9789144091624

Den mångkulturella förskolan

• • • •

förskolans uppdrag det mångkulturella samhället etnicitet och identitet interkulturell pedagogik.

förskolan Motsägelser och möjligheter

2:a uppl.

Med utgångspunkt i en studie gjord på en förskola och med exempel från vardagliga situationer i förskolan behandlas områden som:

Den mångkulturella

| Den mångkulturella förskolan

Den här boken handlar om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle och dess relation till utbildning i allmänhet och förskolan specifikt. Sedan 1970-talet har den svenska förskolan varit en del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle.

Genom arbetet i förskolan ska varje barn få möjlighet att känna del­ aktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer.

Johannes Lunneblad

Johannes Lunneblad är lektor vid Göteborgs universitet och verksam i nationella och internationella forskningsmiljöer där frågor kring det mångkulturella samhället och utbildning behandlas.

J o h a n n e s Lu n n e b l a d

Det här en reviderad upplaga av Den mångkulturella förskolan: Mot­ sägelser och möjligheter. Innehållet i boken har uppdaterats med aktuell forskning och med de förändringar som skett i läroplanen sedan den första upplagan publicerades.

Författaren har också haft som avsikt att på ett tydligt sätt lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfaldsperspektiv.

Bokens målgrupp är blivande och verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass och skola. Boken är också lämplig som fördjupning och fortbildning för socionomer och andra yrkesgrupper vars arbete vänder sig till barn och ungdomar.

Andra upplagan

Art.nr 32858

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09162-4_01_cover.indd 1

2013-05-21 13.27

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32858 ISBN 978-91-44-09162-4 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2009, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-09162-4_01_book.indd 2

2013-05-22 11:37

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Sverige – ett mångkulturellt samhälle 9

Inledning 9 Förskolans uppdrag 10 Ett mångkulturellt samhälle 10 Mångfald 12 Invandrare 15 Etnicitet 18 K apitel 2

Mångkulturell och interkulturell utbildning 23

Mångkulturell utbildning 23 Interkulturell pedagogik 26 Kritik av mångkulturell utbildning som idé 28 Forskning om den mångkulturella förskolan 29 Förskolor och skolor i utsatta områden 30 K apitel 3

Förskolan och invandrarbarnen 33

Barnstugeutredningen 34 Invandrarbarn i förskolan 36 Språk- och kulturstöd 37 Pedagogiskt program 38 Att erövra omvärlden 39 Läroplan för förskolan 42 Diskussion 44 © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 3

3

2013-05-15 11:35

Innehåll K apitel 4

Skogsbackens förskola 47

En dag på Skogsbackens förskola 47 K apitel 5

Mellan segregation och integration 53

”Så kallade invandrarområden” 54 ”Jag läste i tidningen” 55 ”Jag brukar säga att jag bor på Blomstergatan” 57 ”Här går gränsen” 58 Rävberga – i siffror 59 ”… det är sådan öppen stämning här …” 62 ”Många av dem som bor här trivs i området” 63 ”Och då hjälper man dem – det är så vanligt” 63 ”Vad då invandrare?” 65 ”Jag tycker det är bra om det är blandat” 67 K apitel 6

Mångkulturella mål 69

”Vi har det kognitiva också” 69 ”Vissa saker finns ju med lite överallt” 70 Målsättning: avdelning Björnbäret 72 Målsättning: avdelning Smultronet 73 ”… så att vi kan ta upp det här” 74 ”Fast högtiderna hänger ju ihop med deras religion” 75 ”De kan ta med sig gitarren” 76 ”De har ju den där guldfisken också” 77 ”Vilka är de?” 78 ”Lena, vad är de?” 79 K apitel 7

Utvärdering av mångkulturella mål 81

”Det har vi helt misslyckats med …” 81 ”Nej, det ramlade bort” 82 ”Ja, då har vi ju inte några rätt” 83 ”Det fanns liksom ingen tid” 84

4

978-91-44-09162-4_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

Innehåll

”Vi kan ju inte hitta på egna ramsor” 86 ”… så rann det liksom ut i sanden” 86 ”Ska vi skriva varför?” 88 K apitel 8

