9789144125138 by Smakprov Media AB

BYGGA HUS Illustrerad bygglära

Bengt Strandberg Fredrik Lavén

Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med andra upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38735 ISBN 978-91-44-12513-8 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskare: Leif Rydén, Magnus Nordberg, Göran Gunnarsson, Ingemar Samuelson, Ingemar Segerholm, Bijan Adl-Zarrabi, Markus Aerni, Mia Kumm och Björn Tunemalm Tekniska illustrationer: David Richloow Teckningar: Linnéa Hagbjörk Foto: Frida Ovland Grafisk form: Bokform Majbritt Hagdahl Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: David Richloow (ritning), Frida Ovland (foto) Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL 1 Introduktion

Fukt 16 Fukttillstånd 17 Fukt i luften 19 Hygroskopi 19 Fukttransport 19 Diffusion 20 Fuktkonvektion 20

Värmegenomgång 26 Köldbryggor 28 Värmeisolering 28 Verksamhetsklasser 32 Byggnadsklasser 33 Byggnadsdelar 33 Material 34 Brandcell 36 Ytterväggar 37 Brandskyddsdokumentation 38 Övrigt brandskydd 38 Fakta om ljud 39 Ljuddämpning 41 Luftljudsisolering 42 Stegljudsisolering 44 Rumsakustik 44 Boverkets byggregler 45

Energi 47 Lågenergihus 48 Byggmaterial 50 Energi- och miljöcertifiering 52

3 Grundläggning

Geoteknisk undersökning

Undersökningsmetoder 74 Geotekniskt utlåtande 75 Friktionsjord 77 Kohesionsjord 77 Lera 78 Silt 78 Sand och grus 79 Morän 79 Grundsulor och grundplatta 80 Plintar (grävpålar) 81 Grundmur 82 Pålar 83 Stödpålar 84 Mantelbärande pålar 85 Kompensationsgrundläggning 86 Spontning 86

4 Grunder och golvbjälklag

Fukt 90 Dagvatten 91 Dränering 92 Fuktskydd 93

Massa – värmelagring

2 Byggplatsen

Byggplatsen 60 61

Lod 63 Planering 64

Fuktsäkert byggande

Grundläggningsmetoder 80

Ljud 39

Markföroreningar

Byggarbetsplatsens energianvändning 67

Jordarter 76

Brandskydd 31

Miljö- och energiaspekter

Byggarbetsplatsen 66

Värmeisolering 96 Lufttäthet 97 Markradon 97 Radonsäkring 97

Plintgrund 99 Platta på mark

100

Krypgrund 102

Uteluftsventilerad 102 Inneluftsventilerad 105

Källare 107

5 Stomsystem

111

Stomsystem 112 Statik 113 Normalkraft och normalspänning 114 Tvärkraft och skjuvspänning 114 Böj- och vridmoment 115 Elasticitet 117

Laster 119 Dimensionering 122 Brottgräns och bruksgräns 123 Bärande och stabiliserande enheter 124

Val av stomsystem

126

Trä 128 Träregelstomme 128 Korslimmat trä, KL-trä 130

Betong 132 Betongstomme 133 Platsgjutet 133 Plattbärlag – skalväggar 135 Håldäck 136 TT-kassetter 137

Stål 139 Stålstomme 140 Pelar-balk-system 140 Lättbyggnad 142

Murverk 143 Stomme av murverk 143 Lättbetong 144

Träregelväggar 164 Träregelvägg med stående panel 165 Träregelvägg med liggande panel 167 Yttervägg av korslimmat trä – KL-trä 168 Lågenergihus med träregelvägg 169

Tegelväggar

171

Kanalmur 171 Skalmur mot blockmur 174 Skalmur mot betongvägg 176 Skalmur mot regelstomme 178

Betongväggar

180

Prefabricerad betongvägg 180

Lättbetongväggar

183

Puts 183

Lättklinkervägg 186 Naturstensvägg 188 Stålregelväggar 191 Stålregelvägg med infällda bärande stålpelare 191 Stålregelvägg – passivhus med träpanel 194 Stålregelvägg med ventilerad fasadputs 196 Stålregelvägg med dränerande fasadsystem 198 Sandwichelement med stålplåt 200

