9789127452978

SVENSKA OCH SVA | Stadiebok årskurs 7–9

Kontakt Stadiebok finns även tillgänglig som digitalbok med ökat fokus att arbeta språkutvecklande. Där finns övningar i: förförståelse, läsförståelse, hörförståelse och ord- och begrepp.

KONTAKT

Kontakt Stadiebok utgår från Kontakt Huvudbok 1 och 2 och är även uppdaterad med två nyskrivna arbetsområden: sva och grammatik.

SVENSKA OCH SVA

Kontakt Stadiebok är ett basläromedel i svenska och sva för årskurs 7–9 och täcker in samtliga förmågor och centralt innehåll från båda kursplanerna. Boken innehåller 26 fristående arbetsområden som tydligt vägleder eleven från förmågor till bedömning: från vad som ska tränas, genom texter och övningar till slutuppgiften där allt knyts ihop.

Läs mer på nok.se/kontakt

Stadiebok årskurs 7–9

ISBN 978-91-27-45297-8

TOMAS BERGSTEN PÄR LARSSON

9 789127 452978

Kontakt_Stadiebok_tryck_170x240.indd 2-3

2018-06-29 10:15

Innehåll Möte på nätet (sv/sva) Om konsten att berätta skriftligt 7 Att beskriva en miljö 8 Chatt – enkel dialog 10 Att beskriva en händelse 11 Att utveckla personlighet genom dialog 13 Att uttrycka känslor 15 Att beskriva en person 16 Att skriva dialog i berättande text 17

Stoppa pressarna (sv/sva) Om tidningen och nyhetsartikeln 21 Dagstidningen 23 Så här skriver du en nyhetsartikel 28

Succén är given (sv/sva) Om konsten att skriva en recension 39 En bokrecension 40 Så här skriver du en recension 42

Nycklar till texten (sv/sva) Om att läsa och förstå sakprosatexter och skönlitteratur 49 Vad påverkar läsförståelsen 50 Läsa och förstå sakprosa 57 Läsa och förstå skönlitteratur 64

Pojken i randig pyjamas (sv/sva) Om konsten att analysera en skönlitterär text 71 Om Pojken i randig pyjamas 72 Att analysera skönlitteratur 78

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 3

Spegel, spegel på väggen där (sv/sva) Om sagan och det muntliga berättandet 91 Sagan 92 Konsten att berätta 101

Jag är Zlatan Ibrahimović (sv/sva) Om levnadsskildringar från olika delar av världen 105 Zlatans berättelse 106 Typiskt för levnadsskildringen 109 Levnadsskildringar från andra kulturer 113

Sommarprataren (sv/sva) Om konsten att berätta utifrån ett manus 117 Sommar i P1 118 Så här gör du ditt eget sommarprat 120

Ingen rädder för vargen här! (sv/sva) Om konsten att argumentera skriftligt 127 Så här skriver du argumenterande text 130

Välkommen till underjorden (sv/sva) Om konsten att utveckla och förbättra en text 137 Att utveckla en text 138 Textbindning 140 Gestaltande beskrivningar 145 Styckeindelning 147

2018-06-28 13:54

Från runor till rikssvenska (sv)

Troll eller lucia? (sv/sva)

Om vårt språks historia och framtid 151 Språkets historia 152 Det svenska språkets historia 161 Det svenska språkets framtid 175

Om konsten att skriva en krönika 299 Tina Lax 300 Så här skriver du en krönika 303

En sång om kärlek (sv/sva) Om lyrik och musik 181 Texter om kärlek 182 Sångtexten som spegel 189

Jag och mina språk (sva) Om svenska språket i jämförelse med andra språk 195 Svenskan och andra språk 196 Ord och ordbildning 198 När språket inte riktigt räcker till 208 Ordföljd 210 Uttal i svenskan 211

Språkets verktygslåda (sv/sva) Om svensk grammatik 223 Vad är grammtik? 224 Ordklassernal 224 Satsdelar 246 Meningar och satser 251

Felicia adjö (sv/sva) Om konsten att planera och skriva en novell 259 Novellen 260 Så här planerar du en berättelse 267

Från källa till referat (sv/sva) Om källkritik och konsten att sammanfatta 311 Att läsa kritiskt och värdera källor 312 Så här skriver du ett referat 319

Bara fantasin sätter gränser (sv/sva) Om fantasygenren 325 Klassisk fantasy 326 Typiskt för klassisk fantasy 328 Urban fantasy 331 Typiskt för urban fantasy 333

Berättelser från verkligheten (sv/sva) Om konsten att lyssna, anteckna och återberätta 339 Dokumentären och sanningen 340 Lyssna, anteckna, återberätta 343 Så här producerar du en dokumentär 345

Hund eller katt? (sv/sva) Om konsten att tala, argumentera och diskutera 351 Ett argumenterande tal 352 Att argumentera 355 Att leda en diskussion 364

Vänner & fiender (sv/sva) Om konsten att skriva ett reportage 283 Reportage eller nyhetsartikel 284 Så här skriver du ett reportage 287

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 4

2018-06-28 13:54

Svenskan – ett språk och många (sv/sva) Om språk, identitet och normer 367 Gruppspråk 368 Att anpassa språket till mottagaren 374

Svenskan och dess släktingar (sv) Om nordiska språk, minoritetsspråk och dialekter 379 Språken nära oss 380 Minoritetsspråk 390 Dialekter 396

