9789147103706

Att vara ledare innebär att nå niskor. resultat via andra m–än en bok som genom fakta,

”

v

Pedagogiskt ledarskap

arskap Så inleds Pedagogiskt led man blir ger dig grunderna till hur praktiska tips och övningar en bra ledare. att du anande och roligt, men för Att leda andra är både utm skaper kun att du har både teoretiska ska bli en bra ledare krävs anpassa ditt ka metoder så att du kan och kännedom om praktis grund gruppdeltagarnas ålder, bak ledarskap med hänsyn till kapet ste du kunna utforma ledars och ambition. Dessutom må rlek. beroende på gruppens sto ktiuserar på ett ledarskap i pra Pedagogiskt ledarskap fok a sociala och möta människor i olik ken. Det handlar om att se ett . Grundtanken i boken är att och pedagogiska situationer ng. nha användbart i många samma pedagogiskt ledarskap är s är därför allmänt hållet.

Det ledarskap som beskriv er till aktiverande uppgift som led Varje kapitel inleds med en insprängda Det finns också uppgifter reflektion och diskussion. och en med olika sorters övningar i texten. Kapitlen avslutas rginalerlätta inläsningen finns ma sammanfattning. För att und ord utsatta vid texten.

Pedagogiskt ledarskap

Liselotte Ohlson

t i psykologi. isat i idrott och hälsa sam Liselotte Ohlson har underv och interella ion nat e renhet från båd Dessutom har hon lång erfa projekt av t r inom fritidssektorn sam nationella ledarutbildninga or. fråg iala hälsa och soc med anknytning till idrott,

Liselotte Ohlson

Best.nr 47-10370-6 Tryck.nr 47-10370-6

Liber

”

ISBN 978-91-47-10370-6 ©2011 Liselotte Ohlson och Liber AB Redaktion: Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina, 2011

Kopi e r i ng s för b u d

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Förord

7

1. Pedagogiskt ledarskap Att leda andra Må toppen – nå toppen Jämställdhet och jämlikhet Etik och moral Olika sorters ledare Faktorer som påverkar ledarskapet Sammanfattning

9 11 14 22 26 32 38 47

2. Inlärning Sinnen som används vid inlärning Hur går inlärning till?

Kunskap och inlärning Olika inlärningsstilar Olika sorters kunskap Kunskap och kompetens Konkurrens eller samverkan?

Lärande är en process Problembaserat lärande (PBL) Hjärnan Motorisk inlärning Inlärningspsykologi Sammanfattning

49 51 56 58 62 63 66 68 70 72 77 84 88 97

3. Att lära ut Pedagogik och didaktik Metodik Feedback – återkoppling Pedagogiska hjälpmedel Behov och motivation Inflytande och delaktighet Hur gör en bra pedagog?

Faktorer som försvårar Sammanfattning

99 101 102 106 110 111 118 120 124 129

4. Organisationer och ledarskap Olika organisationsformer Organisationsteorier Administrativt ledarskap Pedagogiskt ledarskap i samhället Professionellt och ideellt ledarskap Sammanfattning

131 133 137 142 146 153 157

5. Att leda en eller flera Individen Gruppen Att leda en grupp Konflikter och konflikthantering Mobbning och agressivitet Kränkning och diskriminering Vad kallas ledaren?

Sammanfattning

159 161 163 169 178 181 187 188 193

6. Ledarskap i praktiken Först möta ­– sedan leda Upplevelsebaserad verksamhet Kreativitet Hjälpmedel Övningar Flow Lek Pedagogiska lekar Kommunikation Övningar i kommunikation Att lyssna Leda ett samtal Coaching Muntlig framställning Retorik Kroppsspråket Skriftlig kommunikation Presentationsövningar Reflektionsövningar Sammanfattning

195 197 200 205 208 209 210 212 214 217 223 224 228 232 233 236 238 240 241 243 249

7. Från målsättning till utvärdering Planera och organisera Att sätta mål Planering i stort och smått Utvärdering och dokumentation Sammanfattning

251 253 256 260 266 275

Register Bildförteckning

276 279

8

1. Pedagogiskt ledarskap

Diskutera

”

Vilka erfarenheter har du av olika ledare? Försök att minnas ett speciellt tillfälle och fundera över hur väl den ledaren motsvarade punkterna på nästa sida. Vad kunde ledaren ha gjort i stället?

Diskutera med en eller flera kamrater.

Att vara ledare innebär att nå resultat via andra människor.

”

1. Pedagogiskt ledarskap

Att leda andra Till dig som ska bli ledare

• Vänta dig det bästa av dem du leder. Människor som bemöts positivt ger oftast ett positivt bemötande tillbaka.

Försök att förstå dem du leder. Visa auktoritet utan att för den • skull vara överlägsen.

Förklara tydligt och visa gärna konkret de mål du vill att ni • tillsammans ska uppnå.

Skapa en miljö där det är tillåtet att göra fel och att göra bort • sig. Att ledaren använder humor är något som ofta uppskattas av deltagarna.

• Visa intresse för sådant som deltagarna är intresserade av, exempelvis en tv-serie eller en musikstil.

• Använd förebilder, i första hand personer i organisationens närhet.

• Uppmärksamma och beröm även små förbättringar, och gör det när andra lyssnar. Att få känna sig duktig, att få lyckas, är otroligt viktigt för den personliga utvecklingen.

Ge konstruktiv kritik. Kritik är något som deltagarna ofta • förväntar sig. Men kritiken måste vara sådan att man har nytta av den, och du måste kunna motivera den. Kritik bör, till skillnad från beröm, ges när ingen annan lyssnar.

