BYGGA HUS Illustrerad bygglära
Bengt Strandberg Fredrik Lavén
Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med andra upplagan av Studentlitteratur AB.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38735 ISBN 978-91-44-12513-8 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskare: Leif Rydén, Magnus Nordberg, Göran Gunnarsson, Ingemar Samuelson, Ingemar Segerholm, Bijan Adl-Zarrabi, Markus Aerni, Mia Kumm och Björn Tunemalm Tekniska illustrationer: David Richloow Teckningar: Linnéa Hagbjörk Foto: Frida Ovland Grafisk form: Bokform Majbritt Hagdahl Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: David Richloow (ritning), Frida Ovland (foto) Printed by Dimograf, Poland 2018
INNEHÅLL 1 Introduktion
15
Fukt16 Fukttillstånd 17 Fukt i luften 19 Hygroskopi 19 Fukttransport 19 Diffusion 20 Fuktkonvektion 20
Värmegenomgång26 Köldbryggor 28 Värmeisolering 28 Verksamhetsklasser 32 Byggnadsklasser 33 Byggnadsdelar 33 Material 34 Brandcell 36 Ytterväggar 37 Brandskyddsdokumentation 38 Övrigt brandskydd 38 Fakta om ljud 39 Ljuddämpning 41 Luftljudsisolering 42 Stegljudsisolering 44 Rumsakustik 44 Boverkets byggregler 45
47
Energi 47 Lågenergihus 48 Byggmaterial 50 Energi- och miljöcertifiering 52
68
3 Grundläggning
71
Geoteknisk undersökning
72
Undersökningsmetoder 74 Geotekniskt utlåtande 75 Friktionsjord 77 Kohesionsjord 77 Lera 78 Silt 78 Sand och grus 79 Morän 79 Grundsulor och grundplatta 80 Plintar (grävpålar) 81 Grundmur 82 Pålar 83 Stödpålar 84 Mantelbärande pålar 85 Kompensationsgrundläggning 86 Spontning 86
4 Grunder och golvbjälklag
89
Fukt90 Dagvatten 91 Dränering 92 Fuktskydd 93
Massa – värmelagring
56
2 Byggplatsen
59
Byggplatsen60 61
Lod63 Planering 64
Fuktsäkert byggande
Grundläggningsmetoder80
Ljud39
Markföroreningar
Byggarbetsplatsens energianvändning 67
Jordarter76
Brandskydd31
Miljö- och energiaspekter
Byggarbetsplatsen66
Värmeisolering96 Lufttäthet97 Markradon 97 Radonsäkring 97
Plintgrund99 Platta på mark
100
Krypgrund102
Uteluftsventilerad 102 Inneluftsventilerad 105
Källare107
5 Stomsystem
111
Stomsystem112 Statik113 Normalkraft och normalspänning 114 Tvärkraft och skjuvspänning 114 Böj- och vridmoment 115 Elasticitet 117
Laster119 Dimensionering122 Brottgräns och bruksgräns 123 Bärande och stabiliserande enheter 124
Val av stomsystem
126
Trä128 Träregelstomme 128 Korslimmat trä, KL-trä 130
Betong132 Betongstomme 133 Platsgjutet 133 Plattbärlag – skalväggar 135 Håldäck 136 TT-kassetter 137
Stål139 Stålstomme 140 Pelar-balk-system 140 Lättbyggnad 142
Murverk143 Stomme av murverk 143 Lättbetong 144
Träregelväggar164 Träregelvägg med stående panel 165 Träregelvägg med liggande panel 167 Yttervägg av korslimmat trä – KL-trä 168 Lågenergihus med träregelvägg 169
Tegelväggar
171
Kanalmur 171 Skalmur mot blockmur 174 Skalmur mot betongvägg 176 Skalmur mot regelstomme 178
Betongväggar
180
Prefabricerad betongvägg 180
Lättbetongväggar
183
Puts 183
Lättklinkervägg186 Naturstensvägg188 Stålregelväggar191 Stålregelvägg med infällda bärande stålpelare 191 Stålregelvägg – passivhus med träpanel 194 Stålregelvägg med ventilerad fasadputs 196 Stålregelvägg med dränerande fasadsystem 198 Sandwichelement med stålplåt 200
7 Yttertak
205
Takformer206 Taklutning207
6 Ytterväggar
147
Ytterväggens funktioner
148
Bärförmåga 148 Regnskydd 149 Värmeisolering 151 Vindskydd 153 Lufttäthet 154 Fuktskydd 154 Ljudisolering 158 Brandskydd 158 Utvändigt ytskikt 159 Rivning, återbruk 160 Återbruk 162
