9789144095981

Ledning och förståelse En förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer I organisationer handlar människor alltid utifrån sin förståelse av verk­ samheten och den specifika situationen. För den chef som vill förändra och utveckla en verksamhet gäller det således att påverka organisations­ medlemmarnas förståelse av verkligheten. Denna tes har sin grund i det fenomenologiska eller förståelsebaserade synsättet på ledarskap; en veten­ s­kaplig tradition som dominerat organisationsforskningen de senaste decennierna.

I denna kraftigt omarbetade ledarskapsklassiker utvecklar författarna det förståelsebaserade synsättet på organisation och ledning och visar hur ett sådant synsätt kan utformas inom ramen för praktisk management.

Frågan som driver redogörelsen är hur förändring och utveckling i orga­ nisationer kan uppnås. Författarna argumenterar här för betydelsen av handlingsorienterade metoder då de menar att människors förståelse utvecklas på basis av erfarenheter. Ledarens uppgift blir då att stimulera till reflektion och upptäckter, vilket också innebär att de måste överge den överdrivna, men ack så vanliga, tilltron till information och anvisningar.

Art.nr 6783

Ledning och förståelse En förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer

Jörgen Sandberg Axel Targama 2:a uppl.

Andra upplagan

| Ledning och förståelse

Axel Targama är docent i företagsekonomi med en lång karriär bakom sig som lärare och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.

Hans forskning har rört utveckling och förändring i organisationer och han är författare till ett flertal böcker på det området. Mest känd är han nog som chefsutbildare och grundare av landets äldsta Executive MBA-program och Göteborgs Management­ institut. Han har också varit en flitigt anlitad föreläsare vid olika chefskonferenser.

Jörgen Sandberg Axel Targama

Jörgen Sandberg är professor i management och organisation vid University of Queensland i Brisbane. Efter doktorsexamen vid Handelshögskolan i Göteborg och ett flertal år på Handelshögskolan i Stockholm har han varit verksam som forskare i Brisbane och är en internationellt etablerad auktoritet när det gäller fenomenologiskt inriktad organisationsforskning. Han har publicerat ett stort antal artiklar och böcker rörande HRM, management och forskningsmetoder.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09598-1_01_cover.indd 1

2013-12-09 10.51

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6783 ISBN 978-91-44-09598-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 1998, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/photoslb com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2013

978-91-44-09598-1_01_book.indd 2

2013-12-05 11:48

Innehåll

Förord till första upplagan (1998) 9 Förord till andra upplagan 13 K apitel 1

Ett paradigmskifte på ledarskapsområdet? 15

En förändrad omvärld kräver en ny form av ledning 17 Global konkurrens 17 Från fysisk produktion till tjänster 18 Informationsteknologin ger nya förutsättningar 19 Kunskapsföretag som stilbildare 20 Förändrade värderingar 22 Att utveckla och administrera generella värden 23 Organisationsforskningen erbjuder en alternativ syn på arbete och ledning 24 Vad blir konsekvenserna för management? 27 Paradigmskifte inom management 29 Summering 36 Vad den här boken handlar om och inte handlar om 36 Hur boken är uppbyggd 37 Noter 38 K apitel 2

Från rationalistisk till förståelseskapande företagsledning 41

Managementpraktiken formas av outtalade grundantaganden 41 Den rationalistiska synen på management 43 Det byråkratiska arvet 43 Rötter mer än 100 år tillbaka 44

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 3

3

2013-12-05 10:13

Innehåll

Kvantitativa mått 46 Ledare som nödvändighetens redskap 46 Dualistiskt perspektiv 48 Instrumentell rationalitet som handlingsteori 49 Egenskaper förklarar beteende 50 Kognitivt perspektiv 51 Människan är ett informationsbehandlande system 52 Summering 53 Alternativet – ett förståelsebaserat perspektiv 54 Rötter i fenomenologisk filosofi 55 Tonvikt på subjektiv verklighet 56 Vår kunskap om verkligheten är en social konstruktion 57 Förståelse 58 Människor handlar inom ramen för sin förståelse av verkligheten 59 Vad har det för praktisk betydelse om man har det ena eller det andra perspektivet? 60 Rysk skattemoral 61 Koncernchefens tal till personalen vid en fusion 61 Rekrytering av en ny marknadschef 62 Några slutkommentarer 64 Noter 66 K apitel 3

Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning 69

Ekonomisk teori 69 Hur en kritik av det rationalistiska tänkandet växte fram bland svenska organisationsforskare 71 Synsätt och föreställningar styr ledares handlande 71 Affärsidétänkandet 76 En kort summering 78 Framväxten av fenomenologiskt orienterad ledningsteori på det internationella planet 78 Aktörer med en socialt konstruerad verklighetsuppfattning 78 Institutioner, berättelser och moderörelser 80 Kulturperspektivet på organisationer 82

4

978-91-44-09598-1_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

Innehåll

Förståelseskapande ledning 83 Utvecklingen inom strategiskt tänkande – ett tillämpningsexempel 84 Forskningsparadigm styr kunskapernas innehåll 88 Noter 89 K apitel 4

