9789144089799 by Smakprov Media AB

Kvantitativ metod från början Kvantitativ metod betraktas av många som mycket komplicerat och svårförståeligt. Denna introduktionsbok är skriven utifrån övertygelsen att så inte är fallet. Med bokens hjälp kan läsaren genomföra en kvantitativ undersökning och göra enkla analyser av insamlade data. I boken sätts kvantitativ metod i ett sammanhang som visar förhållandet till vetenskaps- och ämnesteori. Som en röd tråd i boken löper forskningsprocessen – från problemformulering, teori- och metodval via datainsamling till analys av variabler samt presentation av resultat. För att konkretisera forskningsprocessen avslutas varje kapitel med övningar som vägleder läsaren genom denna process. Författaren tar också upp kritisk granskning av kvantitativa undersökningsresultat och visar hur man kan använda dataprogrammet SPSS för att lagra och analysera data. Denna tredje upplaga har uppdaterats för att kunna användas tillsammans med SPSS version 21.

Annika Eliasson | Kvantitativ metod från början

Annika Eliasson är filosofie doktor i sociologi och extern lektor i metod vid Institut for Statskundskab, Københavns universitet. Hon har tidigare undervisat i kvantitativ metod inom bl.a. statvetenskap och arbetsvetenskap vid Malmö högskola.

Kvantitativ metod från början

Kvantitativ metod från början vänder sig i första hand till studenter i samhällsvetenskapliga ämnen samt yrkesutbildningar som lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildningarna men kan användas av alla med intresse för kvantitativa metoder.

Tredje upplagan

3:e uppl.

Art.nr 32323

Annika Eliasson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08979-9_01_cover.indd 1

2013-05-03 12.03

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32323 ISBN 978-91-44-08979-9 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2006, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Ford Prefect/shutterstock.com Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-08979-9_01_book.indd 2

2013-05-03 09:19

Innehåll

Inledning 5 Bokens syfte 5 Bokens uppläggning 6 K apitel 1

Kom igång med en undersökning 9

Problemformulering 10 Teorival 11 Operationalisering 12 Hur fungerar undersökningen? 14 Övningar 17 K apitel 2

Kvantitativa och kvalitativa metoder 21

Kvalitativa metoder 22 Kvantitativa metoder 28 Övningar 32 K apitel 3

Samla in kvantitativa data 35

Att samla in kvantitativa data 36 Urval 44 Att använda sig av data som andra samlat in 53 Att använda SPSS för att genomföra en undersökning 56 Övningar 65

978-91-44-08979-9_01_book.indd 3

2013-05-03 09:19

Innehåll K apitel 4

Analysera enskilda variabler 67

Analys av en variabel 67 Diagram och tabeller 70 Att generalisera mätvärden från stickprov till population 73 Att analysera variabler i SPSS 75 Övningar 87 K apitel 5

Analysera två variabler 89

Analys av två variabler 90 Diagram och tabeller 100 Att pröva hypoteser 102 Att analysera samband mellan variabler i SPSS 111 Övningar 137 K apitel 6

Redovisa och granska kvantitativa resultat 141

Att redovisa, tolka och dra slutsatser av sitt material 141 Att kritisera kvantitativa undersökningar 146 Till sist 151 Övningar 152