Återvinning 162 Vidareanvändning 162 Deponi 163
Bärverk208 Fackverkstakstolar 208 Ramverkstakstolar 209 Uppstolpade tak 209 Balkar 210 Fackverksbalkar 213 Båg- och ramkonstruktioner 215
Tekniska bedömningar Varma och kalla tak 218 Fuktskydd 219 Värmeisolering 221 Brandskydd 222 Takavvattning 223 Taksäkerhet 225
218
Typtak – konstruktioner
227
Tegeltak 227 Tak med plan plåt, trätakstolar 230 Uppstolpat tak på betongbjälklag – tätskiktsduk/tätskiktsmatta (papp) 233 Sedumtak 235 Industritak – isolerat plåttak 237 Terrasstak/omvända tak 241
8 Bjälklag
245
Bjälklagets uppgift
246
Träbjälklag247 Korslimmat trä – KL-bjälklag
249
Betong253 Platsgjutet 253 Plattbärlag 254 Håldäck 255 TT-kassetter 256
Stål257 Lättbyggnad med stål 257
Lättbetong259
9 Innerväggar
261
Innerväggar262 Rumsbildning 262 Bärande förmåga 262 Ljud 263 Brand 263 Värmeisolering 264 Fukt 265 Underlag 266 Byggdelarnas brukstider 267
Ljudklass293 Lufttäthet294 Regntäthet295 Hållfasthet296 Kondens297 Värmemotstånd299 Beslagning300 Glaspartier och glasfasader
301
Glas303 Värmeisolering 303 Solskydd 304 Säkerhetsglas 305 Nya glasprodukter 307
Exempel på fönster
308
Utåtgående fönster av trä 308 Inåtgående fönster av trä 309 Fast fönster av trä 310 Glasparti av metall 311 Glasfasad (curtain wall) 312
11 Dörrar
315
Olika typer av dörrar
316
Dörrens olika delar
317 319
Innerdörrar 319 Ytterdörrar 321
Tillgänglighet322 276
Betong 276 Lättbetong 277 Lättklinker 277 Tegel 278 Massivträ 278
Brandklass324 Ljudklass326 Inbrottsklass328 Material329
281
Dagsljus282 Fönstrets olika delar
284
Olika typer av fönster
285
Fönsterdörr 288
290
Brandkrav292
Klassindelning och fodringar
Träregelväggar 269 Stålregelväggar 272
10 Fönster
Fodringar och klassindelningar
Dörrmått318
Regelväggar269 Massiva väggar
Fönstermått289
Trädörrar 329 Ståldörrar 329 Glasfiberdörrar 329
Dörrblad330 Trädörrar 330 Ståldörrar 332
Karm333 Trädörrar 333 Ståldörrar 333
Trätrappa375
Tröskel335 Trädörrar 336 Ståldörrar 338
Foder341 Trädörrar 341 Ståldörrar 341
Beslagning342 Gångjärn 342 Lås 342 Elektrisk låsning 344 Trycke och draghandtag 345 Dörrstängare 345 Automatisk dörröppnare 347
350
Lägenhetsdörr 350 Innerdörr – bostad 350 Innerdörr – kontor 351 Ståldörr 352 Glasparti av stål 352 Glasparti av trä 353
12 Trappor
Ståltrappa377 Ståltrappa med betongsteg
378
13 Infästningar och möten
381
Skarvar – möten
382
Fönster i vägg
383
Fönster i träregelvägg 383 Fönster i skalmursvägg 385 Fönster i lättbetongvägg 388 Fönster i prefabricerad betongvägg 389
Vägg blir tak
Glaspartier348 Exempel på dörrar
Betongtrappa373
392
Takfotsdetalj – träregelvägg 392 Takfotsdetalj – skalmursvägg 394 Takfotsdetalj – lättbetong/ lättklinkervägg 396
Vägg blir mark
398
Sockeldetalj – träregelvägg 398 Sockeldetalj – skalmursvägg 400 Sockeldetalj – lättbetongvägg 402
Undertak
355
Inledning356 Terminologi/vokabulär356 Trappformer359 Raka trappor 359 Spiraltrappor 360 L-formade trappor 360 Öppen och tät trappa 360
Bärning361 Vangstycken 361 Spindelpelare 361 Trappkupa 362
Måttförhållanden363 Trapplan366 Kontrastmarkeringar368 Trappräcken369 Ledstång370 Ljud371 Brand372
404
Mineralullsskivor 406 Gipsskivor 407 Träullsplattor 408 Träpanel 409 Plåt 410
Trösklar412 Entrédörr 413 Lägenhetsdörr 414 Balkongdörr 415 Badrumsdörr 416
14 Kök och badrum
419
Vattenskador420 Boverkets byggregler – BBR
421
