Issuu on Google+

Poststrukturalism är ett begrepp som ofta har befunnit sig i blåsväder. Men vad innebär egentligen poststrukturalism och vad har den bidragit med metodologiskt? Och vilken är dess position idag inom samhällsvetenskapen?

Marcus Herz, är fil.dr och lektor i socialt arbete vid Malmö högskola samt verksam i forskargruppen Social utsatthet och socialt arbete (SUSA) vid Institutionen för socialt arbete. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON

Syftet med denna bok är att ge läsaren god inblick i poststrukturalism och hur denna tradition hänger samman med olika former av diskursanalys. Tre utmaningar som poststrukturalismen står inför diskuteras: en sociologisk, en materiell och en epistemologisk. Genom att placera de metodologiska diskussionerna i ett adekvat och intressant intellektuellt sammanhang och peka på möjliga kopplingar mellan bredare teoretiska synsätt och mer konkreta och handfasta arbetssätt är förhoppningen att boken ska kunna bidra till nya kreativa lösningar på de utmaningar som poststrukturalismen står inför. Ett av bokens kanske mest spännande teman och projekt är själva undersökningen av hur ett kritiskt tänkande, som till att börja med också betraktades som suspekt och ”postmodernt”, numera inkorporerats i ”normalvetenskap”. Tänkare som Derrida, Butler och Deleuze ses som delar av en västerländsk kanon. Boken vänder sig till studerande inom samhällsvetenskapliga utbildningar och andra intresserade av poststrukturalistisk metodologi och teori.

POSTSTRUKTURALISM

-TSOP -KURTS POST--RUT MSILA STRUKTURALISM

-TSOP -KURTS POST--RUT MSILA STRUKTURALISM

Best.nr 47-11141-1

Tryck.nr 47-11141-1-00

MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON

Poststrukturalism inlaga_Cover.indd 1

14/08/13 3:00 PM


Poststrukturalism – Metodologi, teori, kritik ISBN 978-91-47-11141-1 © 2013 Författarna och Liber AB Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Emily Wigelius Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Ombrytning: Integra Software Services, Indien

Upplaga 1:1 Repro: Integra Software Services Tryck: Kina 2013

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Poststrukturalism inlaga SP.indd 2

20/08/13 3:37 PM


Innehåll Inledning: Poststrukturalism som tankefigur 6

Postrukturalismens rötter och utmaningar 8 Bokens disposition 12

DEL I: Metodologi, teori och praxis 15 1: Diskurser, teori och kritik 18

Metod och/eller teori 20 Diskursanalys 25 Deleuze, diskurser och aspektrikedom 32 Teori och/eller metod 35 Tillbaka till teorin 38 2: Kritik, utmaningar och förnyelse 41

Det postmoderna samhället 42 Kritik och språk 44 Ontologi, kropp och nymaterialism 48 Relativism 53 Etik och subjektivitet 57 Poststrukturalism och samhällsvetenskap 59 3: Poststrukturalism och samhällsvetenskapen 61

Sociologi och poststrukturalism 62 Synteser 64 Poststrukturalism som vetenskapligt fält 68

Poststrukturalism inlaga SP.indd 3

20/08/13 3:37 PM


4 • Innehåll

DEL II: Teoretiker och metodologi – En överblick 73 4: Michel Foucault och maktens många ansikten 76

Galenskap och medicinsk vetenskap 77 Metodologi 80 Disciplinering och biomakt 83 Sexualitet, etik och subjektivitet 86 Sanning, liv och politik 89 5: Jacques Derrida och dekonstruktion 92

Texten, språket och rörelsen 94 Fenomenologi och strukturalism 98 Spår, arkiv och subjekt 101 Dekonstruktion som teori och metodologi 103 6: Laclau, Mouffe och hegemonin 106

Marxismen och hegemonin 107 Diskursteori 110 Nodalpunkter och moment 111 Diskursiv kamp och subjektspositioner 112 Laclau, Mouffe och poststrukturalismen 114

DEL III: Teoretiker och metodologi – En utblick 119 7: Gilles Deleuze och vitalismen 122

Kapitalism, begär och schizoanalys 123 Vitalism, flöden och poesi 128 Nietzsche, Foucault och blivandet 130 Nomadiskt lärande 132 Skillnad och begär 133 8: Judith Butler och performativiteten 135