Appendix – formler 155 Sakregister 159

978-91-44-08979-9_01_book.indd 4

2013-05-03 09:19

Inledning

Bokens syfte Den här boken har ett dubbelt syfte. Dels vill den förmedla ett vanligt sätt att gå tillväga när man gör undersökningar, något som de flesta studenter på olika samhällsvetenskapliga utbildningar ställs inför någon gång under utbildningens lopp. Dels vill den förmedla en del grundläggande kunskaper om kvantitativa metoder – metoder som går ut på att mäta egenskaper med siffror – och om hur sådana metoder kan användas i undersökningar. Ibland stöter man på uppfattningen att detta är svårt, både (bland studenter) att lära sig och (bland lärare) att lära ut, och att det kräver en enorm matematisk fallenhet och ett närmast sjukligt intresse för siffror. Den här boken vill också försöka visa att det inte behöver vara så, utan att snart sagt vem som helst med lite träning kan få en förståelse för vad man kan göra med kvantitativa metoder, vad de lämpar sig till, vad de inte lämpar sig till och förhoppningsvis också hur man kan förhålla sig till resultat från kvantitativa undersökningar på ett kritiskt granskande sätt. Det sista är inte minst viktigt ur en demokratisk synvinkel: praktiskt taget varje dag presenteras resultat från sådana undersökningar i nyhetssändningar, tidningar och andra medier och ofta kommer de sedan att ligga till grund för beslut inom politiken, företag och andra organisationer. Utan yrkeskunniga människor (och andra) som kan stå för en sådan kritisk granskning finns det en risk för att beslut tas på ett alltför bräckligt underlag. De negativa följderna av sådana beslut drabbar sedan i förlängningen samhället och dess medlemmar. Därför är detta ytterst en fråga om demokrati – att människor ska ha möjlighet att ta ställning till olika beslutsmöjligheter och deras konsekvenser och att kunna göra sina åsikter hörda. © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08979-9_01_book.indd 5

2013-05-03 09:19

Inledning

Hur ska då boken uppnå detta syfte? Dels genom att sätta in metoderna i ett sammanhang, nämligen undersökningsprocessen, dels genom att uppmuntra studenterna till att själva arbeta praktiskt med kvantitativa metoder, allt för att göra det lättare för studenterna att genomföra undersökningar på egen hand efter utbildningens slut. Att välja metod är (och bör) nämligen inte vara det första beslutet man tar i en undersökning – dessförinnan måste man fatta flera viktiga beslut som får följder för hela undersökningen. Genom att följa undersökningsprocessen från start till mål går det lättare att se hur de beslut man fattar under undersökningens gång får konsekvenser senare under undersökningen. Därigenom ökar också (förhoppningsvis) förståelsen för var det senare är möjligt och berättigat att genomföra en kritisk granskning. Genom att varje kapitel avslutas med ett par uppgifter, dels till den som arbetar på egen hand, dels till dem som arbetar tillsammans i en grupp, hjälper boken också till med att aktivera studenterna, något som är helt nödvändigt för att lära sig. Ju mer aktiv en student är, desto mera lär studenten sig och desto bättre sitter kunskaperna och färdigheterna i efteråt – detta gäller verkligen när man arbetar med kvantitativa (och andra) metoder!

Bokens uppläggning Boken har sex kapitel. Det första kapitlet tar upp de första stegen i undersökningsprocessen: hur man formulerar en problemställning, vilken användning man har av teorierna inom ens ämnesområde och hur teorierna kan hjälpa en att bilda användbara begrepp för undersökningen. (Här bör det kanske nämnas att det är bra att använda den här boken tillsammans med den teoretiska litteratur som har betydelse i undersökningssammanhanget.) I sammanhanget tar boken också upp de grundläggande frågeställningarna om ens undersökning är pålitlig (reliabilitet), d.v.s. att den går att upprepa under samma omständigheter och då ge likartat resultat, och om den verkligen undersöker det som den har för avsikt att undersöka (validitet). Nästa kapitel tar upp kvalitativa och kvantitativa metoder, hur de förhåller sig till varandra, hur de fungerar tillsammans och vad man bör tänka på när det gäller att välja metod. De här båda kapitlen kan eventuellt också användas i samband med undervisning i olika kvalitativa metoder. Det tredje kapitlet inleder bokens mer kvantitativa del. Här ligger tonvikten på att förbereda och genomföra undersökningen: olika sätt att samla 6