Ta • vara på intresset för tävling och resultat när det passar sig.

Pressa dock ingen som far illa av att tävla eller utföra specifika prestationer.

• Var konsekvent i ditt agerande. Då blir det också lättare att vara rättvis.

• Var alltid väl förberedd, inte minst till den första träffen. Inled gärna med någon typ av programförklaring, alltså en enklare beskrivning av vad du kommer att gå igenom.

Delegera ansvar.

• • Försök skapa ett positivt klimat, dels genom att framkalla en god stämning i gruppen, dels genom att förbereda allt som behövs för att deltagarna ska klara den tänkta uppgiften.

11

12



Att vara ledare är stimulerande och utvecklande. Det handlar mycket om att våga bjuda på sig själv, stå för en åsikt och fatta empati beslut. Det handlar också om att känna empati.

Empati är att kunna leva sig in i en annan människas situation, känslor och behov. I allt arbete med människor är den empatiska förmågan viktig. Man bör kunna ställa sig själv, sin egen situation och sina egna problem åt sidan. Så här skrev den amerikanska psykoanalytikern Alberta Szalita år 1976: ”Empati är att förstå hur det är att gå i den andres skor, samtidigt som du vet att de inte är dina.”

Den som arbetar med pedagogiskt ledarskap bör ha god självkännedom och förmågan att vara sig själv. Man kan agera ledare, men man ska inte spela en roll.

En bra ledare ska vara • ärlig • framtidsorienterad • kompetent • inspirerande.

Dagens forskning om arv och miljö tyder på att alla människor kan utveckla egenskaper som de inte trodde att de hade. Ledaregenskaper kan alltså ligga dolda för att framträda då de verkligen behövs, eller i samband med att de tränas.

Vem? Till vad? Hur? Som pedagogisk ledare bör du ställa dig följande frågor: • Vem ska ledas?

• Till vad ska han ledas?

• Hur ska han ledas?

Ett ledarskap innebär alltid att man påverkar människor, oavsett om det är fråga om en enskild person eller en hel grupp. Målet är att varje deltagare ska utvecklas så mycket som möjligt, det vill säga optimalt. När målet är satt visar ledaren vägen och leder deltagarna i rätt riktning.

1. Pedagogiskt ledarskap

En bra ledare anpassar sitt ledarskap till gruppdeltagarnas ålder.

På vilket sätt bör detta ske när man leder barn?

13

14



strategiskt ledarskap personligt ledarskap

Ledarskapet innehåller många delar, och för att lyckas som ledare behöver man vara intresserad av människor och ha kunskaper i både pedagogik och psykologi. Det handlar om att skapa struktur genom planering, igångsättning och styrning. Lika viktigt är det att ge stöd och bekräftelse, och att skapa trygghet och öppenhet.

Man brukar tala om strategiskt respektive personligt ledarskap. Ett strategiskt ledarskap kännetecknas av hårda värden: att arbeta fram en verksamhetsidé, ta fram mål och ansvara för planering av verksamhet och aktiviteter.

Det personliga ledarskapet kännetecknas av mjuka värden, som värderingar och förmågan att kommunicera och samverka med andra.

Må toppen – nå toppen För att vara en bra ledare och utöva ett gott ledarskap kan du inte bara fokusera på dem du leder, du måste komma ihåg dig själv också. Ett bra riktmärke är mottot: ”må toppen och nå toppen”.

För att känna sig motiverad och stimulerad som ledare måste man ha möjlighet att påverka verksamheten och utnyttja sina resurser. Det är också oerhört viktigt att man får tillfälle både att lyckas och att misslyckas. Grundförutsättningarna för att utvecklas till en bra ledare är att studera sig själv, reflektera över hur det gick och fundera på tänkbara förändringar för att förbättra sitt ledarskap till nästa gång.

En kombination av praktik och teori Längst når du i din utveckling om du kombinerar praktisk träning och erfarenhet med teoretiska kunskaper. Då lär du dig dels att analysera dig själv som ledare, dels att förstå hur enskilda människor och grupper fungerar i olika situationer.

1. Pedagogiskt ledarskap

Att öva och åter öva är A och O. Detta gör man kontinuerligt när en utbildning varvas med teori och praktik i olika former.

För att få träning och erfarenhet är det bra om man hamnar i olika situationer som ställer nya krav, som exempelvis att tala inför en grupp.

Det finns många små, näst intill osynliga situationer som är utvecklande för ledarskapet utan att man är medveten om det.

Att ansvara för en klassrådstimme är till exempel en uppgift som kan ge mycket. Då leder och organiserar man sina klasskamrater när det gäller vem som ska göra vad, i vilken ordning etc. Du har säkert varit i betydligt fler ledarsituationer än du anar, av den enkla anledningen att du inte har reflekterat över det.

För att utvecklas som ledare är det även viktigt att studera andra ledare och låta sig inspireras av deras sätt att leda. Men det är inte lyckat att försöka kopiera någon annan helt och hållet.

Inom de svenska folkrörelserna utbildas årligen mängder av ledare. De flesta ledarkurser på grundläggande nivå pågår under ett par dagar. Men många får också en mera omfattande utbildning. Det är ofta unga människor som genomgår dessa ledarutbildningar och som tilldelas ledaruppdrag i sina föreningar. Dessa personer har möjlighet att utvecklas mycket i sitt ledarskap. Samtidigt får de nya kunskaper och erfarenheter som är användbara inom de flesta yrken.