Människor handlar i enlighet med sin förståelse 93

Kunskap och handling i ett rationalistiskt perspektiv 94 Förståelse och handling 96 Förståelse har en cirkulär karaktär 98 Förståelse formas utifrån tidigare erfarenheter 99 Förståelse vägleder praktiskt handlande 100 Handlingar förändrar förståelsen 100 Tolkning 101 Fokusering 101 Summering 102 Hur förstår man sitt arbete? 102 Förståelse I – att optimera separata motoregenskaper 103 Förståelse II – att optimera samverkande motoregenskaper 105 Förståelse III – att optimera utifrån kundens perspektiv 108 Summering 110 Noter 112 K apitel 5

Kollektiv förståelse och kultur 113

Socialisation 113 En socialt konstruerad verklighet 114 Kollektiv förståelse som förutsättning för kollektiv verksamhet 115 Socialt skapade generella föreställningar inom ledarskap och management 118 ”Myter” 118 Institutioner och moderörelser 120 Kultur som gemensam förståelse 122 Att gestalta en företagskultur – exemplet IKEA 124 Hur bevarar man kulturen? 127 Att skapa och bibehålla en företagskultur – exemplet Google 128 Summering 134 Noter 134 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 5

5

2013-12-05 10:13

Innehåll K apitel 6

Förståelse som grund för kompetens och lärande 137

Mänsklig kompetens – en förutsättning för alla arbetsprestationer 137 Formell kompetens 138 En rationalistisk syn på kompetens 138 En kritisk granskning av den rationalistiska kompetenssynen 141 Alternativet – en förståelsebaserad syn på kompetens 143 Fenomenografiskt orienterade studier av kompetens 143 Fenomenografi som en kompetensansats 144 Några sammanfattande kommentarer 148 Kollektiv kompetens 148 Lärande och förståelse 151 Förståelse styr också lärande 151 Hur förstår vi lärande – att memorera fakta eller tolka verkligheten? 152 Läransats och lärutfall 153 Kunskap och lärande är situationsbundna 154 En återblick på motoroptimerarna 155 Reflektion har en nyckelroll 156 Noter 157 K apitel 7

Att få till stånd en förändrad förståelse – några fallgropar 159

Förkärlek för principen teori och tillämpning 159 Skillnader i förståelse är av kvalitativ karaktär 161 Förståelse kan inte överföras på samma sätt som information och faktakunskap 162 Förstärkning respektive omprövning av förståelse 163 Ny information förändrar inte utan vidare vår förståelse 166 Kompetensfällan 168 Förståelsen är situationsbunden 170 Vår förståelse påverkas av det egna handlandet 172 Förståelse är kopplad till vår identitet 173 Vi försvarar vår rådande förståelse 177 Förståelse kan fungera som tankens fängelse 179 Noter 183

6

978-91-44-09598-1_01_book.indd 6

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

Innehåll K apitel 8

Metoder för att påverka människors förståelse i organisationer 185

Tänkbara metoder – en översikt 185 Att påverka förståelse i traditionell kunskapsinriktad utbildning 188 Verbala budskap från ledningens sida 191 Direkt information från ledningen 191 Budskap i textform: vision, värderingar och policy 194 Texter tolkas via sociala processer 196 Metoder för att stimulera kreativt tänkande 197 Delaktighet i den verbala kommunikationen 201 Dialog som en metod för att utveckla förståelse 201 Utbildningsformer med inslag av aktiv handling 204 Erfarenhetsbaserat lärande i organiserad utbildning 204 Att utveckla förståelse via lärande i praktisk verksamhet 211 Självförtroendeträning 211 Att lära av andra i arbetet 212 Chefer kan genom sitt handlande påverka förståelse hos andra 216 Summering 221 Verbal kommunikation kontra handling och reflektion 221 Indirekta åtgärder skapar förutsättningar för utveckling av förståelse 222 Utveckling av förståelse är en process över tiden 223 Noter 224 K apitel 9

Förändring och utveckling i ett förståelseperspektiv 227

Förändringsarbete i ett nytt perspektiv – framväxten av alternativ till ett rationalistiskt synsätt 227 Förändring och utveckling på flera olika plan 227 Förändringsstrategier förändras – en liten historik 229 Förståelsebaserad företagsledning 235 Självständigt handlande utifrån en strategisk medvetenhet 238 Exemplet SAS 239 Innovationer och snabba förändringar 241 Kunskapsutveckling för att förändra arbetssätt 243 Kompetensutveckling 243 Knowledge management 245 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 7

7

2013-12-05 10:13

Innehåll

Förbättringsarbete i en lärande organisation 247 Kompetensutveckling genom verksamhetsutveckling 251 Bedömning av kompetens vid rekrytering 252 Motivation att prestera 252 Summering 254 Noter 255 K apitel 10

Den förståelseskapande ledaren 257

Paradigmskiftet inom management ger ledarskap en ny innebörd 257 Att utveckla självständiga medarbetare 260 Det vardagliga ledarskapet blir mer konsultativt 263 Att vara autentisk i sitt ledarskap 266 Ledarna får lov att kliva ner från piedestalen 267 Rationalistisk praktik fungerar som en fälla 269 Ledare måste också ompröva sin förståelse 270 Några slutord 272 Noter 274

Referenser 275

8

978-91-44-09598-1_01_book.indd 8

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

Förord till första upplagan (1998)