Gemensamt och rättvist 91

”Hon flyger” 91 ”Det är samma” 92 ”Andra firar andra saker” 94 ”… så att man kan uppmärksamma dem lika mycket” 95 ”Vi jobbar väldigt lite med barnens språk” 96 ”De har lärt sig att prata svenska …” 97 K apitel 9

Naturligt 99

”… få in det på ett naturligt sätt” 99 ”Det får ju komma naturligt” 100 ”Det kommer kanske mer naturligt” 102 ”… det ska bli något naturligt …” 103 ”… att vi på ett naturligt sätt …” 104 ”… det känns naturligt” 105 ”Det blir naturligt” 106 ”Nej, jag tycker inte att det passar sig” 108 K apitel 10

Från mångkultur till hemkultur 111

”Du har landat i Thailand” 111 ”I Chile är det varmt” 113 ”Titta, här är pappa född” 114 ”I kväll ska vi åka till olika länder” 115 ”… de pratar andra språk också” 117 ”För det har funnits vissa tendenser …” 119 ”Det var först nu som vi hittade en metod” 121 ”… det handlar egentligen om barnens hemkulturer …” 122 ”För alla har ju en hemkultur” 123

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 5

5

2013-05-15 11:35

Innehåll K apitel 11

Med allas hemkultur som utgångspunkt 125

Metod appendix 131 Observationer och samtal 131

Litteratur 135 Sakregister 143

6

978-91-44-09162-4_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

Förord

Den här boken är baserad på min avhandling Förskolan och Mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område (Lunneblad, 2006).

Den som vill veta mer om vilka teoretiska ståndpunkter och metodologiska överväganden som ligger bakom de resultat som presenteras här ber jag att läsa min avhandling.

Under våren 2013 har jag reviderat den upplaga som tidigare publicerats.

Jag har uppdaterat och kompletterat texten med aktuell forskning och beskrivit de ändringar som gjordes i läroplanen för förskolan 2010. Min avsikt har också varit att tydligare lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfaldsperspektiv.

Göteborg våren 2013 Johannes Lunneblad

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 7

7

2013-05-15 11:35

978-91-44-09162-4_01_book.indd 8

2013-05-15 11:35

Kapitel 3

Förskolan och invandrarbarnen

Här beskriver jag hur relationen förskola och invandrarbarn skrivs fram i dokument om förskolan. Gemensamt för de texter som jag refererar till är att de är skrivna på uppdrag av Socialstyrelsen, Utbildningsdepartementet eller som statliga offentliga utredningar. Jag använder inledningsvis begreppet invandrarbarn då det är det begrepp som används i dokumenten jag refererar till. Men i senare styrdokument används även begreppen invandrar- och flyktingbarn, etniska minoriteter samt barn med utländsk bakgrund.

Före 1998 hade inte förskolan någon läroplan i den meningen att det fanns styrdokument som hade status av förordning med bindande föreskrifter.

Under perioden 1944–1997 var Socialstyrelsen tillsynsmyndighet för förskolan. Socialstyrelsen gav under denna tid ut ett antal texter som beskrevs som allmänna råd men som senare kom att benämnas arbetsplaner och pedagogiskt program.

Styrdokumenten ger en bild av de statliga intentioner som fanns under denna period och fungerade i praktiken som läroplaner för förskolans verksamhet. Dokumenten ger på så sätt uttryck för de statliga intentionerna för fostran och utbildning av barn i förskolan. Skillnaden, jämfört med skolans läroplaner, är att flera av dessa styrdokument inte har föregåtts av offentliga utredningar och den stegvisa procedur som tillämpas då beslut ska fattas rörande förordningstexter. Men flera av de arbetsplaner och det pedagogiska program som togs fram under åren 1944–1997 föregicks av såväl statliga utredningar som remissomgångar. Förskolan var under denna tid ett led i familje- och socialpolitiken och det var inte förrän med läroplanen 1998 som förskolan i likhet med skolan kom att hamna under Utbildnings­ departementets ansvar. Texterna är i den meningen politiska dokument, då de har det gemensamt att de representerar en officiell bild av relationen mellan förskola och invandrarbarn (Göhl-Muigai, 2004 s. 28). De styr­ © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 33

33

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

dokument som jag refererar till är från perioden 1972–1998. Ett undantag är Johansson och Åstedt (1996) som inte är något styrdokument, utan är skrivet på uppdrag av Socialstyrelsen för att beskriva förskolans utveckling under den tid verksamheten låg under Socialstyrelsens ansvar. I mina referat har jag försökt att ligga nära textens språkliga stil och uttryckssätt för att på så sätt fånga något av det sätt att formulera sig som var vanligt under olika tidsperioder.

