Page 1

Den här boken tar sikte på den läsförståelseutveckling som tar vid efter att eleven erövrat den grundläggande lästekniken. Hur kan läsförståelse observeras och bedömas? Hur kan dessa observationer och bedömningar användas i läsundervisningen? För att bli skicklig på att observera, bedöma och utveckla läsförståelse krävs en hel del träning för att skärpa iakttagelseförmågan och trimma nödvändiga analytiska färdigheter. Observationsmetoderna som presenteras är desamma som används i den återkommande internationella studie av elevers läskompetens som kallas PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). Boken kan läsas separat, men som komplement finns också en manual innehållande kopieringsunderlag med de läsprov som användes i PIRLS 2001 samt bedömningsanvisningar till dessa. De är utformade utifrån vad forskningen idag vet om läsförståelse, läsutveckling och framgångsrik läsundervisning. Proven är avsedda att kunna användas i åk 2–5. Ingegärd Nilsson har lång erfarenhet av under visning i grundskolan och i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hon har under sin lärar tid arbetat med skolutveckling och lärarfor tbildning och har ett särskilt intresse för elevers läs- och skrivutveckling. Både Nilsson och Längsjö har medverkat i bedömningsarbetet av elevers läsförståelse i den internationella läsundersökningen från 2001.

Eva Längsjö har lång erfarenhet av under visning i grundskolan och i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hennes arbete har hela tiden präglats av frågan om vad som konstituerar en bra lärare. Jämsides med intresset för elevers läs- och skrivutveckling ligger arbete med skolutveckling och lärares kompetensutveckling. Längsjö har medverkat som författare i olika läromedel för lärarutbildning och för lärares kompetensutveckling.

Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. I sin forskning arbetar han bland annat med analys och bedömning av kunskaper och färdigheter på nationell nivå samt utvärdering av utbildningseffekter. Han har även undersökt resursers betydelse för pedagogiska resultat och dragit slutsatsen att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla resursfaktorn.

Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

LÄRARE LÄR

Observera • Bedöma • Utveckla

Monica Rosén • Eva Längsjö • Ingegärd Nilsson • Jan-Eric Gustafsson

Att kunna bedöma och utveckla elevers läsförståelse är en av svensklärarens viktigaste uppgifter.

Denna manual utgör tillsammans med huvudboken Läsförståelse under luppen ett värdefullt verktyg i arbetet med att bedöma och utveckla läsförståelsen hos elever i årskurs 2−5. Här finner du det material som du kan läsa om i huvudboken och som ingick i den internationella läsundersökningen PIRLS 2001. Materialet har utvecklats av framstående forskare på området, och innehållet stämmer väl överens med de nya riktlinjerna för svenskämnet. I manualen finns, förutom texter med tillhörande frågor, även anvisningar för läsprovens genomförande samt tydliga bedömningsanvisningar. Genom att använda läsproven stärker du din förmåga att arbeta medvetet med läsförståelse och dina elever utvecklar nya strategier för att förstå och tolka det de läser. Texterna som används i detta material är av olika typer:

• LÄSFÖRSTÅELSE under luppen Manual

Läsförståelse under luppen Monica Rosén är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är främst inriktad på elevers läskompetens på nationell och internationell nivå. Hon har tillägnat sig stor erfarenhet av bedömning av elevers läsförståelse genom projektledarskapet för Sveriges medverkan i den internationella läsundersökningen PIRLS som genomfördes 2001. I Sverige deltog cirka 17 500 elever i åk 3–4.

LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Manual till

LÄRARE LÄR

LÄRARE LÄR

Observera • Bedöma • Utveckla

• Rosén/Längsjö/Nilsson/Gustafsson LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Manual till

LÄRARE LÄR

LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Läsförståelse under luppen Testmaterial och bedömningsmallar

Haren varnar för jordbävning – en spännande, skönlitterär

berättelse i form av en fabel Fågelungarnas nätter – en beskrivande och förklarande,

dokumentär text Mössen som var upp och ner – en rolig och underfundig

skönlitterär berättelse Nordälvsleden – en beskrivande och informerande text

med illustrationer, tabell, karta Författarna till Läsförståelse under luppen är samtliga verksamma vid Göteborgs universitet: Monica Rosén Professor i pedagogik Eva Längsjö Universitetsadjunkt, låg- och mellanstadielärare Ingegärd Nilsson Universitetsadjunkt, lågstadie- och speciallärare Jan-Eric Gustafsson Professor i pedagogik

Monica Rosén • Eva Längsjö • Ingegärd Nilsson • Jan-Eric Gustafsson

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-41229-3

9 789127 412293

LUPP Manual omsl.indd 1

10-07-06 13.14.48


Flik0_Luppmanual.indd 2

10-07-06 10.13.00


Innehåll

Flik 1

Introduktion

5

LUPP och styrdokumenten 5 LUPP-manualens innehåll 5 LUPP och lärarens olika roller 6

Flik 2

Anvisningar för läsproven

7

Planering och förberedelser 7 Anvisningar vid provtillfället 9 Elevanvisningar – kopieringsunderlag 14 Bedömningsprotokoll – exempel 16

Flik 3

Bedömning

17

Allmänna bedömningsanvisningar 17 Fyra läsförståelseprocesser 17 Två frågetyper 18 Allmänna bedömningsprinciper för öppna svar 18 Att observera och bedöma rätt saker 22 Hur ska man tolka icke-svar? 23 Efter bedömning och analys 24

Flik 4

Läsprov – Haren varnar för jordbävning

Flik0_Luppmanual.indd 3

25

Beskrivning av läsprovet 26 Förberedelser 26 Bedömning av läsprovet 27 Bearbetning och analys av resultat 47 Kopieringsunderlag för läsprovet 59−68 Bedömningsprotokoll 69 Underlag för beräkning av svarsmönster 70 Blåbärsklassen – ett exempel 74

10-07-06 10.13.00


Flik 5

Läsprov – Fågelungarnas nätter

75

Beskrivning av läsprovet 76 Förberedelser 76 Bedömning av läsprovet 77 Bearbetning och analys av resultat 95 Kopieringsunderlag för läsprovet 109–117 Bedömningsprotokoll 118 Underlag för beräkning av svarsmönster 119 Smultronklassen – ett exempel 124

Flik 6

Läsprov – Mössen som var upp och ner

125

Beskrivning av läsprovet 126 Förberedelser 126 Bedömning av läsprovet 127 Bearbetning och analys av resultat 147 Kopieringsunderlag för läsprovet 161–168 Bedömningsprotokoll 169 Underlag för beräkning av svarsmönster 170 Hallonklassen – ett exempel 175

Flik 7

Läsprov – Nordälvsleden

177

Beskrivning av läsprovet 178 Förberedelser 178 Bedömning av läsprovet 180 Bearbetning och analys av resultat 199 Kopieringsunderlag för läsprovet 211–218 Bedömningsprotokoll 219 Underlag för beräkning av svarsmönster 220 Lingonklassen – ett exempel 224

För att underlätta hanteringen av detta material, kan du riva ut samtliga sidor och sortera in dem i en pärm med flikar. Observera att kopieringsförbud råder för samtliga sidor utom kopieringsunderlagen.