7 Yttertak

205

Takformer 206 Taklutning 207

6 Ytterväggar

147

Ytterväggens funktioner

148

Bärförmåga 148 Regnskydd 149 Värmeisolering 151 Vindskydd 153 Lufttäthet 154 Fuktskydd 154 Ljudisolering 158 Brandskydd 158 Utvändigt ytskikt 159 Rivning, återbruk 160 Återbruk 162

Återvinning 162 Vidareanvändning 162 Deponi 163

Bärverk 208 Fackverkstakstolar 208 Ramverkstakstolar 209 Uppstolpade tak 209 Balkar 210 Fackverksbalkar 213 Båg- och ramkonstruktioner 215

Tekniska bedömningar Varma och kalla tak 218 Fuktskydd 219 Värmeisolering 221 Brandskydd 222 Takavvattning 223 Taksäkerhet 225

218

Typtak – konstruktioner

227

Tegeltak 227 Tak med plan plåt, trätakstolar 230 Uppstolpat tak på betongbjälklag – tätskiktsduk/tätskiktsmatta (papp) 233 Sedumtak 235 Industritak – isolerat plåttak 237 Terrasstak/omvända tak 241

8 Bjälklag

245

Bjälklagets uppgift

246

Träbjälklag 247 Korslimmat trä – KL-bjälklag

249

Betong 253 Platsgjutet 253 Plattbärlag 254 Håldäck 255 TT-kassetter 256

Stål 257 Lättbyggnad med stål 257

Lättbetong 259

9 Innerväggar

261

Innerväggar 262 Rumsbildning 262 Bärande förmåga 262 Ljud 263 Brand 263 Värmeisolering 264 Fukt 265 Underlag 266 Byggdelarnas brukstider 267

Ljudklass 293 Lufttäthet 294 Regntäthet 295 Hållfasthet 296 Kondens 297 Värmemotstånd 299 Beslagning 300 Glaspartier och glasfasader

301

Glas 303 Värmeisolering 303 Solskydd 304 Säkerhetsglas 305 Nya glasprodukter 307

Exempel på fönster

308

Utåtgående fönster av trä 308 Inåtgående fönster av trä 309 Fast fönster av trä 310 Glasparti av metall 311 Glasfasad (curtain wall) 312

11 Dörrar

315

Olika typer av dörrar

316

Dörrens olika delar

317 319

Innerdörrar 319 Ytterdörrar 321

Tillgänglighet 322 276

Betong 276 Lättbetong 277 Lättklinker 277 Tegel 278 Massivträ 278

Brandklass 324 Ljudklass 326 Inbrottsklass 328 Material 329

281

Dagsljus 282 Fönstrets olika delar

284

Olika typer av fönster

285

Fönsterdörr 288

290

Brandkrav 292

Klassindelning och fodringar

Träregelväggar 269 Stålregelväggar 272

10 Fönster

Fodringar och klassindelningar

Dörrmått 318

Regelväggar 269 Massiva väggar

Fönstermått 289

Trädörrar 329 Ståldörrar 329 Glasfiberdörrar 329

Dörrblad 330 Trädörrar 330 Ståldörrar 332

Karm 333 Trädörrar 333 Ståldörrar 333

Trätrappa 375

Tröskel 335 Trädörrar 336 Ståldörrar 338

Foder 341 Trädörrar 341 Ståldörrar 341

Beslagning 342 Gångjärn 342 Lås 342 Elektrisk låsning 344 Trycke och draghandtag 345 Dörrstängare 345 Automatisk dörröppnare 347

350

Lägenhetsdörr 350 Innerdörr – bostad 350 Innerdörr – kontor 351 Ståldörr 352 Glasparti av stål 352 Glasparti av trä 353

12 Trappor

Ståltrappa 377 Ståltrappa med betongsteg

378

13 Infästningar och möten

381

Skarvar – möten

382

Fönster i vägg

383

Fönster i träregelvägg 383 Fönster i skalmursvägg 385 Fönster i lättbetongvägg 388 Fönster i prefabricerad betongvägg 389