978-91-44-08979-9_01_book.indd 6

2013-05-03 09:19

Inledning

in kvantitativa data, olika slags variabler (d.v.s. det som undersökningen mäter) och olika sätt att göra ett urval, om det är nödvändigt för att kunna genomföra undersökningen. Dessutom tar kapitlet upp källor till färdiga datamaterial. Till slut följer ett avsnitt om att göra urval med hjälp av SPSS och att lägga in egna data i SPSS (den här boken använder SPSS version 21). Det fjärde kapitlet handlar om hur man analyserar enstaka variabler, hur de kan åskådliggöras i olika slags diagram och tabeller samt de viktigaste värdena man kan använda för att beskriva en variabel. Nästa kapitel handlar istället om hur man analyserar två variabler tillsammans: hur de kan illustreras i diagram och tabeller, om det finns ett orsakssamband mellan dem och om olika sätt och mått för att mäta ett eventuellt samband när man försöker prova sina antaganden (hypoteser). Dessa båda kapitel visar också hur SPSS kan ta fram mått, tabeller och diagram. Det avslutande kapitlet handlar om hur man redovisar, tolkar och drar slutsatser från sin undersökning, liksom något om kritiskt förhållningssätt till undersökningar genomförda med kvantitativa metoder. Även detta kapitel kan eventuellt också användas i samband med kvalitativ metod undervisning. För den matematiskt intresserade följer till sist ett Appendix med formler för de olika beskrivande mått som boken tar upp, detta för att formlerna inte ska betunga den övriga texten.

978-91-44-08979-9_01_book.indd 7

2013-05-03 09:19

978-91-44-08979-9_01_book.indd 8

2013-05-03 09:19

Kapitel 2

Kvantitativa och kvalitativa metoder

I det här kapitlet kommer du att få lära dig grunderna för kvalitativa och kvantitativa metoder, i vilka sammanhang de fungerar bäst och olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder i en undersökning, allt för att du ska kunna göra ett väl övervägt metodval för din fortsatta undersökning. Skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder är, enkelt uttryckt, att kvantitativa metoder sysslar med sådant som går att beskriva med siffror, medan kvalitativa metoder sysslar med sådant som går att beskriva med ord. Kvantitativa metoder passar särskilt bra för att göra generaliseringar utifrån en mindre grupp. Kvalitativa metoder passar däremot bra för att tränga på djupet, när det inte är viktigt att kunna generalisera vidare utanför en viss grupp, miljö eller annat sammanhang. Det finns en uppsjö av metoder inom såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Den här boken gör inte anspråk på att vara heltäckande, framför allt inte när det gäller kvalitativa metoder. Genom att boken presenterar några vanliga kvalitativa metoder och de mest grundläggande kvantitativa metoderna kan du i alla fall bilda dig en uppfattning om hur du kan använda dem, antingen var för sig eller tillsammans. På så vis får du det lättare att bestämma dig för vilken eller vilka metoder som passar bäst i din undersökning. Metodvalet hänger delvis samman med valet av teori – en del teorier fungerar bättre ihop med kvantitativa metoder, andra fungerar bättre tillsammans med kvalitativa metoder. Detta är också en vetenskapsteoretisk fråga: teorier som fungerar bäst ihop med kvantitativa metoder har en kunskapssyn som går ut på att kunskap bäst uppnås genom att mäta ”brett” och därigenom kunna generalisera från en liten grupp till en stor. Kunskapssynen inom de teorier som fungerar bäst ihop med kvalitativa metoder går däremot ut på att kunskap bäst uppnås genom att gå på djupet och söka sammanhang, där nyansering och ingående kännedom om hur företeelser hänger samman spelar en viktig roll. Mer om detta kan du läsa i vetenskapsteoretisk speciallitteratur.