Flik0_Luppmanual.indd 4

10-07-06 10.13.00


1

Introduktion LUPP är ett kompetensutvecklingsmaterial för lärare och står för Läsförståelse och Utveckling av Pedagogisk Praktik. Denna manual är ett ­komplement till huvudboken Läsförståelse under luppen – observera, bedöma, utveckla och tanken är att dessa två ska användas tillsammans. LUPPs ena syfte är att erbjuda lärare ett verktyg för att utveckla sin egen kompetens när det gäller att observera och bedöma läsförståelse. Det andra syftet är att erbjuda redskap för bedömning och analys av klassens kunskaper och den egna läsundervisningen. Med manualens hjälp kan huvudbokens utgångspunkter och resonemang omsättas i praktiken.

LUPP och styrdokumenten Såväl läsprov som bedömningsanvisningar är utformade i linje med ­aktuell läsforskning. Proven och bedömningsanvisningarna kommer från PIRLS 2001 (Progress in International Reading Literacy Study), där de utvecklats av framstående forskare inom området. Utformningen av dessa prov överensstämmer innehållsligt med målen i kursplanerna för svenskämnet och med hur läsförståelse prövas i de nationella proven i svenska1.

LUPP-manualens innehåll •  Fyra olika läsprov (kopieringsunderlag) •  Anvisningar för provens genomförande •  Bedömningsanvisningar •  Analyshjälp och riksrepresentativt jämförelsematerial •  Exempelsamling med autentiska elevsvar •  Exempel på klassresultat Instruktionerna i LUPP-manualen bygger på forskning om läsförståelse, hur sådan kan observeras och bedömas. Dessa resonemang finns utvecklade i huvudboken och därför rekommenderas att manualen inte används utan stöd i huvudboken. Att bedöma läsförståelse är på många sätt en svår och snårig uppgift, inte minst för att elevers skriftliga svar kan se mycket olika ut. Därför är bedömningsanvisningarna utvidgade med en exempelsamling av elevsvar hämtade från den internationella läsundersökningen PIRLS år 2001. Materialet är avpassat för årskurserna 2–5, men vid användning i årskurs 2 bör man vänta till slutet av vårterminen. Proven avser att fånga upp skillnader mellan elever och klasser, vilket gör att svårighetsgraden på läsprovsfrågorna varierar en hel del. Till varje läsprov ska de anvisningar för genomförande, bedömning och analys som finns i flikarna i denna manual följas. Till ytterligare stöd och hjälp presenteras för varje läsprov ett autentiskt exempel från en klass som genomfört alla faser från det att läraren introducerar provet fram till analys för respektive läsprov. Dessa exempelklasser går i manualen under 1  Skolverket (2006). Med fokus på läsförståelse. En analys av skillnader och likheter mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner. Rapport 06:953. www.skolverket.se

Introduktion  5

Flik1_Luppmanual.indd 5

10-07-06 10.17.51


namnen Blåbärsklassen, Smultronklassen, Hallonklassen och Lingon­ klassen. De har alla genomfört ett av proven och deras lärare har bedömt och analyserat deras resultat i enlighet med manualens anvisningar. ­Tanken är att exemplen ska kunna användas som förebild i ­arbetet med läsproven.

LUPP och lärarens olika roller Med varje fas kommer du som lärare att inta olika roller. När provet ska genomföras i klassen har du en roll som omges av specifika regler. Dessa regler är viktiga att följa för att resultatet ska kunna användas till jäm­ förelser av olika slag. Om proven genomförs på olika sätt blir inte resultaten jämförbara, då förutsättningarna för eleverna har varit olika. När du rättar, dvs. analyserar och bedömer elevernas svar, är du ­bedömare. Vi har valt att kalla den som rättar och bedömer elevsvaren för ”bedömaren” istället för läraren för att understryka att detta är en av de många roller och uppgifter en lärare har. Det är en roll som temporärt innebär att man måste distansera sig och betrakta elevernas prestationer ­utifrån en speciell position. I många fall har vi också valt att kalla eleven för ”läsaren” eftersom det är i den rollen hans/hennes läsförståelse måste ses. När bedömningen är gjord tar andra roller och uppgifter över. En analys av klassen som helhet ska göras och på grundval av den ­analysen kan en undervisningsplan utformas. Kanske underlaget ger ­indikation om särskilda behov hos enskilda elever. Samtidigt ska man vara medveten om att för att bedöma enskilda elevers läsförståelse krävs fler observationer än ett läsprov av det här slaget. När du sammanställer och analyserar resultaten är du analyserande lärare. I analysavsnittet finns möjligheten att jämföra din klass resultat med resultaten från ett riksrepresentativt urval av elever och klasser i årskurs 3 och 4.

6  Introduktion

Flik1_Luppmanual.indd 6

10-07-06 10.17.51


Anvisningar för läsproven Här ges detaljerade anvisningar om förberedelser och genomförande av läsproven. Du behöver dels göra vissa förberedelser innan eleverna ska göra ­provet, dels följa anvisningar som beskriver vad och hur du ska göra vid själva provtillfället. •  Börja med att läsa igenom allt material i denna flik för att få en överblick över hela processen från förberedelser till genomförande.

2

Planering och förberedelser Planeringen består i att bestämma när eleverna ska göra provet, och att förbereda de underlag som behövs till själva provtillfället.

Datum och klockslag •  Bestäm datum för när provet ska göras. Det bästa är om alla elever gör provet samtidigt. Bestäm även ett eller två extra datum för de elever som inte är när­varande vid det ordinarie provtillfället. •  Välj den bästa tidpunkten på dagen för läsprovet, dvs. när dina elever är mest alerta. För de flesta är det på morgonen. Du behöver avsätta cirka 10 minuter för introduktion och anvisningar till eleverna plus 40 minuter för själva provet.