Skrivregler 460 Skiljetecken 460 Avstavning 461 Stavningsregler 462 Ingen särskrivning i svenskan 462 En eller två konsonanter 462 Grundformen avslöjar hur ordet stavas 462 Översikter 463 Olika genrer 463 Olika informationskällor 464 Tidningsartikelns olika delar 465 Råd till dig som ger respons 466 Tips inför muntliga redovisningar 467

Valv bakom valv (sv/sva) Om konsten att tolka och skriva lyrik 401 Vad är en dikt? 402 En metod för att analysera lyrik 405 Att skriva lyrik 410

Den magiska kiosken (sv/sva) Om trender i litteraturen genom tiderna 423 Trender i litteraturen 424 Stilarna lever vidare 439

Bilden berättar (sv/sva) Om bild, text och reklam 445 Bildspråk – en analysmodell 446 Reklam 454

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 5

2018-06-28 13:54

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 6

2018-06-28 13:54

Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • formulera dig och kommunicera i skrift Du skriver olika slags texter, som till exempel miljö- och person beskrivningar och olika typer av dialoger.

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Du skriver olika slags texter och anpassar ditt språk så att det passar i just det sammanhang där varje text ska läsas och användas. Du väljer dina ord och formulerar dig så att ditt budskap blir tydligt för dem som läser dina texter.

7

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 7

2018-06-28 13:54

”Man skriver nog om sådant som är lite av ett mysterium för en. Ungefär som när man var liten och pillade sönder saker för att se hur det såg ut inuti. Att skriva är att sätta ihop saker som är isär, små bitar, ögonblick, tankar, känslor.”

De här tankarna om skrivande har författaren Cannie Möller, som inte bara skriver ungdomsböcker utan också har skrivarkurser för unga.

Nu ska du skapa din egen värld och göra det just genom att sätta ihop små bitar av ögonblick, tankar och känslor. Dags för dig att författa: Möte på nätet – din egen chatt-historia!

Att beskriva en miljö En text ska dofta, låta och smaka. Den ska skapa bilder!

Miljöbeskrivningar är viktiga för att skapa stämning. De berättar för läsaren var huvudpersonen befinner sig, men de kan också avslöja en hel del om hur huvudpersonen uppfattar sin omgivning och sin situation.

Det är detaljerna som gör att läsaren kan skapa sig en bild av den miljö som beskrivs. Undvik allmänna beskrivningar som ”det luktar gott” och ”han hör ljud utifrån”. Skriv istället ”det luktar nybakade bullar från köket” och ”genom det öppna fönstret hör han hur fåglarna kvittrar som galningar”.

Ett tips när du ska beskriva en miljö är att du tänker på en plats som du känner till bra och utgår ifrån den. Sedan kan du använda din egen fantasi och förändra och lägga till detaljer som passar in i din berättelse.

Nu ska du få lära känna Simon och Tracy. Tillsammans med dem ska du träna på att berätta skriftligt.

8

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 8

2018-06-28 13:54

1

Torpet i kanten av skogen

Det är sista veckan på sommarlovet och din huvudperson Simon ligger i sin säng i det lilla torpet, där han har tillbringat de senaste veckorna.

Blunda i några minuter. Föreställ dig torpet, gräsmattan och ängen framför förstukvisten, vedboden, dasset och trädgårdsmöblerna. Föreställ dig rummet där Simon sover. Föreställ dig hur han vaknar men fortfarande inte orkar öppna ögonen. Vad är det för ljud han hör från köket och från det halvöppna fönstret och sommaren utanför? Vad är det för dofter han känner?

Använd alla sinnen och beskriv hur Simon sakta vaknar upp.

Skriv som rubrik Torpet i kanten av skogen.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 9

9

2018-06-28 13:54

Chatt – enkel dialog När personer, i en berättelse eller i verkligheten, pratar med varandra brukar man kalla det en dialog. Chatt är en dialog som är mycket personlig och inte tänkt att publiceras utåt. Det är med andra ord fritt att skriva hur som helst, bara mottagaren förstår texten! Ett fantasifullt språk och lite humor är ett stort plus i detta sammanhang.

2

Chatt 1 – Kontakten

Det är kväll och inget att se på tv. Simon sitter i sängen med datorn. Plötsligt dyker den upp, sidan findAfriend. findAfriend

REGISTRERA DIG PÅ findAfriend OCH CHATTA MED NYA KOMPISAR.

Lära känna en ny kompis? Varför inte? tänker Simon och klickar i sin ålder i en ruta. Sedan fyller han i att han vill chatta med en tjej i samma ålder som han själv. I fältet där han får välja vilket chatt-namn han vill ha skriver han ”Simson”.

Det dröjer bara två minuter, så dyker namnet ”Tracy” upp på skärmen tillsammans med ordet ”hej”. Hon har humor, det märker Simon direkt så de skojar en hel del med varandra. Men hon berättar inget personligt om sig själv.

Skriv ner chatt-samtalet mellan Simson och Tracy. Rubrik: Chatt 1 – Kontakten.

10

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 10

2018-06-28 13:54

Att beskriva en händelse Det finns många sätt att berätta en händelse på och varje författare har sin personliga stil. Men det finns en del knep du kan använda dig av för att göra en snygg och medryckande beskrivning.

Använd adjektiv och adverb Med adjektiv och adverb beskriver du hur något är och ser ut och hur något sker. Om du till exempel ska berätta om en olycka kan du använda dig av adjektiv för att beskriva saker och personer: Bilen är röd, vägbanan är blöt, föraren är berusad.