Praktiska tips För din egen utveckling, inte minst i rollen som ledare, kan följande tips vara en hjälp på vägen: • Ta hjälp av andra ledare, till exempel genom att gå med i olika nätverk.

Filma aktiviteter som du leder och studera ditt eget ageran• de.

Fråga, fråga och fråga. Ställ frågor såväl till deltagare och andra • ledare som till dem som finns över och under dig i organisationen. Fråga om ditt och andras ledarskap. Vad tycker man om ditt ledarskap? Vad skulle man vilja att du gjorde annorlunda?

15

16



Hur, när och på vilket sätt? Var beredd på viss kritik, men kom ihåg att det är för din egen utveckling som du gör detta.

Utvärdera ditt ledarskap på olika sätt. Du kan fråga, som i tip• set ovan, men du kan också använda enkäter och intervjuer.

Nätverk och mentorer Ett nätverk kan utgöras av människor med samma yrke eller samma intressen. Det finns formella och informella nätverk. Ett formellt nätverk kan till exempel bestå av ungdomsledare som regelbundet träffas efter att ha varit på samma utbildning.

Nätverken är viktiga eftersom man där både kan dela med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper och ta del av andras.

Inom många organisationer har man också byggt upp ett system av mentorer. Nya, unga ledare erbjuds vägledning och stöd av en mentor. Det är en person med erfarenhet av ledaruppdrag och kunskap om verksamheten/organisationen. Eller också är mentorn någon som bara är en god förebild.

Detta är helt i linje med människosynen att alla kan utvecklas med rätt ledning och med rätt människor omkring sig.

Gör din egen ledardagbok I samband med att du arbetar med din egen utveckling kan du använda en ”ledardagbok”. Där kan du bland annat göra anteckningar och reflektioner som rör verksamheten, ditt eget ledaruppdrag och ledarskap i största allmänhet. Ett reflekterande förhållningssätt och kontinuerlig dokumentation är ett framgångsrikt recept för utveckling. Din ledardagbok kan ge god vägledning i en lång ledarkarriär.

Diskutera

Ibland förekommer uttryck som ”han är född till ledare”. Tror du det är sant att någon kan vara född med egenskaper som passar en ledare?

Motivera och diskutera i mindre grupper.

1. Pedagogiskt ledarskap

Ledarskapets utmaningar För att utveckla ett bra och stabilt ledarskap finns det en teori som förespråkar fem utmaningar. Förenklat kan de beskrivas så här: Vara en förebild Du som ledare ska vara en förebild för dem du leder. Du ska vara en levande modell av de beteenden du önskar se hos deltagarna.

Om du kräver fullt engagemang av dem du leder, bör du engagera dig fullt ut själv. I utmaningen ligger bland annat ledarens förmåga att skapa positiva värderingar, att arbeta med god etik och moral, att vara rättvis och att vara en god kommunikatör.

Skapa gemensamma visioner I ledarskapet ingår att både för sig själv som ledare och för deltagarna skapa en gemensam målbild, en vision av vart ni ska. En gemensam vision skapar engagemang, delaktighet och ambition.

Det är viktigt att visionen är tydlig och enkel, och att alla förstår och känner till den.

Utmana och ifrågasätta Att vara ledare kräver att du utmanar och ifrågasätter tidigare beslutade organisationer, spelsystem, planeringar etc. Exempel: Varför har vi alltid vår stora turnering på våren? Varför har vi pojkar och flickor i olika grupper?

Handlingskraft Den fjärde utmaningen handlar om att få till stånd ett handlingskraftigt ledarskap. Som ledare måste man få tid, möjlighet och resurser att verkligen åstadkomma något. Lika viktigt är det att ledarens erfarenhet, kompetens och kunskap får möjlighet att komma till sin rätt. I många sammanhang sker inte detta.

Det kan exempelvis vara så att en idrottsförening anställer en tränare, men hon eller han måste dessutom sköta mycket annat av föreningens verksamhet. Därför tillbringar ledaren den mesta tiden på kontoret i stället för på idrottsplanen.

17

18



Uppmuntra och synliggöra Det är mycket viktigt att ledaren uppmuntrar och synliggör dem hon leder. I utmaningen ligger att ”se varje deltagare”. Beröm feedback dem och försök ge dem feedback så individuellt som möjligt. När exempelvis ridlektionen är slut, och eleverna skrittar hästarna, går instruktören bredvid en ryttare i taget för att ge honom eller henne uppmuntran och feedback. Det är en garanti för att alla blir sedda. Dessutom skapas en personlig kontakt mellan ledaren och eleverna. Detta kan jämföras med att instruktören skulle ha avslutat lektionen med bara ett kollektivt: ”Bra jobbat i dag”!

re skulle kunna säga till den ung Ge exempel på vad du som leda . för att ge henne positiv feedback

a ryttaren

1. Pedagogiskt ledarskap

Situationsanpassat ledarskap En annan teori att arbeta efter är det så kallade situationsanpassade ledarskapet. Det innebär att man har insikt i att ett visst ledarskap kan vara mer lämpat i vissa situationer och ett annat i andra situationer.

Ett exempel är en tränare i skidklubben som har planerat ett skidläger. Väl framme på skidorten, 50 mil hemifrån, märker hon att det nästan inte finns någon snö. Tränaren är flexibel och anpassar verksamheten och träningen till den rådande situationen – det blir barmarksträning i stället.

Andra situationer som kräver flexibilitet och förändringar i ledarskapet är när gruppen får nya medlemmar, har framgångar/ motgångar eller då det uppstår konflikter. Även byten av plats och lokaler kräver flexibilitet.