Välj läsprov Välj vilket läsprov du vill att eleverna ska göra. Du finner läsproven i flikarna 4–7. Där finner du också en kortfattad beskrivning av ­texternas innehåll och fokus: Flik 4 Haren varnar för jordbävning – en skönlitterär text Flik 5 Fågelungarnas nätter – en informationsorienterad text Flik 6 Mössen som var upp och ner – en skönlitterär text Flik 7 Nordälvsleden – en informationsorienterad text

Kopiering Innan provtillfället behöver du kopiera läsprov, elevanvisningar samt bedömningsprotokoll: 1. Kopiera och sätt samman läsprovet enligt anvisningarna som finns i respektive texts flik (flik 4–7). Kopiera ett exemplar till varje elev, ett till dig själv och ett i reserv. 2. Ta fram och kopiera Elevanvisningar till läsproven från underlaget som du finner på s. 14–15. Kopiera ett exemplar till varje elev, ett till dig själv och ett i reserv. Elevanvisningarna ska kopieras dubbelsidigt enligt ­följande:

Anvisningar för läsproven  7

Flik2_Luppmanual.indd 7

10-07-06 10.20.39


Framsida

Baksida Exempel 3

Elevanvisningar

3. Vad är det som gör slutet på berättelsen både lyckligt och sorgligt? Ta det som står i texten till hjälp när du svarar.

Din uppgift är att läsa den text som delats ut och sedan svara på frågor om det du har läst. En del frågor är lätta och en del är inte lika lätta.

3

Frågorna kan se olika ut. Till en del frågor har du fyra olika svar att välja mellan. Välj det svar du tror är rätt och sätt kryss över ringen vid det svaret. Exempel 1 här nedan visar hur en sådan fråga ser ut.

Exempel 1 1. Hur många dagar går det på en vecka? A

Två dagar

B

Fyra dagar

C

Sju dagar

D

Tio dagar

Frågan i exempel 3 har en penna med en trea bredvid sig. Det betyder att ett svar kan ge upp till 3 poäng om hela uppgiften besvaras på ett tillfredsställande sätt. För 3-poängsfrågor ges extra gott om plats att skriva svaret.

Sju dagar är ju rätt svar och därför är ringen vid ”Sju dagar” förkryssad. Försök svara på alla frågor i provhäftet. Om du inte kan svara på en fråga så får du gå vidare till nästa. Du kan gå tillbaka och besvara de frågor som du hoppat över om du får tid över. Ibland kan det vara bra att gå tillbaka till texten för att söka efter svar.

På andra frågor ska du skriva ditt svar på raderna under frågan. Exempel 2 visar hur en sådan fråga kan se ut.

Börja inte med provhäftet förrän din lärare säger till.

Exempel 2 2. Vart går den lilla pojken när han har hittat boken?

Lycka till!

1

Frågan i exempel 2 har en penna med en etta bredvid sig. Det betyder att rätt svar ger 1 poäng.

14

Kopieringsunderlag © 2010 Författarna och Natur & Kultur Lärare Lär Manual till Läsförståelse under luppen – Läsprov, Bedömning, Analys ISBN 978-91-27-41229-3

Kopieringsunderlag © 2010 Författarna och Natur & Kultur Lärare Lär Manual till Läsförståelse under luppen – Läsprov, Bedömning, Analys ISBN 978-91-27-41229-3

15

3. Kopiera ett Bedömningsprotokoll för det läsprov du har valt. Du behöver ha det för att pricka av deltagandet samt senare för bedömningsarbetet av elevernas svar. Bedömningsprotokollet finner du i samma flik som respektive prov. 4. Förbered bedömningsprotokollet genom att fylla i alla elevers namn samt markera vilka elever som är frånvarande. Du kan titta på Blåbärsklassens protokoll som finns på s. 16 för att se hur det ska fyllas i.

Förvaring av materialet Förvara materialet inlåst till den dag eleverna ska göra provet. Efter läsprovet ska du samla in allt material som du delat ut och låsa in det igen. Då är det inte bara läsproven i sig du ska skydda utan även av etiska skäl elevernas integritet. Observera •  Var noga med att samla in alla häften från eleverna. •  Tillförlitligheten i dessa prov är beroende av att texterna inte sprids. Förvara läsproven skyddat. •  När du inte längre behöver elevernas läsprov, se till att de förstörs intill oigenkännlighet innan de slängs bort.

8  Anvisningar för läsproven

Flik2_Luppmanual.indd 8

10-07-06 10.20.39


Anvisningar vid provtillfället Vid själva provtillfället kommer du att ha en roll som avviker en hel del från den som du har som lärare, i och med att du har specifika förhållningsregler att följa. Dessa finns beskrivna nedan.

Förberedelser 1.  Börja med att se över klassrummet. Eleverna ska genomföra provet självständigt utan att bli störda av prat eller frågor från klasskamrater. Om det kräver att bänkar flyttas isär eller andra arrangemang så gör dessa innan lektionen börjar.

2

2. Se till att du har följande material i ordning till provtillfället: ✓ klassens Bedömningsprotokoll ✓ en klassuppsättning (inklusive ett extra exemplar) av det Läsprovs­häfte du valt ut ✓ en klassuppsättning med Elevanvisningar till läsproven ✓ blyertspennor och radergummi till elever som inte har det själva ✓ ett stoppur eller en klocka ✓ dessa Anvisningar vid provtillfället 3. Repetera nedanstående förhållningsregler och övriga anvisningar för genomförandet i denna flik.

Förhållningsregler Vid provtillfället ska du tänka på: • att kontrollera att alla elever har förstått vad det är de ska göra och att de vet hur de ska skriva sina svar. Beräkna ungefär 10 minuter för inledning (förbereda eleverna, läsa instruktioner, dela ut häften, svara på frågor m.m.). • att eleverna inte får ges någon hjälp med någon av frågorna i prov­ häftet. När eleverna väl börjat arbeta med läsprovet ska tiden som angivits för läsprovet, 40 minuter, noga följas. Tiden är anpassad så att det stora flertalet hinner med allt utan problem. –  Du får alltså inte svara på elevernas frågor som rör textens eller ­frågornas innehåll. –  Du får självklart svara på frågor som har att göra med hur man gör, men inte på ett sätt som ger eleven hjälp att lösa själva provuppgiften. –  Uppmana eleverna att inte fastna vid någon fråga utan gå vidare till nästa. Om de får tid över kan de gå tillbaka till de frågor de har ­hoppat över. • att under tiden eleverna arbetar med uppgifterna gå runt i rummet och se till att eleverna följer de instruktioner de har fått och att de arbetar med provhäftet så som det är avsett.