Genustrubbel 136 Psyke 139 Lingvistiska sår 141 Att göra och göra om genus 143 Politik och etik 145 Fenomen och språk 148

Poststrukturalism inlaga SP.indd 4

20/08/13 3:37 PM


Innehåll • 5

9: Sara Ahmed, kroppen och makten 149

Främlingen, fenomenologin och att göra skillnad 151 Den queera främlingen 155 Emotioner och lycka 157 Vithetens hegemoni 161 Avslutning: Poststrukturalismens framtid 163

Den sociologiska utmaningen 163 Den materiella utmaningen 165 Den epistemologiska utmaningen 167 Litteratur 170 Register 180

Poststrukturalism inlaga SP.indd 5

20/08/13 3:37 PM


Inledning: Poststrukturalism som tankefigur Teori tar form och träder fram som en del av det förmodligen hopplösa projektet att försöka förstå oss själva och andra. Detta projekt är förföljt av och drivs av sitt oundvikliga misslyckande, men samtidigt av det nödvändiga i att fortsätta försöka (Davis 2004:1771).

P

oststrukturalism är en term som används ymnigt och i vitt skilda sammanhang. Inte så sällan kopplas denna term samman med postmodernism och andra liknande postepitet. Termen används också ofta i samband med utläggningar om vetenskapsteori i uppsatser och avhandlingar och sorterar där under den ännu vidare termen socialkonstruktionism. Denna term verkar omfatta alla synsätt som på något sätt ser den sociala verkligheten som en produkt av historiska, kulturella och sociala förändringar. Ofta ställs ett sådant perspektiv i motsats till biologiskt influerade teorier, där samhällsförhållanden betraktas som lagbundna och determinerade av evolutionistiska krafter. Men positioneringen som socialkonstruktionist säger idag inte mycket mer än att man betraktar sig som samhällsvetare och är intresserad av de krafter, dynamiker och sociala positioner som skapas i socialt samspel och i relation till institutioner och samhällsstrukturer. Även om termen poststrukturalism innebär en skarpare avgränsning, rör vi oss här mot ytterligare en begreppslig sankmark. I en inflytelserik lärobok i vetenskapsteori ses termerna poststrukturalism/postmodernism som tätt sammankopplade och närmast synonyma (Alvesson och Sköldberg 2005/2009). På så sätt buntas en rad teoretiker och intellektuella trådar samman. Författarna är märkbart kritiska till denna form av postteori, 1 Alla citat från engelskspråkiga texter har översatts av författarna.

Poststrukturalism inlaga SP.indd 6

20/08/13 3:37 PM


Inledning: Poststrukturalism som tankefigur

• 7

vilket också märks i behandlingen av teoretiker som exempelvis Derrida (se kapitel 5), som närmast föraktfullt betraktas som moderna nietzscheaner (mer om Nietzsche på nästa sida). Idag används dessutom ofta termen postmodernism för att avfärda olika teorier och positioner som i det närmaste ovetenskapliga. Även om den massiva kritik som riktades mot poststrukturalismen mot slutet av 1990-talet delvis har klingat av, finns det fortfarande en skeptisk hållning till hela denna inriktning. Detta gäller särskilt då poststrukturalism och postmodernism görs närmast synonyma. Mest känd är Alan Sokals, professor i fysik, berömda uppgörelse med postmodernismen. 1996 skickade Sokal in och fick antaget en bluffartikel om postmodernism och kvantteori i den ansedda tidskriften Social Text. Artikeln antyder att poststrukturalister i själva verket har mycket att bidra med vad gäller fysik och naturvetenskap, något som Sokal egentligen inte alls tyckte. Genom att varva citat från kända teoretiker som Jean Hyppolite, Jacques Lacan och andra med matematiska formler och kvantfysiska observationer, skapar Sokal en fantasiprodukt. Hans egentliga mission är förstås att visa hur ihålig, ovetenskaplig och illusorisk postmodernismen är. Ett syfte med denna bok är att vända och vrida på poststrukturalistisk metodologi samt de utmaningar denna står inför. Vi menar att en stor del av den kritik som riktats mot poststrukturalismen och flera av de utmaningar den måhända står inför är möjliga att möta genom att ”gå tillbaka” till teorin. Vi kommer att återkomma till dessa metodologiska utmaningar i bokens första del. Därefter redogör vi för tre klassiker på området och vad de kan bidra med, innan vi i del tre introducerar tre teoretiker till som ytterligare kan vidga fältet och hur vi ser på poststrukturalistisk metodologi och teori. De två avslutande delarna kan med fördel också användas som ett ”uppslagsverk” då man läser den inledande delen. Det finns fördelar med att klumpa samman olika teoretiker och prata om skolor, traditioner eller inriktningar, men också nackdelar. Som vi kommer att märka finns det begrepp och synsätt som förenar olika teoretiker, men det är också viktigt att peka på skillnader och kontroverser. Dessa är inte alltid uttalade och tydliga, men de är ändå viktiga. I den fortsatta framställningen kommer vi att röra oss mellan ett mer generellt sätt att se

