantera frågor om kunskap och att interagera med elever. Anyon genomför etnografiska studier i fem skolor med olika upptagningsområden (sett till föräldrarnas yrken) i den amerikanska delstaten New Jersey runt 1980 för att se vilken kunskap som betonas och hur livet i skolan gestaltas.

Hennes undersökningar visar hur elevernas uppväxtvillkor slår igenom i de olika skolornas verksamhet, med skilda levda läroplaner för barn ur olika samhällsgrupper som följd. Studien, med dess kombination av läroplansteoretiska analyser och analyser av språklig interaktion, är för komplicerad för att redovisa i detalj här (för en diskussion se Luke, 2010; Ong, Clarke & Hart, 2014), men följande enkla sammanfattningar kan göras om dolda läroplaner vid skolor med olika upptagningsområden: • Arbetarklassområden. Fragmenterad kunskap med en under-

visning där läraren talar och eleverna förväntas ge rätta svar på frågor om vad som sagts av lärare eller i lärobok.

• Lägre medelklassområden. Principiell kunskap om vilka regler eller principer som gäller för ett visst innehåll med undervisning baserad på lärarens frågor och rättelser av elevernas svar med sikte på att de ska erhålla kunskap om rätt regler eller principer.

• Övre medelklassområden. Utforskande individuell kunskap med undervisning som bygger på att eleverna får klargöra vad de menar med sina svar och själva relatera dessa till sina erfarenheter.

• Överklassområden. Prövning av principiell kunskap med undervisning i form av samtal där läraren stödjer elevernas sätt att lägga ut texten och där alternativa auktoriteter diskuteras.

46

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 46

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

3 Undervisning och makt i klassrummet

Sociala omständigheter, här i termer av sociala klasser och skikt, har översatts till kunskapsideal och undervisningspraktiker. Genom detta uppstår stora skillnader i den verksamhet som skolorna erbjuder eleverna, vilket i sin tur kan förklara varför vissa elevgrupper gynnas av utbildningssystemet medan andra missgynnas. På motsvarande sätt kan man analysera genusordning eller kulturell dominans i undervisning, eller hur olika kategoriseringar – som genus, social klass och etnicitet – interagerar i skolans verksamhet (se exempelvis Grant & Sleeter, 1986 och Luke, 2010).

Med fokus på interaktionsdynamik

Ett fjärde sätt att förstå undervisning, som både kontrasterar mot och kompletterar de ovan nämnda, är att se undervisning som skapad i interaktion. Denna interaktion har och ger ett eget liv som skapar eller återskapar skolan som institution (jfr Vanderstraeten, 2001; Hacking, 2007; Sahlström, 2008). Undervisning hanteras här som en interaktiv process vars omgivande sammanhang, det vill säga kontexten, gör sig gällande i själva interaktionen. Intresset fokuseras då på hur undervisning genomförs i interaktion mellan lärare och elever och med bruk av artefakter som läromedel och datorer. Särskilt intressant för vårt vidkommande är återkommande mönster i denna process som vi visat på ovan, exempelvis fråga-svar-bedömning av svar. Hur ser sådana mönster ut och hur stabila är de? När vi intresserar oss för det politiska i undervisning blir särskilt maktförhållanden och asymmetriska relationer mellan deltagarna viktiga. Hur ser turerna ut här och vilken innebörd har de på lång eller kort sikt för deltagarna? I nästa avsnitt ska vi särskilt fokusera på sådana aspekter av undervisning och klassrumsinteraktion.

Strukturer i klassrumsinteraktion Vi ska här ta upp undervisning som en fråga om dynamisk interaktion mellan lärare och elever, det vill säga särskilt behandla det fjärde av de fokus som presenterats ovan. Det handlar om en institutionaliserad typ av språkande där huvuduppgiften för läraren är att undervisa eleverna med en läroplan som bakgrund och med åtskilliga samhälleliga förväntningar på såväl lärare som elever. Denna interaktion bygger på en tidsmässig organisering, exempelvis i termer av lektioner och vecko- eller terminsplaner. Tiden till förfogande är begränsad och antalet deltagare © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 47

47

2015-01-15 11:34

Michael Hansen, Sverker Lindblad & Olof Reichenberg Carlström

är många. Den uppenbara konsekvensen blir att tiden måste fördelas när uppgifterna genomförs. Samtal under dessa förhållanden kan liknas vid en ekonomi, det vill säga ett hushållande med resurser som är knappa i förhållande till olika önskemål (Sacks, Schegloff & J­ efferson, 1974; S­ ahlström, 1999). I klassrummet kan inte alla tala samtidigt utan språkandet måste fördelas över talare. Likaså uppdelas interaktionen i sekvenser, exempelvis fråga-svar-bedömning-följdfråga. Det ger undervisningen en viss, om än osäker, stabilitet och förutsägbarhet.

Vi ska här sätta upp några punkter för hur klassrumsinteraktion gestaltar sig, där en viktig förutsättning är begränsning i tid och en annan är att lärare har en annan position än elever: • Läraren talar mer än eleverna. Tidigare forskning pekar på att

läraren tar cirka två tredjedelar av talutrymmet och eleverna tillsammans en tredjedel. Detta kan då kompletteras på två sätt. För det första rör det sig om den offentliga diskursen i klassrummet.

Elevernas andel ökar rejält om man inberäknar småprat i bänkarna. För det andra rör det sig om de delar av processen som kallas för katederundervisning. Bilden blir annorlunda när det handlar om undervisning där eleverna arbetar enskilt eller i grupp, det vi här kallar bänkarbete.