Vattentäta skikt 421 Vattenavvisande skikt 422 Skadeförebyggande regler 422
Branschregler Kakel och klinker 423 Plastmatta 423 Målning 423 Övriga ytskikt 423 Säker vatteninstallation 424
423
Materialval för våtrum
425
Golvkonstruktioner 425 Väggkonstruktioner 426 Tätskikt 429 Ytskikt 430
Kök och badrum – utformning
441
Register444 431
Badrum 431 WC 434 Kök 434
Vattensäkert kök
Epilog: Det som inte är
437
4 GRUNDER OCH GOLVBJÄLKLAG När man färdas genom det svenska jordbrukslandskapet kan man iaktta att de flesta gårdarna är placerade så i terrängen att de ligger lite högre än den omgivande marken. Det är ingen slumpmässig placering. Byggena har föregåtts av noggranna val av den bästa platsen. Gärna en fast och stabil grund, helst i form av berg i dagen, men framför allt skulle marken luta från huset så att vatten leds bort. Vetskapen att fukt skadar en byggnad är inte ny.
Innehåll: Fukt90
Plintgrund99
Dagvatten91
Platta på mark
Dränering
92
Krypgrund102
Fuktskydd93
Uteluftsventilerad102
Värmeisolering96
Inneluftsventilerad105
Lufttäthet97
Källare107
Markradon97 Radonsäkring
97
100
90
4 G runder och golvbj ä lklag
FUKT Fukt kan finnas som vatten, is eller vattenånga. Fukt i vätskefas kan man se, till exempel i form droppar. Fukt i ångfas går inte att se eftersom det är vattenmolekyler fördelade i luften. För att ange hur fuktig luften är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF), som mäts i procent, där absolut torr luft motsvarar 0 procent och vattenmättad luft 100 procent. Luften kan inte innehålla mer fukt än 100 procent. Däröver faller fukten ut i form av vattendroppar – kondensation. Ju varmare det är, desto mer fukt kan luften innehålla. Inomhusluften är nästan alltid fuktigare än utomhusluften. Det beror på att den kommer utifrån och tillförs fukt genom de aktiviteter som pågår i byggnaden. Skillnaden mellan inom- och utomhusluftens fuktinnehåll kallas fukttillskottet och varierar beroende på fuktalstrande aktiviteter, som ökar fukttillskottet, och byggnadens ventilation, som minskar det. ”Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt” (Boverkets byggregler BBR 6:53). Vattenånga, vatten i eller på mark samt byggfukt får alltså inte påverka byggnaden och dess funktion. Grundmurar, socklar och källar ytterväggar måste därför skyddas så att de inte tar upp vatten genom kapillärsugning eller genom att vatten som rinner ner i marken längs grundkonstruktionen sugs in i den. Grundkonstruktionen måste förses med ett utvändigt fuktskydd och ett dränerande skikt. En uppvärmd och inredd källare är från fuktsynpunkt en känslig konstruktion. Källarytterväggen utsätts för fuktbelastning utifrån (i marknivå), från själva marken (från jorden) och inifrån huset. Det är ur fuktsynpunkt alltid bra att värmeisolera en konstruktion utvändigt. Detta gäller även källarväggar och bottenbjälklag. Värmeisoleringen bör därför ligga under betongplattan och utanpå källarväggen.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
91
Dagvatten Att marken ska luta från ett hus är egentligen en självklarhet. Ändå är det inte alltid så. Men man måste se till att vattnet tas om hand och leds bort samt att marken dräneras närmast huset. Regn- och smältvatten kring en grundkonstruktion måste kunna ledas bort så att inte olägenheter uppstår. I Boverkets byggregler (BBR 6:5321) står det: ”För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck.”