978-91-44-08979-9_01_book.indd 21

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

Kvalitativa metoder De två vanligaste kvalitativa metoderna inom samhällsvetenskapen är observationer och intervjuer. Vid observationer kan observatören vara mer eller mindre deltagande. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade, beroende på hur intervjuaren lägger upp intervjun. Något de har gemensamt är att de kan ligga mer eller mindre nära kvantitativa undersökningar. I observationssituationen befinner observatören sig någonstans på en skala mellan renodlad observatör och renodlad deltagare, där den renodlade observatören kan, om det skulle passa, välja att använda sig av kvantitativa metoder. Vid en intervju, där intervjuaren använder sig av en frågeguide eller frågelista, kan intervjuaren genom att göra guiden/listan mycket strukturerad och detaljerad i princip genomföra en kvantitativ undersökning. Det är observatörens/deltagarens sak att avgöra var på skalan hon eller han vill lägga sig. På samma sätt är det intervjuarens sak att bestämma hur strukturerad eller ostrukturerad en intervju ska vara. Situationen, frågeställningen, teorin och de undersökta variablerna inverkar också.

Observationer

Vid observationer gör observatören eller observatörerna iakttagelser i eller av en miljö (eller flera) och noterar dem på något sätt. Observationerna utgår från de variabler som framkommit vid operationaliseringen. Det är viktigt att dokumentera observationerna på något sätt, t.ex. genom anteckningar eller observationsprotokoll (i så fall blir undersökningen närmast kvantitativ). Spara eller kopiera om möjligt också skriftliga dokument, ifall de utgör underlaget för observationerna, så att det går att gå tillbaka till dessa ursprungskällor. Observatören kan alltså förhålla sig mer eller mindre deltagande i förhållande till den miljö hon eller han studerar. Grovt sett finns det fyra olika sätt att förhålla sig till observatörsrollen: Den renodlade deltagaren engagerar sig fullt ut i den omgivande miljön. Hon eller han gör egentligen inga avsiktliga observationer som dokumenteras, så i ordets strikta betydelse är den renodlade deltagaren ingen obser22

978-91-44-08979-9_01_book.indd 22

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

vatör. Varje människa kan sägas vara en renodlad deltagare i sitt eget liv, så länge hon eller han inte observerar och dokumenterar det på något genom reflekterat sätt. Den observerande deltagaren är, liksom den renodlade deltagaren, engagerad i den omgivande miljön. Skillnaden mellan dem är att den observerande deltagaren har bestämt sig för att iaktta den miljö hon eller han verkar i och att dokumentera detta på ett sådant sätt att det senare går att återvända till detta material för att analysera det. I Sverige kan Per Gahrton tjäna som ett exempel på den observerande deltagaren: på 1970-talet var han folkpartistisk riksdagsledamot och dokumenterade denna tid i en dagbok, som han senare använde som underlag för sin avhandling Riksdagen inifrån (1993). Det som kännetecknar den observerande deltagaren är just att hon eller han verkligen deltar och fyller en funktion i den iakttagna miljön; i Gahrtons fall alltså Riksdagen. Den deltagande observatören förhåller sig påtagligt mer passivt till omgivningen än vad den observerande deltagaren gör. Observatören är närvarande i miljön, där hon eller han koncentrerar sin uppmärksamhet på att göra observationer och dokumentera dem. Liksom den observerande deltagaren verkligen deltar, när allt kommer omkring, i den omgivande miljöns aktiviteter, så förhåller sig den deltagande observatören sig just observerande till denna miljö – observationerna är huvudsaken för den deltagande observatören. Den deltagande observatören har ingen naturlig funktion i den miljö hon eller han observerar, men kan dock agera i den omgivning hon eller han befinner sig i för att få fram uppgifter som kan förklara de gjorda iakttagelserna. Förmodligen är detta det vanligaste förhållningssättet för en observatör. Den renodlade observatören förhåller sig genomgående passivt till omgivningen, utan att påverka den på något sätt. Några exempel på detta: ibland kan observatören iaktta en miljö utan att själv kunna iakttas, t.ex. vid vissa psykologiska experiment. Observatören kan också söka efter spår av mänsklig aktivitet i form av t.ex. dagböcker, tidningsnotiser, insändare och bloggar. På ett liknande vis arbetar bl.a. historiker och arkeologer, när de undersöker dokument och andra lämningar av mänsklig aktivitet från förfluten tid. Sedan kan observatören samla in data från andra källor, s.k. sekundärdata, för att analysera utifrån sina egna utgångspunkter. I alla dessa situationer har naturligtvis observatören ingen möjlighet att påverka omgivningen, utan © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08979-9_01_book.indd 23