Upprinnelsen till föreliggande bok kan dateras till mitten av 80-talet när vi med viss förvåning noterade att begreppet kompetens uppmärksammades och fick ett snabbt genomslag i diskussionen. Utbildare och chefsutvecklare kände intuitivt att begreppet kompetens hade en innebörd som berörde många av de frågor som var centrala för att utveckla och förnya företag. När man i företagen försökte att tillämpa begreppet, stötte man dock snabbt på svårigheter. Det begrepp som intuitivt sett kändes lockande och intressant, blev ganska färglöst när det skulle hanteras inom ramen för managementpraxis och de förväntningar på klara definitioner och mätbarhet som var rådande där. Kompetensutveckling blev ett nytt ord för utbildning, och ofta blev det inte mycket mer. År 1988 beviljade Volvos forskningsstiftelse medel till ett brett upplagt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om kompetensutveckling med Axel Targama som projektledare och med både företagsekonomiska och pedagogiska forskare inblandade. Inom det projektets ram skrev Jörgen Sandberg sin doktorsavhandling Human competence at work, som kom att få betydande uppmärksamhet.

En central slutsats från Sandbergs studie var att kompetens inte utgörs av en uppsättning kunskaper och färdigheter som man tidigare trott. Istället visade resultaten att en människas kunskaper och färdigheter föregås av och baseras på hennes förståelse av sitt arbete. Inom ramen för sin förståelse utvecklar människan de kunskaper och färdigheter som hon använder sig av i utförandet av arbetet. Därigenom blir kompetensutveckling ytterst en fråga om att förändra sin rådande förståelse till en som är kvalitativt sett bättre.

Dessa resultat har djupgående följder för hur vi leder och organiserar lärande och kompetensutveckling i företag. Att se människors förståelse © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 9

9

2013-12-05 10:13

Förord till första upplagan (1998)

som grunden för den kompetens de utvecklar innebär en vidgning av vad vi traditionellt ansett vara kompetensutveckling. Det blir i större utsträckning än tidigare en central del av ledares dagliga arbete och inte någon avgränsad utvecklingsaktivitet inom personalfunktionen. När ledare påverkar medarbetares förståelse av sitt arbete påverkar de också den kompetens som utvecklas i organisationen.

Syftet med denna bok är att reda ut de praktiska konsekvenserna av dessa resultat, vad de innebär för kompetensutveckling. men framför allt för vårt sätt att leda och organisera. Genom boken vill vi bidra med en fördjupad insikt om vad förståelse är. Vår förhoppning är att denna insikt kan ligga till grund för ett mer fruktbart sökande efter praktiska metoder att förverkliga ett idébaserat ledarskap och därmed också för nya sätt att utveckla och förnya verksamheter.

Efter bästa förmåga har vi försökt leva i enlighet med de principer som vi utvecklar och beskriver i boken. Vi har varit aktivt engagerade i ledarutveckling och själva efter stimulerande och ibland bittra erfarenheter reflekterat kring möjligheter att utveckla människors förståelse. Vårt eget lärande har varit ett växelspel mellan konkreta erfarenheter från praktiskt utvecklingsarbete, egna reflektioner och intensiva dialoger.

Allteftersom vi fortsatt att bryta våra tankar mot varandra har vi kommit fram till att den process som vi själva gått igenom bara är en återspegling av den mer generella process av omprövning och nytänkande som hela managementområdet gått igenom sedan 80-talet. Men vi tror oss ha kommit fram till några fruktbara slutsatser på ett område där många kört fast i sitt sökande efter en ny förståelse av problemen kring kompetens, ledarroller och utveckling av organisationer.

Boken har en ambition att knyta samman tankegångar inom organisationsforskningen med konkreta och praktiska managementproblem. Detta försök att förena det akademiska och det praktiska blir med nödvändighet en kompromiss. I gengäld tror vi att boken kan vara intressant för en ganska bred målgrupp. Chefer och chefsutvecklare bör finna en rad tankar och konkreta idéer att reflektera över, liksom alla som sysslar med utbildning i någon form. I akademiska sammanhang tror vi boken kan vara mycket intressant på fördjupningsnivån. Vi har själva noterat att det finns ett starkt växande intresse för de här frågorna bland dagens handelshögskolestudenter. Självklart hoppas vi också att våra forskarkollegor skall kunna finna inspiration i boken.

10

978-91-44-09598-1_01_book.indd 10

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

Förord till första upplagan (1998)

Även om vi framhållit dialogen oss emellan som en viktig inspirationskälla, har vi också fört diskussioner om boken i en vidare krets. Ett varm tack till alla kollegor som bidragit med synpunkter och idéer och ett speciellt tack till professor Sven-Erik Sjöstrand i Stockholm och ek dr Dan Kärreman i Göteborg för deras engagemang i förädlingen av manuskriptet. Ett varmt tack också till Volvos forskningsstiftelse och Rådet för arbetslivsforskning.

Utan deras stöd hade arbetet med boken inte varit möjligt att genomföra.

Stockholm och Göteborg maj 1998 Jörgen Sandberg Axel Targama

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 11

11

2013-12-05 10:13

978-91-44-09598-1_01_book.indd 12

2013-12-05 10:13

Förord till andra upplagan

Det är nu femton år sedan vi publicerade boken Ledning och förståelse, och vi har noterat att boken fortfarande vinner ett stort antal nya läsare varje år. Det har därmed funnits skäl att ta fram en ny upplaga. Det har blivit ett mycket omfattande revisionsarbete, i praktiken en ny bok på samma tema. Endast 15 procent av texten fanns med i den förra upplagan. Resten är helt nyskrivet.