• Läraren fördelar talturerna. Det är i regel läraren som talar om vem som ska få ordet. Läraren kan ropa ut elevens namn, peka på eleven eller nicka mot honom eller henne, och eleven förväntas då också ta ordet. Ibland bygger detta på en prediktion av läraren rörande vilka som kan tänkas svara vad. Om en elev skulle fördela talturerna skulle det ses som ett brott mot de regler som gäller för klassrumsundervisning som institutionell praktik. Det skulle inte svara mot de förväntningar som skapats för vem som kan säga vad i denna typ av språkande.

• Läraren har auktoritet att avbryta andra talare och att ge sig själv ordet. I vanliga samtal turas man om att avbryta varandra, men i skolklassen är det oftast läraren som avbryter eleven genom att gå in och korrigera eller be eleven att utveckla svaret. Detta kopplas till att läraren också har rätt att ge sig själv ordet utan att vänta på sin tur.

• Interaktion i klassrummet organiseras i schematiska sekvenser.

Interaktion med 20–30 deltagare är komplex och svåröverblickbar.

Ett sätt att reducera komplexiteten är att organisera interaktionen

48

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 48

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

2015-01-15 11:34

3 Undervisning och makt i klassrummet

i för deltagarna förutsägbara sekvenser – exempelvis att efter svar kommer bedömning, sedan en ny fråga, eller en innehållslig fortsättning. Såväl elever som lärare måste lära sig att behärska denna schematik för att undervisningen ska fungera.

Dessa punkter pekar på lärarens makt och auktoritet att styra och reglera samtalen i klassrummet enligt skolans institutionella logik.

Sådana maktförhållanden utgör en grundläggande asymmetri mellan deltagarna i klassrummet och då också hos skolan som institution.

När det gäller eleverna skulle man kunna tänka sig att de alla deltar i samtalet i ungefär samma utsträckning – de är där och de vet att de är observerade av såväl lärare som klasskamrater. Så är emellertid inte fallet i praktiken, utan det finns stora skillnader i deras deltagande i klassrumsinteraktion. Somliga elever förblir tysta, medan vissa elever upptar mer av talutrymmet.

Vad kan dessa skillnader i deltagande bero på? Vi ska här nämna två typer av förklaringar. Den första är en intern förklaring, som utgår från förhållanden som direkt kan observeras i klassrummet. Det är till exempel rimligt att klassrumsinteraktion utvecklas på detta sätt på grund av dess asymmetriska karaktär, där läraren bedömer elevernas insatser och även ställer frågor som har olika funktioner. Läraren kan fråga för att föra undervisningen vidare, för att se om vissa elever har hängt med, eller för att se till att vissa elever håller sig på mattan. I förlängningen kan vi förstå skolklassen som ett socialt system där eleverna intar olika roller och har olika relationer till varandra och till verksamheten (Parsons, 1951). På så sätt kan man tala om en ”dold läroplan” som skolar in eleverna i samhällets och yrkeslivets krav och maktförhållanden och lär dem sådant som att veta sin plats och vänta på sin tur (se Jackson, 1968).

En annan typ av förklaring är kontextuell och knyter särskilt an till vad som tidigare sagt om översättningen av yttre förhållanden till skolans värld. Denna förklaring bygger exempelvis på analyser av vad lärare och elever har med sig i bagaget när de kommer till lektionen och hur det visar sig i interaktion. Här uppfattas deltagarna som kontext för den interaktion som pågår. Man har därför försökt kategorisera elever och lärare på olika sätt för att se om man finner skillnader i hur de handlar och hur de behandlas. Forskare har exempelvis funnit att pojkar tar rejält mycket mer talutrymme än flickor (t.ex. Käller, 1990).

En annan infallsvinkel är att undersöka vad den sociala tillhörigheten betyder. När det gäller barn från arbetarklass och barn från medelklass har till exempel Bernstein (1971) visat att medelklassbarn har ett språk © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-07683-6_ 01_book.indd 49

49

2015-01-15 11:34

Sverker Lindblad Lisbeth Lundahl (red.)

Sverker Lindblad är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Övriga författare är Andreas Bergh, Annika Bergviken Rensfeldt, Maria Blomgren, Susanne Dodillet, Rita Foss Lindblad, Michael Hansen, Martin Harling, Ingrid Henning Loeb, Elsi-Brith Jodal, John B. Krejsler, Karin Lumsden Wass, Ulf Lundström, Ulf Olsson, Kenneth Petersson, Daniel Pettersson, Olof Reichenberg Carlström, Caroline Runesdotter, Linda Rönnberg, Pia Skott, Caroline Waks och Gun-Britt Wärvik.

Makt och politik

| UTBILDNING – Makt och politik

UTBILDNING

UTBILDNING

Makt och politik

Att analysera makt och inflytande är viktigt för att förstå utbild­ ningens villkor och uppgifter i samhället. Med hjälp av sådana analyser kan man förklara varför pedagogiska verksamheter ser ut som de gör och vad som ligger bakom framgångar och miss­ lyckanden. Det är särskilt viktigt att visa på de situationer där maktutövande leder till segregering, diskriminering eller favori­ sering inom skolans värld.

Utbildning – makt och politik belyser en rad aktuella frågor om utbildningspolitik och maktutövning inom utbildningsområdet.

Bland annat behandlas frågor om profession och politik, betydelser av marknadstänkande och konkurrens i skolans värld, och innebörden av internationella jämförelser för utbildningspolitiken.

Boken riktar sig till högskolestudenter, till exempel på lärarutbild­ ningarna, och andra som intresserar sig för dessa frågor.

REDAKTÖRER Art.nr 35855

Sverker Lindblad Lisbeth Lundahl

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07683-6_01_cover.indd 1

2015-01-16 09:21