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

kan studera den utan att utöva något som helst inflytande på den. Fördelen med detta är naturligtvis att materialet vanligtvis är autentiskt, något som förbättrar reliabiliteten och validiteten. Nackdelen är att ”avsändaren” – den som materialet ursprungligen kommer från – kan ha haft egna avsikter med materialet. Eftersom detta kan påverka tolkningen är källkritiken viktig. Den renodlade observatören har en sak gemensam med den kvantitative undersökaren, nämligen distansen till undersökningsmaterialet, d.v.s. de data som analysen kommer att bygga på. Därför fungerar detta material ofta bra även i kvantitativa analyser. I själva verket är gränserna mellan dessa fyra förhållningssätt lite flytande. Om den enskilde observatörens förhållningssätt kunde mätas på en skala, så utgör den renodlade deltagaren och den renodlade observatören ändpunkterna på den skalan. Den observerande deltagaren ligger närmre den renodlade deltagaren än vad den deltagande observatören gör. Den deltagande observatören ligger istället närmre den renodlade observatören. Oavsett var den enskilde observatören väljer att lägga sig på skalan, är det bra att vara medveten om vad de olika förhållningssätten säger om observatörens förhållande till omgivningen.

Data man själv samlar in för att analysera, där man själv kontrollerar hela undersökningsprocessen, kallas för primärdata, medan sekundärdata ursprungligen samlats in av andra som analyserat dem utifrån sina egna utgångspunkter. Detta kan ställa till problem, eftersom under sökaren blir bunden av hur den ursprungliga insamlingen av data gjorts, vilka begrepp och variabler som använts o.s.v. – de kanske lämpar inte sig fullt ut för den aktuella situationen.

Intervjuer

Vid kvalitativa intervjuundersökningar samtalar intervjuaren med den intervjuade om frågor och ämnen, som (åtminstone delvis) intervjuaren bestämt i förväg. Även om de flesta intervjuer görs med enbart en intervjuad, så går det också att göra s.k. gruppintervjuer, där flera intervjuade deltar. Ibland kan sådana intervjuer vara mer upplysande än intervjuer med enskilda inter24