Utveckla en ledarfilosofi Att uppfylla alla krav som deltagare kan ha på sin ledare är en omöjlig uppgift. Men man kommer en god bit på väg genom att utifrån kunskap, erfarenhet och personlighet utveckla en ledarfilosofi som man känner sig trygg med.

Din ledarfilosofi grundar sig på dina värderingar och beskriver din syn på ditt ledarskap. Filosofin ska vara lätt att förstå och förklara, och den ska gå att utveckla. Om den inte ger utrymme för nya erfarenheter och kunskaper, liksom för olika ledarsituationer, är den oanvändbar. En ledarfilosofi ska kunna omprövas, förändras och utvecklas ett antal gånger.

För vissa är det enklast att formulera sin filosofi i form av en bild, eller med hjälp av uttryck, fraser och stödord. Andra tycker det är enklast att formulera filosofin i löpande text. Alla gör som det passar dem, det finns inget rätt eller fel. Det är själva tänkandet som är utvecklingen.

19

32



Olika sorters ledare Hur vi agerar som ledare är starkt förknippat med vår personlighet och ålder. Vi ändrar ledarstil i takt med att vi blir äldre och får nya kunskaper och erfarenheter. Vi påverkas också av andra ledare.

Hela vår uppväxt och socialisation avspeglar sig starkt i vår socialisation ledarroll. Socialisation är en process som innebär att en människa lär sig bli delaktig i olika gruppers normer och värderingar. Den första och viktigaste gruppen är familjen.

En ledare med auktoritet

auktoritär

När man säger om en ledare att hon eller han har auktoritet, tänker man på anseende och makt. Ordet auktoritet har en positiv klang. Någon har gett ledaren förtroendet att leda andra i en specifik uppgift. Att ledaren uppskattas av deltagarna ger också auktoritet.

En auktoritär ledare är något helt annat. Det är en ledare som inte tillåter att någon ifrågasätter de beslut som fattas. Ledaren skapar ett tryck på de underställda, och det uppstår ofta en ”hackordning” i gruppen. Det innebär att de ledare som är underordnade är lika auktoritära i sin tur.

Den auktoritära ledaren har behov av att hävda sig själv och är intolerant mot andra. I Sverige, där vi fostras demokratiskt, uppmuntras inte det auktoritära ledarskapet.

Den demokratiska ledaren demokrati

En demokratisk ledare accepterar sin ledarroll, fattar de nödvändiga besluten men samarbetar med medarbetarna och tar hänsyn till allas åsikter. Ordet demokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Alla får alltså vara delaktiga när beslut fattas.

En demokratisk ledare bör vara en auktoritet. Hon måste våga fatta även obekväma beslut, samtidigt som hon har de underställdas förtroende att göra det. Ledaren har visserligen det

1. Pedagogiskt ledarskap

33

övergripande ansvaret, men hon vågar fördela ansvaret och även låta andra inom organisationen fatta beslut. Då uppfattas ledaren som ”en i gänget” av den övriga personalen.

Den demokratiska ledaren sprider en känsla av säkerhet, och de som leds upplever frihet. Ledaren framkallar kamratskap. Hon höjer sig inte över dem som leds utan ser dem som ”lika bra”. Delegering, att låta andra bli delaktiga i ansvarsfulla arbetsuppgifter, delegering är ett viktigt inslag i det demokratiska ledarskapet.

Låt–gå–ledaren Låt–gå–ledarskapet innebär ofta att ledaren av olika anledningar inte klarar den ledande rollen. Resultatet blir att de underställda gör som de själva vill. Låt–gå–ledaren är svag och vågar inte motsätta sig beslut som de underlydande fattar. Ledaren har kanske försökt att vara en demokratisk ledare men inte klarat av det.

Andra låt–gå–ledare kan medvetet ha valt att ”leda” gruppen på detta sätt för att låta de underställda under mer oorganiserade former ta ansvar för verksamheten. I sådana grupper skapas osäkerhet, och det är ofta djungelns lag som gäller – den som tar för sig klarar sig.

Våra egna erfarenheter av ledare har stor betydelse för vilken ledarstil vi väljer. ”Som den där slapphänta läraren vill jag aldrig bli!” Den som har den erfarenheten i bagaget blir troligtvis aldrig en låt–gå–ledare. Utpräglade låt–gå–ledare är dessutom relativt ovanliga i dagens Sverige.

Instrumentellt eller resultatorienterat ledarskap Instrumentellt ledarskap innebär att personen leder på ett strukturerat och organiserat sätt och gärna använder siffror, mallar, protokoll, beprövade metoder och mätbara arbetssätt som hjälpmedel.

Som ung och oerfaren ledare är man vanligen ganska instrumentell. Varför blir det så? På den frågan brukar framgångsrika ledare svara ungefär så här: ”En ny ledare är osäker och har kort erfarenhet. Därför väljer hon eller han en fast, men ofta stelbent och strikt, ledarroll.”

34



Att som ledare vara orienterad mot resultat, eller en specifik uppgift, är mycket likt det instrumentella ledarskapet. Engagemanget för personerna som leds är i båda fallen mycket litet.

Den expressiva ledaren Att vara expressiv är att vara uttrycksfull. En expressiv ledare försöker nå framgång genom att exempelvis låta de anställda arbeta på ett kreativt sätt. Det kan också innebära att de får vara med och planera inköp av möbler och bestämma hur arbetsplatsen ska färgsättas. Ibland kanske man ordnar gemensamma, kreativa aktiviteter utanför jobbet.