Genom att använda adverb kan du beskriva hur något sker. Föraren kör snabbt, osäkert, vingligt och så vidare.

Adjektiv och adverb hjälper dig att utveckla dina beskrivningar så att de blir mer målande och intressanta.

Låt någon reflektera Ett annat knep är att låta en person i berättelsen iaktta och reagera på det som sker. I en beskrivning av en olycka kan du berätta om hur en elev på väg till skolan ser bilen, skriker till barnet på cykeln att han ska akta sig, rusar fram och ringer efter ambulans, samtidigt som en massa tankar far genom hennes huvud.

Genom att någon reflekterar över det som händer kan du fördjupa din beskrivning.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 11

11

2018-06-28 13:54

3

Katten och fågeln

Simon sitter på trappan utanför torpet. Det är helt stilla och tyst. Övriga i familjen har tagit bilen för att handla.

Han sitter och iakttar en sädesärla på gräsmattan. Den vippar med stjärtfjädrarna, vickar fram och tillbaka med huvudet och rör sig framåt med små hopp. Den spanar säkert efter småkryp, tror Simon.

Han ser några strån som rör sig på ängen bortanför gräsmattan. Det är Gösta. Från att ha varit en slö stadskatt har han på bara några veckor förvandlats till Jägaren. Han inbillar sig att han är ett lejon som ligger och lurpassar på savannen, tänker Simon.

Berätta om jakten. Beskriv katten, de smygande rörelserna och anfallet! Försök att ge en bild av hur katten ser ut och rör sig.

Vad tänker Simon om det som sker? Skriv under rubriken Katten och fågeln.

12

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 12

2018-06-28 13:54

Att utveckla personlighet genom dialog Varje person har sitt eget sätt att tänka, tycka och fungera – sin personlighet. Personligheten visar sig också i hur personen pratar. En äldre person uttrycker sig till exempel annorlunda än ett barn. En officer och en sjuksköterska har säkert olika språk.

Du måste med andra ord bestämma dig för hur personerna i din berättelse pratar. Med dialoger kan du förstärka dina huvudpersoners karaktärer. Här följer en dialog mellan en kille och två tjejer i en ungdomspjäs. Killen, Klas, är lite ”lillgammal” och pratar ungefär som vuxna gör, vilket de två tjejerna tycker låter lustigt. Zara är en ganska tuff tjej som vågar säga precis vad hon tänker, och Tina är mer försiktig.

Genom dialogen blir deras personligheter tydliga utan att en berättare måste beskriva hurdana de är.

Klas sitter tillsammans med Tina och Zara på en bänk i skolan. Klas är kär i Tina och försöker få kontakt.

KLAS

Roligt att du blev Julia, Tina. Du passar perfekt för den rollen.

TINA Tack.

KLAS Däremot måste jag säga att jag är ytterst skeptisk till Jocke som

Romeo. Att spela en person som Romeo kräver en känslighet som

Jocke totalt saknar. Den där uppblåsta typen försöker bara se

cool ut.

Zara och Tina tittar på varandra, ler åt Klas konstiga formuleringar.

Jaharu. Och det finns förstås nån annan i klassen som har precis

den där känsligheten. (Hon reser sig upp, låtsas gå och fundera.)

Låt mej gissa. Den känsliga Romeotypen är … (Pekar) … du Klas!

KLAS Ja, faktiskt. Men jag tycker mig ana en viss ironi i rösten, Zara.

Tror du inte att jag skulle klara av Romeo, eller?

ZARA Det beror väl på vilken slags Romeo man vill ha, eller hur? Vissa

kanske vill ha en blek professorstyp istället för skolans coolaste

kille. Vad säger du, Tina? Sugen på några heta kärleksscener med Romeo-Klas?

ZARA

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 13

13

2018-06-28 13:54

4

Chatt 2 – Problemet

Nästa kväll är Tracy där igen. Hon berättar om sitt stora intresse, simning. Men hon är också orolig. Lite rädd faktiskt. Det är hennes storebror som har blivit så konstig och aggressiv, som förvandlad. Flera gånger har han skrikit åt henne utan anledning.

Skriv ner chatt-samtalet mellan Simson och Tracy under rubriken Chatt 2 - problemet. Genom samtalet ska läsaren förstå, på Tracys sätt att uttrycka sig, att hon är en tuff och självständig person, men att hon ändå är orolig och rädd. Försök få Simon att framstå som en omtänksam person som är bra på att fråga och lyssna.

14

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 14

2018-06-28 13:54

Att uttrycka känslor Ett sätt att uttrycka sina känslor och tankar är genom poesi. Poetiska texter innehåller få ord. Du måste därför välja varje ord med större eftertänksamhet än när du skriver en längre text.

Eftersom dikter och sångtexter är så personliga blir de inte alltid så lätta att förstå. Men det fina är att i poesins värld så finns det inget rätt eller fel när en dikt ska tolkas; tolkningen är med andra ord friare än vid många andra texttyper. På samma sätt behöver du inte bekymra dig så mycket om att vara tydlig när du skriver poesi. Koncentrera dig istället på att försöka uttrycka så mycket känslor som möjligt med så få ord som möjligt.

5

Chatt 3 – Dikten och låten

Det första som dyker upp på skärmen nästa kväll är en dikt från Tracy. Dikten består av fem rader där de fyra första börjar med ”Min storebror …” Den femte raden börjar: ”Men han …”

Skriv dikten under rubriken Min storebror.