Vägg blir tak

Glaspartier 348 Exempel på dörrar

Betongtrappa 373

392

Takfotsdetalj – träregelvägg 392 Takfotsdetalj – skalmursvägg 394 Takfotsdetalj – lättbetong/ lättklinkervägg 396

Vägg blir mark

398

Sockeldetalj – träregelvägg 398 Sockeldetalj – skalmursvägg 400 Sockeldetalj – lättbetongvägg 402

Undertak

355

Inledning 356 Terminologi/vokabulär 356 Trappformer 359 Raka trappor 359 Spiraltrappor 360 L-formade trappor 360 Öppen och tät trappa 360

Bärning 361 Vangstycken 361 Spindelpelare 361 Trappkupa 362

Måttförhållanden 363 Trapplan 366 Kontrastmarkeringar 368 Trappräcken 369 Ledstång 370 Ljud 371 Brand 372

404

Mineralullsskivor 406 Gipsskivor 407 Träullsplattor 408 Träpanel 409 Plåt 410

Trösklar 412 Entrédörr 413 Lägenhetsdörr 414 Balkongdörr 415 Badrumsdörr 416

14 Kök och badrum

419

Vattenskador 420 Boverkets byggregler – BBR

421

Vattentäta skikt 421 Vattenavvisande skikt 422 Skadeförebyggande regler 422

Branschregler Kakel och klinker 423 Plastmatta 423 Målning 423 Övriga ytskikt 423 Säker vatteninstallation 424

423

Materialval för våtrum

425

Golvkonstruktioner 425 Väggkonstruktioner 426 Tätskikt 429 Ytskikt 430

Kök och badrum – utformning

441

Badrum 431 WC 434 Kök 434

Vattensäkert kök

Epilog: Det som inte är

437

4 GRUNDER OCH GOLVBJÄLKLAG När man färdas genom det svenska jordbrukslandskapet kan man iaktta att de flesta gårdarna är placerade så i terrängen att de ligger lite högre än den omgivande marken. Det är ingen slumpmässig placering. Byggena har föregåtts av noggranna val av den bästa platsen. Gärna en fast och stabil grund, helst i form av berg i dagen, men framför allt skulle marken luta från huset så att vatten leds bort. Vetskapen att fukt skadar en byggnad är inte ny.

Innehåll: Fukt 90

Plintgrund 99

Dagvatten 91

Platta på mark

Dränering

Krypgrund 102

Fuktskydd 93

Uteluftsventilerad 102

Värmeisolering 96

Inneluftsventilerad 105

Lufttäthet 97

Källare 107

Markradon 97 Radonsäkring

100

4 G runder och golvbj ä lklag

FUKT Fukt kan finnas som vatten, is eller vattenånga. Fukt i vätskefas kan man se, till exempel i form droppar. Fukt i ångfas går inte att se eftersom det är vattenmolekyler fördelade i luften. För att ange hur fuktig luften är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF), som mäts i procent, där absolut torr luft motsvarar 0 procent och vattenmättad luft 100 procent. Luften kan inte innehålla mer fukt än 100 procent. Däröver faller fukten ut i form av vattendroppar – kondensation. Ju varmare det är, desto mer fukt kan luften innehålla. Inomhusluften är nästan alltid fuktigare än utomhusluften. Det beror på att den kommer utifrån och tillförs fukt genom de aktiviteter som pågår i byggnaden. Skillnaden mellan inom- och utomhusluftens fuktinnehåll kallas fukttillskottet och varierar beroende på fuktalstrande aktiviteter, som ökar fukttillskottet, och byggnadens ventilation, som minskar det. ”Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt” (Boverkets byggregler BBR 6:53). Vattenånga, vatten i eller på mark samt byggfukt får alltså inte påverka byggnaden och dess funktion. Grundmurar, socklar och källar ytterväggar måste därför skyddas så att de inte tar upp vatten genom kapillärsugning eller genom att vatten som rinner ner i marken längs grundkonstruktionen sugs in i den. Grundkonstruktionen måste förses med ett utvändigt fuktskydd och ett dränerande skikt. En uppvärmd och inredd källare är från fuktsynpunkt en känslig konstruktion. Källarytterväggen utsätts för fuktbelastning utifrån (i marknivå), från själva marken (från jorden) och inifrån huset. Det är ur fuktsynpunkt alltid bra att värmeisolera en konstruktion utvändigt. Detta gäller även källarväggar och bottenbjälklag. Värmeisoleringen bör därför ligga under betongplattan och utanpå källarväggen.