Emotionellt eller personrelaterat ledarskap Det emotionella ledarskapet anses vara en motsats till det instrumentella ledarskapet. Emotion betyder känsla. I detta ledarskap koncentrerar sig ledaren på att leda utifrån ett känslomässigt perspektiv. Ledaren engagerar sig personligt i dem som ska ledas och är en god lyssnare.

Inom idrotten hörs ofta hur de äldre, mer erfarna ledarna förespråkar emotionella aspekter i sitt ledarskap: ”Om inte tjejerna i laget mår bra och känner trygghet, kan de inte prestera väl.”

Detta kan jämföras med en yngre, mindre erfaren ledare som kanske mer förlitar sig på instrumentella, mätbara teorier: ”Om inte grabbarna i laget tränar sex timmar i veckan och springer tolv kilometer i veckan, då kan det aldrig gå bra.”

Det personrelaterade ledarskapet är en motpol till det resultat­ orienterade ledarskapet. Den personrelaterade ledaren har stora likheter med den emotionella ledaren. Trivsel och välmående på arbetet sätts före resultaten och den mätbara produktionen.

Diskutera

Vilken sorts ledare skulle du vilja vara? Varför?

Diskutera med en eller flera kamrater, försök att motivera era svar.

1. Pedagogiskt ledarskap

Det svenska ledarskapet I Sverige har de flesta ledare ett demokratiskt arbetssätt. De strävar efter enighet (konsensus), inte efter hierarki. I internationella jämförelser framstår det svenska ledarskapet som mer öppet och mjukt. Med ett sådant ledarskap vågar fler uttrycka sina åsikter. Det handlar mycket om att stödja, bry sig om och lyssna. I andra kulturer kan ett svenskt ledarskap uppfattas som osäkert, okunnigt och svagt. r? tter? Lagidrotte individuella idro i st bä ra g. va in le skul ralympisk turner arskap anser du Kanada i en pa Vilken sorts led get spelar mot sla nd yla ke oc lkh Det svenska kä

35

36



Den formella ledaren Det finns både formellt och informellt ledarskap. Den formella ledaren har utnämnts till ledare. Hon har kanske en specialutbildning för att leda andra inom ett visst område. Utbildade lärare är exempel på formella ledare. De har papper på sina befogenheter att leda andra. Andra formella ledare är exempelvis idrottsledare, ungdomsledare, chefer och föreståndare inom den kommunala sektorn samt befäl inom militären.

Den informella ledaren En informell ledare har själv tagit på sig uppgiften att leda. Antingen finns det ingen annan ledare att tillgå, eller också anser både den informella ledaren själv och de andra medarbetarna att hon är den lämpligaste ledaren. Den informella ledaren har ofta lång erfarenhet inom området. Men hon har inget papper på sin lämplighet som ledare, utan det kanske ”bara blev så”.

Starka informella ledare finns inom alla grupper. I en skolklass finns det exempelvis ofta några som har stort inflytande över de andra i klassen.

Att det finns informella ledare i en grupp kan både vara positivt och negativt. I en positiv mening kan en informell ledare ”peppa” och få med sig sina följeslagare till att arbeta hårdare med en uppgift.

Negativa informella ledare är bland annat personer som är så starka att de går emot den formella ledaren. Om de informella ledarna i en grupp får med sig sina gruppmedlemmar mot ledaren, till exempel en handledare, då är det inte särskilt roligt att vara handledare.

1. Pedagogiskt ledarskap

ar ringshus. Har den här typen av gruppering Tjejerna i Roller Derby tränar i ett parke s?

Kan båda ledartyperna finna i regel en formell eller informell ledare?

Diskutera

Diskutera med en eller flera kamrater. Vilken ledarstil och vilka egenskaper tror ni följande ledare behöver?

a) avdelningsföreståndare på ett äldreboende

b) produktionschef på ett läkemedelsföretag

c) gruppbefäl för ett militärförband

d) dirigent för en filharmonisk orkester

e) projektledare för en stor musikfestival

f) ledare på sommarläger för funktionshindrade ungdomar

g) ledare för en grupp vuxna nybörjare i träslöjd.

37

38



Faktorer som påverkar ledarskapet Det pedagogiska ledarskapet påverkas bland annat av yttre faktorer som kulturella skillnader, samhället och miljön. Andra viktiga faktorer är typen av verksamhet, vilka som ska ledas och ledarens eget engagemang.

Samarbete och samverkan Olika ledare kan komplettera och stärka varandra. Samarbete är därför en framgångsfaktor för ett pedagogiskt ledarskap. Det kan handla om att samverka med enskilda ledare eller med andra föreningar och organisationer. Hur gör de andra? Vilka aktiviteter och metoder arbetar de med? Vilka resultat når de?

I dag är det också vanligt med delat ledarskap, eftersom en person sällan räcker till för allt som ska göras. Dessutom kan dedelat ledarskap lat ledarskap bidra till att ledarskapet utvecklas. Men trots sina olikheter måste ledarna utgå ifrån samma värdegrund, förmedla samma budskap och ha samma regler. Annars kan deltagarna uppfatta verksamheten som rörig och inkonsekvent.

F

1. Pedagogiskt ledarskap

39

Ledaren Den som är ledare kan själv påverka sitt ledarskap genom att vara väl förberedd. Det gäller också att entusiasmera och engagera deltagarna, vilket går lättare om man själv känner engagemang för uppgiften.

Det är även viktigt att visa, förklara och vara tydlig. Om deltagarna fått klara instruktioner, minskar risken för att de gör fel.