Anvisningar för läsproven  9

Flik2_Luppmanual.indd 9

10-07-06 10.20.40


• att en elev får endast lämna rummet om det uppstår ett ”nödläge”. Om en elev inte kan fortsätta arbetet (t.ex. blir sjuk) ska du samla in provhäftet och skriva på häftets framsida varför eleven lämnar häftet oavslutat. Om en elev lämnar rummet men sedan återvänder, skriver du den tid eleven lämnade och återvände till rummet på provhäftets framsida och betraktar häftet som fullständigt. Ingen elev får ta med sig provhäftet från rummet. • att om en elev kommer för sent men innan läsprovet har påbörjats ska du ge eleven sitt provhäfte. När provet har påbörjats (det vill säga när eleverna har öppnat läsprovshäftena och påbörjat läsuppgiften) ska ingen ytterligare elev tillåtas att delta. Elever som anländer för sent får sysselsättas med något annat, och istället göra provet vid det planerade kompletteringstillfället. Ett gott råd är att du inte börjar dela ut provhäftena förrän eventuella ”sjusovare” och/eller elever som brukar komma sent har kommit. • att försöka ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att göra sitt bästa, t.ex. genom att skapa en positiv förväntan och läsro under själva provet. För vissa elever kan det kanske vara en fördel att arbeta med läsprovet i en mindre grupp (dvs. individuellt men med färre elever i klassrummet). • att om elever får arbeta med materialet i en mindre grupp, får någon hjälp eller liknande ska du notera dessa omständigheter på elevernas provhäften. Det kan få betydelse för hur du senare ska tolka resultaten. • att ha något att sysselsätta de elever med som blir färdiga tidigt. Det ska vara något som inte stör de som arbetar med läs­provet. En allmän regel är att alla elever lämnar klassrummet samtidigt.

Genomförandet med klassen Här följer nu anvisningar för hur du genomför själva introduktionen och utdelningen av läsproven steg för steg. I avsikt att underlätta för dig får du också förslag på hur du kan formulera informationen till eleverna. 1) Låt eleverna ta plats i klassrummet. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– När jag nu ska berätta vad ni ska göra vill jag att ni sitter tysta och lyssnar noga.   Ni ska få göra ett läsprov. Ni kommer att få ett häfte med en text att läsa och sedan ska ni få svara på några frågor om det ni har läst. Men allra först kommer jag att ropa upp er, och sedan kommer jag berätta precis hur det här ska gå till.

10  Anvisningar för läsproven

Flik2_Luppmanual.indd 10

10-07-06 10.20.40


2) Ta fram Bedömningsprotokollet som du förberett med alla elevers namn. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Jag kommer först att ropa upp er med namn. Svara ”Ja” när ni hör ert namn. Läs upp elevernas namn, och notera dagens datum vid namnet för varje ”Ja” du hör. Du kan titta på hur Blåbärsklassens lärare fyllt i datum på sitt protokoll på s. 16.

2

3)  Be alla att plocka fram fungerande blyertspennor och radergummin och lägga dem framför sig på bordet. Dela ut pennor och radergummin till dem som behöver. 4) Nästa steg är att dela ut Elevanvisningar till läsproven samt Läsprovs­ häftena och gå igenom anvisningarna tillsammans. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Jag kommer att dela ut läsprov och elevanvisningar nu.   Vi ska börja med att läsa igenom anvisningarna för hur provet går till. Det står på det här bladet (håll upp och visa bladet med elevanvisningar). Vi kommer att gå igenom det tillsammans, och förklara så att alla ­förstår hur de ska göra.   Läsprovet ser ut så här (håll upp läsprovet). Ni ska skriva ert namn på framsidan (håll upp och peka på namnraden). Lägg det sedan åt sidan. Ni får inte öppna häftet förrän jag säger till. Dela ut bladet med elevanvisningar och läsprovshäftena. Se till att alla skriver sitt namn på framsidan av provhäftet och att de sedan lägger det åt sidan. 5) Gå igenom Elevanvisningarna med barnen. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Titta på sidan där det står ELEVANVISNINGAR högst upp. Följ med i texten när jag läser högt. Tanken med elevanvisningarna är att beskriva några olika svarsformat som förekommer på läsprovsfrågorna. Det första exemplet visar hur en flervalsfråga ser ut. Andra exemplet visar hur en öppen 1-poängsfråga ser ut, där eleverna ska skriva sitt svar. Tredje exemplet visar hur en öppen 3-poängsfråga ser ut. Läs upp allt som står i elevanvisningarna högt för eleverna och gå ­igenom hur frågorna ser ut och ska besvaras.

Anvisningar för läsproven  11

Flik2_Luppmanual.indd 11

10-07-06 10.20.40


Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Exempel 1 visar att man ska kryssa över ringen framför det svar man tror är rätt.   Exempel 2 visar att man ska skriva sitt svar på raderna, och att man kan få 1 poäng för rätt svar.   Exempel 3 visar att på vissa frågor kan man få upp till 3 poäng om man skriver svar på allt som uppgiften begär. Att sådana frågor kan kräva att man skriver lite mer förstår man genom att det finns många rader att skriva på.   När ni ska svara på frågorna får ni gärna gå tillbaka till texten för att hitta svaret. Jag får inte hjälpa er med att besvara frågorna i häftet. Ni får inte heller fråga eller titta på någon av kompisarnas svarshäften. Efter genomgången av anvisningarna frågar du om eleverna har några frågor. Ett bra sätt att kontrollera om eleverna har förstått är att låta dem upprepa anvisningarna för dig. 6) När alla frågor om instruktionerna är avklarade och varje elev har ­förstått vad som förväntas är det dags att påbörja läsprovet. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Ni har 40 minuter på er att läsa och besvara frågorna i häftet. Jag ­kommer att säga till när ni har 5 minuter kvar. Ni kan vända på sidan och börja läsa nu.

7) Du påbörjar nu tidtagningen och noterar den aktuella tidpunkten för start på Bedömningsprotokollet. Du kan se att Blåbärsklassens lärare fyllt i start- och stopptid högst upp till vänster på sitt protokoll på s. 16. Under tiden eleverna arbetar med uppgifterna ska du gå runt i rummet och se till att eleverna följer de instruktioner de har fått och att de arbetar i den del av provhäftet som det var avsett. Om du märker att samtliga elever redan är färdiga när 30 minuter har gått så kan du avsluta läsprovet. Notera den aktuella sluttiden på bedömningsproto­kollet. 8) Efter 35 minuter ska du meddela eleverna att de har 5 minuter kvar. Läs högt eller formulera följande innehåll med egna ord:

– Nu är det 5 minuter kvar till vi ska ha rast. Försök arbeta på så mycket ni kan tills det att tiden är slut.