978-91-44-08979-9_01_book.indd 24

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

vjuade, eftersom gruppintervjuer kan säga något om hur människor resonerar i grupp, något som enskilda intervjuer har svårare att komma åt. Intervjuer bör dokumenteras på något sätt: ofta genom inspelning, men om detta inte är möjligt kan anteckningar förda under intervjun vara ett alternativ. Om en intervju ska spelas in, bör den intervjuade ha lämnat sitt samtycke till detta innan intervjun börjar. Då är det också bra att fråga hur hon eller han ställer sig till att bli citerad från intervjun. En fördel med att spela in en intervju är att det då blir möjligt att citera den intervjuade ordagrant, om det lämpar sig i rapporten. Dessutom går det att gå tillbaka till inspelningen om det skulle vara oklart vad som egentligen sagts. Å andra sidan tar det tid att skriva ut intervjuer. Anteckningar kan fungera bra som dokumentation, särskilt om intervjun är kort och/eller mycket strukturerad. Nackdelen är att det inte går att citera den intervjuade ordagrant (annat än om ett direkt citat skrivits ned, samtidigt som det är praktiskt taget omöjligt att efteråt styrka vad den intervjuade verkligen sagt). Oavsett om en intervju spelas in eller dokumenteras genom anteckningar är det lämpligt att identifiera varje intervju genom att ange när, var och med vem den gjorts – kanske också hur det går att nå den intervjuade senare, om det skulle behövas. Intervjuaren kan eventuellt också efteråt anteckna sina intryck av intervjun – sitt omedelbara intryck av intervjun, de spontant viktigaste påståendena, slutsatserna och övriga intrycken samt oförutsedda händelser, såsom om något överraskande inträffat eller om den intervjuade sagt något oväntat. Det kan ge lite perspektiv på vad som kommit fram under intervjun. När intervjun är utskriven eller dokumenterad på något annat sätt kan det vara bra att låta den intervjuade få ta del av detta för att undvika eventuella missförstånd. Om undersökaren senare vill citera den intervjuade direkt i rapporttexten är det också lämpligt att låta henne eller honom läsa igenom citatet för godkännande. För att citera den intervjuade under sitt verkliga namn krävs också hennes eller hans samtycke till detta, särskilt om hon eller han inte är en offentligt känd person. (Annars går det också att beteckna den intervjuade med exempelvis kön, yrke och/eller ålder, t.ex. lärare 38 år.) Beroende på syftet med intervjun kan intervjuaren välja att genomföra intervjun på ett mer eller mindre strukturerat sätt. Ju mer strukturerad intervjun är, desto mer aktiv brukar intervjuaren vara i intervjusituationen. © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08979-9_01_book.indd 25

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

Strukturen framgår av den intervjuguide, som intervjuaren följer och som bygger på variablerna från operationaliseringen. Ju kortare intervjuguide, desto mindre strukturerad är intervjun, medan en extremt strukturerad guide rentav kan användas för att samla in kvantitativa data. I stora drag brukar man skilja mellan ostrukturerade intervjuer, semi- eller halvstrukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer. Den helt ostrukturerade intervjun liknar på det hela taget ett vanligt samtal mellan intervjuaren och den intervjuade, där samtalet rör sig fram och tillbaka kring det ämne intervjun behandlar. Om intervjuguiden bara innehåller någon enda fråga, så är detta en mycket användbar intervjuform. Ett exempel är s.k. livshistorieintervjuer, där frågan är: Vad har hänt under ditt liv? Ofta kallas denna slags intervjuer för djupintervjuer, eftersom de ger möjlighet att gå på djupet utan att någon struktur hämmar intervjun. I en ostrukturerad intervju har en god intervjuare stora möjligheter att komma åt den intervjuades världsbild och egna uppfattningar om hur saker och ting förhåller sig genom att fråga vidare tills ämnet är uttömt. Den semi- eller halvstrukturerade intervjun är mera styrd än den ostrukturerade intervjun. Intervjuguiden omfattar flera frågor för intervjuaren att gå igenom och kan därför täcka in fler områden än en ostrukturerad intervju. Därför kan det vara svårt att tömma ut var och en av dessa frågor lika fullständigt som vid en ostrukturerad intervju. Precis som i den ostrukturerade intervjun kan dock intervjuaren gå på djupet genom att fråga ut den intervjuade utifrån frågorna i intervjuguiden så långt som den intervjuade medger. Därför kallas även dessa intervjuer ofta för djupintervjuer. Den strukturerade intervjun har ett i detalj genomarbetat frågeschema, där intervjuaren sällan har möjlighet att fråga vidare på det sätt som djupintervjuer möjliggör. Dessutom binder det strukturerade frågeschemat upp intervjuaren, som inte kan följa upp intressanta och/eller oväntade svar, eftersom frågeschemats struktur knappast kan ändras när datainsamlingen satt i gång – sådana förändringar skulle göra det svårt att jämföra olika intervjuer. Om svarsalternativen därtill är strukturerade binder de upp intervjuaren ännu mer. Å andra sidan är dessa intervjuer lättare att genomföra och dokumentera än de två andra. Dessutom påverkar intervjuaren den intervjuade förmodligen mindre än vid andra slags intervjuer – den s.k. intervjuareffekten är lägre. Faktum är att kvantitativa datainsamlingar ofta använder sig av strukturerade intervjuer. 26