Att omarbeta en bok är både en tacksam och en besvärlig uppgift.

Tacksam eftersom det ger oss möjlighet att förnya, förtydliga och utveckla olika delar av resonemanget som varit bristfälliga eller otillräckliga. Men det är också en knepig uppgift eftersom den kunskapsbas som den första upplagan skrevs utifrån har förändrats en hel del under de femton åren.

Den stora utmaningen har därför varit att omarbeta boken så att det resulterar i en förbättrad bok om förståelsebaserad företagsledning snarare än en helt annorlunda bok. Vi har förhoppningen att vi har lyckats med den ambitionen.

Förutom en rad nya forskningsrön har en viktig inspirationskälla för omarbetandet av boken varit alla samtal vi haft med lärare, studenter och praktiskt verksamma chefer i näringsliv och offentlig verksamhet som läst och använt Ledning och förståelse i sitt arbete under de senaste femton åren.

Det grundläggande budskapet i boken – att upptäcka fördelarna med ett förståelsebaserat synsätt i ledningsarbete – känns lika relevant idag som det gjorde för femton år sedan, om inte rentav ännu mer. Den stora förändringen i den nya upplagan av boken är att ledningsproblemen har fått ökad tyngd – därav den nya undertiteln. Vi vidgar nu diskussionen från ett fokus huvudsakligen på kompetens till att behandla ledning av utvecklingsinsatser i stort, alltifrån strategiska förändringar av verksamhet och arbetssätt i organisationer till utveckling av individers och organisationers kompetens. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 13

13

2013-12-05 10:13

Förord till andra upplagan

Den andra stora förändringen är att vi också mer ingående beskriver och diskuterar praktiska metoder för att få till stånd en förändrad förståelse.

Den tidigare boken har fått en stor läsekrets både bland studenter på landets universitet och högskolor och bland praktiskt verksamma chefer i näringsliv och offentlig verksamhet. Avsikten var ju alltifrån början att försöka visa de krav som ställs på människor i ledningsroller, om man tar den vetenskapliga utvecklingen inom organisationsforskningen på allvar.

Vi har haft kvar ambitionen att boken skall vara intressant för båda de här kategorierna läsare. Genom en rikedom på illustrationer och exempel hoppas vi att studenter skall upptäcka kopplingen mellan organisationsteori på fenomenologisk grund och praktiskt utvecklingsarbete. Personer i ledarroller hoppas vi skall upptäcka nya kopplingar mellan teoretiska grundprinciper och praktiska handlingsmönster och stimuleras att reflektera kring etablerade arbetssätt och sina egna ansträngningar att utveckla människor och organisationer. Vi hoppas att boken skall bidra till att man vågar pröva att arbeta utifrån ett förståelsebaserat synsätt och utvecklar förmågan att praktisera ett förståelseskapande ledarskap.

Brisbane och Göteborg oktober 2013 Jörgen Sandberg Axel Targama

14

978-91-44-09598-1_01_book.indd 14

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

Kapitel 3

Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

”Ledarskapslitteratur” är den populära beteckningen på böcker som producerats inifrån företagsledarvärlden, antingen av företagsledare som lämnat sin chefsroll eller av managementkonsulter som arbetat med uppdrag på företagsledningsnivå. Här beskriver ledare sina egna erfarenheter och propagerar för metoder som de själva utnyttjat och som fungerat framgångsrikt i deras företag.1 Den här litteraturen har nästan alltid ett outtalat rationalistiskt perspektiv på management.

Men det finns ju också ledarskapslitteratur som produceras av forskar­ världen. Under hela 1900-talet och framåt har vi haft en omfattande internationell forskning, som studerat företag och deras management med hjälp av ett ifrågasättande och sökande angreppssätt. Ambitionen har oftast varit att forskningsresultaten i slutänden ska hjälpa ledare att hantera de problem som ledning av företag och förvaltningar alltid har brottats med – precis som vår ambition är med den här boken. Även forskarna arbetade länge utifrån rationalistiska grundantaganden, men från ungefär 1970 kan vi se ett alltmer intensifierat sökande efter alternativa sätt att teoretiskt beskriva och tolka hur organisationer fungerar och leds. I det här kapitlet försöker vi ge en snabb beskrivning av den här processen med en viss tonvikt på den svenska forskningen.

Ekonomisk teori Fram till 1970-talet hade svensk liksom internationell företagsekonomisk forskning sin teoretiska bas i ekonomisk teori. Inom den ekonomiska teori­ utvecklingen har det funnits en konkurrens mellan teori på rationalistisk grund, där handlingar förklaras utifrån instrumentell rationalitet, och teori © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 69

69

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

som fokuserat på entreprenörer, vars handlingar snarare ses som utslag av visioner och individuell kreativitet. Det rationalistiska perspektivet, där ekonomiska aktörers beteende förklaras utifrån yttre förutsättningar och villkor, har varit dominerande. Ett exempel på en sådan ekonomisk teori som fått stort genomslag i svensk management är Michael Porters modell för konkurrensstrategi.2 Där identifierar han fem påverkande faktorer (five forces) som konstituerar konkurrenssituationen. De här fem faktorerna kan variera och ger då upphov till ett stort antal kombinationer som representerar konkurrenssituationer med speciella villkor. Porter menar dock att de kan reduceras till tre huvudkategorier, och för var och en av dem finns en ”naturlig” bästa affärsstrategi, i form av kostnadsöverlägsenhet, differentiering av utbudet respektive fokusering på specifika kundgrupper. Modellen har starkt deterministiska drag.