Oberoende av hur en byggnad grundläggs måste marken intill en byggnad anläggas så att dagvattnet avleds från huset. Marken bör luta minst 1:20 inom 3 meter från huset, det vill säga marknivån ska vara 15 cm lägre tre meter från huset. Även om huset ligger i en sluttning ska marken planeras så att dagvattnet inte kan rinna mot huset. Om det inte går att lösa på annat sätt kan det vara nödvändigt att gräva ett avskärande dike ovanför huset. Byggnader bör förses med en ordentlig sockel, särskilt om de har en fasadbeklädnad av trä, så att inte regn kan stänka upp på fasaden och orsaka fuktskador eller nedsmutsning. Sockelhöjden får dock inte komma i konflikt med kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga, som ofta medför låg sockelhöjd vid tillgängliga entréer.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
92
4 G runder och golvbj ä lklag
Dränering Materialet under och intill huset ska vara både dränerande och kapillärbrytande för att säkra att smältvatten och ytvatten inte kan rinna mot väggen och ge vattentryck på väggen. Dräneringen samlar upp och avleder vattnet under markytan så att det inte uppstår översvämningar eller andra olägenheter.
Kring dräneringsröret fyller man med dränerande material. Detta material ska skyddas med fiberduk för att inte jord och annat finmaterial ska täppa igen dräneringsröret. Dräneringsrören måste ligga så djupt ner att inte huset står i vatten eller så att vatten kan sugas upp i grunden. Därför ska dräneringsrörets högsta punkt ligga under grundsulornas underkant. Det vanligaste materialet i kapillärbrytande skikt under en golvkonstruktion under mark är tvättat singel eller makadam. Ur miljösynpunkt är det senare att föredra eftersom naturgrus är en ändlig resurs. Skiktets tjocklek bör vara minst 150 mm. Ett alternativ är lös lättklinker (lecakulor) som är såväl kapillärbrytande som dränerande och värme isolerande.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
93
Fuktskydd På äldre hus är källarväggarna ofta utförda av betong, antingen gjuten eller murad av betonghålsten. Fuktskyddet består oftast av en utvändig asfaltsstrykning, som hindrar vatten och fukt att tränga in i väggen, men samtidigt försvårar uttorkning av byggfukt. Ett sådant tätskikt blir förr eller senare otätt om huset sätter sig, vilket kan leda till fuktgenomslag och fuktfläckar på insidan av väggen.
Ett vanligt fuktskydd på källarväggar är ett luftspaltsbildande skikt, till exempel Platonmatta. Bulor i mattan skapar en luftspalt där fukt från väggen kan kondensera och rinna ner. I botten måste luftspalten vara
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
94
4 G runder och golvbj ä lklag
öppen så att vatten kan rinna ut och ner till dräneringsröret. Detta medför dock att denna konstruktion inte tål högt vattentryck i marken. Ett annat sätt är att värmeisolera källarväggens utsida antingen med en markskiva eller med en dränerande och värmeisolerande skiva, till exempel Pordrän.