12  Anvisningar för läsproven

Flik2_Luppmanual.indd 12

10-07-06 10.20.40


9) När tiden för läsprovet är slut säger du till eleverna att lägga ihop häftet framför sig, och sedan ta rast. 10) Samla in alla provhäften och elevanvisningar. Se till att alla häften är märkta med elevens namn. Kontrollera mot bedömningsprotokollet att du samlat in alla de häften du delat ut. Kom ihåg att förvara materialet skyddat från insyn och spridning. 11) Nästa steg kan vara att genomföra ett kompletteringstillfälle för de elever som inte deltog denna gång. Se till att följa samma procedur då som du gjort vid detta tillfälle. Därefter är det dags att påbörja arbetet med att bedöma och poängsätta elevernas svar. Anvisningar för det finner du i den flik som du ­hämtade läsprovet från.

2

Anvisningar för läsproven  13

Flik2_Luppmanual.indd 13

10-07-06 10.20.40


Elevanvisningar Din uppgift är att läsa den text som delats ut och sedan svara på frågor om det du har läst. En del frågor är lätta och en del är inte lika lätta. Frågorna kan se olika ut. Till en del frågor har du fyra olika svar att välja ­mellan. Välj det svar du tror är rätt och sätt kryss över ringen vid det svaret. Exempel 1 här nedan visar hur en sådan fråga ser ut.

Exempel 1 1.  Hur många dagar går det på en vecka?

 A

  Två dagar

 B

  Fyra dagar

 C

  Sju dagar

 D

  Tio dagar

Sju dagar är ju rätt svar och därför är ringen vid ”Sju dagar” förkryssad.

På andra frågor ska du skriva ditt svar på raderna under frågan. Exempel 2 visar hur en sådan fråga kan se ut.

Exempel 2 2.  Vart går den lilla pojken när han har hittat boken? 1

Frågan i exempel 2 har en penna med en etta bredvid sig. Det betyder att rätt svar ger 1 poäng.

14 

Flik2_Luppmanual.indd 14

Kopieringsunderlag © 2010 Författarna och Natur & Kultur Lärare Lär/Läsförståelse under luppen, manual ISBN 978-91-27-41229-3

10-07-06 10.20.41


Exempel 3 3. Vad är det som gör slutet på berättelsen både lyckligt och sorgligt? Ta det som står i texten till hjälp när du svarar. 3

Frågan i exempel 3 har en penna med en trea bredvid sig. Det betyder att ett svar kan ge upp till 3 poäng om hela uppgiften besvaras på ett ­tillfreds­ställande sätt. För 3-poängsfrågor ges extra gott om plats att skriva svaret.

Försök svara på alla frågor i provhäftet. Om du inte kan svara på en fråga så får du gå vidare till nästa. Du kan gå tillbaka och besvara de ­frågor som du hoppat över om du får tid över. Ibland kan det vara bra att gå tillbaka till texten för att söka efter svar.

Börja inte med provhäftet förrän din lärare säger till.

Lycka till!

Kopieringsunderlag © 2010 Författarna och Natur & Kultur Lärare Lär/Läsförståelse under luppen, manual ISBN 978-91-27-41229-3

Flik2_Luppmanual.indd 15

15

10-07-06 10.20.41


Start kl: Stopp kl:

10.30 11.10

Bedömningsprotokoll Haren varnar för jordbävning

Klass

Blåbärsklassen

Dat

  1.  Anna   2.  Arian   3.  Bonnie   4.  Birk   5.  Daniela   6.  David   7.  Emma   8.  Erkki   9.  Fatima 10.  Fredrik 11.  Gina 12.  Georgi 13.  Hannele 14.  Hugo 15.  Ilse (frånv 12/9) 16.  Ivar 17.  Joanna 18.  Jose 19.  Klara 20.  Kåre 21.  Louise 22.  Ludvig (frånv 12/9) 23.  Maria (frånv 12/9) 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30.

12/9

Elev

Fråga 1 Max 1p

Fråga 2 Max 1p

Fråga 3 Max 2p

Fråga 4 Max 1p

Fråga 5 Max 1p

Fråga 6 Max 1p

Fråga 7 Max 2p

Fråga 8 Max 1p

Fråga 9 Max 2p

Fråga 10 Fråga 11 Max 3p Max 1p

Totalt Max 16 p

12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9 12/9

klassens total­ poäng =

Total klasspoäng/fråga Antal ej svar (X) Antal 0 poäng Antal 1 poäng Antal 2 poäng Antal 3 poäng

I: Hitta och återge direkt uttryckt information – Fråga 1, 2, 4 II: Dra enkla slutsatser – Fråga 5, 7 III: Tolka och integrera tankar, idéer och information – Fråga 6, 8, 9, 10, 11 IV: Granska och bedöma innehåll, språklig form och olika textelement – Fråga 3

16  Anvisningar för läsproven

Flik2_Luppmanual.indd 16

10-07-06 10.20.41


Bedömning Innan du påbörjar bedömningen av elevernas svar, måste du som be­dömare förbereda dig på olika sätt. • Läs igenom kapitel fyra och fem i huvudboken en gång till, om de fyra kognitiva läsförståelseprocesserna samt formens betydelse för innehåll och funktion. • Gör själv läsprovet om du inte har gjort det tidigare. Läs igenom texten och besvara frågorna.

Allmänna bedömningsanvisningar De allmänna bedömningsanvisningarna anger viktiga grundprinciper för bedömning av elevsvar på läsförståelsefrågor (s. 19–21). De är utformade för de läsprov som ingår i LUPP, men många av dem är användbara vid bedömning av läsförståelse även i andra sammanhang. Läsproven är utformade för att eleverna ska kunna visa sin förmåga att tolka och bilda mening från olika slags texter genom att använda en rad olika läsförståelseprocesser. En av utgångspunkterna är att när man väl har lärt sig läsa så har läsning alltid ett syfte. De kanske två vanligaste syftena för skolelever är:

3

–  att läsa för nöjes skull för att få en skönlitterär upplevelse. – att läsa för att tillägna sig och använda kunskap/information. Texterna är utvalda som exempel på sådant som man kan läsa i antingen det ena eller det andra syftet. Skönlitterära texter ger i allmänhet större utrymme för skilda tolkningar av innebörder än vad sakprosatexter gör.