I det andra, entreprenörsorienterade perspektivet ser man inte ekonomisk utveckling som en given konsekvens av omständigheterna. I stället betonas det unika och särpräglade i människors föreställningar och tänkande. Där hyllas entreprenören med sina visioner och idéer och affärsmannen med sin fantasi och djärvhet som vågar agera på ett sätt som kanske i förstone ter sig irrationellt och underligt i förhållande till omständigheterna, men som på sikt visar sig vara upprinnelsen till en framgångsrik affärsidé. En typisk ekonom med det perspektivet var Joseph Schumpeter med sina idéer om entreprenörskapets betydelse för samhällsekonomin.3 Ganska tidigt började organisationsteoretiskt inriktade ekonomiska forskare ifrågasätta den instrumentella rationaliteten som förklarings­ modell för aktörer inom arbetslivet. Forskare som i grunden utgått ifrån den instrumentella rationaliteten som bärande princip har försökt modifiera och komplettera de teoretiska utgångspunkterna. Störst uppmärksamhet har Herbert Simon fått för sitt konstaterande att instrumentellt rationella aktörer i praktiska situationer aldrig har tillgång till den information som de egentligen behöver för att göra ett rationellt val. Följaktligen utvecklar de praktiska tumregler för hur mycket kraft man rimligen ska lägga ner på att skaffa sig underlag för sitt val. På så vis nöjer sig aktörer med att uppnå en ”tillfredsställande” grad av rationalitet4. I en klassisk uppgörelse med den instrumentellt rationella, ekonomiska beslutsteorin lanserade Cyert & March 5 tanken att organisationer borde betraktas som ”adaptiva institutioner”, som fungerade kostnadseffektivt tack vare en uppsättning 70

978-91-44-09598-1_01_book.indd 70

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

regler och rutiner (standard operating procedures) för beslutsfattande och för hantering av återkommande problem. Den större delen av handlandet var således rutinmässigt och föregicks inte av rationella överväganden. Först när standardiserade förfaranden upphört att ge önskvärt resultat började man ägna energi åt att ompröva dem och söka nya möjligheter (problemistic search).

Hur en kritik av det rationalistiska tänkandet växte fram bland svenska organisationsforskare Synsät t och föreställningar st yr ledares handlande

En tidig representant för ett tänkande där människors grundläggande uppfattningar och föreställningar bedöms styra handlandet i organisationer var Douglas McGregor.6 Han hävdade redan 1960 att sättet att organisera och leda människor i företag inte i första hand var ett rationellt svar på omständigheternas krav, utan snarare ett uttryck för den grundläggande människosyn som var omedvetet vägledande för ledande personer, när de utformade organisation och styrsystem. McGregor urskilde två huvudtyper av människosyn och kallade dem teori X respektive teori Y. Teori X var en uppfattning där människan betraktades som principiellt ovillig att arbeta, och ovillig att ta initiativ eller medverka i förändringar. För att få människor att göra goda insatser i företaget måste ledningen då kompensera denna ovilja med hjälp av klara regler och direktiv, samt materiella belöningssystem av olika slag. Det var också en sådan människosyn som McGregor ansåg ligga till grund för den tayloristiskt präglade ledningspraxis som han primärt ville angripa. Teori Y betecknade en människosyn där människan betraktades som i grunden aktiv, engagerad och nyfiken. Om man utformade organisation och ledningsprinciper utifrån en sådan människosyn, skulle människor svara upp mot detta och fungera i enlighet med de förväntningar som ställdes på dem.

En intressant notering är att när vi under 1960–70-talen hörde praktiker och konsulter tala om McGregor, beskrev de nästan alltid teori X respektive Y som två olika kategorier av människor, alltså personer med olika egenskaper. Somliga var ovilliga att arbeta, medan andra var vakna och intresserade till sin natur. Kanske är det signifikativt för vad som händer när ledande personer, som är präglade av ett rationalistiskt perspektiv, kon© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 71

71

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

fronteras med nya idéer på managementområdet. Det nya ”knycklas in” i det betraktelse­sätt man har.

Under 1970-talet fanns det på företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg en grupp unga organisationsforskare som utvecklade ett ganska intensivt samarbete kring frågor om beslutsfattande och utveckling av organisationer. Den löst sammansatta gruppen (som efter några år splittrades) identifierades senare av Henry Mintzberg som Göteborgsskolan, vars forskning hade gjort ett visst intryck på den internationella organisationsforskarvärlden. McGregor var en inspirationskälla till ett ifråga­sättande av den rationella handlingsteorin. I en bok från 1971 som primärt diskuterar hur systemutvecklarnas värderingar kan påverka utformningen av styrsystem skriver Hedberg, Sjöberg och Targama7 följande: Beslutsfattarens referensram avser här den ordnade mängd av kunskaper och föreställningar, till vilka han kan relatera den information som når honom ... Detta innebär i sin tur att olika beslutsfattare som möter ett och samma problem kan fungera på mycket varierande sätt i beslutssituationen. I en komplex situation leder skilda referensramar till att olika beslutsfattare upptäcker och tar sig an helt olika problem. (s. 72)

Resonemanget präglas av en kognitivistisk hållning, men citatet är ett typiskt uttryck för tanken att individers verklighetsuppfattning får ett starkt genomslag i deras handlande. Vi kan också notera att i mycket som skrivs i Norden under 1970-talet betraktas kunskaper fortfarande som något objektivt och neutralt, medan författarna här talar om värderingar som något som varierar från individ till individ, och som är en produkt av tidigare erfarenheter och social påverkan. Värderingarna samspelar med de mer objektiva iakttagelserna till att forma människornas handlande, som därmed inte blir helt rationellt utifrån omständigheterna.