Poststrukturalism inlaga SP.indd 7

20/08/13 3:37 PM


8 • Inledning: Poststrukturalism som tankefigur

på poststrukturalism och framställningar av mer specifika röster och bidrag till denna teori och metodutveckling. En central tes i boken är att det finns betydande variationer i det fält som betecknas som poststrukturalism.

Postrukturalismens rötter och utmaningar Det finns olika sätt att berätta historien om hur poststrukturalistiskt tänkande tar form och gestalt. En grundfråga handlar givetvis om relationen mellan strukturalism och poststrukturalism. Vanligtvis framställs denna relation som ansträngd, polär och som en närmast linjär övergång från ett centrerat, deterministiskt och essentiellt tänkande till ett decentrerat, kontingent och konstruktionistiskt perspektiv. Jonathan Culler (2006) vänder sig mot denna typ av uppställningar och menar istället att det finns historiska och intellektuella kontinuiteter och diskontinuiteter inom (post)strukturalismen. Grundvalarna för poststrukturalismen får sökas på flera olika håll. Här berörs i korthet några centrala influenser: • Strukturalismen. Den franska traditionen präglas starkt av inflytandet från språkvetaren Ferdinand de Saussure. Under sin tid som professor vid universitetet i Genève (1907–1911) gav han en rad föreläsningar om grunderna i språkfilosofin. Saussure själv, som dog 1913, skrev aldrig någon bok i allmän lingvistik. Men hans studenter satte på basis av gemensamma anteckningar samman den bok i lingvistik som sedan låg till grund för den franska strukturalismen. Det finns givetvis flera källor till inflytande, som till exempel sociologen Émile Durkheims teoribygge och senare filosofen Claude Lévi-Strauss författarskap, men Saussure formulerade grunderna i hur man skulle se på språket som struktur och teckensystem. Bland annat utvecklade han tankar om hur språket endast kan förstås som ett system, där de enskilda tecknen får sin betydelse i relation till varandra. Tecknet i sig själv är godtyckligt, det får sin innebörd och betydelse först i relation till andra tecken och till språket som system. Språket kan förstås som en struktur som är organiserad på olika nivåer och som successivt byggs upp till ett komplext system av tecken.

Poststrukturalism inlaga SP.indd 8

20/08/13 3:37 PM


Inledning: Poststrukturalism som tankefigur

• 9

• Friedrich Nietzsche. Denne filosof har haft ett enormt stort inflytande på både poststrukturalism och postmodernt tänkande i olika varianter. Hur Nietzsche har mottagits har varierat kraftigt, alltifrån att man sett honom som nazisternas chefsideolog till att man lyft fram honom som modernitetens och livets filosof. Nietzsches berömda bok Så talade Zarathustra (1886/1969) har starkt bidragit till läsningen av Nietzsche som protofascist. Men inte minst under tidigt 1990-tal och framåt har en våg av kulturteoretiker tagit Nietzsche till sin famn. Den brittiska kultursociologin ser till exempel Nietzsche som modernitetens apostel. Nietzsches kritik av kristendom och konventionell moral, samt framskrivningen av ett modernt transcendent subjekt, gör honom till en lämplig förespråkare för modernitet. Nietzsche hyllas också av en rad franska filosofer för sin kritik av det västerländska subjektet. Även om hans tänkande ofta betraktas som osystematiskt och närmast poetiskt, återfinns här en rad centrala tankegångar, som återkommer i diskussionen om det moderna och moderniteten. Vissa hävdar att vi med hjälp av Nietzsche kan undersöka makten och fastställa hur den produceras. Vi kan dekonstruera begrepp som demokrati, jämlikhet och rättvisa och rikta kritik mot den liberala traditionens naiva upphöjande av det väljande och rationella subjektet. Men det finns även andra tolkningar av Nietzsche, som mer faller tillbaka på de mörkare sidorna av hans filosofi och som visar de nära kopplingarna till fascismen och till ett antidemokratiskt tänkande (Brolin 2010). • Avantgardistisk konst och poesi. Inom poststrukturalismen finner vi återkommande referenser till vissa centrala poeter och författare. Bland Derridas favoriter hittar vi bland andra Antonin Artaud (1896–1948) och Maurice Blanchot (1907–2003). Den förstnämnde var en av förgrundsfigurerna inom surrealismen. Artaud var intresserad av film och dramatik. Han inspirerade bland andra Dali och Bunuel till Den andalusiska hunden (1929). Han är också känd för sitt teatermanifest, Theatre of Cruelty. Blanchot var en fransk filosof och författare. Han vidareutvecklar några av Mallarmés tankar om litteratur och språk. Han rör sig flitigt mellan olika genrer och deltar aktivt i det franska intellektuella livet under efterkrigstiden. Han har starka beröringspunkter med Bataille, som är ytterligare en av Derridas starka influenser. Det finns över huvud taget en nära relation mellan poststrukturalism och skönlitteratur, med flytande gränser och övergångar.