Barnstugeutredningen Grunden för dagens förskola kan beskrivas vara Barnstugeutredningen från 1972 som resulterade i två betänkanden: Förskolan 1 och Förskolan 2 (SOU 1972:26). En avsikt med Barnstugeutredningen var att välja ett teorimaterial som skulle ligga till grund för förskolans teoretiska utgångspunkter och arbetssätt.

Barnstugeutredningen innehåller också förslag som berör invandrar­ barnens situation i förskolan. I texten beskrivs att invandrarbarn i allt större omfattning ingår i förskolans barngrupper och att det på många sätt är en positiv företeelse. Förskolan kan vara en första introduktion till det svenska samhället och kulturen. Det finns en risk att klassgränser i samhället befästs om invandrarbarnen inte tidigt integreras i det svenska samhället. Genom att leka med andra barn kan invandrarbarnet lära sig det svenska språket och träna sig i att kommunicera med andra. För de svenska barnen beskrivs också mötet med invandrarbarn som något positivt, då de svenska barnen i tidig ålder möter barn och vuxna från andra länder och på ett konkret sätt får uppleva andra uppfattningar och uttryck.

Bakgrunden till förslagen i Barnstugeutredningen var att i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet hade verksamma pedagoger i förskolan beskrivit invandrarbarnens situation som ohållbar. Barnen kunde inte få det stöd som de behövde på grund av kommunikationssvårigheter och på grund av bristande kunskaper hos personalen om barnens kulturella bakgrund (Johansson & Åstedt, 1996).

Barnen kunde varken göra sig förstådda på sitt eget modersmål eller på svenska, och många levde i ett vakuum (Johansson & Åstedt, 1996 s. 118).

Förskolans uppgift var att invandrarbarnen på ett varsamt sätt skulle slussas in i det svenska samhället och komma i kontakt med den svenska 34

978-91-44-09162-4_01_book.indd 34

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

kulturen. Barnen skulle genom leken stimuleras att lära sig svenska samtidigt som de skulle använda och utveckla sitt eget modersmål. Deras förmåga att uttrycka sig känslomässigt och tankemässigt på båda språken framhölls.

Invandrarbarnen borde därför få plats i förskolan så tidigt som möjligt (Johansson & Åstedt, 1996).

I utredningen uppmärksammas också att integrationen av invandrarbarn ställer nya krav på personalen i förskolan. Det behövs inlevelseförmåga för att förstå vad det kan innebära att bryta upp från en invand miljö och möta livsmönster som bryter mot de egna. Exempelvis uppmärksammas att invandrarföräldrarnas syn på uppfostran, religionstillhörighet samt relationen mellan man och kvinna väsentligt kan skilja sig från svenska värderingar.

I texten uttrycks en oro för hur invandrarbarnet ska hantera förskolevistelsen i förhållande till sin familj. Samarbetet med föräldrarna ses därför som viktigt för en god handledning av invandrarbarnen.

Detta är särskilt viktigt därför att både föräldrar och personal måste inse invandrarbarnets speciella risksituation, att det i förskolan kanske försöker anpassa sig till de värderingar och mönster som gäller där, men till föräldrarnas värderingar i hemsituationen. (SOU 1972:26 s. 126)

I utredningen framhålls att språkundervisningen inte bara är en fråga om att lära det svenska språket. Språkförmågan i stort inkluderar också språkets funktioner. Vid inlärningen av andraspråket tränas främst begreppsbildningen, vilket kan innebära att invandrarbarnet hämmas i ett nyanserat känsloregister. Det finns därför enligt utredningen en risk för att barnets personlighetsutveckling påverkas om modersmålet försummas (Johansson & Åstedt, 1996, SOU 1972:26).