Deltagarna påverkas av ledarens erfarenhet, sinnesstämning och personliga utveckling. Därför gäller det att vara en god norm- normförmedlare förmedlare, och för att vara det måste ledaren våga bjuda på sig själv.

Att vara ledare i mitten av en organisation, att vara mellanchef, är en svår uppgift. För mellanchefen uppstår ofta en lojalitetskonflikt. I vissa situationer krävs det att hon företräder de underställda. Vid andra tillfällen krävs lojalitet åt det motsatta hållet, det vill säga gentemot den egna ledningen.

Deltagarna Deltagarna påverkar det pedagogiska ledarskapet direkt, bland annat genom: • sin ålder • gruppens storlek • gruppens sammansättning • aktivitetens mål och syfte. Även hur deltagarna ser på sin ledare betyder mycket.

40



Verksamheten Pedagogiken och ledarskapet påverkas också av vilken sorts verksamhet det är som ska ledas. Verksamheten kan vara inriktad mot bland annat följande: • teoretisk inlärning, gäller mycket av skolans verksamhet • praktisk inlärning, exempelvis en seglarskola • resultat, exempelvis ett elitlag i ishockey eller ett företag som drivs för att ge vinst välbefinnande, exempelvis ett kamratgäng som träffas för att • basta och bada engagemang, exempelvis politiskt eller fackligt arbete eller • ideella föreningar försvar, gäller bland annat verksamheter med militär inrikt• ning eller att försvara någons rättigheter anfall, en politisk opposition (motståndsrörelse) eller liknan• de samvaro, till exempel gå på möten och aktiviteter med PRO – • Pensionärernas Riksorganisation administration, att leda en skola eller en kommunal barn­ • omsorg.

Ledaren måste ta på sig den roll som förväntas, beroende på verksamhetens inriktning, organisation och ideologi. I en verksamhet som är inriktad mot resultat passar en uppgiftsrelaterad eller resultat­orienterad ledare bättre än en emotionellt orienterad ledare. Problemet är att det är få verksamheter som har en enda inriktning.

1. Pedagogiskt ledarskap

Yttre faktorer Tid, plats, resurser (bland annat i form av tillgängligt utrymme), klimat, väder och samhällsstruktur är exempel på yttre faktorer som påverkar det pedagogiska ledarskapet.

Det finns vissa yttre faktorer som ledaren inte kan påverka.

Fotbollstränaren kan exempelvis aldrig påverka vädret inför en träning eller avståndet till en bortamatch. Läraren kan inte påverka skolpolitiska beslut som fattats i kommunen eller i landet som helhet.

Självklart påverkas ledarens arbete även av miljön. Det kan röra sig om fysisk arbetsmiljö som buller, ljus och tunga lyft. Det kan också handla om social miljö, det vill säga trevliga arbetskamrater eller mobbning. Eller om psykisk arbetsmiljö, till exempel stress på grund av för mycket eller för lite att göra. Miljö kan också betyda sådant som storstadsmiljö, naturmiljö och fritidsmiljö.

guid Vilka yttre faktorer påverkar en

e i en storstad?

41

42



Kulturella skillnader gemensam värdering

Med ordet kultur menar vi i detta sammanhang en grupps eller ett samhälles gemensamma värderingar. Värderingarna varierar mellan olika åldersgrupper, socialgrupper, nationaliteter och religioner. Traditioner och erfarenheter spelar också in. Därför avspeglar sig de kulturella skillnaderna både i synen på ledaren och i vilken typ av ledare som önskas.

Kulturen i en grupp eller i ett samhälle styr också indirekt vilken typ av ledarskap som ledaren använder sig av. I regel vill inte medlemmarna i en grupp ha en ledare som är alltför olik dem själva. Orsaken är att ledaren betraktas som en i gruppen, men med vissa rättigheter och skyldigheter. Kulturen påverkar alltså den ideologi som ledaren arbetar utifrån.

I Sverige är vi starkt demokratiskt fostrade. Därför har de flesta svenska ledare en demokratisk ledarstil, och därför tycker de flesta svenskar bäst om att ledas av demokratiska ledare. I en del andra länder vill man av traditionella, politiska eller religiösa skäl ha mer auktoritära ledare.

En annan kulturell skillnad är synen på könsroller. Inom vissa verksamheter i Sverige arbetar fortfarande nästan bara män.

Inom andra dominerar kvinnorna. Men till skillnad från många andra länder är de flesta kvinnor i Sverige ute i arbetslivet, och allt fler har ledande befattningar. Det finns också kulturer där det är otänkbart för en man att ta order av eller underordna sig en kvinna.

Att byta kultur är inte alltid lätt. Många av oss kommer via våra fritidsaktiviteter, föreningar, skolor och arbetsplatser i kontakt med människor med olika bakgrunder och kulturer. Därför är det viktigt att vi ökar vår förståelse för dessa skillnader. För många invandrare i Sverige är föreningsliv och fritidsaktiviteter en viktig del i deras anpassning till det nya landet. Invandrare har mycket att tillföra både svenskt föreningsliv och samhället i övrigt.

1. Pedagogiskt ledarskap

Förutsättningen för att ett positivt utbyte ska vara möjligt, är att alla människor har lika möjligheter att delta i olika aktiviteter och att alla respekterar varandras sätt att leva. Samtidigt måste ledaren göra klart vad som gäller inom den aktuella verksamheten.

Ett modernt begrepp inom detta område är ”företagskultur”.

För att underlätta arbetet och uppnå de gemensamma målen försöker företag skapa gemensamma värderingar hos företagets anställda. Ett annat vanligt begrepp, inte minst inom idrotten, är ”vinnarkultur”. Med vinnarkultur menas en anda där det är både tillåtet och vanligt att vinna.