Poststrukturalism inlaga SP.indd 9

20/08/13 3:37 PM


I. METODOLOGI, TEORI OCH PRAXIS

Poststrukturalism inlaga SP.indd 15

20/08/13 3:37 PM


16 •

DEL I: Metodologi, teori och praxis

– Dina böcker verkar sorgsna på ytan. – Vilket är varför jag gillar att dekonstruera dem. Under ytan är de lyckliga. De vet bara inte om det (Deconstructing Harry 1997).

I

förordet till klassikern On Deconstruction. Theory and Criticism After Structuralism (1982/2007), konstaterar Jonathan Culler att begreppet dekonstruktion har blivit en del av vardagsspråket. Han nämner bland annat Woody Allens film Deconstructing Harry (1997) som det inledande citatet är hämtat från. Trots att begreppet dekonstruktion har flera decennier på nacken är det fortfarande kontroversiellt, inte minst inom filosofin. Däremot kan vi se hur vissa av de grundläggande tankegångarna och den kritiska potentialen i begreppet har blivit en central och intimt invävd del av samhällsvetenskap och humaniora. Även om de flesta samhällsvetare kanske inte ger sig i kast med Derrida och hans skrifter, har centrala delar av denne teoretikers tänkande och filosofi sipprat ut i allmänvetenskapen. Detta gäller inte minst metodologin, det vill säga metateorin om hur man använder specifika metoder, utformar sina analysredskap och närmar sig ett empiriskt material.

Men även om det går att konstatera att poststrukturalistiska tankegångar, begrepp, teorier och metodologiska överväganden i viss utsträckning tränger in i och formar samhällsvetenskap och humaniora, är det svårt att avgöra graden av inflytande över dagens syn på vetenskap och kunskap. Börjesson och Palmblad (2007) menar till exempel att den språkliga vändningen haft olika stort inflytande inom olika discipliner och vetenskapliga miljöer. De skriver också att många doktorander vittnar om hur lite företrädd diskussionen om diskursanalys är inom många utbildningar. Detta gäller enligt vår uppfattning inte minst alla de professionsutbildningar där man förmodligen skulle ha stor nytta av ett kritiskt perspektiv på den sociala praktiken. Bergström och Boréus (2009) menar att bruket av diskursanalys fortfarande är kontroversiellt inom samhällsvetenskapen och ofta förknippas med obegripliga franska filosofer. I denna första del av boken vänder vi blicken från de enskilda teoretikerna och mot centrala frågor om metod och metodologi, men också mot teori och begreppsapparater. Vi har redan konstaterat att paraplytermen post-