978-91-44-08979-9_01_book.indd 26

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

Ju mindre strukturerad en intervju är, desto större betydelse för resultatet får intervjuarens skicklighet som intervjuare. Detta betyder också att den tänkbara intervjuareffekten – den inverkan som intervjuaren kan ha på den intervjuades svar – är större. Samtidigt är det viktigt att intervjuaren påverkar den intervjuade så lite som möjligt – det är den intervjuade som ska komma till tals så oförvanskat som möjligt. Detta är viktigt för både validiteten och reliabiliteten. Precis som när det gäller observationer kan intervjuers grad av strukturering mätas på en skala från den ostrukturerade till den strukturerade intervjun, där gränserna mellan ostrukturerade, halvstrukturerade och strukturerade intervjuer flyter en del. Problemformuleringen, teorin och operationaliseringen får avgöra vilken grad av strukturering som passar bäst för varje undersökning. Den genomstrukturerade intervjun, som kvantitativa undersökningar ofta använder, skiljer sig mest från de andra, som lämpar sig bäst för kvalitativa undersökningar. Vad är kvalitativa metoder bra för?

Kvalitativa metoder kommer bäst till sin rätt när det gäller att komma åt sammanhang som kräver förståelse och som inte uppenbarar sig på en gång utan bara blir tydliga undan för undan. De största fördelarna med kvalitativa metoder är dels att de är flexibla – de går att anpassa efter situationen och hur undersökningen utvecklar sig, dels att det går att samla in material så länge det behövs, fram tills dess att det uppenbarligen inte finns mer att hämta. Kvalitativa metoder är också flexibla på så sätt att de fungerar bra att kombinera med andra metoder, både kvalitativa och kvantitativa. Dessutom kan den som genomför en undersökning med kvalitativa metoder ofta välja vilken nivå hon eller han vill lägga sig på, oavsett om det gäller observationer, intervjuer eller andra kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder är bra på att undersöka företeelser som kvantitativa metoder inte kommer åt, företeelser som är svåra eller omöjliga att kvantifiera (fastställa mängden av). Däremot lämpar de sig mindre väl i sammanhang där det är viktigt att kunna mäta med siffror eller generalisera till större sammanhang – då fungerar kvantitativa metoder bättre.

978-91-44-08979-9_01_book.indd 27

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

Kvantitativa metoder Kvantitativa metoder omfattar en mängd mer eller mindre matematiskt avancerade tillvägagångssätt för att analysera siffror och uppgifter som kan betecknas med siffror. Även om det finns många synnerligen matematiskt krävande kvantitativa analysmetoder, som den här boken inte går in på, går det att med ganska enkla medel visa på hur olika kvantitativa variabler fördelar sig inom en grupp människor, föreningar, organisationer, företag, kommuner, länder e.d. Kvantitativa metoder betecknar också olika sätt att samla in kvantitativa data, där enkät- och intervjuundersökningar är de vanligaste. En enkät- eller intervjuundersökning består av ett frågeformulär, där frågorna utgår från de variabler som framkommit vid operationaliseringen. (Nästa kapitel går mer konkret in på hur detta går till.) Vid intervjuundersökningar kan intervjuaren t.ex. ringa upp eller komma hem till den tillfrågade för att ställa frågorna i formuläret till henne eller honom. Vid enkätundersökningar får den tillfrågade istället frågeformuläret i tryckt form t.ex. hem med posten. Det går också att genomföra enkätundersökningar genom att lägga ut frågeformuläret i nätbaserad form på Internet, där den tillfrågade sedan anger sina svar. Även om tillvägagångssätten skiljer sig åt, så har detta knappast någon betydelse för frågeformulärets utformning. Däremot kan tillvägagångssättet påverka undersökningens utfall – hur många och vilka som svarar. Det är viktigt att få så många svar som möjligt och att fånga in alla grupper bland de tillfrågade lika bra, eftersom kvantitativa undersökningar oftast vill uttala sig om hur utbredda olika förhållanden och attityder är bland de tillfrågade. Ju färre som svarar, desto större risk för att undersökningen inte ger ett rättvisande resultat. Därför gäller det att välja ett tillvägagångssätt som ger så många svar som möjligt inom ramen för de resurser som står till buds. Intervjuundersökningar kräver resurser i form av intervjuare, något som kan kosta en del. Dessutom är de beroende av att intervjuaren lyckas komma i kontakt med den tillfrågade vid en lämplig tidpunkt (eller avtala ett passande tillfälle för en intervju). Å andra sidan brukar intervjuundersökningar ge många svar, om intervjuaren lyckas nå den tillfrågade. En annan fördel med intervjuundersökningen är att intervjuaren kan förtydliga frågan, om 28