Diskutera

Som grupp (klass) varierar ert beteende i olika situationer och tillsammans med olika lärare. Vad beror det på? Det pågår alltid ett samspel mellan gruppen och den pedagogiska ledaren. Hur påverkar gruppen detta? Diskutera med en eller ett par kamrater.

43

44



Problem i ledarrollen Alla ledare stöter på problem av olika slag. Det kan vara små bagatellartade saker, som att någon i ungdomsgruppen vägrar att spotta ut tuggummit. Det kan också vara stora konflikter, som att en hel personalgrupp inom barn- och fritidssektorn går i strejk för att visa sitt missnöje med exempelvis lönen eller arbetstiderna. Försök i ditt ledarskap, i såväl stort som smått, att fokusera på det som är bra. Då blir det enklare att vara ledare. Ta fasta på de goda sidorna hos dem du leder, eller de fina delarna i den organisation där du är verksam.

När ledaren känner sig osäker i sitt ledarskap, uppstår ofta problem. Om hennes arbete fungerar dåligt, brukar hon få höra det. Men synpunkterna kanske kommer för sent för att en enkel och konstruktiv lösning ska kunna genomföras. För att man som ledare ska få veta om man arbetar på rätt sätt, kan man vända sig till andra ledare. I dag finns det många organisationer och nätverk för ledare på olika nivåer.

Ledarskapet är ofta ganska ensamt. En sådan enkel sak som att äta lunch i den gemensamma matsalen kan vara ett problem.

Medarbetarna kanske varken vill eller vågar äta tillsammans med chefen, huvudtränaren eller klassföreståndaren. Det kan uppfattas som ”smörigt”.

Andra problem kan uppstå på grund av att ledarens arbete vanligtvis är mycket tidskrävande. Det kan resultera i att hon åsidosätter både familjen och det sociala umgänget.

1. Pedagogiskt ledarskap

Uppgifter

1. Det finns flera sorters ledarskap. Beskriv ett av dem med hjälp av bokens text och externt material från till exempel internet.

2. Vilka är dina erfarenheter av manliga respektive kvinnliga ledare?

Vilka likheter och skillnader har du tyckt dig märka?

3. Förklara begreppen: a) genus b) normförmedling c) auktoritet e) empati.

4. Förklara och ge exempel på vad som menas med värderingar och attityder och hur dessa påverkar dina handlingar.

5. Vad tycker du det innebär att vara en bra ledare? Lista 5–10 positiva egenskaper som du tycker att en bra ledare bör ha. Motivera i text varför dessa egenskaper är viktiga för en ledare. Du kanske har egna erfarenheter som du kan förstärka texten med.

6. Beskriv de tre faserna av moralisk utveckling med påhittade eller verkliga exempel på etik och moral i samband med ledarskap.

7. Vad menas med formellt respektive informellt ledarskap?

8. Har du egna erfarenheter när det gäller problem i ledarrollen? Du kan antingen ha upplevt detta i egenskap av ledare eller som deltagare.

Vad handlade problemen om, och hur löstes de?

45

46



Öva

1. Gör en jämförande studie

a) Välj en verksamhet där en pedagogisk ledare arbetar. Skriv ner de egenskaper som du tror är viktigast hos den person som ska leda gruppen. Utgå från

– målet med verksamheten

– gruppens storlek

– deltagarnas ålder.

Rangordna egenskaperna och motivera ditt förslag.

b) Jämför ditt svar och ditt resonemang med verkligheten. Om du till exempel har beskrivit de viktigaste egenskaperna hos en person som är fritidsledare för barn på mellanstadiet, kan du intervjua någon med det yrket. Fråga personen vilka egenskaper som han eller hon anser vara de fem viktigaste i denna typ av pedagogiskt ledarskap. Be gärna den du intervjuar att rangordna egenskaperna. Skiljer sig hans eller hennes uppfattning mycket från det du trodde i uppgift a? Motivera.

2. Undersök ett verkligt fall

I massmedierna beskrivs ofta situationer där normförmedlingen brustit.

Det händer framför allt när det rör sig om politiker, andra makthavare och kända personer. Undersök en sådan händelse. Vad har personen i fråga gjort? Hur beskrivs personens agerande?

I vilket avseende är det en misslyckad normförmedling? Beskriv sedan situationen utifrån ett åklagar- eller försvarsperspektiv. Hur ställer du dig själv till det som hänt?

3. Förverkliga ett tips

Välj ett av tipsen under rubriken Till dig som ska bli ledare i inledningen av detta kapitel. Gör en fördjupning av tipset på så vis att du skriver en liten berättelse. Spela sedan upp din berättelse tillsammans med några kamrater som ett rollspel. Låt övriga i klassen gissa vilket tips ni presenterade.

4. Ledarfilosofi

Utforma din egen ledarfilosofi. Beskriv den i ord eller med hjälp av bilder. Du kan få hjälp genom att intervjua en ledare om hans eller hennes ledarfilosofi. Då får du säkert inspiration för att utveckla din egen.

1. Pedagogiskt ledarskap

Sammanfattning • Pedagogiskt ledarskap handlar om att möta och leda män­ niskor – att på olika sätt påverka dem.

• En bra ledare har god självkännedom, är ärlig och kompetent.

• Man skiljer på strategiskt och personligt ledarskap.

• Ett ledarskap innebär ofta krav och förväntningar. Att utveckla en ledarfilosofi kan stärka den egna ledarrollen och öka trygg­ heten i det praktiska arbetet.