Simon skriver som svar att han har googlat på namnet Tracy och hittat artisten Tracy Chapman. ”Gå in på YouTube och lyssna på Tracy Chapman och låten Stand by me”, fortsätter Simon. ”Du kan tänka på mig när du hör den!”

Lyssna på låten Stand by me med Tracy Chapman. Skriv ner hur du uppfattar låttexten. Varför tror du att Simon vill att Tracy ska lyssna på låten? Vilka känslor tror du att sångtexten vill uttrycka? Hur tror du att Tracy känner när hon lyssnar på låten?

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 15

15

2018-06-28 13:54

Att beskriva en person Det kan vara svårt att beskriva en person på papperet så att hon blir verklig. Så verklig att läsaren kan skapa sig en bild av hur personen ser ut, rör sig, talar och tänker. För att kunna beskriva en person på ett bra sätt är det viktigt att du som författare bestämmer hur din person är.

Hur klär hon sig? Hur ser hon ut? Hur har hon det hemma? Vilka intressen har hon? Vilka umgås hon med? Vad drömmer hon om? Vad är hon orolig för?

Ju mer du har tänkt ut om din person på förhand, desto lättare blir det att skriva om henne!

6

Simon – spanaren Nästa kväll berättar Tracy att hon jobbar kvällar i simhallens kafeteria Lusthuset och att hon bor alldeles bredvid simhallen i en stor villa.

Lusthuset! Simon förstår att Tracy bor i samma stad som han. Han förstår också att hon ljuger om villan, för simhallen ligger omgiven av ett stort och ganska slitet hyreshusområde. Men i sin chatt låtsas inte Simon om att han känner till simhallen och att hon ljuger.

När veckan på landet äntligen är slut återvänder familjen till stan. Simon är otålig, för han har en plan: han tänker leta reda på Tracy. De kommer hem på eftermiddagen och redan samma kväll beger han sig till simhallen. Han badar först för att det inte ska verka misstänkt. Sedan går han till kafeterian. Han slår sig ner i ett hörn och iakttar den unga tjejen som arbetar där. Det måste vara Tracy!

Skriv Tracy som rubrik. Beskriv henne ingående till utseende, kläder och sätt att röra sig och prata. Skriv också ner Simons tankar om henne.Börja texten med: ”Simon iakttar Tracy när hon går runt och torkar borden och plockar disk.”

16

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 16

2018-06-28 13:54

Att skriva dialog i berättande text Nu lämnar vi chattskrivandet och du ska istället lära dig hur man skriver en dialog så som den skrivs i noveller och annan skönlitteratur.

Repliker kan skrivas på två olika sätt: med talstreck eller med citattecken. Du kan välja vilket av sätten du vill använda, men byt aldrig mitt i texten.

Med talstreck − Jag har letat efter dig, sa han.

Hon satt tyst och tittade på honom. − Varför då? svarade hon till slut.

Varje ny replik ska börja på en ny rad när talstreck används. Även berättande text som kommer efter en replik (”Hon satt tyst …”) ska skrivas på ny rad.

Du behöver inte skriva ”sa han” eller ”sa hon” efter varje replik. Är det två personer som pratar förstår läsaren ändå vem som säger vad, eftersom varje ny replik skrivs på en ny rad. I stället för ”sa hon” kan du använda uttryck som visar hur personen säger något, till exempel ”frågade hon skrattande” eller ”mumlade hon nervöst”.

Lägg märke till att det ska vara liten bokstav efter frågetecknet i sista repliken. Det beror på att meningen fortsätter efter repliken. Samma sak gäller om en replik slutar med utropstecken. En replik som är ett påstående och i vanliga fall skulle avslutas med punkt, avslutas istället med kommatecken om meningen fortsätter.

Med citattecken ”Jag har letat efter dig”, sa han. Hon satt tyst och tittade på honom. ”Varför då?” svarade hon till slut.

Som du ser behöver inte repliken börja på ny rad när citattecken används.

Den markeras bara genom ett citattecken före och efter repliken. Du ska fortfarande ha liten bokstav efter frågetecken och utropstecken, och kom ihåg att använda kommatecken istället för punkt när meningen fortsätter efter citattecknet.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 17

17

2018-06-28 13:54

Med kolon Om du vill berätta vem som pratar redan före repliken så använder du kolon.

Han tvekade lite innan han fortsatte: – För att jag ville träffa dig.

Eller: Han tvekade lite innan han fortsatte: ”För att jag ville träffa dig.”

7

IRL – Det här med känslor

Tankarna kilar fram och tillbaka som små möss, där Simon sitter och funderar på hur han ska göra. Ska han våga ta kontakt, eller ska han bara gå? Till slut, när han är den enda gästen kvar i kafeterian, går han fram till disken.

Skriv ner dialogen mellan Simon och Tracy. Dialogen ska genomsyras av två känslor: osäkerhet och nyfikenhet. Använd dig av talstreck. Börja dialogen så här: – Hej Tracy.

– Jag heter inte …

Hon stannar upp i sin rörelse och tittar förvånat på honom.

– Är det du som är Simson?

18

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 18

2018-06-28 13:54

SLUTUPPGIFT A

Skriv själv fortsättningen

Avslutningstexten bestämmer du själv över! Men försök inte skriva ”resten av boken” utan koncentrera dig på att skriva en enda scen.

Du bestämmer själv var scenen ska utspelas och vad som ska hända.

Och du glömmer väl inte vad du lärt dig:

• Att beskriva miljöer, händelser och personer • Att försöka hitta de rätta orden för att få fram känslor och stämningar • Att använda dialoger för att visa hur dina huvudpersoner är som personer och hur de reagerar på det som händer.