Fyra läsförståelseprocesser Inom ramen för respektive ”lässyfte” prövas fyra olika slags läsförståelse­ processer: • att hitta och återge direkt uttryckt information • att dra enkla slutsatser • att tolka och integrera tankar, idéer och information • att granska och bedöma innehåll, språklig form och olika text­element Varje läsprovsuppgift är konstruerad för att ge underlag för bedömning av en av dessa läsförståelseprocesser. Vilken process frågan är tänkt att mäta anges i de specifika bedömningsanvisningarna till respektive text. Det är också viktigt att se elevernas svar i relation till själva frågan. (Ett svar, t.ex. ett citat eller en kommentar, som visar att eleven läst och lagt märke till vissa saker i texten är inte tillräckligt underlag för att bedöma läsförståelsen.) Som bedömare kan du ställa dig frågor som: Visar svaret att eleven har hittat och återgett direkt uttryckt information? Visar svaret att eleven har gjort en enkel slutledning från texten? Har eleven från ­texten tolkat, ­integrerat tankar, idéer och information? Eller, visar svaret att eleven granskat och bedömt innehåll, språklig form eller olika text­element? Bedömning  17

Flik3_Luppmanual.indd 17

10-07-06 11.12.57


Två frågetyper Eleverna ska få 40 minuter på sig att läsa och besvara frågorna till varje text. Två olika slags frågetyper förekommer: • Frågor med mer eller mindre fasta svarsalternativ, företrädesvis flervals­ frågor men också frågor med mycket kort svar eller där svaret marke­ ras med streck eller annan markering. På flervalsfrågor ska eleven välja det svar som bäst besvarar frågan. Denna typ av frågor har alltid bara ett korrekt svar. • Öppna frågor där eleven själv ska formulera sitt svar och återge det skriftligt. Dessa ska poängbedömas enligt specifika kriterier som finns beskrivna i fliken för respektive läsprov, flik 4–7. Men det finns också allmänna kriterier för bedömning och tilldelning av poäng. Dessa beskrivs nedan.

Allmänna bedömningsprinciper för öppna svar De allmänna anvisningarna ska tillsammans med de specifika ge ett ­tillräckligt stöd för bedömning i varje enskilt fall. De allmänna anvisning­ arna här i flik 3 kan du som bedömare också ta hjälp av när du tycker att de specifika anvisningarna i läsprovsflikarna inte ger tillräcklig vägled­ ning. Till de olika frågorna finns ett maximalt antal poäng kopplat, det kan vara 1, 2 eller 3 poäng. Samtliga flervalsuppgifter ger 1 poäng, medan de öppna frågorna varierar mellan 1 och 3 poäng. För högre poäng krävs i allmänhet ett utförligare svar. Detta kan eleverna se genom att det vid varje fråga finns angivet hur många poäng frågan kan ge. Den lägsta poäng som kan tilldelas är 0 poäng, och det ges till fel­ aktiga, alltför vaga eller ofullständiga svar samt till obesvarade frågor. 0 poäng innebär att ingen förståelse av det som efterfrågas i texten har visats. Observera att ett 0-poängssvar inte nödvändigtvis behöver betyda att eleven inte har förstått texten, bara att han eller hon inte har visat det i sitt skriftliga svar. Ett 0-poängssvar kan bero på att eleven missförstått frågan snarare än texten, eller på brister i de (skrift)språkliga färdig­ heterna. I detta avgränsade läsprovssammanhang bör 0-poängssvar ses som en möjlig indikation på bristande läsförståelse, något som behöver följas upp närmare och eventuellt få återverkningar på läsundervisningen.

Belägg Centralt för all bedömning/poängsättning är att den är baserad på vad som faktiskt går att utläsa av det skriftliga svaret. Slarvfel förekommer, men som bedömare kan du inte tillåta dig att göra sådana tolkningar. Underlaget för din bedömning måste vara det som uttrycks på raderna. Att kunna visa hur du bedömt är också en förutsättning för att du ska kunna ge eleverna en tydlig och ­konstruktiv feedback som de kan ha nytta av i sitt arbete med att utveckla och visa sin läsförståelse. I bedömningsanvisningarna till respektive text används begreppet belägg för att förmedla att bedömaren söker konkreta bevis för elevers läsförståelse, och inte för­väntar sig ett specifikt svar. Elever besvarar 18  Bedömning

Flik3_Luppmanual.indd 18

10-07-06 11.12.57


f­ rågorna till texterna på en mängd olika sätt, och för merparten av de öppna frågorna vore det ­därför direkt olämpligt att försöka specificera ett enda möjligt svar för respektive poäng. All poängsättning ska vara baserad på de belägg som går att finna i det skriftliga svaret. Dessa belägg ska visa på graden av läsförståelse. För att få en saklig bedömning kan en vägledande tankebild för dig som ska bedöma och poängsätta ­elevernas svar vara att en annan bedö­ mare ska kunna komma fram till samma bedömning/poäng som du, utan kännedom om eleven eller den undervisning som pågått i klassen. Detta kan vara särskilt bra att ha i åtanke när det givna svaret är svårbedömt. Skulle någon annan komma fram till samma bedömning som du, baserat på det eleven skrivit?

Allmänna bedömningsprinciper för öppna 1-poängsfrågor ✦ 1 poäng – godtagbart svar

Detta svar visar att läsaren förstår vad som efterfrågas i texten. Svaret innehåller alla delar som krävs av frågan och bedöms som riktigt då det är baserat på idéer eller information från texten.

3

✦ 0 poäng – ej godtagbart svar

Detta svar visar inte att läsaren förstår vad som efterfrågas i texten. Sva­ ret kan vara ett försök att helt eller delvis bidra med de delar som krävs, men bedöms i förhållande till textens idéer eller information som felaktigt eller otillräckligt. Eller så återger svaret enbart information eller idéer som är alltför vaga eller saknar koppling till uppgiften. 0 poäng ges även till icke tolkbara svar, så som överstrukna svar, raderade svar, oläsliga svar, teckningar och klotter.

Av det ovanstående framgår att en viktig princip är att svaren på 1-poängsfrågorna ska gå att härleda till texten för att någon poäng ska kunna tilldelas. Svar som inte demonstrerar någon sådan anknytning, kan inte bedömas som riktiga.