Poststrukturalism inlaga SP.indd 16

20/08/13 3:37 PM


DEL I: Metodologi, teori och praxis

• 17

strukturalism innefattar en rad ganska disparata synsätt, teorier och förhållningssätt till vetenskap. Samtidigt finns det också en rad centrala ställningstaganden och frågor som för samman dessa teorier och teoretiker. Det handlar bland annat om den språkliga vändningen och kritiken av ontologiska synsätt, sanningsanspråk och makt. I de tre följande kapitlen kommer vi att fördjupa oss i centrala aspekter av poststrukturalismen. I ett första kapitel fokuseras metod och metodologi. Hur ska vi se på relationen mellan diskursanalys och dekonstruktion? Är alla typer av diskursanalys starkt relaterade till och framsprungna ur poststrukturalistiska synsätt? Hur ser relationen ut mellan teori och metodologi? I det andra kapitlet återvänder vi sedan till våra teoretiker. Hur ska vi se på detta disparata intellektuella fält? Går det att hitta bryggor mellan olika teoretiker? Här avser vi att utforska gränserna mellan fenomenologi, strukturalism och poststrukturalism. Möjligtvis är dessa gränser inte så skarpa som de ibland framställts. I ett avslutande kapitel kommer vi slutligen att formulera några riktlinjer för hur vi tänker oss att man kan gå vidare med att utforma kritiskt samhällsvetenskapligt tänkande och metodologi.

Poststrukturalism inlaga SP.indd 17

20/08/13 3:37 PM


1: Diskurser, teori och kritik

O

rdet diskursanalys har blivit en del av det språkbruk som många forskare och lärare rör sig med i sin verksamhet. Universitetsstudenter snappar ganska snart upp detta begrepp, men för många förblir det en kryptisk term för något ständigt undanglidande och mystiskt. Den språkliga vändningen, som föds fram ur den franska strukturalismen, har haft ett enormt inflytande över hur vi idag tänker kring forskning och hur vi närmar oss och framför allt analyserar ett empiriskt material (Culler 1982/2007, 2006). Det kan handla om intervjuer, fokusgrupper, etnografi och till och med statistik. Alla typer av material går egentligen att analysera utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt. I grunden handlar det om hur man ser på sitt material. Är det en avspegling av verkligheten eller är det ett uttryck för hur olika synsätt, tolkningar och perspektiv formar och strukturerar den sociala verkligheten? Vi vågar nog drista oss till att säga att många människor har ett naturalistiskt förhållningssätt till vardagslivet och de fenomen de stöter på dagligen. Det vill säga, det människor säger eller gör ses då som ett uttryck för något autentiskt, sant och verkligt. En central poäng med att arbeta poststrukturalistiskt är att vi inte köper ett sådant sätt att närma sig den sociala verkligheten utan att vi som forskare istället tvingas att utveckla ett reflexivt och kritiskt förhållningssätt till sådana anspråk på sanning. Grundpoängen är att inget material är mer autentiskt än det andra; det handlar istället om att använda material för sina egna syften. Bias-problemet – definierat som snedvridning av forskningsresultat på grund av systematiska procedurfel i urval, insamling och analys – blir därmed inte längre giltigt. En betydligt viktigare uppgift för diskursforskaren är den vi återkommande betonat: att göra reda för vems kontexten är, att motivera kontextvalet samt att diskutera följderna av detta val för studien (Börjesson och Palmblad 2007:17).

Idag säger termen diskursanalys inte speciellt mycket. Variationerna är enorma. Om vi läser tidskriften Discourse & Society, till exempel, inser vi

Poststrukturalism inlaga SP.indd 18

20/08/13 3:37 PM


1: Diskurser, teori och kritik

• 19

snart att det handlar om närläsningar av utsagor, citat och excerpter och inte alltid så mycket om samhälle och makt. Här har diskursanalysen blivit uteslutande en metod. I ett standardverk om diskursanalys av Brian Paltridge, Discourse Analysis (2006), redogörs för olika varianter av diskursanalys. Konversationsanalys intar en central plats, men även kritisk diskursanalys behandlas ingående (vi återkommer till dessa begrepp nedan). Men i Paltridges bok nämns förvånansvärt nog inte ens Foucault, inte med ett enda citat eller en enda referens, vilket visar på hur det dras olika interna gränser inom paraplybegreppet diskursanalys. Från 1980- och 1990-talens experimentlusta och poststrukturalistiska glädjeyra har vi rört oss mot ett slags normalisering av begrepp, teorier och metodologiska redskap. Det som först sågs som motstånd och kritisk vetenskap utgör idag en central del av en metodologisk arsenal som finns att tillgå inom till exempel samhällsvetenskap och humaniora. Mycket av 1990-talsdiskussionen ter sig idag alltmer främmande, speciellt det radikala ifrågasättandet av alla former av vetenskapliga giltighetsanspråk. I en artikel från 1993, till exempel, diskuterar Patti Lather, doktor i pedagogik, begreppet validitet och utvecklar ett antal olika sätt att närma sig detta. Hon talar bland annat om ironisk validitet och rhizomatisk validitet. Lather drar slutsatsen att hela diskussionen om validitet helt enkelt är överspelad, att validering av data är ett omöjligt projekt. Därmed har man också sagt att all form av vetenskaplig verksamhet är omöjlig. Det är ett långt steg från denna position till dagens normalisering av diskursanalysen. På 2000-talet har diskursanalys i olika former blivit en integrerad del av olika vetenskapliga fält. Den kritiska diskursanalys (CDA) som Norman Fairclough, professor i lingvistik, utvecklat används till exempel extensivt inom pedagogisk forskning (Rogers m.fl. 2005). Denna variant av diskursanalysen kan förmodligen ses som en förvetenskapligad variant av den diskursanalys som utvecklades av Michel Foucault. Överlag finns det idag en utbredd kritik – parad med en beundran förstås – mot grundarna av ”traditionen” och klassikerna. Zoë Garrity, lärare i socialt arbete, diskuterar till exempel tillämpningen av Foucault