Gradvis börjar man tala om beslutsfattares uppfattningar som något som är sammanvävt av fakta, erfarenheter och värderingar till en helhetsbild.

Den är viktig för vilka beslut man kommer att fatta under komplexa förhållanden. Bo Hedberg ledde ett forskningsprojekt om stagnerande organisationer, och där utvecklades idén att företagens stagnation och hur den hanterades kunde förklaras utifrån ledares subjektiva verklighetsuppfattning.

Tanken att ledande personers strategiska beslut kring ett företags utveckling 72

978-91-44-09598-1_01_book.indd 72

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

baserats på subjektiva föreställningar snarare än på faktiska förhållanden (Facitkrisen) presenterades internationellt på en konferens i Tel Aviv 1973.8 I en artikel från 1976 diskuterar Bo Hedberg, Paul Nystrom och William Starbuck vidare kring mekanismerna bakom det faktum att vissa företag hamnar i stagnation och tycks ha mycket svårt att förnya sig.9 Resonemanget går ut på att företag när tiderna är goda bygger upp strukturer (organisation, system, byggnader) som sedan är stabila och oflexibla, när omvärlden påkallar förändringar. Bo Hedberg myntade begreppet ”tältorganisation” (i motsats till ”palatsorganisation”) för att skapa en sinnebild av en lättrörlig struktur, som likt nomadernas tältsamhällen lätt kunde monteras ner och flyttas till mer givande jaktmarker. De formella och fysiska strukturerna motsvaras av mentala strukturer, verklighetsuppfattningar, som på samma sätt cementeras och försvårar förändringar. På så sätt kunde man tala om ”manövertröghet” på det fysiska planet och ”insiktströghet” på det mentala planet.10 Insiktströghet antyder att företagsledares åtgärder i samband med försök att förnya och utveckla företag bara delvis kan förklaras av de faktiska omständigheterna och de svårigheter som skapas av existerande formella och fysiska strukturer. Det har lika mycket, och kanske mer, att göra med de ledande aktörernas oförmåga att förändra sina etablerade uppfattningar om t.ex. marknader, tekniska möjligheter eller interna arbetsformer.

Bo Hedberg och hans medförfattare diskuterar inte närmare hur dessa mentala strukturer eller grundläggande uppfattningar av verkligheten är uppbyggda eller hur de utvecklas, men man förstår att det är fråga om förståelse av väsentliga helheter, som integrerar erfarenheter och värderingar i likhet med McGregors teori X och Y. En tydligare bild av de teoretiska utgångspunkterna får man i en samlad analys av forskning kring lärande i organisationer, som Bo Hedberg skrev 1981 i Handbook of Organization Design.11 Där kan man utläsa att han arbetar utifrån ett kognitivt perspektiv. Det antas finnas en ”sann verklighet” men som en följd av människans begränsade förmåga att fånga upp och bearbeta information får hon en missvisande bild av verkligheten, och denna förstärks i ett socialt samspel, där människor med likartade erfarenheter bidrar till att skapa en kollektiv, missvisande bild av de faktiska realiteterna.

Samtidigt finns det dock en stark medvetenhet om att verkligheten är mångtydig. Verkligheten kan uppfattas och tolkas på flera olika sätt (varav vissa är mer ”sanna” än andra), och det gäller för människan att ta sig ur © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 73

73

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

sina etablerade uppfattningar om verkligheten, främst genom att låta sig utsättas för information från nya källor och genom att konfronteras med människor som har annorlunda uppfattningar. För att få en god bild av den sanna verkligheten måste man tillämpa ett aktivt sökande, göra en effektiv prövning och ifrågasätta den information man har tillgång till, för att kunna bilda sig en uppfattning. Det gäller för ledare och beslutsfattare liksom för de stabsexperter som tar fram beslutsunderlag eller som utvecklar system för att producera sådana underlag. Hedbergs konkreta rekommendationer går ut på att öka graden av informationsmångfald och ifrågasättande. Den fysiska palatsorganisationen kan ha sin motsvarighet i omsorgsfullt uppbyggda och tillrättalagda informationssystem, som strömlinjeformar lärandet inom förutsägbara ramar. För att motverka detta lanserade Bo Hedberg och Sten Jönsson en idé om semi-confusing systems, som skulle konstrueras för att erbjuda överraskningsmoment och därmed stimulera till tänkande i nya banor.12 I 1970-talets sökande efter nya möjligheter för att förklara beslut och handlingar användes begreppet myt för att fånga någonting som inte var resultatet av en rationell analys, men som ändå fungerade vägledande för beslutsfattare. 1975 publicerade Gunnar Westerlund och Sven-Erik Sjöstrand en bok med titeln Organisationsmyter.13 De utgår från den traditionella innebörden i begreppet myt, d.v.s. berättelser och sagor (jfr gudasagor i grekisk eller nordisk mytologi). Men de drar paralleller till organisationsforskare och menar att även de ”berättar sagor” om företagens verklighet. De är klara över att myterna har rollen av att reducera forskarnas osäkerhet i en komplicerad värld: Detta sagoberättande fyller flera funktioner ... och minskar känslor av osäkerhet och otrygghet, av att ”allting flyter”... Myten skapar också, genom att den omfattas av ett flertal, en behaglig känsla av visshet om varför vissa beslut ibland leder till framgång och ibland till misslyckande. (s. 13)