Bedömning  19

Flik3_Luppmanual.indd 19

10-07-06 11.12.57


Allmänna bedömningsprinciper för öppna 2-poängsfrågor ✦ 2 poäng – full förståelse visad

Dessa svar innehåller alla delar som efterfrågas i texten. De visar på en nivå av förståelse som går utanför bokstavlig förståelse, och bidrar med tolkningar, slutledningar eller värderingar som är i överensstämmelse med texten. Svaren innehåller också tillräckligt textmässigt stöd när uppgiften begär en förklaring till en tolkning, slutledning eller värdering. ✦ 1 poäng – delförståelse visad

Dessa svar innehåller bara delvis det som efterfrågas i texten. Eller så är det enbart en bokstavlig förståelse som återges när uppgiften begär en tolkning, en slutledning eller förståelse av ett mer abstrakt begrepp. När uppgiften begär en förklaring till en tolkning, slutledning eller värdering, kan svaret sakna tillräckligt textmässigt stöd, eller bara ge vag informa­ tion. ✦ 0 poäng – önskad förståelse ej visad

Dessa svar innehåller inte de delar som efterfrågas i texten. Svaren kan vara försök att helt eller delvis bidra med de delar som krävs, men bedöms i förhållande till textens idéer eller information som felaktiga eller otillräckliga. Eller så återger svaren enbart information eller idéer som saknar koppling till uppgiften eller är alltför vaga för att utgöra bevis på förståelse. 0 poäng ges även till icke tolkbara svar, så som överstrukna svar, raderade svar, oläsliga svar, teckningar och klotter.

Av ovanstående bedömningsprinciper för 2-poängsfrågor framgår att för­ ståelse inte är en absolut företeelse utan grader av förståelse förekommer och går att urskilja. Detta förstärks ytterligare vid 3-poängsfrågor, där den avancerade förståelsen urskiljs från en enklare men nöjaktig för­ ståelse. Vidare betonas vikten av skriftliga bevis för bedömningen, vilket i detta sammanhang betyder att endast det som eleven faktiskt skrivit kan bedömas. Med andra ord får inte bedömaren tillåta sig att tillskriva eleven förståelse – eller bristande förståelse, utan påtagligt stöd för det i det svar som eleven har skrivit.

20  Bedömning

Flik3_Luppmanual.indd 20

10-07-06 11.12.57


Allmänna bedömningsprinciper för öppna 3-poängsfrågor ✦ 3 poäng – omfattande förståelse visad

Dessa svar visar på en omfattande förståelse av det som efterfrågas i ­texten. De innehåller alla delar som uppgiften kräver och uttrycker för­ ståelse av idéer och information som är förhållandevis komplex, abstrakt eller betydelsefull för textens tema eller huvudämne. I dessa fall går ­svaren utanför en bokstavlig förståelse av texten och de ger påtagligt ­skriftligt stöd för tolkningar, slutsatser eller värderingar när uppgiften kräver det. ✦ 2 poäng – nöjaktig förståelse visad

Dessa svar visar på en nöjaktig förståelse av det som efterfrågas i texten. De kan innehålla alla delar som uppgiften begär, men saknar bevis på en mer avancerad förståelse av textens idéer eller innehåll. Eller så ger de ett visst stöd för att förståelsen sträcker sig bortom det bokstavliga, men den skriftliga framställningen är inte tillräckligt övertygande för att betraktas som bevis för en omfattande förståelse.

3

✦ 1 poäng – minimal förståelse visad

Dessa svar visar på en minimal förståelse av det som efterfrågas i texten. De kan visa förståelse för vissa specifika idéer eller fakta i texten på en bokstavlig nivå, men svaren visar inte på några kopplingar mellan dessa idéer och fakta. När uppgiften kräver att svaret underbyggs av informa­ tion i texten kan dessa svar innehålla bristande bevis eller bevis utan direkta samband med texten. ✦ 0 poäng – önskad förståelse ej visad

Dessa svar visar inte tillräcklig förståelse av det som efterfrågas i texten. Svaren kan innehålla delar av sådant som efterfrågas, men bedöms i ­förhållande till textens idéer eller information som felaktiga eller otill­ räckliga. Svaren kan också sakna koppling till uppgiften eller vara alltför vaga för att kunna utgöra bevis på förståelse. 0 poäng ges även till icke tolkbara svar, så som överstrukna svar, raderade svar, oläsliga svar, teckningar och klotter.

Bedömning  21

Flik3_Luppmanual.indd 21

10-07-06 11.12.57


Motsägelsefulla belägg Vissa elever kan ge svar som motsvarar alla de krav som ställs för att få höga poäng på en fråga, men inkluderar dessutom information som är felaktig eller saknar koppling till frågan. Den allmänna regeln är att bortse från dessa felaktiga eller orelaterade delar av svaret och istället basera poängsättningen på de godtagbara delarna i svaret. Undantag från denna regel ska göras då den godtagbara andelen i svaret är mindre än den icke godtagbara, eller om den felaktiga eller orelaterade delen uttrycker raka motsatsen till det godtagbara. I vissa fall kan svaret vara ett tecken på att eleven helt enkelt är alltför osäker på vad som efter­ frågas och därför garderar sig med flera olika svar. Sådana svar bör inte erhålla den högsta poängen som frågan kan ge.

Att observera och bedöma rätt saker Att observera och bedöma rätt saker i elevsvar är mycket viktigt för ­kvaliteten och giltigheten i resultaten. I själva bedömningsmomentet finns ett antal fallgropar som kan påverka tillförlitligheten i bedömningen. Som bedömare bör du vara ­medveten om dessa fallgropar, och vad du kan göra för att bevara ­kvaliteten och giltigheten: 1. De skriftliga svaren som hör till de öppna frågorna kan avvika på flera sätt från de vanliga skrivreglerna. Det kan handla om märkliga meningar, udda ordval och felstavningar. Med tanke på de tidsmässiga begränsningarna vid provtillfället måste man betrakta elevernas skrift­ liga svar som ett ”första utkast”, och då får man räkna med skrift­ språkliga ofullständigheter. Som bedömare måste du tänka på att det inte är skrivförmågan du ska bedöma, utan läsförmågan. Bortse därför så långt som möjligt från bristande kvaliteter i den skriftliga framställ­ ningen.   Däremot kan du vid sidan av bedömningen av läsförståelsen föra noteringar om sådana regler för skriftspråket som dina elever behöver känna till och öva på. 2. Vissa elever kan ge svar som visar att de har förstått texten, men de svarar ändå inte på själva frågan. I dessa fall är det viktigt att du som bedömare håller dig till bedömningsanvisningarna och inte ger poäng till vare sig intressanta eller ens insiktsfulla svar som inte har med ­frågan att göra. 3. Som bedömare kommer du att poängsätta alla svar som en och samma elev har givit. Det är då viktigt att du håller isär det ena svaret från det andra. Det är alltför lätt att låta en bedömning färgas av tidigare obser­ vationer snarare än av de belägg som eleven framfört för just denna fråga. Det leder till att bedömningen kommer att baseras på antagan­ den snarare än verkliga belägg, vilket naturligtvis påverkar tillförlit­ ligheten. Genom att vara uppmärksam på just detta kan det också und­ vikas. Som tankemodell kan man ”låtsas” att varje svar kommer från en ny och okänd elev.