Poststrukturalism inlaga SP.indd 19

20/08/13 3:37 PM


20 •

DEL I: Metodologi, teori och praxis

inom socialt arbete (2010). Hon menar att vi måste utveckla redskapen, förfina och förbättra metoderna och skapa mer rigorösa och ”vetenskapliga” förhållningssätt till diskursanalys. Det vi har sett sedan början av 2000-talet är en utbredd tendens att via ett mer noggrant och grundat metodtänkande se till att poststrukturalistiska idéer och metoder blir mer vetenskapliga, rumsrena och användbara (Bucholtz 2001). I det här kapitlet kommer vi att vända och vrida på den samtida diskussionen om metod och metodologi. Vad innebär det i praktiken och för forskningen när någon positionerar sig som poststrukturalist? Det är givetvis inte möjligt att ge några definitiva svar på denna fråga eller att upprätta riktlinjer. Tvärtom är vår ambition att skaka om fältet lite och kanske återigen öppna för den teoretiska och metodologiska kreativitet som präglade diskussionen på 1990-talet. En annan viktig fråga är hur den metodologiska vändningen, som är som mest framträdande på 2000-talet, inverkar på hur man använder och tolkar olika teorier. Och ännu viktigare: Vad händer med den kritiska teorin, det vill säga med den ambition och potential till överskridande och till att trotsa normativa gränser som återfinns inom olika varianter av poststrukturalism? På 2000-talet kan vi också se hur man i nytolkningar av till exempel Derrida och Foucault tar fram de etiska aspekterna och trycker på möjligheterna att formulera en bärkraftig och dynamisk teori om etik och social förändring (Weitzner 2007, Lemke 2011).

Metod och/eller teori Vi tycker oss ibland skönja en stark tendens att vilja tvätta av och rensa bort de mest suspekta delarna av det poststrukturalistiska tänkandet, ofta förknippat med termen postmodernism. Det som blir kvar, i vissa fall, är ett strikt metodologiskt tänkande, där teori övergår i metod och metodologi. I detta avsnitt ska vi undersöka hur denna relation mellan metod och teori kan se ut i några olika texter. I resten av kapitlet kommer vi sedan utifrån våra iakttagelser vidare utforska vilka implikationer valet av poststrukturalism som intellektuell hemvist har för våra val av arbetssätt och hur det påverkar vårt metodologiska tänkande. Mot slutet av kapitlet kommer vi även att närma oss vår egen position.

Poststrukturalism inlaga SP.indd 20

20/08/13 3:37 PM


Register

abstraktioner 53, 55 agential realism 50 agonism 116 Ahmed, Sara 36, 70, 149 aktör 59, 65, 163 Allen, Woody 16 Althusser, Louis 92 antagonism 45, 112, 167 any-body 154 arkeologi 80, 103 arkiv 102 arkivfeber 103 aspektrikedom 32 aspektseende 34 avantgardistisk konst 9 Barad, Karen 34, 49 Baudrillard, Jean 43, 61 Bauman, Zygmunt 44, 57 becoming-woman 123, 130, 166 begär 123, 133, 140 begärsmaskiner 125 being stopped 157 Bhaskar, Roy 54 biologi 49 biologisk determinism 48, 51 biomakt 83 biopolitik 85 Borradori, Giovanna 105 Bourdieu, Pierre 63 Braidotti, Rosi 49, 131, 144 Butler, Judith 42, 49, 135