F ukt

Dagvatten Att marken ska luta från ett hus är egentligen en självklarhet. Ändå är det inte alltid så. Men man måste se till att vattnet tas om hand och leds bort samt att marken dräneras närmast huset. Regn- och smältvatten kring en grundkonstruktion måste kunna ledas bort så att inte olägenheter uppstår. I Boverkets byggregler (BBR 6:5321) står det: ”För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck.”

Oberoende av hur en byggnad grundläggs måste marken intill en byggnad anläggas så att dagvattnet avleds från huset. Marken bör luta minst 1:20 inom 3 meter från huset, det vill säga marknivån ska vara 15 cm lägre tre meter från huset. Även om huset ligger i en sluttning ska marken planeras så att dagvattnet inte kan rinna mot huset. Om det inte går att lösa på annat sätt kan det vara nödvändigt att gräva ett avskärande dike ovanför huset. Byggnader bör förses med en ordentlig sockel, särskilt om de har en fasadbeklädnad av trä, så att inte regn kan stänka upp på fasaden och orsaka fuktskador eller nedsmutsning. Sockelhöjden får dock inte komma i konflikt med kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga, som ofta medför låg sockelhöjd vid tillgängliga entréer.

4 G runder och golvbj ä lklag

Dränering Materialet under och intill huset ska vara både dränerande och kapillärbrytande för att säkra att smältvatten och ytvatten inte kan rinna mot väggen och ge vattentryck på väggen. Dräneringen samlar upp och avleder vattnet under markytan så att det inte uppstår översvämningar eller andra olägenheter.

Kring dräneringsröret fyller man med dränerande material. Detta material ska skyddas med fiberduk för att inte jord och annat finmaterial ska täppa igen dräneringsröret. Dräneringsrören måste ligga så djupt ner att inte huset står i vatten eller så att vatten kan sugas upp i grunden. Därför ska dräneringsrörets högsta punkt ligga under grundsulornas underkant. Det vanligaste materialet i kapillärbrytande skikt under en golvkonstruktion under mark är tvättat singel eller makadam. Ur miljösynpunkt är det senare att föredra eftersom naturgrus är en ändlig resurs. Skiktets tjocklek bör vara minst 150 mm. Ett alternativ är lös lättklinker (lecakulor) som är såväl kapillärbrytande som dränerande och värme isolerande.

F ukt

Fuktskydd På äldre hus är källarväggarna ofta utförda av betong, antingen gjuten eller murad av betonghålsten. Fuktskyddet består oftast av en utvändig asfaltsstrykning, som hindrar vatten och fukt att tränga in i väggen, men samtidigt försvårar uttorkning av byggfukt. Ett sådant tätskikt blir förr eller senare otätt om huset sätter sig, vilket kan leda till fuktgenomslag och fuktfläckar på insidan av väggen.

Ett vanligt fuktskydd på källarväggar är ett luftspaltsbildande skikt, till exempel Platonmatta. Bulor i mattan skapar en luftspalt där fukt från väggen kan kondensera och rinna ner. I botten måste luftspalten vara

4 G runder och golvbj ä lklag

öppen så att vatten kan rinna ut och ner till dräneringsröret. Detta medför dock att denna konstruktion inte tål högt vattentryck i marken. Ett annat sätt är att värmeisolera källarväggens utsida antingen med en markskiva eller med en dränerande och värmeisolerande skiva, till exempel Pordrän.

Ytterligare en variant på fuktskydd är en kombination av tät luftspalts bildande utsida och markisolering. Med denna princip underlättas uttorkning av byggfukt om värmeisoleringen är av så kallad öppen typ. Det luftspaltsbildande fuktskyddet bör placeras utanför värme isoleringen.