B

Avslutningsdiskussion i klassen

Läs era avslutningstexter högt för varandra i klassen. Diskutera olika alternativ för hur berättelsen skulle kunna utvecklas. Tänk er att ni skriver en bok eller gör en film om Simon och Tracy och kom överens om ett slut gemensamt.

Diskutera i klassen vad ni tycker att ni har lärt er under det här arbetsområdet och om det har blivit lättare att skriva med de kunskaper som ni har fått.

a iv r bessk tämninga KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 19

19

2018-06-28 13:54

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 48

2018-06-28 13:54

Nycklar till texten Om konsten att läsa och förstå sakprosatexter och skönlitteratur

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften Du undersöker och förstår vad som påverkar din läsförståelse.

Du använder en så kallad lässtrategi för att läsa och förstå skönlitteratur och sakprosa på ett effektivt sätt.

49

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 49

2018-06-28 13:54

Det finns många fördelar med att bli duktig på att läsa och förstå texter. Den största fördelen är naturligtvis att det blir mycket roligare att läsa, och du får ut mer av det du läser. För den som blir en god läsare öppnar sig nya världar.

En annan fördel är att det blir lättare att diskutera det du läser med andra. Istället för att bara säga att en bok var bra eller dålig, kan du nyansera dina åsikter om du har förstått den på djupet.

Slutligen får du själv bättre förutsättningar för att skriva. När du läser mycket får du erfarenhet av olika typer av texter och ett allt större ordförråd. Då blir det både lättare och roligare att skriva egna texter.

Vad påverkar läsförståelsen?

Har du tänkt på hur olika det kan vara att läsa? Ibland flyter det på hur bra som helst. Du hänger med i texten och förstår allt, och det du läser sätter igång en massa tankar om hur du själv har det och vad du själv tycker. Dessutom går läsningen snabbt.

Men andra gånger är det trögt som bara den! Du ser orden men de vill liksom inte riktigt tränga in, och efter ett par sidor märker du att du inte har en aning om vad du läst. Du blir helt enkelt tvungen att börja om från början och försöker läsa långsamt och tänka på varje mening och vad som står där.

För att kunna förklara de här skillnaderna ska vi titta lite närmare på vad som påverkar vår läsförståelse.

50

KONTAKT – Nycklar till texten

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 50

2018-06-28 13:54

Din förmåga att kunna läsa och förstå en text beror på • • • • • •

dina erfarenheter av just den här typen av text dina kunskaper om textens ämne dina språkkunskaper din förmåga att tänka abstrakt din förmåga att dra egna slutsatser din vana att läsa och diskutera texter.

Erfarenhet av olika texttyper Det finns många olika typer av text, allt från vetenskapliga artiklar till skönlitteratur och faktaböcker. Vår förmåga att förstå en text påverkas av hur vana vi är att läsa just den typen av text.

Om du börjar läsa tidningen tränar du dig på att läsa artiklar. Till en början kanske du mest tittar på bilderna och läser rubriker, ingresser och korta artiklar. Men efter ett tag kommer du att läsa hela nyhetsartiklar, reportage och kanske också vetenskapliga artiklar. Och ju oftare du läser desto bättre kommer du att förstå dem och se skillnaderna mellan dem. Även inom skönlitteraturen finns det flera olika genrer (typer av berättelser) som har sin speciella stil. En fantasybok skiljer sig på många sätt från en deckare, för att nämna två olika genrer. Den som har läst många fantasyromaner har inga svårigheter att snabbt komma in i en ny fantasybok. Den personen är van vid att handlingen utspelas i en påhittad värld som befolkas av alver, dvärgar och andra varelser. Den som mest läser deckare däremot, är istället mer van vid realistiska skildringar av vårt eget samhälle.

KONTAKT – Nycklar till texten

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 51

51

2018-06-28 13:54

Kunskap om ämnet Att sätta en text om den franska revolutionen i händerna på en sjuåring är nog inte så lyckat. En sjuåring har inte de kunskaper om världen och historia som krävs för att förstå texten, även om den skulle vara skriven på ett mycket enkelt språk. Däremot skulle en trettonåring kunna förstå texten, särskilt om läraren innan har förklarat lite om bakgrunden till franska revolutionen och förklarat en del ord och begrepp. Så en viktig förutsättning för att kunna läsa och förstå en text är att du har de kunskaper och erfarenheter som krävs.

Erfarenhet och kunskap underlättar inte bara läsningen av faktatexter utan också läsningen av skönlitteratur. Ett exempel: Den som vet mycket om USA och de svartas situation där, har säkert lättare att ta till sig en tidningsartikel som handlar om en ung afroamerikansk kille i Los Angeles, men har också lättare att läsa en roman som utspelar sig i den miljön. Även vår uppväxt och kulturella bakgrund har betydelse. Den som växer upp på landet kanske har en helt annan förståelse för djur och natur än den som växer upp i staden, och den som har föräldrar från andra länder har säkert större kunskaper om dessa kulturer än barn med föräldrar från Sverige. Olika bakgrund gör att vi tolkar texter på olika sätt.

Språkkunskaper Att bli en duktig läsare kräver också kunskaper i språket. Varje specialområde har sina speciella ord och begrepp och genom att läsa mycket skaffar du dig ett allt större ordförråd. Läser du tidningar så lär du dig nya politiska begrepp men också ord inom till exempel kultur och sport.