Westerlund och Sjöstrand uppfattar myter som sociala konstruktioner som har en del gemensamt med det vi kallar förståelse. Myterna utvecklas och förändras inom ramen för en fortgående diskussionsprocess, samtidigt som väsentliga grunddrag i myterna förs vidare. De använder också ”föreställningsram” som ett större begrepp. Den forskare eller praktiker som studerar

74

978-91-44-09598-1_01_book.indd 74

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

organisationer styrs av sin föreställningsram och kan sägas vara ”fånge i sin egen beskrivning/föreställningsram” (s. 29).

Den mängd föreställningar, ofta sammanfattad i begreppet individens föreställningsram, som en beskrivare godtagit på grundval av sina upplevelser, erfarenheter och sin utbildning avgör i stor utsträckning vad han även fortsättningsvis i sin verksamhet kommer att uppfatta som väsentligt och basera sitt agerande på. En föreställningsram äger således en viss stabilitet och en motståndskraft mot förändrade intryck. Det vi betecknat som myter utgör en typ av beståndsdelar i denna föreställningsram. (s. 26)

Sten Jönsson och Rolf Lundin studerade den långsiktiga utvecklingen inom kommunala förvaltningar och fann att man knappast kunde förklara handlandet utifrån omständigheternas krav i ett traditionellt rationalistiskt perspektiv. De använde begreppet myt för de fenomen som de ansåg sig ha iakttagit. Myten ses som en kollektiv föreställning om hur verkligheten är beskaffad och om vad som borde göras.14 En myt är en idé, uppfattning eller en uppsättning idéer och uppfattningar om vad som är viktiga frågor för organisationen. Termen myt används för att indikera att idén eller uppfattningen inte i huvudsak är grundad på rationell analys. Den är inte en prognos utan är starkt ”vilje”-orienterad.

En myt har en potential att skapa enighet och entusiasm bland organisationens medlemmar därför att det är fråga om tro mera än vetande.

Myten är en kollektiv föreställning som är skapad och konstruerad inom ramen för en social diskurs. Eventuellt finns det någon eller några identifierbara entusiaster, som har en nyckelroll i processen. Myten integrerar tidigare iakttagelser, värderingar och önskemål till en helhet som får betydelse genom att den är slagkraftigt formulerad. Många människor kan dela innebörden i myten, genom att den relateras till gemensamma tidigare erfarenheter och problem som upplevs som stora i dag. I en beslutssituation med en hög grad av osäkerhet, både när det gäller mål och problemanalys, kan myten fungera som vägledning. Den anger vad som är önskvärt och hur detta ska åstadkommas. Genom att myten har blivit kollektivt accepterad, utgör den också en legitim grund för beslut och handlande.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 75

75

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

Mytbegreppet har sedan bl.a. använts för att förklara valet av metoder vid förändringsarbete och även för att beskriva utvecklingsförloppet i ett företag i samband med varvskrisen i Göteborg.15 Affärsidétänkandet

En Lundaforskare som tidigt lyfte fram aktörers föreställningar som centrala för ledning av företag och organisationer var Richard Normann i sin avhandling Skapande företagsledning från 1975.16 Normann var influerad av den brittiske organisationssociologen Peter Selznick. I sitt arbete om företagsledande lanserade Selznick begreppet mission, som fått ett praktiskt genomslag bland managementpraktiker långt senare. Han menade att en av företagsledningens huvuduppgifter är att formulera företagets uppgift och att ge det en meningsfullhet genom att integrera tolkningen av uppgiften i organisationen och styrsystemen samt genom symbolåtgärder och mani­ festationer som tydliggör företagets mission.17 Likartade tankegångar återfinns i Richard Normanns avhandling. Redan titeln anger att företagsledandet inte är en rationell, analytisk process utan en skapande process. Nyckelbegreppet hos Normann är företagets affärsidé.