F ukt

Underliggande isolering, även under bärande delar, är en förutsättning för att ett betonggolv ska bli torrt. Det tar dock lång tid efter gjutningen att torka ut betongplattan innan golvbeläggning kan läggas på. Innan man lägger på golvbeläggningen måste golvet ha torkat tillräckligt. Hur mycket beror på de olika golvmaterialens krav och egenskaper. Ett bra riktvärde är att betonggolvet inte får ha högre relativ fuktighet än 85 procent när golvbeläggningen läggs på. För läggning av parkett eller andra trägolv på ett betongbjälklag får betonggolvets relativa fuktighet inte överstiga 60 procent om det inte täcks med en fuktspärr, exempelvis i form av en plastfolie.

4 G runder och golvbj ä lklag

VÄRMEISOLERING Oavsett om man värmeisolerar under en platta på mark, i golvbjälklag, i en krypgrund eller utvändigt på en källarvägg ska isoleringen minska energiförbrukningen, skapa förutsättningarna för ett bra inomhusklimat och förhindra att fukt- och mögelproblem uppstår. Grundkonstruktionen måste kunna stå emot markens skiftningar i fukt och temperatur. Dessutom ska den bära lasten av byggnaden och tåla eventuellt jordtryck under hela husets brukstid. En utvändig obruten isolering är det mest effektiva sättet att bryta köldbryggor och fukttransportvägar. Om värmeisoleringen ligger utan för de bärande delarna hamnar dessa på den varma sidan, vilket gör att den relativa fuktigheten hålls låg och att risken för fukt- och mögel skador minskar. Grundisoleringen är särskilt viktig eftersom det är där byggnaden står i direkt kontakt med marken. Vid grundläggning med platta på mark där det finns risk för tjällyftning ska hörnen säkras med markisolering utanför huset. Helst bör en randisolering läggas längs hela husets omkrets.

L uftt ä thet

LUFTTÄTHET Otäta byggnadsdelar ger ökat energibehov för uppvärmningen och förorsakar drag. Detta gäller även för golvbjälklag, men blir då särskilt betydelsefullt för att även begränsa inträngningen av markradon (se nedan).

Markradon Naturligt förekommande radon kan utgöra en hälsorisk i otillräckligt tätade eller otillräckligt vädrade byggnader. Radon finns i större eller mindre mängder i alla byggnader. Radonhalten bestäms av bygg materialen, radonavgången från marken, hur mycket lägre lufttrycket är inomhus än i markluften samt husets otätheter mot marken. Radon från marken kan ge höga radonhalter inomhus. Risken för markradon i inneluften varierar med typ av grundläggning. För att undvika att markradon tränger in i byggnaden måste en källaryttervägg vara lufttät. Detta är särskilt viktigt om väggen består av murade lättklinkerblock (lecablock). En sådan vägg bör putsas både invändigt och utvändigt för att bli tät.

Radonsäkring En vanligt förekommande säkerhetsåtgärd är att lägga ut en så kallad radonslang under huset. Radonslangen är en vanlig dräneringsslang som läggs i det dränerande och kapillärbrytande skiktet och ringlas ut så att den täcker så stor yta som möjligt. Slangen får sedan mynna ut i något sekundärt utrymme i byggnaden, till exempel ett förråd eller driftutrymme, där slangen avslutas med ett tätt lock. Om radonhalten sedan visar sig vara för hög i byggnaden är det enkelt att koppla på en radonsug för att evakuera gasen under plattan.

4 G runder och golvbj ä lklag

För att säkerställa att radon inte tränger in i huset måste bottenbjälklaget och källarväggarna vara täta, eftersom eventuella sprickor och andra otätheter kan försämra radonskyddet. Ett radontätt bottenbjälklag åstadkoms med tillräckligt tät sprickarmering och med tillräckligt hög betongkvalitet. Rörgenomföringar genom bottenplattan, för till exempel avloppsrör, vattenrör och elkablar, måste tätas. För ändamålet finns särskilda tätningsringar som träs över ledningarna och gjuts in. Det är även viktigt att täta inuti skyddsrör. Även andra håltagningar i konstruktioner mot mark, det vill säga källarväggar och bottenplatta, måste utföras på sådant sätt och med sådant material att tätningen är intakt under husets livslängd.