Språkmässigt blir resultatet att barnet förfogar över två halva språk, som ingetdera är tillräckligt för att barnet ska kunna kommunicera med någon annan annat än på ett ytligt och torftigt sätt. (SOU 1972:26 s. 127)

Under denna period under tidigt 1970-tal var antalet inskrivna barn i för­ skolan lågt jämfört med dagens förskola. Förskolan betraktades som ett alternativ till att någon tog hand om barnet då föräldrarna arbetade, men också © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 35

35

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

som ett stöd till de familjer och barn som hade särskilda behov. Det är utifrån denna tidsanda som utredningar och lagförslag kan förstås. Kommunerna i Sverige blev 1975 skyldiga att erbjuda alla sexåringar plats i förskolan (SOU 1997:157). Lagen innebar också att alla barn som på grund av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behövde särskilt stöd, skulle erbjudas plats i förskolan från fyra års ålder. Utbildningsdepartementet lade 1975 också fram ett förslag till en hemspråksreform för invandrarbarn i förskola, grundskola och gymnasieskola. Kommunerna skulle vara skyldiga att anordna modersmålsundervisning för sexåringar som omfattades av den allmänna förskolan.

Förslaget fastställdes i riksdagen 1976 och elever i grund- och gymnasieskola fick rätt till modersmålsundervisning, vilket kommunerna skulle ansvara för. Men kommunernas skyldighet att ge modersmålsträning i förskolan kom aldrig att regleras i någon förordning, vilket krävdes för att beslutet skulle äga juridisk giltighet (Johansson & Åstedt, 1996).

Invandrarbarn i förskolan I mitten av 1970-talet skrevs Arbetsplan för förskolan. Invandrarbarn i förskolan som 1976 gavs ut av Socialstyrelsen och 1978 kom ut i en ny upplaga.

Arbetsplanen utarbetades mot bakgrund av den forskning och försöksverksamhet som Socialstyrelsen påbörjade i slutet av 1960-talet. Grunden för arbetsplanen är Invandrarutredningen från 1968, med uppdrag att kartlägga invandrarnas och de etniska minoriteternas situation i Sverige för att föreslå samhällsåtgärder (Socialstyrelsen, 1976).

Under 1970-talet hade utvecklingspsykologiska teorier om barn en stark ställning inom pedagogiken, vilket också fick stor betydelse för utformandet av förskolans styrdokument. Det innebar att det också var utifrån utvecklingspsykologin som invandrarbarnens livssituation i Sverige kom att förstås.

Resultatet av detta är att mycket av innehållet i arbetsplanen kopplas till den psykologiska kris invandrarbarnet riskerar att drabbas av i mötet med förskolan. Man ser att det hos invandrarbarnen finns en påtaglig risk för en identitetskonflikt. Anledningen beskrivs som att invandrarbarnen i högre grad än andra barn utsätts för dubbel påverkan, dels av hemmets normer och värderingar, dels av de värderingar och normer som gäller i förskolan. Ett barn som utsätts för olika påverkan från olika håll, kan lätt bli förvirrat och därigenom utveckla osäkerhet i sin upplevelse av det egna jaget.

36

978-91-44-09162-4_01_book.indd 36

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

Märker barnet att det svenska levnadssättet – det som barnet kommer i kontakt med i sin miljö utanför hemmet – inte accepteras av föräldrarna, kommer det att lära sig att på ett osäkert och konfliktfyllt sätt leva i två världar – i två olika världar utan riktig trygghet och tillit. (Socialstyrelsen, 1976 s. 19)

Författarna menar att i den språkmiljö som finns i förskolan avskärmas invandrarbarnet från sitt eget modersmål och därmed från möjligheten att få fullt utlopp för sina känslor med hjälp av språket. Barnen blir till stor del utestängda från den känslomässiga kontakt som förmedlas till dem genom det språk som talas av vuxna och barn i deras omgivning.

Försummelsen av hemspråket medför även en stor risk för barnets tankemässiga utveckling. Bristfällig känslo- och tankeutveckling hos ett barn kommer att leda till att det blir handikappat i olika sociala sammanhang.