Poststrukturalism inlaga SP.indd 180

Carleheden, Mikael 62 cyberfeminism 134 dekonstruktion 11, 92, 117 dekonstruktiva samtal 12 Deleuze, Gilles 88, 122 delobjekt 129 demokrati 45, 116, 117 den epistemologiska utmaningen 60, 167 den heterosexuella matrisen 138 den materiella utmaningen 60, 165 den metodologiska utmaningen 11 den sociologiska utmaningen 59, 163 den språkliga vändningen 18, 101 den teoretiska utmaningen 11 Den väsentliga vardagen 39 Derrida, Jacques 92 desorientering 157 det diskursiva fältet 111 deterritorialisering 125, 132 det imaginäras motstånd 78 det kvinnliga subjektet 50 det materiella 166 det ondas geografi 78 Dexter 36 diagnoser 77, 84 différance 95, 101 differences that matter 151 differentiering 130 disciplinering 83 diskurs 33 prediskursiv 81

20/08/13 3:37 PM


Register • 181

diskursanalys 18, 25, 106 kritisk diskursanalys 19 Diskursens ordning 76 diskursivt medvetande 66 diskurspsykologi 26, 27 diskursteori 26, 31, 109 doing gender 48, 143 emotioner 157 Essex 106 etik 20, 57, 86, 145 etnografi 24 evolutionsbiologi 51 existentialism 94 Faderns lag 125 Fairclough, Norman 19, 28 fallogocentrism 50, 94 Fanon, Frantz 161 feminism 52, 123, 149, 152 fenomenologi 10, 95, 98, 149, 155 flyktlinjer 128 flytande signifikant 112 Foucault, Michel 63, 76 Frankfurtskolan 123 Freud, Sigmund 101, 127 Fridolfsson, Charlotte 31 främlingen 152 främlingskap 150 främre region,  se region Gender Trouble 135 genealogi 139 genus 135, 151 genustrubbel 136 Giddens, Anthony 64 glädjedödare 160 governmentalitet 86 Gramsci, Antonio 107

Poststrukturalism inlaga SP.indd 181

Guattari, Felix 122 Gunnarsson, Lena 52 Habermas, Jürgen 44 habitus 43, 63 Haraway, Donna 49 Hegel, Friedrich 94 hegemoni 106, 108 Hegemony and Socialist Strategy 12 heteronormativitet 46, 138 heterosexualitet 157 historicitet 110 homosexualitet 76, 156 Husserl, Edmund 95 identitet 113 ideologi 29, 110 individualisering 84, 86 intra-aktiv pedagogik 34 Irigaray, Luce 49 kapitalism 123 klass 44, 108, 151 koloniala möten 153 kolonialism 161 kommunism 93 konflikt 112 konversationsanalys 23 krig 145 kritiska vithetsstudier 149, 161 kritisk diskursanalys 26, 28, 30 Kritisk diskursanalys 28 kritisk realism 30, 53 kropp 48, 136, 165 kroppar 162 kroppen utan organ 125 kultursociologi 42 köna 159 könsskillnad 51

20/08/13 3:38 PM


182 • Register

Lacan, Jacques 101 Laclau, Ernesto 12, 26, 31, 106 Lather, Patti 19 Lenz Taguchi, Hillevi 12, 33 Lévi-Strauss, Claude 97 liberalism det liberala subjektet 115 lingvistiskt 28 linjer 156 livable life 144 logocentrism 94 lycka 158, 159 Mad Men 158 makt 33, 56, 76, 88, 110 makt som produktiv 29 manualer 84 marxism 12, 45, 87, 106, 108 masters’ narrative 53 materialism 59, 131 materialitet 111 Matrix 125 meningsskapande 166 mentalvård 78 metaforer 55 metodfetischism 24, 38, 163 mikropolitik 130 Miller, Peter 86 modernitet 42, 65, 115 moral 57 motstånd 124 Mouffe, Chantal 12, 26, 31, 106 multikulturalism 154 mätning 84 naturalistiskt förhållningssätt 18 neo-realism 30 Nietzsche, Friedrich 9, 130 nodalpunkt 111