22  Bedömning

Flik3_Luppmanual.indd 22

10-07-06 11.12.57


Hur ska man tolka icke-svar? När man översätter elevers prestationer till poäng så kan poängen bidra med information om vad en elev förstår eller klarar av. I detta avseende utgör frågor som lämnats utan svar ett särskilt problem. De bidrar med mer osäkerhet än vad andra svar gör. Men, en närmare granskning kan ge ytterligare värdefull information till dig som lärare. Har elever i din klass lämnat många uppgifter utan svar? När bedömningen är gjord, se på ditt Bedömningsprotokoll hur många 0-poängare som är icke-svar. Är det många? Är det vissa elever som inte ger svar? Skriv ner dina observationer. Att frågor som lämnats utan svar fått 0 poäng är inte så konstigt. Men frågan är vad du fått veta om elevernas läsförståelse. De har ju inte bidragit med någon tolkbar information om sin förståelse. Deras 0 poäng utgör inget bevis för att de inte förstått det som uppgiften frågar efter. Om många icke-svar återfinns på de sista uppgifterna kan det vara ett tecken på att tiden varit för knapp, att motivationen tagit slut eller att uppgifterna är mer krävande rent skriftligt. Tolkningsmöjligheterna är många. Uppföljningen av de elever som inte visar sin förståelse är särskilt ange­ lägen för att du ska kunna ge adekvat stöd och hjälp. Kanske väljer du att låta barnen arbeta med liknande frågor och texter för att både kontrol­ lera och hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse i detta avseende.

3

Är det framförallt på frågorna i slutet som svar saknas? Är det vissa frågor som inte besvarats? Ser du något mönster? Notera dina reflek­ tioner över de icke-svar du har.

Bedömning  23

Flik3_Luppmanual.indd 23

10-07-06 11.12.57


Den här boken tar sikte på den läsförståelseutveckling som tar vid efter att eleven erövrat den grundläggande lästekniken. Hur kan läsförståelse observeras och bedömas? Hur kan dessa observationer och bedömningar användas i läsundervisningen? För att bli skicklig på att observera, bedöma och utveckla läsförståelse krävs en hel del träning för att skärpa iakttagelseförmågan och trimma nödvändiga analytiska färdigheter. Observationsmetoderna som presenteras är desamma som används i den återkommande internationella studie av elevers läskompetens som kallas PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). Boken kan läsas separat, men som komplement finns också en manual innehållande kopieringsunderlag med de läsprov som användes i PIRLS 2001 samt bedömningsanvisningar till dessa. De är utformade utifrån vad forskningen idag vet om läsförståelse, läsutveckling och framgångsrik läsundervisning. Proven är avsedda att kunna användas i åk 2–5. Ingegärd Nilsson har lång erfarenhet av under visning i grundskolan och i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hon har under sin lärar tid arbetat med skolutveckling och lärarfor tbildning och har ett särskilt intresse för elevers läs- och skrivutveckling. Både Nilsson och Längsjö har medverkat i bedömningsarbetet av elevers läsförståelse i den internationella läsundersökningen från 2001.

Eva Längsjö har lång erfarenhet av under visning i grundskolan och i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hennes arbete har hela tiden präglats av frågan om vad som konstituerar en bra lärare. Jämsides med intresset för elevers läs- och skrivutveckling ligger arbete med skolutveckling och lärares kompetensutveckling. Längsjö har medverkat som författare i olika läromedel för lärarutbildning och för lärares kompetensutveckling.

Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. I sin forskning arbetar han bland annat med analys och bedömning av kunskaper och färdigheter på nationell nivå samt utvärdering av utbildningseffekter. Han har även undersökt resursers betydelse för pedagogiska resultat och dragit slutsatsen att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla resursfaktorn.

Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

LÄRARE LÄR

Observera • Bedöma • Utveckla

Monica Rosén • Eva Längsjö • Ingegärd Nilsson • Jan-Eric Gustafsson

Att kunna bedöma och utveckla elevers läsförståelse är en av svensklärarens viktigaste uppgifter.

Denna manual utgör tillsammans med huvudboken Läsförståelse under luppen ett värdefullt verktyg i arbetet med att bedöma och utveckla läsförståelsen hos elever i årskurs 2−5. Här finner du det material som du kan läsa om i huvudboken och som ingick i den internationella läsundersökningen PIRLS 2001. Materialet har utvecklats av framstående forskare på området, och innehållet stämmer väl överens med de nya riktlinjerna för svenskämnet. I manualen finns, förutom texter med tillhörande frågor, även anvisningar för läsprovens genomförande samt tydliga bedömningsanvisningar. Genom att använda läsproven stärker du din förmåga att arbeta medvetet med läsförståelse och dina elever utvecklar nya strategier för att förstå och tolka det de läser. Texterna som används i detta material är av olika typer:

• LÄSFÖRSTÅELSE under luppen Manual

Läsförståelse under luppen Monica Rosén är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är främst inriktad på elevers läskompetens på nationell och internationell nivå. Hon har tillägnat sig stor erfarenhet av bedömning av elevers läsförståelse genom projektledarskapet för Sveriges medverkan i den internationella läsundersökningen PIRLS som genomfördes 2001. I Sverige deltog cirka 17 500 elever i åk 3–4.

LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Manual till

LÄRARE LÄR

LÄRARE LÄR

Observera • Bedöma • Utveckla

• Rosén/Längsjö/Nilsson/Gustafsson LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Manual till

LÄRARE LÄR

LÄSFÖRSTÅELSE UNDER LUPPEN

Läsförståelse under luppen Testmaterial och bedömningsmallar

Haren varnar för jordbävning – en spännande, skönlitterär

berättelse i form av en fabel Fågelungarnas nätter – en beskrivande och förklarande,

dokumentär text Mössen som var upp och ner – en rolig och underfundig

skönlitterär berättelse Nordälvsleden – en beskrivande och informerande text

med illustrationer, tabell, karta Författarna till Läsförståelse under luppen är samtliga verksamma vid Göteborgs universitet: Monica Rosén Professor i pedagogik Eva Längsjö Universitetsadjunkt, låg- och mellanstadielärare Ingegärd Nilsson Universitetsadjunkt, lågstadie- och speciallärare Jan-Eric Gustafsson Professor i pedagogik

Monica Rosén • Eva Längsjö • Ingegärd Nilsson • Jan-Eric Gustafsson

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-41229-3

9 789127 412293

LUPP Manual omsl.indd 1

10-07-06 13.14.48

9789127412293