(Socialstyrelsen, 1976 s. 59)

Enligt författarna kan försummelse av modersmålet leda till inre tystnad och bristfällig känslokontakt som gör det svårt för omgivningen att nå barnet.

Barnen riskerar att bli halvspråkiga. Att behärska modersmålet ses också som en förutsättning för att invandrarbarnet ska kunna lära sig svenska.

I arbetsplanen nämns inte så mycket om invandrarnas situation i det svenska samhället. De risker som beskrivs i relationen invandrarbarnen och det svenska samhället berör mestadels barnens utveckling. Ett undantag är barnets modersmålsutveckling. Författarna ser föräldrarnas långa arbets­ dagar och ofta tunga arbeten som en anledning till att föräldrarna inte orkar föra den nödvändiga dialogen med barnen så att barnen kan utveckla sitt modersmål (Socialstyrelsen, 1978).

Språk- och kulturstöd 1979 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté vars uppdrag bland annat skulle vara att kartlägga språksituationen för invandrarbarnen i förskoleåldern, klargöra rätten till modersmålsträning samt föreslå åtgärder till förändringar. I början av 1980-talet lade utredningen fram sitt betänkande Språk- och kulturstöd för invandrar- och minoritetsbarn i förskoleåldern. © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 37

37

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

Arbetet med utredningen hade som utgångspunkt att barn och föräldrar behöver ett gemensamt språk. Det stöd som barnen får i förskolan ska därför gälla barnets dagliga umgängesspråk i hemmet (SOU 1982:43).

Författarna skriver att andra generationens invandrare oftare än svenska ungdomar löper risk att hamna i social utsatthet och kriminalitet. I invandrartäta kommuner är ofta invandrarfamiljerna överrepresenterade i barnavårdsärenden, och på barnhem och ungdomsvårdsskolor är ofta andelen invandrarbarn hög. En av de anledningar som nämns är barnens och föräldrarnas svårigheter att kommunicera med varandra, då barnen ofta lär sig svenska bättre än sina föräldrar, eftersom barnen vistas i svenskspråkig miljö på förskolan (SOU 1982:43).

Utredningen betraktar främst de problem som har sin grund i invandrarfamiljens svårigheter att kommunicera inom familjen. Inte heller denna utredning ser i någon större utsträckning till invandrarfamiljernas livsvillkor i det svenska samhället. Orsakerna till invandrarbarnens problem förklaras därför också indirekt av faktorer som finns inom den invandrade befolkningen. Detta återspeglas också i de förslag som läggs fram i utredningens slutbetänkande.

Förslagen kom dock aldrig att behandlas i regeringen. Men de allmänna råd från Socialstyrelsen som gavs ut senare under 1980-talet byggde på de tankar och förslag som hade präglat betänkandet från 1982 (Johansson & Åstedt, 1996).

Pedagogiskt program I Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) har perspektivet flyttats från att betona modersmålets betydelse för invandrarbarnens utveckling och relationer i det svenska samhället. Modersmålets betydelse för invandrarbarnens relationer till sina föräldrar nämns exempelvis inte längre. Men det finns flera likheter jämfört med tidigare texter i det sätt som relationerna mellan förskolan och invandrarbarnen beskrivs.

I texten framställs invandrarbarnens tillvaro i det svenska samhället i termer av konflikter och kollisioner. Barnens uppväxt präglas av flera kulturer, och barnen ska i efterhand lära känna, förstå och ta till sig flera värderings- och normsystem, handlingsmönster, traditioner, språk och därigenom skapa sin egen kulturella identitet. Invandrarbarnen framställs 38

978-91-44-09162-4_01_book.indd 38

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

som omgivna av det svenska samhället och med starka band till familjens ursprungsland och kultur. Det uppstår därför ibland lojalitetskonflikter och kollisioner mellan motstridiga värderingar, såväl mellan familjen och barnet som mellan familj och förskola och inom barnet själv (Socialstyrelsen 1987:3).