Poststrukturalism inlaga SP.indd 182

nomadiskt subjekt 51 nomadisk vetenskap 132 normalitet 79 nyliberalism 51, 68, 154 nymaterialism 48 oavsiktliga konsekvenser 66 Oidipuskomplexet 124 Pallas, Hynek 35 panoptikon 83 Parrhesia 90 performativitet 49, 137, 141 pharmakon 98 Platon 97 politisk förändring 51 posthumanism 125 postkolonial 46, 96 postkolonial teori 149 postmarxism 106 postmodernism 6, 150 det postmoderna samhället 42 postpolitik 70, 115 praktiskt medvetande 67 psykiatri 77 psykoanalys 10, 48, 101, 122, 126, 133, 135, 137 psykologisering 70, 159 queer 155 queerteori 135, 149 rasialisera 159 rasism 162 rationalism 117 reflexivitet 68, 145, 167 reflexiv teori 45 relativism 38, 53 reterritorialisering 126

20/08/13 3:38 PM


Register • 183

rhizom 126, 132 Rose, Nikolas 70, 85 rum 167 Sartre, Jean-Paul 94 Saussure, Ferdinand de 96 schizoanalys 126 sexual-difference 51 sexualitet 86 Sirota, Karen Gainer 22 sociala orättvisor 113 socialkonstruktionism 6 Sokal, Alan 7 Sokrates 97 soliditet 168 some-body 154 sorg 146 språkteori 93 spår trace 96, 102 stabilitet 168 strange encounters 155 stranger fetishism 153 struktur 59, 66, 70, 100, 164 strukturalism 8, 98 strukturens dualitet 67 struktureringsteorin 64 subjekt 45 subjektifiering 151, 156 subjektivitet 57, 86, 124

Poststrukturalism inlaga SP.indd 183

subjektspositioner 112, 139 symbolisk interaktionism 48 temporära fixeringar 51, 111, 151 teorifientlighet 39 territorialisering 125 tolkningsrepertoar 26, 27 turning points 156 Undoing Gender 144 universalism 117 utmaningar 163 validitet 19 ironisk validitet 19 rhizomatisk validitet 19 vansinnets historia 77 verklighet 25, 37, 54 vetenskap 167 vetenskaplig giltighet 169 vitalism 128 vithet 35, 46, 47, 151, 157, 161 vithetens fenomenologi 36 ”Vithetens fenomenologi” 161 Vithetens hegemoni 161 Walkerdine, Valerie 21 White trash 47 Žižek, Slavoj 107, 113

20/08/13 3:38 PM


Poststrukturalism är ett begrepp som ofta har befunnit sig i blåsväder. Men vad innebär egentligen poststrukturalism och vad har den bidragit med metodologiskt? Och vilken är dess position idag inom samhällsvetenskapen?

Marcus Herz, är fil.dr och lektor i socialt arbete vid Malmö högskola samt verksam i forskargruppen Social utsatthet och socialt arbete (SUSA) vid Institutionen för socialt arbete. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON

Syftet med denna bok är att ge läsaren god inblick i poststrukturalism och hur denna tradition hänger samman med olika former av diskursanalys. Tre utmaningar som poststrukturalismen står inför diskuteras: en sociologisk, en materiell och en epistemologisk. Genom att placera de metodologiska diskussionerna i ett adekvat och intressant intellektuellt sammanhang och peka på möjliga kopplingar mellan bredare teoretiska synsätt och mer konkreta och handfasta arbetssätt är förhoppningen att boken ska kunna bidra till nya kreativa lösningar på de utmaningar som poststrukturalismen står inf��r. Ett av bokens kanske mest spännande teman och projekt är själva undersökningen av hur ett kritiskt tänkande, som till att börja med också betraktades som suspekt och ”postmodernt”, numera inkorporerats i ”normalvetenskap”. Tänkare som Derrida, Butler och Deleuze ses som delar av en västerländsk kanon. Boken vänder sig till studerande inom samhällsvetenskapliga utbildningar och andra intresserade av poststrukturalistisk metodologi och teori.

POSTSTRUKTURALISM

-TSOP -KURTS POST--RUT MSILA STRUKTURALISM

-TSOP -KURTS POST--RUT MSILA STRUKTURALISM

Best.nr 47-11141-1

Tryck.nr 47-11141-1-00

MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON

Poststrukturalism inlaga_Cover.indd 1

14/08/13 3:00 PM


9789147111411