Ytterligare en variant på fuktskydd är en kombination av tät luftspalts bildande utsida och markisolering. Med denna princip underlättas uttorkning av byggfukt om värmeisoleringen är av så kallad öppen typ. Det luftspaltsbildande fuktskyddet bör placeras utanför värme isoleringen.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
F ukt
95
Underliggande isolering, även under bärande delar, är en förutsättning för att ett betonggolv ska bli torrt. Det tar dock lång tid efter gjutningen att torka ut betongplattan innan golvbeläggning kan läggas på. Innan man lägger på golvbeläggningen måste golvet ha torkat tillräckligt. Hur mycket beror på de olika golvmaterialens krav och egenskaper. Ett bra riktvärde är att betonggolvet inte får ha högre relativ fuktighet än 85 procent när golvbeläggningen läggs på. För läggning av parkett eller andra trägolv på ett betongbjälklag får betonggolvets relativa fuktighet inte överstiga 60 procent om det inte täcks med en fuktspärr, exempelvis i form av en plastfolie.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
96
4 G runder och golvbj ä lklag
VÄRMEISOLERING Oavsett om man värmeisolerar under en platta på mark, i golvbjälklag, i en krypgrund eller utvändigt på en källarvägg ska isoleringen minska energiförbrukningen, skapa förutsättningarna för ett bra inomhusklimat och förhindra att fukt- och mögelproblem uppstår. Grundkonstruktionen måste kunna stå emot markens skiftningar i fukt och temperatur. Dessutom ska den bära lasten av byggnaden och tåla eventuellt jordtryck under hela husets brukstid. En utvändig obruten isolering är det mest effektiva sättet att bryta köldbryggor och fukttransportvägar. Om värmeisoleringen ligger utan för de bärande delarna hamnar dessa på den varma sidan, vilket gör att den relativa fuktigheten hålls låg och att risken för fukt- och mögel skador minskar. Grundisoleringen är särskilt viktig eftersom det är där byggnaden står i direkt kontakt med marken. Vid grundläggning med platta på mark där det finns risk för tjällyftning ska hörnen säkras med markisolering utanför huset. Helst bör en randisolering läggas längs hela husets omkrets.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
L uftt ä thet
97
LUFTTÄTHET Otäta byggnadsdelar ger ökat energibehov för uppvärmningen och förorsakar drag. Detta gäller även för golvbjälklag, men blir då särskilt betydelsefullt för att även begränsa inträngningen av markradon (se nedan).
Markradon Naturligt förekommande radon kan utgöra en hälsorisk i otillräckligt tätade eller otillräckligt vädrade byggnader. Radon finns i större eller mindre mängder i alla byggnader. Radonhalten bestäms av bygg materialen, radonavgången från marken, hur mycket lägre lufttrycket är inomhus än i markluften samt husets otätheter mot marken. Radon från marken kan ge höga radonhalter inomhus. Risken för markradon i inneluften varierar med typ av grundläggning. För att undvika att markradon tränger in i byggnaden måste en källaryttervägg vara lufttät. Detta är särskilt viktigt om väggen består av murade lättklinkerblock (lecablock). En sådan vägg bör putsas både invändigt och utvändigt för att bli tät.
Radonsäkring En vanligt förekommande säkerhetsåtgärd är att lägga ut en så kallad radonslang under huset. Radonslangen är en vanlig dräneringsslang som läggs i det dränerande och kapillärbrytande skiktet och ringlas ut så att den täcker så stor yta som möjligt. Slangen får sedan mynna ut i något sekundärt utrymme i byggnaden, till exempel ett förråd eller driftutrymme, där slangen avslutas med ett tätt lock. Om radonhalten sedan visar sig vara för hög i byggnaden är det enkelt att koppla på en radonsug för att evakuera gasen under plattan.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
98
4 G runder och golvbj ä lklag
För att säkerställa att radon inte tränger in i huset måste bottenbjälklaget och källarväggarna vara täta, eftersom eventuella sprickor och andra otätheter kan försämra radonskyddet. Ett radontätt bottenbjälklag åstadkoms med tillräckligt tät sprickarmering och med tillräckligt hög betongkvalitet. Rörgenomföringar genom bottenplattan, för till exempel avloppsrör, vattenrör och elkablar, måste tätas. För ändamålet finns särskilda tätningsringar som träs över ledningarna och gjuts in. Det är även viktigt att täta inuti skyddsrör. Även andra håltagningar i konstruktioner mot mark, det vill säga källarväggar och bottenplatta, måste utföras på sådant sätt och med sådant material att tätningen är intakt under husets livslängd.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
P lintgrund
99
PLINTGRUND
Stående träpanel
Bjälklag
Spikläkt Snedsågad för vattenavrinning
Syllisolering (fuktspärr)
Bärlina av konstruktionsvirke, alt. limträ, som bär upp bjälklaget och överför lasten till plinten Plint av betong
Förankring i form av plattstål eller byggbeslag
Mark
SKALA 1:10 Bärning
Plintarna överför laster från byggnaden punktvis till undergrunden. De kan stå direkt på berg eller på grundplattor. Bjälklaget läggs på bärlinor eller grundbalkar, vilka i sin tur är upplagda på plintarna.