Enligt Pedagogiskt program för förskolan är förskolans uppgift att ge invandrarbarnen en god grund för att bli tvåspråkiga och känna tillhörighet i både föräldrarnas ursprungskultur och i den svenska kulturen. Förskolan bör därför ge ett starkt stöd till modersmålet och ursprungskulturen, men också arbeta medvetet med svenska som andraspråk. En viktig uppgift för personalen är att arbeta för att barnen ska bli delaktiga i det svenska samhället, det svenska språket och kulturen, inte minst i de barngrupper där det finns få svenska barn. I barngrupper med invandrarbarn måste detta vara en medveten utgångspunkt för allt arbete. Barn från andra kulturer är en tillgång i förskolan som bidrar till att barnen på ett naturligt sätt kan lära sig om, förstå och respektera andra kulturer och levnadssätt (Socialstyrelsen 1987:3).

Vidare uttrycks i Pedagogiskt program för förskolan att mötet med barn och föräldrar från andra kulturer kräver hos förskolepersonalen – förutom goda kunskaper – också kulturell medvetenhet och insikter om de egna värderingarna. Invandrare befinner sig i en situation där de är i minoritet, vilket leder till att den egna kulturen blir viktigare och att behovet att värja sig mot majoritetssamhället och dess värderingar kan uppkomma (Socialstyrelsen 1987:3).

Att erövra omvärlden Tio år efter Pedagogiskt program för förskolan kom Barnomsorg- och skolakommitténs slutbetänkande Att erövra omvärlden (SOU 1997:157) som var ett förslag till det som senare skulle bli förskolans första läroplan, Lpfö 98 och som sedan reviderats 2010. Invandrarbarnen benämns i dessa texter som barn med utländsk bakgrund. Texten innehåller även formuleringar där de nationella minoriteterna benämns. Generellt sett innehåller texten emellertid färre kategoriseringar än tidigare styrdokument, då barnen i förskolan oftast beskrivs som just barn. I Att erövra omvärlden fastslås att Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att invandringen är ett av de tydligaste uttrycken för den kulturella mångfalden. Jämfört med Pedagogiskt program framställs inte © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 39

39

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

längre förskolans relation till invandrarbarnen som konfliktfylld. I Att erövra omvärlden betraktas i stället en mångfald av olikheter och likheter mellan människor som en tillgång som ska prägla förskolans relation till barn med utländsk bakgrund och dess familjer. Texten kan alltså tolkas som en del av den nya integrationspolitik som ersatte invandrarpolitiken i slutet av 1990talet. Integrationspolitiken innebar, som även tidigare diskuterats, att det är samhällets mångfald som utgör grunden för den generella välfärdspolitiken.

Ett mångkulturellt arbete beskrivs alltså, i led med detta, som mer än att bara lyfta fram likheter och olikheter relaterade till etnicitet.

Men ett mångkulturellt arbetssätt har också många andra innebörder.

Att se och lyfta fram andra olikheter än etnicitet mellan människor ingår också i ett mångkulturellt arbetssätt. (SOU 1997:157 s. 76)

Vägen mot ett samhälle med allas lika värde och rätt till olikhet är enligt utredningen inte någon enkel och utstakad väg. Likheter och olikheter kan vara något som öppnar upp för nya möjligheter. Men det är inte något som sker med automatik. Grundläggande för ett mångkulturellt samhälle beskrivs vara förmågan till lyhördhet, respekt och empati inför varandras argument.

Utredningen lyfter fram språkets betydelse för barnens känsla av del­ aktighet och identitetsutveckling. Intressant är att detta görs samtidigt som modersmålsstöd inte ges samma betydelse som i tidigare texter. Barnens språkliga utveckling diskuteras i stället mer generellt. De argument som framträder är att ju tidigare ett barn ges möjligheter till kommunikation i olika sammanhang, desto bättre är förutsättningarna för god språkutveckling. För barn som får utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan, ökar möjligheten för en god tvåspråkighet.

En annan skillnad mellan Att erövra omvärlden och tidigare texter är att livsvillkoren för barn med invandrarbakgrund även berörs ur ett sam­ hälleligt perspektiv. I Att erövra omvärlden beskrivs ett samhälle där det över hela landet finns bostadsområden, eller delar av bostadsområden, där en majoritet av invånarna är arbetslösa, bidragsberoende och lever under socialt tunga villkor. I dessa bostadsområden är andelen invandrare stor. I storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö finns det en tydlig etnisk segregation. Bristen på möten och kontakt mellan olika grupper befaras 40

978-91-44-09162-4_01_book.indd 40

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-15 11:35

3 Förskolan och invandrarbarnen

kunna leda till misstänksamhet, myter, rädsla och oförståelse för varandra.