P lintgrund

PLINTGRUND

Stående träpanel

Bjälklag

Spikläkt Snedsågad för vattenavrinning

Syllisolering (fuktspärr)

Bärlina av konstruktionsvirke, alt. limträ, som bär upp bjälklaget och överför lasten till plinten Plint av betong

Förankring i form av plattstål eller byggbeslag

Mark

SKALA 1:10 Bärning

Plintarna överför laster från byggnaden punktvis till undergrunden. De kan stå direkt på berg eller på grundplattor. Bjälklaget läggs på bärlinor eller grundbalkar, vilka i sin tur är upplagda på plintarna.

Material

Plintar av platsgjuten armerad betong. Bärlinorna utförs av konstruktionsvirke. Grundbalkarna kan också vara av konstruktionsvirke eller limträbalkar eller prefabricerade betongbalkar. Dagvatten ska hindras att rinna in under huset. Marken i en öppen plintgrund bör därför ligga på högre nivå än omgivande mark. Lufttemperatur och fuktförhållanden i en öppen plintgrund blir ungefär desamma som uteluftens. Bjälklaget utsätts därför inte för någon speciell fuktpåverkan. Om en öppen plintgrund byggs in minskar luftomsättningen med risk för påväxt av mögel.

Fuktskydd

Värmeisolering

Bjälklaget ingår i byggnadens klimatskal och måste uppfylla samma krav som för övriga delar avseende värmeisoleringen och lufttäthet.

Radonskydd

Med plintgrundens öppna konstruktion ventileras eventuell markradon bort.

100

4 G runder och golvbj ä lklag

PLATTA PÅ MARK Vindtät värmeisolering Värmeisolering Fasadtegel Luftspalt för avledning av fukt

Ångspärr (plastfolie) Värmeisolering Invändigt ytskikt Syll av konstruktionsvirke Syllisolering

Dräneringsöppningar i var tredje stötfog Membranskikt av butylgummiduk som fuktspärr och som glidskikt för teglet Prefabricerad sockel av betong

Golvbeläggning Ev. fuktspärr

Köldbryggebrytande isolering

Marken ska luta från huset

Dränerande isolering

Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden

Dränerande och kapillärbrytande skikt

Betongplatta Värmeisolering i två skikt med förskjutna skarvar SKALA 1:10

P latta på mark

101

Platta på mark kan användas i alla typer av mark. Bärning

Platta på mark består av en platta och förstyvande balkar under bärande väggar. Plattorna och balkarna vilar direkt på undergrunden.

Material

Plattan görs av platsgjuten armerad betong.

Jordtryck

Jordtryck mot en grundkonstruktion tas i de flesta fall upp av grundkonstruktionen.

Utvändigt fuktskydd Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför grundplattan. Marken bör luta minst 1:20 inom tre meter från byggnaden. Invändigt fuktskydd Efter gjutningen finns stora mängder byggfukt i betongplattan. Fukt kan sedan tillföras plattan genom kapillärsugning och genom fuktdiffusion från marken. Ett minst 150 mm tjockt skikt av makadam under isoleringen ger normalt tillräcklig kapillärbrytning. Värmeisoleringen under betongplattan är också kapillärbrytande. De kapillärbrytande skikten ska även finnas under kantbalkar och förstyvningar. Syllen i träregelväggen ska skyddas med en fuktspärr mellan syllen och betongplattan. Värmeisolering

Värmeisoleringen placeras längs kanterna och under betongplattan, som då hålls varm och torr. Vanligast är cellplastisolering, typ EPS (se sidan 29). Relativt ångtät värmeisolering, som cellplast, medför långsammare uttorkning av byggfukt än hård mineralull, men skyddar samtidigt överliggande konstruktioner från ångtryck från den under liggande marken. Värmeisolering behövs under hela plattan, i de yttre delarna främst för energihushållning och komfort, i mitten av huset framför allt för att undvika fuktskador.

Lufttäthet

Betongplattan är en del av byggnadens omslutande tätande system. Anslutningar mot ytterväggar, fogar och genomföringar ska vara lufttäta.

Radonskydd

Grundläggning med platta på mark är gynnsam vad gäller radon, förutsatt att konstruktionen inklusive genomföringar utförs lufttät och sprickfri.