Material
Plintar av platsgjuten armerad betong. Bärlinorna utförs av konstruktionsvirke. Grundbalkarna kan också vara av konstruktionsvirke eller limträbalkar eller prefabricerade betongbalkar. Dagvatten ska hindras att rinna in under huset. Marken i en öppen plintgrund bör därför ligga på högre nivå än omgivande mark. Lufttemperatur och fuktförhållanden i en öppen plintgrund blir ungefär desamma som uteluftens. Bjälklaget utsätts därför inte för någon speciell fuktpåverkan. Om en öppen plintgrund byggs in minskar luftomsättningen med risk för påväxt av mögel.
Fuktskydd
Värmeisolering
Bjälklaget ingår i byggnadens klimatskal och måste uppfylla samma krav som för övriga delar avseende värmeisoleringen och lufttäthet.
Radonskydd
Med plintgrundens öppna konstruktion ventileras eventuell markradon bort.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
100
4 G runder och golvbj ä lklag
PLATTA PÅ MARK Vindtät värmeisolering Värmeisolering Fasadtegel Luftspalt för avledning av fukt
Ångspärr (plastfolie) Värmeisolering Invändigt ytskikt Syll av konstruktionsvirke Syllisolering
Dräneringsöppningar i var tredje stötfog Membranskikt av butylgummiduk som fuktspärr och som glidskikt för teglet Prefabricerad sockel av betong
Golvbeläggning Ev. fuktspärr
Köldbryggebrytande isolering
Marken ska luta från huset
Dränerande isolering
Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden
Dränerande och kapillärbrytande skikt
Betongplatta Värmeisolering i två skikt med förskjutna skarvar SKALA 1:10
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
P latta på mark
101
Platta på mark kan användas i alla typer av mark. Bärning
Platta på mark består av en platta och förstyvande balkar under bärande väggar. Plattorna och balkarna vilar direkt på undergrunden.
Material
Plattan görs av platsgjuten armerad betong.
Jordtryck
Jordtryck mot en grundkonstruktion tas i de flesta fall upp av grundkonstruktionen.
Utvändigt fuktskydd Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför grundplattan. Marken bör luta minst 1:20 inom tre meter från byggnaden. Invändigt fuktskydd Efter gjutningen finns stora mängder byggfukt i betongplattan. Fukt kan sedan tillföras plattan genom kapillärsugning och genom fuktdiffusion från marken. Ett minst 150 mm tjockt skikt av makadam under isoleringen ger normalt tillräcklig kapillärbrytning. Värmeisoleringen under betongplattan är också kapillärbrytande. De kapillärbrytande skikten ska även finnas under kantbalkar och förstyvningar. Syllen i träregelväggen ska skyddas med en fuktspärr mellan syllen och betongplattan. Värmeisolering
Värmeisoleringen placeras längs kanterna och under betongplattan, som då hålls varm och torr. Vanligast är cellplastisolering, typ EPS (se sidan 29). Relativt ångtät värmeisolering, som cellplast, medför långsammare uttorkning av byggfukt än hård mineralull, men skyddar samtidigt överliggande konstruktioner från ångtryck från den under liggande marken. Värmeisolering behövs under hela plattan, i de yttre delarna främst för energihushållning och komfort, i mitten av huset framför allt för att undvika fuktskador.
Lufttäthet
Betongplattan är en del av byggnadens omslutande tätande system. Anslutningar mot ytterväggar, fogar och genomföringar ska vara lufttäta.
