.
H A L L I N G
aKA FAST
. aKA FAST
– en möjlighet för alla
THOMAS HALLING
– Har du fixat den? tjatar Tea. – Inte än. Men snart! säger Lo. Hon vill inte, men gör det ändå!
T H O M A S
Nypon förlag
Titel: Åka fast Författare: Thomas Halling Omslag: Elisabeth Widmark © 2016 Thomas Halling och Nypon förlag AB Första upplagan 2016 Sidantal: 30 Lix: 17 Lättlästnivå: Från 10 år. Nypon förlag – en möjlighet för alla info@nyponforlag.se www.nyponforlag.se ISBN 978-91-7567-534-3 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Thomas Halling
. aka fast Omslag: Elisabeth Widmark
Nypon fรถrlag
1 Lo hade bestämt sig. Hon skulle göra det! Hon stängde tyst dörren till sitt rum. Öppnade ytterdörren utan att någon hörde. Los mamma och pappa märkte inte att hon gick ut. Perfekt, hon var på väg! Det var lördag. Klockan var tio och staden höll sakta på att vakna. Bussarna på torget startade och stannade. Affärerna fylldes med folk. 5
Lo visste att varuhuset nyss öppnat. Det var dit hon var på väg. Vid ingången till varuhuset satt en tiggare med en mugg. Lo lade en krona i den. Hon fick ett leende tillbaka. I varuhuset fanns det två våningar. Lo tog rulltrappan upp till den övre. Lampor, mattor, filtar, kuddar. Pennor, pärmar, böcker. Sedan glas, tallrikar och muggar. Lo såg ut över nedre våningen. Hon såg inga vakter. Nu var det dags!
6
Lo åkte rulltrappan ner igen. Byxor, linnen, tröjor. Lo gick vidare. Hon stannade vid sminket. Rad efter rad med nagellack. Rad efter rad med läppstift. Rad efter rad med mascara. Lo testade en parfym. Den söta doften spred sig i luften. – Kan jag hjälpa dig? En kvinna i kassan kom fram till Lo. Lo blev nervös. – Öh, mamma fyller år, sa hon snabbt. Sedan gick hon vidare bland hyllorna.
7
Lo märkte att kvinnan hela tiden höll sig nära henne. Säkert var det för att kunna hjälpa till. Men också för att hålla koll. Vilket pucko jag är, tänkte Lo. Hur kunde hon vara så klantig? Nu hade ju kvinnan vid sminket sett henne. Nu var det kört! Lo gick ut från varuhuset. Ingen där hemma märkte när Lo kom hem. Hon smög in på sitt rum och tog fram dagboken. På en tom sida skrev hon: Lördag, ville fixa mascara. Vågade inte! 8
Varför är jag så feg? Varför är jag så mesig? Varför är jag så ful? Det knackade på dörren. – Lo? Är du där? Det var mamma. Lo lade snabbt undan dagboken. – Mmm …, sa hon. – Får jag komma in? – Åh, vad vill du? sa Lo. – Prata, om ikväll och vad du ska äta … Pappa och jag ska ju bort … Det hade Lo helt glömt bort! – Kom in då! Mamma öppnade dörren och tittade in. 9
– Tänker du städa idag? sa hon surt. – Vad var det du ville? sa Lo. Mamma och Lo bråkade nästan jämt. Om läxor, om städning och ofta om smink. Mamma och pappa tyckte inte om när Lo sminkade sig. De tyckte att hon kunde vänta. Typiskt, de fattade noll! – Har du ätit frukost? sa mamma. – Mm, muttrade Lo. Det hade hon. Ett glas juice och en rostad macka med smör. – Det finns rester i kylen till lunch. Och jag har köpt en pizza som du kan värma i micron ikväll. 10
Lo sa inget. Istället började hon titta i en modetidning som låg på sängen. – Hörde du, eller? sa mamma. – Jaa, måste du tjata om allt? Mamma suckade. – Pappa och jag åker nu. Är det säkert att du inte vill följa med? Lo svarade inte. – Ring om det är något. Vi är nog hemma vid tio, sa mamma. – Vem bryr sig, sa Lo. Men hon sa det så tyst att hon inte var säker på att mamma hörde.
11