• Jämställdhet, jämlikhet och genusperspektiv är viktiga delar i det pedagogiska ledarskapet. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter börjar: ”Alla människor är födda fria och lika i värde”.

• I det pedagogiska ledarskapet är etik och moral viktigt, inte minst i rollen som normförmedlare.

• Ledare skiljer sig åt beroende på olika egenskaper, erfarenhe­ ter och behov.

• Det finns många faktorer som påverkar ledarskapet, bland annat ledarens engagemang, deltagarnas ålder, typen av verk­ samhet, kulturella skillnader och yttre faktorer som tid och plats.

47

279

Bildförteckning

s. 8–9

Beatrice Lundborg/Scanpix

s. 13

Jeppe Gustafsson/Scanpix

s. 18 Åsa Sjöström/DN/Scanpix s. 20

Darrell Gulin/Photographers Choice/Getty Images

s. 23 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix s. 26

Drago Prvulovic/Scanpix

s. 30

Superstudio/Image Bank/Getty Images

s. 35

Laura Leyshon/Scanpix

s. 37

Lars Dareberg/Sydsvenskan/Scanpix

s. 41

Anna-Lena Mattsson/Scanpix

s. 48–49

ImageState/IBL

s. 52

Robert Ekegren/Scanpix

s. 57

Johner/Getty Images

s. 61

Bengt Nilsson/Scanpix

s. 64

Julia Lindemalm/Sydsvenskan/IBL

s. 67

Hans Runesson/Scanpix

s. 71 Claudio Bresciani/Scanpix s. 75

Frank May/DPA/Scanpix

s. 80

R Seagraves/Getty Images

s. 83

Anna Hållams/Scanpix

s. 87 Erik Svensson/Scanpix s. 94 C Cazalis/Corbis/Scanpix s. 98–99

Jan Nordström/Mira/NordicPhotos

s. 105

J Lund/M Romanellli/Blend/Getty Images

s. 109

Jeppe Gustavsson/Scanpix

s. 112

Patrick Sörquist/Scanpix

s. 115

Frank Chmura/Tiofoto/NordicPhotos

s. 121

Anders Good/IBL

s. 126

D Cody/Photographer’s Choice/Getty Images

s. 130–131

Fredrik Sandberg/Scanpix

s. 136

Anders Wiklund/Scanpix

280



s. 140

Håkan Röjder/Sydsvenskan/Scanpix

s. 142

Shaun Egan/Getty Images

s. 146

Bruno Barbey/Magnum/IBL

s. 151

Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/Scanpix

s. 158–159

Lars Epstein/Scanpix

s. 161

Alamy

s. 167

Lars Kroon/Smålands Musik & Teater

s. 170

Jim Wilson/NYT/Scanpix

s. 174

Nils Petter Nilsson/Scanpix

s. 180

Pontus Lundahl/Scanpix

s. 184

Kaj Rehn/Aftonbladet Bild

s. 189

LWA/Image Bank/Getty Images

s. 194–195

Mikel Bilbao/AGE/Scanpix

s. 201

Thomas Henriksson/Scanpix

s. 203

Trons/Scanpix

s. 206 C-T Herland/Scanpix s. 212

K Fawsett/Stone/Getty Images

s. 215

T Denton/Taxi/Getty Images

s. 216

Ron Krisel/Image Bank/Getty Images

s. 221 Åke Nyqvist/NordicPhotos s. 225

Lars Epstein/Scanpix

s. 231

Kristjan Maack/NordicPhotos

s. 238

Nikoo Harf Maher/Corbis/Scanpix

s. 244

Bengt af Geijerstam/Bildhuset/Scanpix

s. 250–251

WOWstockfootage/Image bank/Getty Images

s. 259

D Ebenbichler/Reuters/Scanpix

s. 263

Michael Skoglund/Scanpix

s. 273

Johan Bävman/Sydsvenskan/Scanpix

Att vara ledare innebär att nå niskor. resultat via andra m–än en bok som genom fakta,

”

v

Pedagogiskt ledarskap

arskap Så inleds Pedagogiskt led man blir ger dig grunderna till hur praktiska tips och övningar en bra ledare. att du anande och roligt, men för Att leda andra är både utm skaper kun att du har både teoretiska ska bli en bra ledare krävs anpassa ditt ka metoder så att du kan och kännedom om praktis grund gruppdeltagarnas ålder, bak ledarskap med hänsyn till kapet ste du kunna utforma ledars och ambition. Dessutom må rlek. beroende på gruppens sto ktiuserar på ett ledarskap i pra Pedagogiskt ledarskap fok a sociala och möta människor i olik ken. Det handlar om att se ett . Grundtanken i boken är att och pedagogiska situationer ng. nha användbart i många samma pedagogiskt ledarskap är s är därför allmänt hållet.

Det ledarskap som beskriv er till aktiverande uppgift som led Varje kapitel inleds med en insprängda Det finns också uppgifter reflektion och diskussion. och en med olika sorters övningar i texten. Kapitlen avslutas rginalerlätta inläsningen finns ma sammanfattning. För att und ord utsatta vid texten.

Pedagogiskt ledarskap

Liselotte Ohlson

t i psykologi. isat i idrott och hälsa sam Liselotte Ohlson har underv och interella ion nat e renhet från båd Dessutom har hon lång erfa projekt av t r inom fritidssektorn sam nationella ledarutbildninga or. fråg iala hälsa och soc med anknytning till idrott,

Liselotte Ohlson

Best.nr 47-10370-6 Tryck.nr 47-10370-6

Liber

”