Radonskydd
Grundläggning med platta på mark är gynnsam vad gäller radon, förutsatt att konstruktionen inklusive genomföringar utförs lufttät och sprickfri.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
102
4 G runder och golvbj ä lklag
KRYPGRUND Uteluftsventilerad
Syll av konstruktionsvirke Syllisolering (fuktspärr) Ventiler i grundmuren
Grundmur av betong- eller lättklinkerblock
Värmeisolering på bjälklagets undersida för att skydda mot kondens
Värmeisolering
Marken ska luta från huset Markplastfolie som avdunstningsskydd Dränerande material
Grundsula av betong fördelar lasten till undergrunden Dräneringsrör som leder bort vatten från grunden SKALA 1:10 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K rypgrund
103
Uteluftsventilerad krypgrund är vanlig på gamla hus. Krypgrunden blev då relativt väl ventilerad och uppvärmd genom att murstockarna till eldstäderna gick ner i krypgrunden. I moderna hus är den en riskkonstruktion eftersom varm och fuktig utomhusluft sommartid kan kondensera när den kommer in i kryprummet. Det mesta av värmeisoleringen finns i bjälklaget över krypgrunden. Krypgrunden ventileras vanligen genom att uteluft får blåsa genom öppningar (ventiler) i grundmurarna på husets motstående sidor. Den fria höjden i krypgrunden ska vara minst 50 cm för att den ska kunna inspekteras. Om utrymmet fungerar som kulvert för installationer ska den fria höjden vara 2,1 meter för att medge arbete med dessa installationer. Bärning
Grunden byggs med grundmurar på längsgående sulor. Antalet bärlinjer bestäms av husets bredd, men vanligt på mindre byggnader är en bärlinje längs var långfasad och en i mitten.
Material
Grundmurar av betong- eller lättklinkerblock. Grundsulor av armerad betong. Markytan jämnas av så att den får fall ut mot grundmurarna. Ett lager av minst 150 mm makadam bör läggas ut på marken. Inga trärester eller något organiskt material får lämnas kvar under byggnaden, eftersom de kan börja ruttna och ge upphov till dålig lukt. En plastfolie (markplastfilm) läggs ut som ett avdunstningsskydd.
Jordtryck
Jordtrycket mot yttergrundmurarna är normalt inget problem eftersom höjden är liten.
Utvändigt fuktskydd Dräneringsrör läggs utanför grundmurarna. Om marken i krypgrunden lutar inåt, till exempel för att det finns ett installationsstråk, kan det behövas ett dräneringsrör även inne i krypgrunden. Invändigt fuktskydd Fukt kan tillföras krypgrunden genom avdunstning från mark och grundmurar. Genom att lägga en heltäckande plastfilm på marken begränsas detta fukttillskott. Eftersom krypgrunden ventileras med uteluft kan varm och fuktig utomhusluft kondensera i kryputrymmet under sommarhalvåret. Yrsnö och inrinnande vatten kan också bidra till fukttillskottet. Initialt kan även byggfukt från bjälklag och grundmurar bidra. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Bengt Strandberg är arkitekt (SAR/MSA) med mångårig erfarenhet som projekterande arkitekt och som kontrollansvarig enligt PBL. Fredrik Lavén är civilingenjör och arbetar som uppdragsledande byggnadskonstruktör.
BYGGA HUS – Illustrerad bygglära Husbyggandet står i dag inför nya utmaningar. Det räcker inte längre att ”bara” bygga konstruktionsmässigt hållbart – så att husen inte rasar ihop – utan man måste även bygga såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbart. Bygga hus – illustrerad bygglära är en konkret och praktisk guide till ett hållbart byggande, med fokus på de metoder som är fuktsäkra, energieffektiva och håller hög kvalitet. Boken är ett fundament för god arkitektur. I denna tredje upplaga har boken fått ett nytt kapitel om bjälklag och kapitlet om stomsystem har omarbetats och kompletterats. Det har även tillkommit avsnitt om energi- och miljöcertifiering, lågenergihus och dagsljus. Dessutom har boken uppdaterats med aktuella uppgifter. Bygga hus – illustrerad bygglära kan användas i såväl undervisning som dagligt projekteringsarbete. Den vänder sig till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter som snabbt och enkelt behöver information, men även till andra yrkesgrupper som behöver kunna kommunicera med byggfolk. Boken riktar sig också till studenter inom alla de ämnen där en modern bygglära ingår i utbildningen.
TREDJE UPPLAGAN
Art.nr Art.nr38735 38735
studentlitteratur.se