Läser du läroböcker och vetenskapliga artiklar lär du dig begrepp inom till exempel biologi, kemi, historia och religion. Om du har läst om hinduismen i SO-boken och stöter på ordet reinkarnation i en ny text, så vet du att det betyder att återfödas och då blir den nya texten lättare att förstå.

Inom skönlitteraturen har varje författare sitt speciella sätt att skriva på. Genom att läsa böcker av många olika författare utvecklar du din läsförståelse eftersom du får ett större ordförråd och ökad förståelse för olika sätt att berätta.

52

KONTAKT – Nycklar till texten

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 52

2018-06-28 13:54

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 180

2018-06-28 13:55

En sång om kärlek Om lyrik och musik

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • läsa och analysera texter för olika syften Du läser och lyssnar på sångerna Saskia och Snälla bli min.

Du förstår och tolkar texternas innehåll, språk och stil.

Du undersöker hur innehåll, språk och stil kan kopplas till författarnas liv och till den tid då sångerna skrevs.

• formulera dig och kommunicera i tal Du gör en muntlig presentation av en artist och en sångtext.

181

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 181

2018-06-28 13:55

När du hör ordet lyrik, eller poesi som det också kallas, tänker du kanske på svårbegripliga texter. På något som du aldrig läser eller hör. Men då tänker du inte på all den lyrik som du lyssnar på varje dag i form av musik.

Visst, många sångtexter från popmusikens barndom och många svensktoppslåtar har ganska innehållslösa texter, men det finns också de texter som är vackra, gripande, arga, roliga och sjuder av lyrik.

Nu är det dags att lyssna till texten. En text kan i sig väcka tankar och känslor, men om du vet något om den som skrivit låten blir den ännu mer intressant. Därför ska vi också ta reda på vem låtskrivaren är.

Texter om kärlek Det absolut vanligaste ämnet i sångtexter är kärlek, oavsett om det är en visa, en rocklåt eller någon annan musikstil. Det är tydligen så viktigt och kan beskrivas på så otroligt många olika sätt att vi aldrig tröttnar. Vi får hela tiden nya favoriter.

Vi ska titta på två mycket olika sångtexter, skrivna av två mycket olika låtskrivare innan det blir din tur att välja en favorit.

182

KONTAKT – En sång om kärlek

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 182

2018-06-28 13:55

Saskia Saskia har ett namn med klang.

Hon jobbar på ett pilsnerpang.

Häller upp öl åt grabbarna. /:Grabbarna tycker hon är bra.:/

Hon sa: Min herre, det är sant, orsaken är mig obekant.

Då tog jag mod till mig och sa: /:När blir du ledig, Saskia?:/

Sen är det inget mer med det.

Saskia hon är vindögd, se.

Fast hennes blick är ren och klar /:väcker den löje hos envar.:/

Vi såg en film om romantik, sen drack vi kaffe på ett fik.

Jag följde henne till hennes hus. /:I våra hjärtan brann ett ljus.:/

Hon är tyst och obemärkt, hennes uniform är stärkt.

Men hon är vacker när hon log /:så att man efter andan drog.:/

Saskia hade sovalkov och hon var vacker när hon sov.

Och vi var vakna, mer än nog /:då hennes väckarklocka slog.:/

Jag lät min blick gå på upptäcktsfärd och den var faktiskt mödan värd.

Ju mer den såg, ju mer den fann. /:Hon var ju rent otroligt grann.:/

Saskia är ett namn med klang.

Hon jobbar på ett pilsnerpang.

Hon ser i kors vart än hon ser, men hon är vacker när hon ler, ja, hon är vacker när hon ler.

Sen jag mig med en pilsner stärkt sade jag: Fröken, har ni märkt, har det ännu ej slagit er /:att jag har iakttagit er?:/

183

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 183

2018-06-28 13:55

1

Närläsning av Saskia

Lyssna på låten och läs sångtexten noga. Fundera på de här frågorna och skriv ner dina svar. Sedan diskuterar ni era slutsatser i klassen.

• Beskriv vad det är som händer i låttexten.

• Vad menas med ett ”pilsnerpang”?

• ”Jag” i visan betraktar Saskia. Hur beskriver han henne och vad tycker han om henne?

• I vilken samhällsklass utspelas visan, bland ”vanligt enkelt folk” (arbetarklass) eller bland ”välutbildade rika människor” (medel- och överklass)? ”Saskia hade sovalkov” sjunger Cornelis. Vad är en sovalkov och varför berättar han det?

Dags för dig att gissa. Var och när utspelas detta? Hur gamla tror du att huvudpersonerna är?

184

KONTAKT – En sång om kärlek

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 184

2018-06-28 13:55

Cornelis Vreeswijk Här sitter jag på en soptipp och skådar mig dystert kring bland trasor och tombuteljer och många andra ting Så börjar den första visan på Cornelis Vreeswijks (1937–1987) debutalbum från 1964, Ballader och oförskämdheter. Redan här slår han an tonen för sitt kommande livsverk. För det var bland trasor och tombuteljer som Cornelis skulle komma att skildra det svenska samhället.

Han gav röst åt vanligt enkelt folk som i visan Saskia, men också åt de utslagna som inte klarat sig så bra i samhället.

Tre gånger gift, skild och i fängelse Efter genombrottet förändrades Cornelis Vreeswijks liv och sedan följde en hektisk tid med turnerande, komponerande, krogliv, alkohol och andra droger. Han hade ibland stora problem med ekonomin och familjelivet.