978-91-44-08979-9_01_book.indd 28

2013-05-03 09:19

2 Kvantitativa och kvalitativa metoder

den tillfrågade har svårt att förstå den. Eftersom intervjuaren också vet hur svaren ska kodas (fyllas i i frågeformuläret), ökar dessutom undersökningens reliabilitet vid intervjuundersökningar. Enkätundersökningar är billigare att genomföra än intervjuundersökningar, eftersom de oftast bara kräver tryck- och portokostnader. (Den som har tillgång till en webbplats och behärskar tekniken kan också genomföra enkätundersökningar på Internet, även om sådana undersökningar bara når de som har tillgång till dator.) En annan fördel med skriftliga enkätundersökningar är att den tillfrågade själv kan välja när hon eller han vill fylla i frågeformuläret, eftersom det finns till hands när det passar den tillfrågade. Trots detta brukar enkätundersökningar få färre svar jämfört med intervjuundersökningar, kanske därför att den direkta mänskliga kontakten som regel saknas vid enkätundersökningar. Om undersökningen riktar sig mot någon speciell grupp människor som brukar finnas samlade, åtminstone då och då, på någon särskild plats – det kan t.ex. vara en skola eller en arbetsplats – kan det vara idé att söka upp dem där och dela ut frågeformuläret. Om den som ”äger” platsen (t.ex. lärarna, skolledningen eller arbetsgivaren) ger sitt tillstånd till att genomföra undersökningen på detta sätt eller rentav uppmuntrar de tillfrågade att delta i undersökningen brukar det gå att få in svar från de allra flesta. Därför kan det vara klokt att undersöka detta, ifall undersökningen lämpar sig för det. Genom att skicka ut påminnelser om enkäten till de tillfrågade går det också att få in fler svar – å andra sidan kostar det mer pengar. En annan nackdel med enkätundersökningar är att risken för missförstånd ökar. Dessutom förutsätter undersökningsformen att den tillfrågade förstår vad som står i frågeformuläret. Därför riskerar enkät undersökningar att missa personer som av någon anledning, t.ex. handikapp, inte kan läsa och förstå texten i frågeformuläret. Vad är kvantitativa metoder bra för?

Kvantitativa metoder fungerar bäst när det är viktigt att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet. För att kunna göra ett bra frågeformulär är det viktigt att kunna täcka in ämnet fullständigt och systematiskt med frågor för att ge frågeformuläret en tydlig struktur, liksom att förbereda undersökningen väl. Just förberedelserna är viktiga vid kvantitativa undersökningar, eftersom en undersökning knappast går att kompletteras efteråt. Kvantitativa © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08979-9_01_book.indd 29

2013-05-03 09:19

Annika Eliasson | Kvantitativ metod från början

Kvantitativ metod från början

Tredje upplagan

3:e uppl.

Art.nr 32323

Annika Eliasson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08979-9_01_cover.indd 1

2013-05-03 12.03