I Normanns tänkande kan affärsidén avläsas på två olika plan. Den finns dels som föreställningar i huvudet på ledande aktörer, dels manifesterad i form av formella policyer, strukturer och system. Normann markerar den här dubbelheten tydligt: Vad vi reagerat mot är framför allt den naiva tron att det går att formulera en ny ”business” för ett företag som något slags intellektuell övning i en ledningsgrupp. De ”definitioner” som vi då och då träffar på har visser­ligen varit vidlyftiga och oftast ytliga, men det är i frapperande liten utsträckning som de har fått slå igenom i det omedelbara konkreta handlandet och i strukturuppbyggnaden i företaget. Definierandet har i de flesta fall bara utgjort en avslappad och skön rituell lek. (s. 48)

Normann trycker på att affärsidén för ett företag kan vara ett meningsfullt begrepp endast då den står för något som både är formulerat i ledande aktörers tänkande och manifesterat i deras faktiska åtgärder för att skapa system och strukturer. Förståelse och handling hör ihop. Normann markerar också 76

978-91-44-09598-1_01_book.indd 76

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-12-05 10:13

3 Den historiska framväxten av förståelsebaserad företagsledning

att ledarnas föreställningar om hur ett företag kan bli konkurrenskraftigt är resultatet av en lärprocess – eller kunskapsutvecklingsprocess som Normann uttrycker sig – med dialektiska drag: Kunnandet växer fram genom ”frottering och nykombinationer av existerande kunskapsområden”. Därför kan spänningar mellan olika erfarenheter vara av godo och utgöra en grogrund för utveckling.

Richard Normanns syn på kunskapens natur är inte explicit uttalad, men jämfört med t.ex. Bo Hedberg finns hos Normann ett starkare inslag av konstruktivism i synen på kunskap. Verklighetsuppfattningen skapas av människan i växelspel med verklighetserfarenheter och diskussioner med andra människor. Därmed tonas tanken på en sann verklighet ner. Utrymmet för fantasin ökar. Både hos Selznick och Normann finns underförstått föreställningen att en företagsledare skapar sig en bild av vad företaget ska syssla med och hur företaget ska bli framgångsrikt, och sedan agerar i enlighet med denna bild, så att föreställningarna manifesteras i verkligheten.

En tydligare formulering av en likartad kunskapssyn görs av några andra Lundaforskare – Ingeman Arbnor, Sven-Erik Borglund och Thomas Liljedahl – i boken Osynligt ockuperad från 1980.18 De betonar språkets betydelse. Språket ”ockuperar oss” och styr våra föreställningar om verkligheten. Därmed kan språket också få en konserverande effekt. I ett företag med en etablerad affärsidé utvecklas ett språk, och orden ges innebörder som sedan försvårar förnyelse. Författarna förespråkar en aktörsorienterad syn, där aktörer måste skaffa sig kontroll över språket och inte låta sig behärskas av det. Detta kan ske genom ett ständigt ifrågasättande av de språkliga begreppens innebörd.

Författarna utgår ifrån att våra föreställningar är språkligt förankrade och de klargör att verkligheten är en social konstruktion.

Richard Normanns bok fick ett starkt genomslag i svenskt tänkande när det gäller företagsledning och strategi. Till detta bidrog säkert att Normann och hans kolleger inom konsultföretaget SIAR hade praktiserat detta affärsidétänkande under hela 1970-talet. Boken kom ganska snabbt ut på engelska, men fick ingen nämnvärd inverkan på den internationella diskussionen kring företagsstrategi. Var det helt enkelt så att den representerade ett synsätt som var alltför avvikande från det dominerande synsättet i världen, och att Normanns kolleger bland internationella managementkonsulter och forskare helt enkelt inte förstod innebörden i hans tankegångar?

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09598-1_01_book.indd 77

77

2013-12-05 10:13

Ledning och förståelse En förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer I organisationer handlar människor alltid utifrån sin förståelse av verk­ samheten och den specifika situationen. För den chef som vill förändra och utveckla en verksamhet gäller det således att påverka organisations­ medlemmarnas förståelse av verkligheten. Denna tes har sin grund i det fenomenologiska eller förståelsebaserade synsättet på ledarskap; en veten­ s­kaplig tradition som dominerat organisationsforskningen de senaste decennierna.

I denna kraftigt omarbetade ledarskapsklassiker utvecklar författarna det förståelsebaserade synsättet på organisation och ledning och visar hur ett sådant synsätt kan utformas inom ramen för praktisk management.

Frågan som driver redogörelsen är hur förändring och utveckling i orga­ nisationer kan uppnås. Författarna argumenterar här för betydelsen av handlingsorienterade metoder då de menar att människors förståelse utvecklas på basis av erfarenheter. Ledarens uppgift blir då att stimulera till reflektion och upptäckter, vilket också innebär att de måste överge den överdrivna, men ack så vanliga, tilltron till information och anvisningar.

Art.nr 6783

Ledning och förståelse En förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer

Jörgen Sandberg Axel Targama 2:a uppl.

Andra upplagan

| Ledning och förståelse

Axel Targama är docent i företagsekonomi med en lång karriär bakom sig som lärare och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.

Hans forskning har rört utveckling och förändring i organisationer och han är författare till ett flertal böcker på det området. Mest känd är han nog som chefsutbildare och grundare av landets äldsta Executive MBA-program och Göteborgs Management­ institut. Han har också varit en flitigt anlitad föreläsare vid olika chefskonferenser.

Jörgen Sandberg Axel Targama

Jörgen Sandberg är professor i management och organisation vid University of Queensland i Brisbane. Efter doktorsexamen vid Handelshögskolan i Göteborg och ett flertal år på Handelshögskolan i Stockholm har han varit verksam som forskare i Brisbane och är en internationellt etablerad auktoritet när det gäller fenomenologiskt inriktad organisationsforskning. Han har publicerat ett stort antal artiklar och böcker rörande HRM, management och forskningsmetoder.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09598-1_01_cover.indd 1

2013-12-09 10.51