Han gifte sig tre gånger, skilde sig tre gånger och hamnade i fängelse tre gånger, vilket får oss att förstå att framgångarna blandades med svåra motgångar. Vreeswijk hade periodvis problem med alkoholen och skattemyndigheterna. Men skaparglöden slocknade aldrig och pennan och gitarren övergav han inte. Nära 500 visor och 200 dikter skulle det bli innan pennan föll ur hans hand i november 1987. Cornelis Vreeswijk dog av levercancer när han bara var 50 år gammal.

185

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 185

2018-06-28 13:55

Snälla bli min Jag kan inte prata med dig när du tittar bort Snälla ge mig två sekunder innan du ger upp Kan vi inte vara nära bara en minut Är det nu, nu som det tar slut Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå Jag vill hinna säga allting innan jag ska gå Älskling, vänta får jag bara sitta bredvid dig Det var han som ville kyssa mig Snälla bli min igen Nej, låt det va som i en film Snälla bli min igen Låt mig få va kvar Ja, låt det va Du tar bort min hand ifrån din arm och flyttar bort Ingenting jag säger spelar längre någon roll Ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt Får jag ens ha kvar dig som min vän Knyter mina skor och går tillbaka in igen Sitter här på sängen tills du ber mig att gå hem Letar efter nåt att säga som kan ändra allt Nåt mer än det jag redan sagt Snälla bli min igen Nej, låt det va som i en film Snälla bli min igen Låt mig få va kvar Ja, låt det va

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 186

2018-06-28 13:55

2

Närläsning av Snälla bli min

Lyssna på låten och läs sångtexten noga. Fundera på de här frågorna och skriv ner dina svar. Sedan diskuterar ni era slutsatser i klassen.

• Beskriv vad det är som händer i låttexten.

• Vad menar Veronica Maggio med raden ”Det var han som ville kyssa mig”?

Dags för dig att gissa. Var och när utspelas detta? Hur gamla tror du att huvudpersonerna är?

187

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 187

2018-06-28 13:55

Veronica Maggio Veronica Maggio är född 1981 i Uppsala, där hon också växte upp. Som du kanske förstår på namnet har hon italienska rötter. Hennes pappa kommer från Venedig och hennes mamma är svenska. Föräldrarna skildes ganska tidigt, men trots det är Veronica Maggio delvis uppvuxen på den italienska landsbygden i Toscana.

På första albumet skrev hon inga av låtarna själv. På den andra skivan samarbetade hon med dåvarande pojkvännen Oskar Linnros. Sedan var det dags! På tredje skivan, Satan i gatan, som kom 2011 och där Snälla bli min finns med, har Veronica Maggio skrivit nästan all text själv. Det är ett album som präglas av uppbrott och kärleksproblem. Problem, som sagt, för hon tycker att det är svårt att skriva om lycklig kärlek. Det blir gärna lite smetigt, som hon uttrycker det i intervjuer. Även den fjärde skivan Handen i fickan fast jag bryr mig från 2013 innehåller egna texter.

3

Jämför låttexterna

Jämför Snälla bli min med Saskia, som också handlar om en kärleksrelation. Arbeta två och två och läs båda låttexterna högt som dikter först.

• Hittar ni rim eller ord och fraser som upprepas? Det är vanliga metoder när man skriver dikter och låttexter.

Påverkar rimmen och upprepningarna rytmen i låtarna på något sätt, tycker ni?

• Under hur lång tid utspelas handlingen i texterna?

• Vilken text innehåller mest handling och vilken innehåller mest känsla, tycker ni?

• Var ligger fokus i de båda texterna? Är det på berättaren själv eller på den andra personen i kärleksrelationen?

188

KONTAKT – En sång om kärlek

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 188

2018-06-28 13:55

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 189

2018-06-28 13:55

194

KONTAKT – Jag och mina språk

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 194

2018-06-28 13:55

Jag och mina språk Om svenska språket i jämförelse med andra språk

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Du känner igen några sätt att bilda ord i svenskan och hur låneord fungerar.

Du jämför svenskans meningsbyggnad med andra språk.

Du ser likheter och skillnader mellan svenskan och andra språk.

Du lär dig om svenska språkets prosodi och uttal.

• välja och använda språkliga strategier Du lär dig strategier som man kan använda om den egna svenskan inte räcker till.

195

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 195

2018-06-28 13:55

Alla världens språk är uppbyggda av ord. Orden kan talas, skrivas eller tecknas, men oavsett hur vi kommunicerar behöver vi orden för att kunna uttrycka oss.

Det svenska språket har, precis som alla andra språk, sina egenheter – alltså sådant som är typiskt, annorlunda och ibland till och med svårt att lära sig. I det här avsnittet ska du få arbeta med svenskans ord, meningar och uttal. Du ska också få jämföra svenskan med andra språk som du kan.

Svenskan och andra språk På svenska kan vi säga min mormor är gammal, medan vi på engelska måste lägga till fler förklarande ord för att säga samma sak: my grandmother on my mothers side, is old. Skillnaden mellan språken är alltså att svenskan har ett ord för mammas mamma, medan engelskan bara har grandmother. Ordet berättar inte om det gäller mammas mamma, eller pappas mamma. Den här typen av skillnader mellan olika språk märks särskilt när du ska översätta från ett språk till ett annat. Ofta räcker det inte att kunna båda språken. Du måste också tänka efter riktigt noga för att översättningen ska bli bra och rätt.