Stereotypa uppfattningar om hur en viss grupp lever, eller vilka värderingar som styr gruppen, kan bara förändras och brytas genom aktiva insatser. Att människor med liknande bakgrund söker sig till varandra beskrivs indirekt som en orsak till segregationen.

Att söka sig till den grupp man känner sig mest hemma hos, i kultur, i religion, i språk och i historia, är förståeligt. Det skapar en trygghet och gemenskap i en ofta utsatt situation, samtidigt som det kan skapa grogrund för isolering och utanförskap. (SOU 1997:157 s. 74)

En intressant iakttagelse är alltså att även om det finns ett samhällsperspektiv med då livsvillkoren för barn med invandrarbakgrund diskuteras, hittas fortfarande förklaringen till problemen inom den utsatta gruppen.

Jämför exempelvis med referatet från Språk- och kulturstöd för invandraroch minoritetsbarn i förskoleåldern, där en anledning till invandrarbarnens sociala utsatthet och kriminalitet ansågs vara föräldrars och barns svårigheter att kommunicera med varandra. I ett antal andra utredningar och forskningsrapporter bedöms aspekter som ökade inkomstskillnader och diskriminering som mer trovärdiga förklaringar till bostadssegregationen och den situation som många invandrarbarn lever i (se exempelvis Bunar, 2001; Molina, 1997; Sernhede, 2002).

Samhällsperspektivet i Att erövra omvärlden uttrycks också genom att utredningen slår fast att en av förskolans viktigaste uppgifter är att vara ett socialt forum för att bekämpa alla sorters fördomar och diskriminering.

Med målinriktat arbete ska förskolan medverka i samhällets övergripande insatser mot främlingsfientlighet, våld och trakasserier. Det samhälle som beskrivs i Att erövra omvärlden är ett samhälle som omformas i en ständigt pågående process där traditioner, roller och värderingar möts, omformas och omvärderas. I denna process beskrivs förskolan vara en viktig mötesplats för både barn och vuxna. Förskolan spelar därför en central roll för hur tolerans och solidaritet utvecklas mellan människor och är en viktig del av en levande demokrati. I en sådan föränderlig process betonas just spelet mellan likheter och olikheter som en viktig aspekt för att främja ett demokratiskt förhållningssätt.

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09162-4_01_book.indd 41

41

2013-05-15 11:35

Den mångkulturella förskolan

• • • •

förskolans uppdrag det mångkulturella samhället etnicitet och identitet interkulturell pedagogik.

förskolan Motsägelser och möjligheter

2:a uppl.

Med utgångspunkt i en studie gjord på en förskola och med exempel från vardagliga situationer i förskolan behandlas områden som:

Den mångkulturella

| Den mångkulturella förskolan

Den här boken handlar om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle och dess relation till utbildning i allmänhet och förskolan specifikt. Sedan 1970-talet har den svenska förskolan varit en del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle.

Genom arbetet i förskolan ska varje barn få möjlighet att känna del­ aktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer.

Johannes Lunneblad

Johannes Lunneblad är lektor vid Göteborgs universitet och verksam i nationella och internationella forskningsmiljöer där frågor kring det mångkulturella samhället och utbildning behandlas.

J o h a n n e s Lu n n e b l a d

Det här en reviderad upplaga av Den mångkulturella förskolan: Mot­ sägelser och möjligheter. Innehållet i boken har uppdaterats med aktuell forskning och med de förändringar som skett i läroplanen sedan den första upplagan publicerades.

Författaren har också haft som avsikt att på ett tydligt sätt lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfaldsperspektiv.

Bokens målgrupp är blivande och verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass och skola. Boken är också lämplig som fördjupning och fortbildning för socionomer och andra yrkesgrupper vars arbete vänder sig till barn och ungdomar.

Andra upplagan

Art.nr 32858

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09162-4_01_cover.indd 1

2013-05-21 13.27