102

4 G runder och golvbj ä lklag

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

Syll av konstruktionsvirke Syllisolering (fuktspärr) Ventiler i grundmuren

Grundmur av betong- eller lättklinkerblock

Värmeisolering på bjälklagets undersida för att skydda mot kondens

Värmeisolering

Marken ska luta från huset Markplastfolie som avdunstningsskydd Dränerande material

Grundsula av betong fördelar lasten till undergrunden Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden SKALA 1:10 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

K rypgrund

103

Uteluftsventilerad krypgrund är vanlig på gamla hus. Krypgrunden blev då relativt väl ventilerad och uppvärmd genom att murstockarna till eldstäderna gick ner i krypgrunden. I moderna hus är den en riskkonstruktion eftersom varm och fuktig utomhusluft sommartid kan kondensera när den kommer in i kryprummet. Det mesta av värmeisoleringen finns i bjälklaget över krypgrunden. Krypgrunden ventileras vanligen genom att uteluft får blåsa genom öppningar (ventiler) i grundmurarna på husets motstående sidor. Den fria höjden i krypgrunden ska vara minst 50 cm för att den ska kunna inspekteras. Om utrymmet fungerar som kulvert för installationer ska den fria höjden vara 2,1 meter för att medge arbete med dessa installationer. Bärning

Grunden byggs med grundmurar på längsgående sulor. Antalet bärlinjer bestäms av husets bredd, men vanligt på mindre byggnader är en bärlinje längs var långfasad och en i mitten.

Material

Grundmurar av betong- eller lättklinkerblock. Grundsulor av armerad betong. Markytan jämnas av så att den får fall ut mot grundmurarna. Ett lager av minst 150 mm makadam bör läggas ut på marken. Inga trärester eller något organiskt material får lämnas kvar under byggnaden, eftersom de kan börja ruttna och ge upphov till dålig lukt. En plastfolie (markplastfilm) läggs ut som ett avdunstningsskydd.

Jordtryck

Jordtrycket mot yttergrundmurarna är normalt inget problem eftersom höjden är liten.

Utvändigt fuktskydd Dräneringsrör läggs utanför grundmurarna. Om marken i krypgrunden lutar inåt, till exempel för att det finns ett installationsstråk, kan det behövas ett dräneringsrör även inne i krypgrunden. Invändigt fuktskydd Fukt kan tillföras krypgrunden genom avdunstning från mark och grundmurar. Genom att lägga en heltäckande plastfilm på marken begränsas detta fukttillskott. Eftersom krypgrunden ventileras med uteluft kan varm och fuktig utomhusluft kondensera i kryputrymmet under sommarhalvåret. Yrsnö och inrinnande vatten kan också bidra till fukttillskottet. Initialt kan även byggfukt från bjälklag och grundmurar bidra. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Bengt Strandberg är arkitekt (SAR/MSA) med mångårig erfarenhet som projekterande arkitekt och som kontrollansvarig enligt PBL. Fredrik Lavén är civilingenjör och arbetar som uppdragsledande byggnadskonstruktör.

BYGGA HUS – Illustrerad bygglära Husbyggandet står i dag inför nya utmaningar. Det räcker inte längre att ”bara” bygga konstruktionsmässigt hållbart – så att husen inte rasar ihop – utan man måste även bygga såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbart. Bygga hus – illustrerad bygglära är en konkret och praktisk guide till ett hållbart byggande, med fokus på de metoder som är fuktsäkra, energieffektiva och håller hög kvalitet. Boken är ett fundament för god arkitektur. I denna tredje upplaga har boken fått ett nytt kapitel om bjälklag och kapitlet om stomsystem har omarbetats och kompletterats. Det har även tillkommit avsnitt om energi- och miljöcertifiering, lågenergihus och dagsljus. Dessutom har boken uppdaterats med aktuella uppgifter. Bygga hus – illustrerad bygglära kan användas i såväl undervisning som dagligt projekteringsarbete. Den vänder sig till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter som snabbt och enkelt behöver information, men även till andra yrkesgrupper som behöver kunna kommunicera med byggfolk. Boken riktar sig också till studenter inom alla de ämnen där en modern bygglära ingår i utbildningen.

TREDJE UPPLAGAN

Art.nr Art.nr38735 38735

studentlitteratur.se