196

KONTAKT – Jag och mina språk

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 196

2018-06-28 13:55

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 197

2018-06-28 13:55

Ordföljd Varje språk har regler för i vilken ordning orden eller satsdelarna ska komma. Dessa regler brukar kallas för språkets ordföljd. Att sätta orden i rätt ordning är viktigt för att språket ska låta korrekt.

Rak och omvänd ordföljd I svenskan används både rak ordföljd och omvänd ordföljd. Rak ordföljd innebär att subjektet står före predikatet, som i den här meningen: Amin äter. s p

Omvänd ordföljd innebär att meningen börjar med en annan satsdel än subjektet. Svenskan har en språkregel som säger att predikatet alltid ska stå på andra plats i en huvudsats. Därför används omvänd ordföljd när satsen börjar med en annan satsdel än subjekt. I meningen nedan står satsdelen adverbial först och subjektet hamnar efter predikatet.

I går tränade Amin. adv p s

11 Jämför svenskan med ditt modersmål Översätt meningarna till ditt modersmål. I vilken ordning kommer de olika satsdelarna på ditt modersmål? Används omvänd ordföljd? Titta på exemplet! Så här gjorde en elev som hade engelska som modersmål.

I morse vaknade Anna klockan sju.

This morning Anna woke up at seven.

Hm … i engelska kommer ”Anna” före ”woke up”.

• På vintern åker många svenskar skidor.

• I bland hjälper han sin mamma att handla.

210

KONTAKT – Jag och mina språk

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 210

2018-06-28 13:55

Uttal i svenskan Vilken musik tycker du bäst om? Kanske en konstig fråga i ett kapitel som ska handla om uttal, men samtidigt inte. Det är självklart för oss att olika typer av musik låter olika. Så är det med språk också! Det är inte bara orden och grammatiken som skiljer ett språk från ett annat. Även ljuden och melodin är olika i olika språk, precis som i olika slags musik. Och för att människor ska förstå vad vi säger – vilken musik vi spelar – måste vi uttala ord på rätt sätt.

Bokstäver och ljud När vi skriver använder vi bokstäver. När vi pratar använder vi ljud.

Bokstäverna motsvarar ljuden i språket, men det finns fler ljud än bokstäver. Bokstäverna delas in i vokaler och konsonanter.

Vokalerna Svenskans vokaler är: a, e, i, u, o, y, å, ä, ö. I svenskan används fler vokaler än i många andra språk.

12 Jämför svenskan med ditt modersmål Vilka vokaler finns i båda språken? Vilka finns bara i svenskan? Har ditt modersmål vokaler som inte finns i svenskan?

Vokalerna i svenskan kan dessutom vara både långa och korta. Med lång vokal menas att vokalen uttalas med ett utdraget ljud, som när du läser alfabetet, ”aaa”, ”eee”, ”iii” och så vidare. En kort vokal uttalas med ett kort, snabbt ljud.

211

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 211

2018-06-28 13:55

Vokalerna i svenskan kan dessutom vara både långa och korta. Med lång vokal menas att vokalen uttalas med ett utdraget ljud, som när du läser alfabetet, ”aaa”, ”eee”, ”iii” och så vidare. En kort vokal uttalas med ett kort, snabbt ljud. Grundregeln är att vi uttalar lång vokal om den följs av en enkel konsonant: Det var kul.

Rummet kändes kalt.

När vokalen följs av dubbla konsonanter får den ett kort uttal: Kattmamman födde en kull ungar.

Maten var kall.

Observera att detta är en grov förenkling – det finns många undantag.

Svenskan har många ordpar som kul – kull. Orden betyder olika saker, men liknar varandra, förutom att det ena ordet har en dubbel konsonant. Det knepiga är att även om du kan själva ordet, så kan det du säger bli obegripligt eller missförstås om du uttalar vokalen fel.

13 Lång och kort vokal Här ser du fler exempel på ordpar som liknar varandra, men där det ena ordet har dubbel konsonant. Välj tre ordpar och skriv meningar till dem. Markera vilken vokal som är lång respektive kort. fet – fett lång vokal kort vokal

1. Lax är en fet fisk.

2. Många använder schampo mot fett hår. sil – sill 1. Kocken tog fram silen.

2. Kocken tog fram sillen.

212

ful – full glas – glass hat – hatt mat – matt smal – small sur – surr tal – tall vis – viss

KONTAKT – Jag och mina språk

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 212

2018-06-28 13:55

Kontakt-Bok 1_Inlaga_20180628.indd 213

2018-06-28 13:55

SVENSKA OCH SVA | Stadiebok årskurs 7–9

Kontakt Stadiebok finns även tillgänglig som digitalbok med ökat fokus att arbeta språkutvecklande. Där finns övningar i: förförståelse, läsförståelse, hörförståelse och ord- och begrepp.

KONTAKT

Kontakt Stadiebok utgår från Kontakt Huvudbok 1 och 2 och är även uppdaterad med två nyskrivna arbetsområden: sva och grammatik.

SVENSKA OCH SVA

Kontakt Stadiebok är ett basläromedel i svenska och sva för årskurs 7–9 och täcker in samtliga förmågor och centralt innehåll från båda kursplanerna. Boken innehåller 26 fristående arbetsområden som tydligt vägleder eleven från förmågor till bedömning: från vad som ska tränas, genom texter och övningar till slutuppgiften där allt knyts ihop.

Läs mer på nok.se/kontakt

Stadiebok årskurs 7–9

ISBN 978-91-27-45297-8

TOMAS BERGSTEN PÄR LARSSON

9 789127 452978

Kontakt_Stadiebok_tryck_170x240.indd 2-3

2018-06-29 10:15